Distansundervisning inom musikämnet
- en kvalitativ studie om distansundervisning inom musikämnet på gymnasiet
Författare: Richard Evaldsson Handledare: Anna Linge
Examensarbete, självständigt arbete i
musikpedagogik på avancerad nivå, 15 hp
Svensk titel: Distansundervisning inom musikämnet - en kvalitativ studie om distansundervisning inom musikämnet på gymnasiet
English title: Distance learning within the music subject - a qualitative study on distance education in the music subject at the upper secondary school
Abstract
Due to the corona pandemic (Covid-19) during spring of 2020, the Swedish Prime Minister Stefan Löfven announced in a press conference on March 17, 2020, that all upper secondary schools, adult education and colleges are recommended to close and pursue distance education.
Because of this, teachers can no longer teach as planned and they’ll have to transfer their lesson plans to fit the distance education format.
The purpose of this study is to see how distance education, due to the corona pandemic, is pursued within the music subject and music theory at the upper secondary school and what the consequences and practical conditions will be for students and teachers.
The focus in this study is on the teachers' experience of distance education.
The empirical data has been collected by interviewing five teachers through video calls. The study is based on a qualitative method, as it enables a deeper analysis of the teachers participating in the study. The analysis is based on the frame factor theory that is about the external factors that affects education and how it is performed.
The conclusion is that the music subject, in many ways, can be altered to fit the qualifications for distance education. The teachers have not faced any major difficulties teaching, though some students have issues studying from home which is a major time-consuming aspect to deal with for the teachers.
Nyckelord: distansundervisning, ramfaktorer, online musikutbildning, distansinlärning, online musikpedagogik, onlineundervisning
Keywords: distance education, frame factors, online music education, distance learning, music online learning, online music pedagogy, online teaching
Tack
Först vill jag tacka de lärare som ställt upp i studien. De delade välvilligt med sig av sina upplevelser och inspirerade mig att fortsätta arbetet. Jag vill också tacka mina klasskamrater som har bidragit med goda råd och stöttat mig i arbetet med uppsatsen. Sist, men inte minst, vill jag tacka min handledare: Anna Linge, som väglett mig mot en fullbordad uppsats.
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 I
NLEDNING... 1
1.1Bakgrund ... 1
1.2Syfte och frågeställningar ... 2
1.3Begreppsdefinitioner ... 3
2 T
IDIGARE FORSKNING... 4
2.1Utvecklingen av distansundervisning ... 4
2.2För- och nackdelar med distansundervisning ... 4
2.3Sammanfattning av tidigare forskning ... 6
3 T
EORETISKT PERSPEKTIV... 7
3.1Ramfaktorteorin ... 7
3.1.1 Målnivå och tid ... 7
3.1.2 Ramfaktorteorins användningsområden ... 8
3.1.3 Styrgruppshypotesen... 8
4 M
ETOD... 10
4.1Intervjumetod ... 10
4.2Urval och avgränsningar ... 12
4.3Bearbetning av insamlat material ... 13
4.4Reliabilitet, validitet och generalisering ... 14
4.5Etiska överväganden ... 14
4.6Genomförande ... 15
5 R
ESULTAT... 16
5.1Musiklärarna ... 16
5.1.1 Andreas... 16
5.1.2 Benjamin ... 16
5.1.3 Chris ... 16
5.1.4 Dennis ... 17
5.1.5 Ester ... 17
5.2Övergången till distansundervisning ... 17
5.3Materiella och tekniska förutsättningar ... 18
5.4Elevernas förutsättningar ... 19
5.4.1 Tillgången till musikinstrument ... 19
5.4.2 Hemförhållanden ... 20
5.4.3 Motivation och självdisciplin ... 20
5.4.4 Prioriteringar ... 20
5.4.5 Elevernas från- och närvaro ... 21
5.5Arbetssätt ... 21
5.5.1 Nya projekt ... 21
5.5.2 Elevgrupper ... 22
5.5.3 Tekniska hinder ... 22
5.6Distansundervisningens fördelar ... 23
5.7Distansundervisningens nackdelar ... 24
6 A
NALYS... 26
6.1Ramar ... 26
6.1.1 Lärarnas nya ramar ... 26
6.1.2 Elevernas nya ramar ... 27
6.1.3 Tekniska förutsättningar ... 28
6.2Process ... 28
6.2.1 Undervisningsprocesser ... 28
6.3Resultat ... 29
7 D
ISKUSSION... 31
7.1Ramfaktorer inom distansundervisning ... 31
7.2Konsekvenser för enskilda elever och dess lärande ... 32
7.3Problem och fördelar med distansundervisning ... 32
7.4Metoddiskussion ... 33
7.5Vidare forskning ... 34
R
EFERENSER... 35
B
ILAGOR...
I1 I NLEDNING
I detta kapitel presenteras bakgrunden till studien, syftet, frågeställningarna och begreppsdefinitioner. Texten tar ansats i coronapandemin och litteraturen utgår från de konsekvenser som uppstått för lärare och elever på grund av denna.
1.1 Bakgrund
Med anledning av coronapandemin (Covid-19) meddelade statsminister Stefan Löfven i en presskonferens den 17 mars 2020 att alla gymnasieskolor, vuxen- utbildningar och högskolor rekommenderas att stänga och bedriva distans- undervisning (Atallah, 2020). Rekommendationen om att bedriva undervisning på distans istället för skolornas lokaler kommer från folkhälsomyndigheten och gäller från den 18 mars 2020. Rekommendationens syfte är att bromsa smittningstakten av sjukdomen covid-19 i samhället. Genom detta avlastas vården och då skyddas den mest sårbara gruppen, 70 år och äldre, från att smittas. Så länge elever fortsätter sina studier på distans får de behålla sina redan beviljade studiemedel. Högre utbildning som gymnasier och universitet samlar personer från ett större upptagningsområde än grundskolan. Detta ökar risken för smittspridningen. Eftersom gymnasieelever och vuxna studenter inte heller är i lika stor utsträckning är i behov av omsorg som barn i grundskolan är, omfattas endast rekommendationen gymnasieskolor, universitet och vuxen- utbildningar (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
På grund av spridningen av coronaviruset kan inte lärare undervisa som planerat.
Det innebär också att lärare inte kan göra bedömningar av elevers kunskaper på samma sätt som tidigare. Genom en särskild förordning som gäller från den 16 mars 2020 har regeringen gett huvudmännen ökad flexibilitet när det kommer till lärotider, undervisningens utformning och utbildningens förläggning. På detta sätt ska lärare kunna undervisa så att eleverna får de kunskaper de behöver.
När det gäller årskurs 3 behöver skolorna prioritera dem. Enligt skolverket är det viktigt att dessa elever får möjlighet att avsluta sin utbildning för att kunna studera vidare. För att säkerhetsställa att eleverna får den undervisning de har rätt till har årskurserna 1 och 2 fått möjlighet att förlänga kurser så att de avslutas under hösten då betyg kan sättas (Skolverket, 2020a).
Skolverket (u.å.) skriver om ämnet musik att: ”Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i musik och förmåga att gestalta musik, både solistiskt och i ensemble. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera med medmusicerande och publik”. Dessa kunskaper ska nu läras ut genom digital distansundervisning. Skolverket följer upp utvecklingen av digitaliseringen i gymnasieskolan och presenterade i maj 2020 en undersökning där det framkom att sju av tio huvudmän har tagit fram planer för att hjälpa skolor med sitt digitaliseringsarbete. Undersökningen visar också att den nationella digitaliseringsstrategin har fått genomslag bland många huvudmän. Skolverket genomförde även en omfattande enkätundersökning
2018 som riktades mot rektorer och lärare. Den undersökningen visade att tillgången till datorer i skolan är god och att nästan alla elever har en personlig dator. Behovet av kompetensutveckling hos lärarna har minskat, men samtidigt erfar lärare att teknik som krånglar ibland begränsar deras undervisning (Skolverket, 2020b).
Det finns ett stort spektrum av elever. Många är mer autonoma medan andra behöver mycket stöd. De elever som är mer eller mindre beroende av social kontakt för att genomföra en utbildning har extra svårt att genomföra just en distansutbildning. I radioprogrammet Funk i P1 talar de om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd blir extra utsatta på grund av distansundervisningen.
Stefan Löfven, i sitt anförande under presskonferensen som tidigare nämnts, talade direkt till gymnasieelever och betonade att skolans övergång till distans- undervisning inte innebär ett lov: ”Det som meddelas här är inte något extra skollov. Det innebär att du förväntas att delta i undervisningen hemifrån. Och också ta ditt ansvar att begränsa smittspridningen. Det här är allas vår plikt”.
Omkring 5-7 procent av alla skolbarn i Sverige beräknas ha diagnostiserats med ADHD. 1-2 procent av befolkningen har en diagnos inom autismspektrum- tillstånd. Detta berör alltså 1-2 elever i varje gymnasieklass. Många skolor har löst distansundervisningen på ett bra sätt för många elever med behöv av särskilt stöd, men radioprogrammet Funk i P1 intervjuar gymnasielever som nästan helt slutat göra skoluppgifter. Eftersom eleverna behöver stöd i form av rutiner och personer omkring som kan stötta blir det väldigt svårt att genomföra skolarbeten. Eleverna beskriver att hemmamiljön gör det svårt att fokusera på skolan och dessa elever klarar alltså inte av att genomföra sin skolgång på egen hand (Janke, 2020).
Riksförbundet Attention är en rikstäckande intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I slutet av mars 2020 genomförde de en enkätundersökning där 2 050 personer med NPF och deras anhöriga deltog. De ville se hur situationen under coronakrisen påverkar dem.
Undersökningen visade att det redan bristande stödet från skolor har förvärrats under krisen. Elever som redan har svårigheter i skolan har mötts av ännu större utmaningar nu när de måste ta tag i sina studier på egen hand (Wallin, 2020).
1.2 Syfte och frågeställningar
Forskning kring distansundervisning finns det gott om, men den blir snabbt utdaterad på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Därför är det viktigt att undersöka utbildningsteknologi och den varierade metoderna som används för att förbättra kvalitén på dagens utbildningar (Kentnor, 2015, s. 22). Syftet med studien är att se hur distansundervisningen, på grund av coronapandemin, inom ämnena musik och musikteori på gymnasieskolan bedrivs och vilka konsekvenserna blir hos elever och lärare. Studien avser också att undersöka de praktiska förutsättningarna att genomföra musikundervisning på distans inom musikämnet på gymnasiet. Analysen tar avstamp i ramfaktorteorin som berör förutsättningar inom utbildning. Fokus ligger på lärarnas upplevelse av undervisningen. Studiens frågeställningar lyder:
• På vilket sätt påverkas undervisningen när musikämnen på gymnasiet genomförs på distans?
• Vilken betydelse får det, anser musiklärare på gymnasiet, för enskilda elevers lärande?
• Vad finns det för problem, respektive fördelar med distansundervisning jämfört med traditionell undervisning inom musikämnen på gymnasiet?
1.3 Begreppsdefinitioner
Det finns flera sätt att benämna undervisning som sker på distans. Ett sätt att förklara det på är att undervisningen sker när lärare och studerande är separerade och befinner sig på olika fysiska platser (Kentnor, 2015, s. 22). I vårt samhälle idag, där vi har stor tillgång till teknologi, associeras ofta distansundervisning med undervisning som sker via internet (Blake, 2018, s. 2). I studien används begreppet distansundervisning och innefattar att undervisningen sker online.
Begreppet lärarna syftar till dem som deltagit i studien. Begreppet informanter används i studien som en bredare bemärkelse för att förklara vad det innebär att delta i en vetenskaplig studie.
Musikprogrammet Logic Pro är en DAW (Digital Audio Workstation), en programvara för att spela in, redigera och skapa musik. Genom att använda sig av olika spår för varje musikinstrument kan varje musikinstrument redigeras var för sig vilket ger stor frihet i den kreativa processen.
Notskrivningsprogrammet Finale används för att skriva musiknoter. Fördelarna med ett notskrivningsprogram i datorn är att det går att lyssna direkt hur notbilden låter och varje musikinstrument får sitt eget unika ljud. Notskrivnings- program och DAW-program (som Finale och Logic Pro) kan samarbeta genom MIDI-filer som innehåller information om melodier och rytmer. På så sätt kan en notbild föras över till ett DAW-program och spelas av ett digitalt musik- instrument där, eller kan en midi-sekvens från ett DAW-program föras över till en notbild.
MIDI-keyboard (där MIDI står för Musical Instrument Digital Interface) är ett digitalt piano som inte har några egna ljud i sig. Keyboardet kopplas till en dator och tangenterna på pianot styr i sin tur ljud som spelas upp i datorn.
Quicktime är ett program som kan spela upp, spela in både skärm och ljud på datorn, redigera samt dela ljud- och videofiler.
I transkriberingsprocessen i studien har musikprogrammet Ableton Live (som också är en DAW) använts. Tack vare programmets möjligheter att loopa (upprepa) delar av ljudklipp och att höja och sänka hastigheten på ljud utan att förvränga och ändra tonläget gör det till ett bra program att använda för transkribering. Programvara har många likheter med Logic Pro.
2 T IDIGARE FORSKNING
Det finns dessvärre begränsad tillgång på forskning om musikundervisning på distans. Många av de studier som finns fokuserar på studenternas egen upplevelse av distansundervisning (Blake, 2018, s. 4). Detta kapitel går igenom distansundervisningens utveckling och relevant forskning som berör den moderna distansundervisningen inom musikämnet.
2.1 Utvecklingen av distansundervisning
Utbildning på distans inget nytt fenomen. Utbildningsformen började dyka upp redan på 1700-talet. Dess utveckling har fortskridit i samma takt som kommunikationsmöjligheterna genom teknologin har utvecklats (Kentnor, 2015, s. 22). Den tidigaste formen av distansundervisning innebar att elever fick skicka in uppgifter via post. Detta system upprättades i både Europa och USA för att ge möjlighet för vissa grupper att genomgå en universitetsutbildning. Ett exempel av tidiga former av distansundervisning inom musik var att studenter i sång lät sig undervisas av en sångpedagog under en period för att sedan fortsätta utbildningen hemma på egen hand. På detta sätt kunde största delen av inlärningen ske hemma utan lärare. Sedan, när radio och TV kom användes det för att genomföra distansundervisning (Blake, 2018, s. 3). När internet blev tillgängligt för undervisningssyfte i mitten av 1990-talet såg universitet och lärosäten tidigt möjligheterna med att använda nätbaserad undervisning. I vår samtid är distansutbildning den högskolesektor som växer snabbast. Distans- undervisning har fått ett stort genomslag och stora etablerade universitet som Stanford, Harvard och Yale har satsat på så kallade MOOC-kurser (Massive Open Online Courses). Återkopplingen sker elektroniskt och en lärare kan följa elevernas utveckling digitalt med olika forum som chattrum och videosamtal (Amhag, 2013, s. 127).
Idag går det att genomföra hela sin utbildning och få sin examen inom musik- ämnen på distans. Utvecklingen av distansundervisningen har skapat nya möjligheter och innovationer som inte tidigare har varit tänkbara. Men det uppkommer också utmaningar när det gäller distansundervisning. Till exempel ifrågasätts legitimiteten på en onlineexamen och att organisera en online- utbildning inom musik innefattar att kvaliteten på utbildningen kan minska. Det krävs att distansutbildningen och musikavdelningar samordnas, att instruktörer behärskar distansundervisningen i samma grad som traditionell undervisning och att upprätthålla en god service till studenterna (Blake, 2018, s. 1-2).
2.2 För- och nackdelar med distansundervisning
Blake (2018) skriver om undersökningar där studenter i musik blivit intervjuade angående distansundervisning jämfört med traditionell undervisning. Det visade sig att båda typerna av undervisning har sina styrkor. De studenter som valde att studera på distans gjorde det på grund av finansiella och yrkesmässiga
anledningar och fick då möjlighet att arbeta samtidigt som de kunde genomföra sina studier. De som valde den traditionella undervisningen hade mer tid och möjlighet att befinna sig på plats. Distansundervisning erbjuder mer flexibilitet, medan traditionell är ett sätt för deltagarna att utveckla sin identitet och utveckla sin roll som musiker på ett bättre sätt (Blake, 2018, s. 5).
I en fallstudie där sju lärare som undervisar i musikämnen på ett universitet i västra USA deltog, ville Johnson (2017) se hur lärarna utformar onlinekurser, lyfta fram de olika utmaningar som det innebär och upptäcka utvecklings- potentialen hos universitet som erbjuder online undervisning. Genom semi- strukturerade intervjuer på 30 minuter och fokusgruppdiskussioner på 60 minuter, kom hon fram till att en av de bästa metoderna för att engagera studenter var genom interaktiva och sociala utbyten. För att distansundervisning inom musikämnen ska bli effektiv menar hon att det krävs ett pedagogiskt arbetssätt hos lärarna som behandlar uppgifter avsedda till elever som innefattar social interaktion. Det kan också krävas mer resurser till institutioner för att stödja och utveckla ett innovativt pedagogiskt tankesätt (Johnson, 2017).
Nya digitala medieverktyg som kan användas i distansundervisning och ökad bandbredd och internethastighet har lett till utökade möjligheter att kommunicera i utbildningssyfte. Till exempel finns möjlighet att ha webbaserade seminarier (webinarier) och deltagarna kan tala, se och höra varandra i arbete med olika uppgifter utan att befinna sig på samma plats. Lärare kan också spela in föreläsningar som eleverna kan ta del av när det passar dem. Det finns dock fåtal studier som undersöker lärandeeffekterna av webbaserade seminarier (Amhag, 2013, s. 135). I en jämförande undersökning på digital och traditionell undervisning hos sjuksköterskestudenter visade det sig att det inte fanns några betydande skillnader i undervisningens resultat (Nelson, 2010). I en annan studie som tittade på hur distansundervisning påverkade 55 musiklärarstudenter, genom telefonintervjuer och enkäter, i syfte att främja utbildningen visade det sig att när elever och lärare interagerade blev utbildningen mer effektiv. Att bidra med onlinematerial var inte tillräckligt enligt de intervjuade. Personlig interaktion gynnade inlärningen. Samtidigt utvidgades undervisformen, och studenterna upplevde undervisningen som något positivt. Även om uppgifterna var asynkron upplevdes de vara applicerbar på verkligheten (Walls, 2008).
I en studie (Koutsoupidou, 2014) där forskare undersökte, genom enkäter och intervjuer, användandet av digitala verktyg i distansutbildning inom musik- program i olika utbildningsnivåer, ville de få en bild över för- och nackdelarna angående distansundervisning utifrån de involverade lärarnas perspektiv.
Analysen visade att det är skillnader mellan olika program beroende på vilket sätt de använder sig av distansundervisningen framför allt när det kommer till synkront kontra asynkront lärande. En av de största nackdelarna med distans- undervisning, är inte bristen på kunskapsutbyte, utan berör det psykologiska sociala utbytet. Vissa studenter kan känna sig isolerade och att delta i diskussioner och att be om hjälp kan kännas extra svårt när det inte finns en fysisk person att fråga. Detta kan vara en faktor som gör att elever inte uppskattar utbildningsformen. Men att genomföra delar av undersingingen live via videosamtal kan delvis lösa problematiken med den upplevda isoleringen.
Den fysiska sociala kontakten bidrar också till att elever får möjlighet att observera fler aspekter av musikinstrumentet och tekniker. En lärare som arbetar med distansundervisning i harpa betonar att den sociala aspekten av undervisning är viktig. Att upprätthålla en dialog och skapa ett arbetsflöde som innefattar att mötet mellan lärare och elev blir en social interaktion är centralt (Koutsoupidou, 2014, s. 1, 7, 10).
2.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Distansundervisning har förekommit under lång tid, men har tagit väldigt olika form genom historien. På grund av att forskning på distansundervisning hela tiden blir utdaterad för att ny digital teknik hela tiden utvecklas och nya undervisningsmetoder uppkommer, behöver ny forskning hela tiden genom- föras på ämnet. Förändringstakten gör också att undervisningsformen kan ifrågasättas på många plan. Till exempel att ställa om institutioner för att arbeta med ny teknik kan vara äventyrligt. Det krävs mycket resurser för att stödja och utveckla nya pedagogiska tankesätt och det finns också en potentiell risk att den snabbt blir utdaterad och måste utvecklas på nytt.
Distansstudier har framför allt uppkommit för att öka tillgängligheten och flexibiliteten för studenter. En av de mest centrala för att undervisningsformen ska fungera bra är att upprätthålla interaktiva och sociala utbyten vilket engagerar elever.
3 T EORETISKT PERSPEKTIV
För att svara på frågeställningarna och förstå under vilka omständigheter lärarna arbetar och vilka processer som ligger till grund för utfallet av undervisningen, har studien tagit avstamp i ramfaktorteorin. Den används för att bland annat beskriva hur utomstående faktorer som lärare inte kan påverka har inverkar på undervisningens utfall.
3.1 Ramfaktorteorin
En äldre avhandling (Lundgren, 1972) som baserats på enkäter och observationer visar att elevsammansättningen har stor inverkan på utfallet på undervisning i skolan. Lärare anpassar innehållet till eleverna eftersom eleverna avgör hur undervisningstakten ska vara och hur mycket information läraren kan förmedla. De styrande faktorerna är mål, strukturen på innehållet, elev- sammansättningen, den tillgängliga tiden och den styrandegruppen som lärare anser avspeglar förväntningarna vad gruppen eller klassen kan prestera. Detta betyder inte nödvändigtvis att anpassa elevsammansättningen efter nivån hos eleverna alltid är eftersträvansvärt. Det pekar på att läroplaner bör anpassas efter de ramfaktorer som råder. I heterogena klassammansättningar är det centralt att undervisningen är varierad för att möta elevernas olika förutsättningar och mål genom att använda sig av olika material för olika typer av elevgrupper (Lundgren, 1972, s. 338-339).
Ramfaktorteorin är en teori inom pedagogik och det skolvetenskapliga. Den används som ett tankeverktyg i utbildningsplanering (Lundgren, 1999, s. 31-32).
Teorin bygger på idén om att det finns externa faktorer i pedagogiska sammanhang som lärare inte har någon direkt kontroll på, men som samtidigt har stor inverkan på undervisningens utfall (Broady, 1999, s. 3). Teorin har sitt ursprung i en vilja att belysa de förutsättningar lärare har inom skolväsendet.
Den utvecklades av Ulf Lundgren och Urban Dahllöf under 60- och 70-talet och med hjälp av etablerade argument och statistiska tekniker förändrade de den då dominerande modellen som var hämtad från amerikansk beteendevetenskap.
Teorin kom att betyda mycket för beslutsfattande kring skolans verksamhet och forskningen inom skolan och den går att applicera på all typ av undervisning.
(Broady, 1999, s. 1).
3.1.1 Målnivå och tid
För att undersöka undervisningsprocesser och resultatet av dem krävs det att inte bara tittar på testresultat och jämför dessa med elevers begåvning eller sociala bakgrund. Det handlar även om målnivå, alltså vilken kunskapsnivå elever förväntas uppnå inom till exempel ett visst kursmoment och tiden som är utlagd för undervisningen och ändamålet. Tid i detta fall innebär den tid som eleverna behöver för att nå ett visst inlärningsmål och det ska inte förväxlas med den tillgängliga undervisningstiden (Broady, 1999, s. 2-3). Studier som gjorts i
samband med de organisatoriska ramar som finns i skolan och matematik- undervisning visar att det är framför allt tiden som har en avgörande betydelse (Dahllöf, 1967).
3.1.2 Ramfaktorteorins användningsområden
Genom ramfaktorteorin går det att upptäcka begränsningar som finns i skolans organisation och undervisning. Till exempel den tid som står till förfogande och elevgruppens sammansättning. Teorin kan sammanfattas genom figur 1. Den kan också användas som underlag för undersökningar (Lindblad, Linde &
Naeslund, 1999, s. 97-98).
Figur 1 (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, s. 98)
Teorin är ämnad att förklara sambandet mellan undervisningens ramar i form av tid, innehåll, elevkaraktäristika drag och resultatet av denna. Figur 1 är en gestaltning av en analys där pilarna visar input och output för att förstå hur olika delar av yttre omständigheter påverkar undervisningen i skolan (Lindblad, Linde
& Naeslund, 1999, s. 93, 95).
Ramar innefattar det som berör den praktiska verksamheten. Den innefattar även att politiska och administrativa beslut om skolans verksamhet påverkar möjligheten att genomföra undervisning och i sin tur vilka resultat som är möjliga (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, s. 95, 98). Process syftar till den undervisningsprocess som genomförs i till exempel ett klassrum. Resultat omfattar allt från elevernas resultat till måluppfyllelse och den samhälleliga sociala och kulturella reproduktionen på grund av undervisningsprocesser (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, s. 101).
Studien undersöker de förutsättningarna som uppstår när musikämnet på gymnasiet bedrivs på distans. Den tidigare forskningen i kapitel 2 har visat att de ramar som uppstår vid distansundervisning på många sätt gynnsamma för resultatet av undervisningen. Studien utforskar främst de processer som lärarna använder sig av i sin undervisning utifrån de ramar som uppstått på grund av coronapandemin. Resultatet av undervisningen för eleverna är i den nuvarande situationen svårt att undersöka.
3.1.3 Styrgruppshypotesen
Processvariabler är förhållandet mellan målnivå och tid (Dahllöf, 1967, s. 272ff).
Broady (1999, s. 3) skriver om styrgruppshypotesen som en avgörande faktor för hur undervisning utformas och kan sammanfogas med ramfaktorteorin och processvariabler. Den innebär att det till exempel är en viss grupp elever i en klass som styr på vilken nivå som undervisningen genomförs. Ofta är det i samband med begränsad tid för undervisning som styrgruppshypotesen kan tillämpas. När tiden inte räcker till för att hinna anpassa undervisningen för att
RAMAR PROCESS RESULTAT
nå ut till alla elever minskas variationen på undervisningen och vissa elever får inte möjlighet att uppnå inlärningsmålen. Lärare kan alltså begränsa variationen på undervisningsprocessvariablerna till styrgruppen i en klass vilket leder till att några halkar efter i undervisningen eller för den delen blir understimulerade.
Hanken och Johansen (2013, s. 63) skriver att det också är i stor mån styr- instrumenten och de mål som står i kursplanen som styr undervisningen och de beslut som tas.
Ramfaktorteorin och styrgruppshypotesen går att applicera i all typ av gruppundervisning. När det gäller just inom musikämnet betonar Hanken och Johansen (2013, s. 47) att en musikalisk ledare bör ta hänsyn till tidigare erfarenheter hos eleverna och även personliga och individuella egenskaper. Det är också viktigt att se över de utomstående ramfaktorer som präglar skolans verksamhet för att se och upptäcka under vilka förhållanden eleverna ska undervisas.
4 M ETOD
Studien utgår från kvalitativ metod, eftersom den möjliggör en djupare analys av de lärare som deltar i undersökningen. På så sätt erhålls mer detaljerad kunskap om deras upplevelse av distansundervisningen än om en enkät skulle användas (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015, s. 34-54). Genom intervjuer som delvis anpassas efter det som lärarna i studien tar upp kommer studien åt saker som lärarna tycker är relevanta och viktiga. När studien genomförs har lärare på gymnasiet undervisat på distans i ungefär sju veckor. I detta kapitel presenteras intervjumetoden, urvalet, etiken och bearbetningen av det insamlade materialet.
4.1 Intervjumetod
En intervju är en aktiv process där kunskap produceras genom en relation mellan intervjuare och intervjuperson. Den präglas av kontext, språk, narrativ och är pragmatisk. Kunskapsproduktionen är intersubjektiv (en delad uppfattning om ett fenomen mellan flera individer) och belyser intervjupersonens syn på ett fenomen (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 34-35). Det som styr hur en intervju bör struktureras och genomföras är syftet med studien och vad som ska undersökas.
Tidigare forskning har gett inspiration till val av metod i studien. Till exempel i en studie som vill undersöka för- och nackdelar med distansundervisning inom musik och utvecklingspotentialen hos musiklärare användes kvalitativa intervjuer med lärarna som metod (Koutsoupidou, 2014, s. 247).
En halvstrukturerad intervju, menar Kvale och Brinkmann (2014), strävar efter att beskriva intervjupersonens livsvärld och försöker att tolka innebörden av fenomen utifrån intervjupersonens eget perspektiv. Den kan liknas vid ett vardagligt samtal, men intervjun är varken som ett öppet samtal eller som ett frågeformulär. I denna typ av intervju använder sig forskaren av en intervju- teknik som leder fram till vissa ämnen och teman och fokuserar på dessa. Genom att framställa beskrivningar av intervjupersonens uppfattning av sin livsvärld med hjälp av frågor kan forskaren sedan genomföra en tolkning och beskriva ett fenomen. Frågorna är framtagna för att kunna ändra skepnad och ordning under intervjun. Detta för att kunna följa upp de svar som har ges av intervju- personerna (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 19, 45, 165-166).
I ett möte mellan människor kan oväntade saker uppstå. I en intervjusituation i forskningssammanhang kan det komma oväntade svar på frågor vilket bör uppmärksammas och följas upp med till exempel följdfrågor. Genom att använda sig av samtalsintervjuer kan forskare synliggöra aspekter av ett ämne som de inte hade väntat sig (Esaiasson, 2017, s. 260-263).
Studien undersöker musiklärares uppfattning kring deras distansundervisning.
Därför är valet av semistrukturerade (halvstrukturerade), kvalitativa intervjuer för insamlandet av empiri föredömligt. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015, s. 34-54) skriver att genom detta finns det möjlighet att använda sig av en mall med färdiga frågor men också att kunna ställa eventuella följdfrågor för att få lösa oklarheter och även gå in på samtalsämnen som inte kunnat förutsägas men
som ändå är betydelsefullt och relevant för studien. Följdfrågorna gör också att bilden blir mer nyanserad.
En styrka med semistrukturerade intervjuer är just flexibiliteten, att kunna ställa följdfrågor och ändra om i ordningen på frågorna för att komma fram till och ta upp fler intressanta ämnen. Frågorna kan också förändras under intervjuns eller intervjuernas gång efterhand som oväntade samtalsämnen dyker upp (Alvesson, 2011, s. 59). Genom denna flexibilitet kan informanterna utveckla sina svar och tänka fritt kring frågorna och forskaren får en flexibilitet i sitt sätt att ställa frågor vilket är önskvärt i en kvantitativ studie (Bryman, 2018, s. 263-264). I studien ställdes grundfrågor som sedan hade flera förutbestämda följdfrågor (Bilaga 2).
Dessa kunde sedan anpassa beroende på de svar som lärarna gav. Till exempel svarade flera lärare på följdfrågorna utifrån grundfrågan och då behövde inte alla följdfrågor ställas. När lärarna fick svara fritt uppkom en del oklarheter som genom den semistrukturerade intervjumetoden kunde redas ut genom frågor om inte var förutbestämda. Frågorna är utformade för att möta studiens syfte och frågeställningar. För att komma åt de olika aspekterna i frågorna (som till exempel ramfaktorer, för- och nackdelar med distansundervisning och elevernas förutsättningar) och för att underlätta analysen har frågorna tematiserats under olika rubriker: Yrkesroll, spontana reaktioner, praktiska saker, för och nackdelar, anpassningar och övrigt. Frågorna är också utformade för att ge lärarna möjlighet att berätta om sin egen syn på situationen.
Sättet som intervjuare ställer frågor är centralt för utfallet menar Esaiasson (2017). Det är viktigt att se över vad som ska undersökas och utforma frågorna på sätt som gynnar förutsättningarna att svara mot studiens syfte och fråge- ställningar. Den som blir intervjuad ska känna sig motiverad att svara och vilja berätta om sina erfarenheter. Därför ska frågorna vara enkla att förstå och så pass öppna att informanten kan svara så öppet som möjligt utan att svaret påverkas av frågan. Som intervjuare ska följdfrågor som ifrågasätter informanten undvikas, eftersom det gör att intervjun kan komma att uppfattas som ett förhör snarare än ett samtal mellan människor (Esaiasson, 2017, s. 273-274). Studien har i syfte att undersöka lärarnas upplevelse. Därför har frågorna anpassats för att vara så öppna som möjligt vilket är tänkt att ge lärarna möjlighet att svara med så liten påverkan från intervjuare som möjligt. Följdfrågorna, både de planerade och de oplanerade, har ställts på sätt som minimerar värderingar.
Kvale och Brinkmann (2014) menar att det är centralt att skapa genomtänkta frågor som strävar efter att uppnå studiens syfte. Det kan vara till synes enkelt att genomföra en intervju men om intervjun inte är strukturerad på ett bra sätt kan fler obesvarade frågor dyka upp under analysen. En spontan utfrågning har sina brister. Det gör att sannolikheten att uppnå värdefull information är liten vilket leder till allmänna åsikter och fördomar istället för att leda till betydelsefull kunskap. Samtidigt är intervjuer ett bra sätt att komma fram till bra och relevant forskning. När intervjun transkriberats och analyserats kan till exempel nya tolkningar av fenomen uppkomma (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 31-32).
Alvesson (2011, s. 19-20) betonar att det är viktigt att inte påverka deltagarna i studien. Till exempel genom att inte ge några omfattande förklaringar till studien,
undvika att avvika från intervjuns struktur och att vara neutral och inte personlig gör att intervjuare minimerar risken att svaren förvrängs.
Intervjuernas längd kan variera kraftigt beroende på vem som intervjuas. Detta kan bero på huruvida en person är villig att medverka i studien, men det kan också bero på annat som nervositet till exempel (Bryman, 2017, s. 578). I de intervjuer som genomförts i studien har variationen på längden av intervjuerna varit stor. De har pågått allt från 20 minuter till 50 minuter. I samtliga intervjuer har samma grundfrågor använts och längden på intervjuerna har till störst del berott på lärarnas oliklånga svar.
En annan sak att ha i åtanke som forskare är i vilken kontext en studie genomförs. Kvale och Brinkmann (2014, s. 115, 120) beskriver kontext som något som är till viss del gränslöst i den bemärkelsen att den är svårdefinierad.
Kontexten innefattar både det rumsliga och det upplevda. Till exempel kan en och samma situation få väldigt olika kontext beroende på om personerna är kvinnor eller män, om de är svara eller vita, gamla eller unga. Vi uttalar oss om händelser i dess kontext. Den kvalitative forskaren har kunskap om vad delarna i forskningskontexten som är relevanta och vad som bör uppmärksammas i en studie utifrån kontexten.
Intervjuerna i studien har genomförts genom videosamtal. På så sätt gick det att intervjua lärare i ett större område och det var också praktiskt under rådande omständigheter på grund av coronaviruset och eftersom folkhälsomyndigheten avrådde från resor som inte var nödvändiga (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Genom en kvalitativ forskningsmetod skapas en förståelse om informanternas syn och perspektiv på fokusområdet. Genom intervjuer får en forskare möjlighet att få kunskaper om ett ämne av en person som är erfaren och insatt (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 17-19).
4.2 Urval och avgränsningar
Forskare tenderar ibland att överskatta sin förmåga av vad som går att belysa inom ett undersökningsområde. Därför är det viktigt att göra forskningsfrågor relativt smala så att det inte blir för stor omfattning på undersökningen, allt för att den ska bli hanterbar. Därför måste en del av det som skulle kunna vara intressant och betydelsefullt väljas bort (Alvesson, 2011, s. 58). Eftersom vilka som intervjuas är väldigt centralt i utfallet av en studie är det viktigt att se över vem som deltar, var och till vem frågorna ställs för att får ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Forskningsfrågorna bestämmer till stor del vilken grupp som ska intervjuas (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015, s. 34-54).
Forskare som gör ett målstyrt urval väljer ut deltagare som hen anser är lämpliga för studien och som kan bidra till att möta studiens syfte och frågeställningar på ett bra sätt. En studie med ett målstyrt urval har inget slumpmässigt urval gjorts utan det finns en tanke med vilka som deltar och inte (Bryman, 2018, s. 496).
Alvehus (2019, s. 71) skriver om strategiskt urval. Det innebär att välja ut informanter som har erfarenheter av det ämne som undersöks. Dessa ska kunna förhålla sig till forskningsfrågorna och kunna bidra med information om ämnet.
Frågeställningarna riktar sig till musiklärares erfarenheter av distansundervisning på gymnasiet. Genom att i studien välja musiklärare på gymnasiet som använder sig av distansundervisning finns det möjlighet att få svar på forskningsfrågorna, vilket annars inte hade varit möjligt. Urvalet har gjorts utifrån lärarnas yrkeserfarenhet. Därför är denna grupp lämpad att delta i studien.
Enligt Kvale och Brinkmann (2014) ska antalet personer som intervjuas vara så många som det krävs för att leva upp till studiens syfte och svara på forsknings- frågorna. Om antalet är för litet kan det bli problematiskt att generalisera kring ett fenomen och om antalet är för många kan det bli svår att göra mer ingående analyser av informanternas utsagor. Beroende på studien kan det till exempel räcka, i en biografisk studie, med en enda person. Medan i andra fall krävs det fler. För att undersöka utfallet av ett kommande riksdagsval krävs det runt 1000 personer. När fler intervjuer eller enkätsvar inte ger mer kunskap har en mättnadspunkt nåtts och fler undersökningspersoner ger inte någon större variation i studiens utfall. Därför är det ofta fördelaktigt att ägna mer tid för analys av färre intervjupersoner, än att intervjua stora mängder (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 156-157). På grund av studiens tidsram har vissa avgränsningar gjorts. I studien intervjuas fem musiklärare på tre olika gymnasieskolor i södra Sverige och fokuserar på deras upplevelse. Detta för att kunna göra en djupare analys av lärarnas uttalanden.
4.3 Bearbetning av insamlat material
När intervjuerna var genomförda började bearbetningen av det insamlade materialet. Intervjuer innehåller mycket information som ska uttryckas i text. Det är därför en tidskrävande process (Bryman, 2018, s. 579). Genom att transkribera de inspelade intervjuerna, menar Wästerfors (2015) att det är lättare att få en bra överblick över det som lärarna har sagt. En kvalitativ studie generar ofta mycket material och det är därför centralt att på ett praktiskt sätt strukturera det för att sedan reducera det till det som är relevant för studien. Detta medför ett ansvar hos forskaren eftersom det är av stor vikt att materialet presenteras på ett rättvist sätt. När det mest relevanta materialet sorteras ut skapas en ordning och på så sätt reduceras informationen och det skapas en skarpare och tydligare bild (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 220-236). Redan under transkriberingen kan forskare börja analysera materialet och lära känna det bättre (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2015).
När det inspelade materialet skulle transkriberas i studien användes en bärbar PC för att skriva på och musikproduktionsprogrammet Ableton Live. I det programmet fanns det möjlighet att loopa (upprepa) vissa delar av ljudklippen och spela upp intervjuerna i olika hastighet utan att förvränga ljudet. Dessa funktioner underlättade mycket under transkriberingen. Det inspelade materialet blev totalt tre timmar och nio minuter. Under transkriberingen markerades olika delar av texten med olika färger för att lättare kunna se, hitta och jämföra vad lärarna talade om. På så sätt skapades också en bra överblick över de olika teman som intervjun berörde. Färgerna representerade olika delar i ramfaktorteorin.
4.4 Reliabilitet, validitet och generalisering
Reliabilitet innebär hur troligt det är att andra forskare skulle komma fram till samma resultat när intervjun reproduceras. Det handlar om huruvida svaren som informanterna ger kommer te sig olika i andra sammanhang men också om intervjuarens reliabilitet när hen ställer frågor. Om frågorna är ledande kan svaren påverkas och reliabiliteten minska. Detta kan ske omedvetet och därför är det extra viktigt att vara vaksam på detta. Samtidigt kan variationen och kreativiteten motverkas om intervjuare lägger allt för stor vikt på reliabiliteten.
Det kan ge bättre resultat om forskaren till viss del får improvisera fram frågor (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 295-296). Validitet innebär hur sanningsenligt och välgrundat något är. Enligt en metodologisk positivistisk syn är validitet mätbart, kan kvantifieras och förklaras i siffror. En strävan efter validitet är en strävan efter en mer välgrundad tolkning av observationer. Validitet är också öppet för fenomenologisk analys, men även dekonstruktiv analys (tolkning av texter utifrån dess kontext) (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 296-297). Att använda sig av en dekonstruktiv metod innebär att hitta dolda antaganden bakom en text eller uttalande genom att sätta det i ett sammanhang och kontext och genom det hitta motsägelser i en utsaga i ett sammanhang och vad den säger i sig själv (Dekonstruktion, u.å.). När det insamlade materialet från en intervjustudie tycks reliabla och valida är nästa steg att se om det går att göra någon generalisering som kan bidra till en bättre förståelse om ett fenomen. Detta görs genom att dra slutsatser utifrån studiens resultat och utgå från tidigare forskning (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 310).
Tillförlitligheten i en kvalitativ intervju kan ifrågasättas på många plan eftersom det inte alltid går att veta om en personerna som intervjuas är tillförlitliga.
Studien arbetar mycket med öppna frågor för att låta lärarna svara med sin egen uppfattning och inte påverka eller lägga någon typ av värdering i det som de säger under intervjun. Eftersom kontexten framgår utav lärarnas yrkesposition går det att göra vissa antaganden utifrån det som de uttalar sig om. Vissa uttalanden under intervjun var tolkningsbara utifrån kontexten och hade troligtvis inte blivit tydliga om kontexten inte framgick.
4.5 Etiska överväganden
Forskning som genomförs genom intervjuer kommer i kontakt med moraliska och etiska frågor. I interaktionen mellan människor, som uppstår genom en intervjusituation, påverkas intervjupersonen och den kunskap som framkommer påverkar även vår förståelse av människans villkor (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 98). Det är en forskares skyldighet att se till att forskningen genomförs på ett bra sätt och är moraliskt acceptabel. Det finns regler som styr detta och som ska följas i samband med studier som berör människor (CODEX, 2018).
Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra etiska huvudkrav i forsknings- sammanhang: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskare ska informera deltagarna i studien om deras roll i forskningen och om deras rätt att avbryta sin
medverkan. Samtyckeskravet innebär att forskare ska ha deltagarnas samtycke att delta i studien och att de som medverkar har rätt att bestämma på vilka villkor de ska delta. Deltagarna ska också kunna avbryta sin medverkan utan att utsättas för negativa konsekvenser. Konfidentialitetskravet handlar om att etiskt känsliga och personliga uppgifter bör behandlas med försiktighet och under tystnadsplikt för att information inte ska nå ut till obehöriga. Nyttjandekravet handlar om att den information som samlas in inte får användas i kommersiellt syfte eller i andra sammanhang som inte har med vetenskap att göra (Vetenskapsrådet, 2002).
Dessa krav uppfylls i studien genom att lärarna får ta del av de forskningsetiska reglerna via att missivbrev som skickas via mail och att de får ställa frågor vid eventuella oklarheter. Till exempel kommer lärarna att vara anonyma och de har rätt att avbryta din medverkan när som helst under hela processen med studien.
Det insamlade materialet kommer endast att användas för studien i forskningssyfte och kommer sedan att raderas när den är genomförd. Genom ett muntligt samtycke, som spelas in vid intervjutillfället, har de fått ge sitt medgivande.
4.6 Genomförande
Lärarna i studien kontaktades via ett missivbrev (Bilaga 1) via mail och där de blev tillfrågade om de ville vara med i studien. Sju mail skickades ut och fem svarade. De som svarade var intresserade att delta i studien. De fick genom brevet information om vad studien handlar om och vad deras roll i den innebär.
Där framgick också de forskningsetiska reglerna och kontaktuppgifter till handledare. För att uppfylla anonymitetskravet har lärarna döpts till andra namn än deras riktiga. Könet på lärarna spelar inte någon större roll för utfallet på studien, men namn som motsvarar deras kön har ändå använts (eftersom det eventuellt kan vara intressant i andra sammanhang): Andreas, Benjamin, Chris, Dennis och Ester. Ester är den enda kvinnan i studien.
Fyra av intervjuerna i studien genomfördes från universitetsbiblioteket i Växjö och en från mitt hem genom videosamtal i programmen Zoom och Google Meet (som är programvaror för att genomföra videosamtal via internet) via en surfplatta. Lärarna befann sig på sin arbetsplats eller hemma. Ljudinspelningen av intervjuerna genomfördes med hjälp av en mobilapplikation i en smart telefon som under intervjuerna låg på bordet framför surfplattan. På så sätt spelades både mitt och lärarnas ljud in. Intervjufrågorna (Bilaga 2) utformades med utgångspunkt i forskningsfrågorna. För att få en insyn i vilket sammanhang och kontext lärarna svarade på frågorna, började intervjun med frågor om lärarnas situation och deras spontana reaktioner om krisen utifrån lärarrollen. Följande ställdes frågor om de praktiska och tekniska förutsättningarna och vilka för- och nackdelar som lärarna såg med undervisningsformen. Som avslut på intervjun fick lärarna möjlighet att förklara hur de lägger upp en lektion och jobbar med elevernas olika förutsättningar.
5 R ESULTAT
I följande kapitel presenteras de lärare som deltog i studien, hur övergången till distansundervisning gick till, de förutsättningar som då skapades, hur lärarna arbetar på distans, för- och nackdelar med distansundervisning och hur elevernas arbete följs upp och dokumenteras. Samtliga lärare som deltar i studien arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige och undervisar i musikämnen.
5.1 Musiklärarna
5.1.1 Andreas
Andreas har varit lärare i 35 år och undervisar i kurserna ensemble 1, kör 1, musik och gehörslära och en kurs i estetisk kommunikation 1. Han beskriver att det har varit stor skillnad på arbetssättet under hans yrkesliv och började som låg- och mellanstadielärare i ett utomeuropeiskt land, jobbade på tre olika skolor och hade cirka 200 elever. Då var den mest avancerade tekniken som fanns att tillgå en stencilapparat, alltså en typ av kopieringsmaskin som vevades. ”Dörren måste alltid vara öppen för att om dörren är stängd kan man bli lite lullig”, berättar Andreas när han beskriver hur det var att använda den. Sedan när han flyttade till Sverige fanns det tillgång till bättre kopieringsmaskiner men de hade inte ens telefon och inga datorer. All undervisning var analog. Andreas berättar att när datorer infördes i skolan och på gymnasiet på Estetiska programmet var det 18 elever på två datorer. Andreas skojar om att de bad eleverna ställa sig i två led med nio personer i varje och så fick varje elev trycka en gång och sedan ställa sig sist i ledet igen. När GY11 kom fick varje elev sin egen dator. Han har alltså upplevt allt från stencilapparat till datorer uppkopplade på nätverk.
5.1.2 Benjamin
Benjamin undervisar i piano och en kurs i gymnasiearbete. Han har varit lärare i runt 20 år. Han upplever att skolans digitalisering skett under de senaste tio åren, men att det är först nu som verktygen är på plats. Det menar han har märkts nu när de fått prova på att undervisa på distans. Han började använda tekniken för kanske fem år sedan genom att spela in uppgifter och lägga ut dem på Youtube (en webbplats med videoklipp som laddas upp av dess användare och har tillhörande diskussion- och sociala medier-funktioner) och har under de senaste åren därefter skaffat sig fler och fler digitala hjälpmedel som han börjat använda.
De moderna smarta telefonerna har bidragit till att det är lättare att filma och dela filer vilket han upplever har varit svårare innan.
5.1.3 Chris
Chris arbetar på samma skola som Benjamin och undervisar i estetisk kommunikation, musikproduktion, ensemble, trummor och individuella valet i musik. Han har varit gymnasielärare i ett och ett halvt år och har tidigare arbetat
på kulturskola. Han beskriver sig själv som en utåtriktad lärare med mycket ”go”
i.
5.1.4 Dennis
Dennis undervisar i musik och fördjupning musik, undervisar i trummor, musik- produktion och ensemble. Han har varit lärare i två år. Han har ett stort musik- intresse och har spelat trummor nästan hela sitt liv i flera olika sammanhang som på kulturskola, estetgymnasium och folkhögskola. Han menar att hans största styrka som lärare är att han musicerat väldigt mycket och det hjälper honom i sin yrkesroll.
5.1.5 Ester
Ester undervisar i instrument eller sång 1, 2 och 3 med huvudinstrument sång och har hand om körsångsdelen i kursen ensemble och körsång. Hon har varit lärare i ungefär två år. Hon gillar sina ämnen och anser själv att hennes stora engagemang i sångämnet har en positiv inverkan på eleverna.
5.2 Övergången till distansundervisning
Eleverna, på skolan som Andreas jobbar på, fick måndagen den 16 mars 2020 att undervisningen från och med den 18 skulle bedrivas på distans. Onsdagen den 18 fick kollegorna på skolan en dag för fortbildning. De fick till exempel en timmes handledning i videosamtalsprogrammet Google Meet. Torsdagen den 19 började de första lektionerna. Andreas beskriver att det var en enorm press att lära känna programmet på den korta tiden. Vissa hade använt det tidigare, andra inte. Som tur var fick de hjälp av en lärare som hade arbetat på ett distansgymnasium tidigare och som delade ut massor med tips till behövande lärare.
Övergången till distansundervisning på skolan där Benjamin och Chris arbetar gick till genom att skolledningen haft kontinuerliga träffar och gett arbetslagen information om läget och hur de ska arbeta. Genom det har de kommit fram till en enhetlig policy. En stund innan Chris fick beskedet om ombytet hade han haft lektioner där han varit i nära kontakt med eleverna och Chris upplevde övergången som ganska dramatisk och filmisk. Eleverna har haft lektioner på vanliga tider, men fått fler skrivuppgifter än tidigare. De har också valt att prioritera årskurs 3 för att de ska kunna ta studenten.
På Esters och Dennis skola var lärarkåren till vis del förberedda på att någonting skulle ske. Ledningen var väldigt snabba på att ta tag i omställningen till distans- undervisning. Dennis berättar att de hade pratat i en vecka innan distans- undervisningen skulle införas hur de skulle gå till väga. Övergången gick väldigt snabbt, men Dennis upplevde att den gick smidigt. Ledningen gick ut med information om hur de skulle arbeta och vilka kurser som skulle fortsätta som vanligt och vilka som skulle läggas på is.
5.3 Materiella och tekniska förutsättningar
Speciellt i musikundervisningen på gymnasiet var det många tekniska bitar som var tvungna att komma på plats. Lärarna använder flera olika typer av musik- program i datorn. Andreas använder framför allt tre datorprogram: Logic Pro, Finale och Quicktime. Lärarna på skolan behövde kunna dela sina skärmar för att eleverna ska kunna se vad läraren gör när de jobbar i sina musikprogram. De behövde också lösa hur eleverna ska kunna höra det som läraren spelar på till exempel ett piano samtidigt som de kan höra läraren prata. Det var mer avancerat än de hade kunnat tro. Ett av problemen de jobbade med var att när ljudet skickades via videosamtalsprogrammet förvrängdes ljudet så pass mycket att det blev oanvändbart för att lyssna på musikaliska moment. Ljudet hade
”sänkts i hastighet och i oktaverna så jag hörde bara ett muller”, berättade Andreas. Detta har de löst genom att koppla ljudet till datorn via ett externt ljudkort.
Ibland när Andreas har lektion tar han med sig sin laptop till den salen han brukar ha lektion med sina elever i. Sedan spelas ljudet upp från musikprogrammet Logic Pro ut i de två stora högtalarna i klassrummet. Det ljudet går därefter in i datorns mick. Andreas beskriver att det fungerar ganska bra. När eleverna har lektion använder de sig av programmet Logic Pro. De kopplar sitt MIDI-keyboard till datorn som i sin tur spelar upp ljud via MIDI.
Under lektionerna talar eleverna in i datorns mikrofon och ljudet från programmet går ut ur datorns högtalare in i datorns mikrofon och in i Google Meet. Andreas berättar att det är mer än nog för en teorilektion. Däremot att spela samtidigt tillsammans över nätet – det går inte.
Esters individuella sångundervisning kan på många sätt fortskrida som vanligt.
Hon använder sig av videosamtal där hon kan se och höra eleven. Hon upplever att fördröjningen vid videosamtal påverkar lektionerna negativt. Hon kan till exempel inte spela och kompa längre utan har fått lägga tid på att hitta bakgrunder och spela in bakgrunder som eleverna kan sjunga och öva till vilket har varit tidskrävande. Tidigare, innan distansundervisningen infördes, kunde hon ge snabba instruktioner i form av små utrop och snabba instruktioner undertiden eleverna sjöng. Men nu, på grund av fördröjningen, går inte det längre. Hon insåg snabbt att bara några sekunders fördröjning kan ställa till det och hon upptäckte också att hon inte kunde bete sig i undervisningssituationen på samma sätt som innan. Detta har hon löst genom att bland annat sätta upp lappar med text, som eleven kan se genom webbkameran, där det står korta instruktioner och begrepp som hon kan peka på istället för att prata direkt till eleven.
Asså, jag insåg ju att bara den här några sekunders delay [fördröjning] kan ställa till det ganska mycket. Så just det med att det blir, var lite mer förvirrat i början för att jag sa nåt och de hörde inte och så dålig internet- uppkoppling och de bara: “Vad sa du?” eller “Var gör du?”, “Jag ser inte.”.
Jag insåg också att jag är ganska liksom fysisk i sångrummet. Jag går fram och tillbaka och går nära eleven, backar tillbaka. Visar mycket med hand- rörelser och saker jag själv gör med kroppen och sådär när jag sjunger.
Och det kan försvinna lite när det bara är en fast kameravinkel. Så det var lite svårt att ställa om från mitt vanliga arbetssätt, på så sätt.
När Andreas har musikteori befinner han sig ofta i den vanliga salen som de brukar ha lektion även om eleverna nu arbetar hemifrån. När de till exempel arbetar med ackord ritar han upp ackord på tavlan som eleverna kan se genom gruppvideosamtal Google Meet. Sedan får eleverna sätta igång sina mickar på datorn och spela ackord på deras pianon och keyboards hemma. Ljudet går in i micken och läraren och resten av klassen kan då höra. Det upplever Andreas är en bra och enkel lösning.
Mikrofonen i den bärbara datorn Ester använder i undervisningen upplevde hon inte höll måttet. Hon ville ha bättre ljud och kopplade därför en mikrofon och piano till ett externt ljudkort för att skapa en bättre ljudupplevelse för eleverna.
Ester utgår från sitt arbetsrum när hon undervisar. Men under en period arbetade hon hemifrån: ”Jag var under en period förkyld och då ska man ju inte vistas bland folk numer. Så då satt jag hemma med bara min Mac Book Air [bärbar dator] och inte tekniska hjälpmedel och det gick också bra”.
Benjamin upplever att sin pianoundervisning har varit genomförbar. Han arbetar med Zoom och lyfter fram Youtube som ett av hans främsta digitala verktyg:
”Det blir lite torftigt i längden, man skulle behöva träffas. Men i stort har det här upplägget fungerat bra med att lägga upp läxor där de [eleverna] kan kolla videos, sänka hastigheten och kolla på mina fingrar och övningar i lugn och ro och sådär då”.
På Benjamin och Chris skola använder de sig av en plattform som Microsoft tillhandahåller. Men Chris menar att Zoom har ljudmässigt bättre funktioner, som gör att det är bättre när de jobbar med ljud. Till exempel finns det en funktion som reducerar bakgrundsbrus. Denna är bra vid vanliga samtal, men gör att svaga ljud inte hörs. Denna funktion går att stänga av i Zoom och till exempel vid instrumentundervisning gör det att tonerna inte helt plötsligt försvinner. Därför har de valt att använda sig av det videosamtalsprogrammet.
5.4 Elevernas förutsättningar
5.4.1 Tillgången till musikinstrument
Andreas berättar att elevernas förutsättningar, när det gäller att ha musik- instrument hemma, är väldigt olika. Vissa har inga musikinstrument hemma alls.
Vissa elever har vanliga akustiska pianon hemma medan andra har keyboards.
De elever som inte hade något musikinstrument fick komma till skolan och hämta ut MIDI-keyboards. Benjamin berättar att de flesta elever han undervisar har musikinstrument hemma, men de som inte har, har fått möjlighet att låna från skolan.
Chris som har trumundervisning har flera elever som inte har trumset hemma.
Dessa elever har fått låna hem en övningsplatta och det har jobbat mer med notläsning och tekniker inom trumspel.
5.4.2 Hemförhållanden
De elever som har en mindre fördelaktig hemsituation för hemundervisning har det svårt. Det kan till exempel handla om att de inte har snabbt internet, syskon som stör eller att det inte finns någon bra plats i hemmet för eleven att arbeta på. Andreas berättar om en elev som skulle ha sånglektion och hade tagit sig till toaletten på stadens bibliotek för att få lugn och ro. Där hemma befann sig fyra andra syskon som störde.
5.4.3 Motivation och självdisciplin
De elever som gynnas av distansundervisningen anser Andreas är de som har lätt att ta till sig verbala instruktioner, de som är självdrivna och de som har en hyfsad självdisciplin. Sedan finns det en mellangrupp av elever som kanske egentligen är duktiga men som behöver en struktur från en utomstående plats:
”Och den strukturen kommer från oss. Och just nu är de hemma och [att] själva styra upp sin dag visar sig vara för vissa en ganska stor uppgift”.
Andreas märker vilka elever som sköter sig genom flera olika saker. Till exempel de elever som är strukturerade och loggar in till möten, sitter i ett tyst rum, har allt de behöver med sig, är pigga och vakna har goda förutsättningar att klara undervisningen. Men det finns de elever som har problem med självdisciplinen och att strukturera upp sin dag. Vissa vaknar endast fem minuter innan lektionen börjar. Andreas betonar att det största problemet är att den fysiska plats som skolan är inte längre är en del i elevernas rutiner. Han menar att de elever som missgynnas av distansundervisningen är de som inte har en så stor vänskapskrets utanför skolan. Chris berättar att de är svårare att upptäcka hur eleverna mår nu när de inte kan se dem i korridorerna.
Denna elevgrupp som har svårt med rutiner, försöker lärarna hjälpa genom att spendera en del tid att ringa. De pratar med sina elever, påminner dem och uppmuntra dem om skoluppgifter. Det finns också elever som har väldigt glest mellan inloggningarna: ”Alltså en som vi inte har träffat på veckor, veckor, veckor”. Andreas medger att nivån har sänkts en aning, jämfört med hur det är under normala förhållanden, för att eleverna ska kunna genomföra distans- undervisningen.
5.4.4 Prioriteringar
Benjamins och Chris skola har valt att fokusera lite extra på årskurs 3. Vissa elever som är i behov av särskilt stöd, riskerar att bli underkända eller har ogynnsamma hemförhållanden har fått möjligheten att komma till skolan och ha vanlig lektion. Benjamin menar att det är de redan svaga eleverna som tar mest illa av distansundervisningen. Men han är samtidigt försiktigt optimistisk trots att han är trött på att inte får träffa sina elever i lika hög grad som tidigare:
Det blir ganska dött som lärare och sitta med dator och sådär. Det blir att man går till sin lektionssal och ringer upp och undervisar. Men det är dimension som försvinner när det blir fullt ut såhär. Då märker man en efter en månad så här att […] fler och fler elever kanske mår sämre av isolering […]. Men jag tror ju hårt på att detta kan bli ett lyft och ett test som vi absolut kommer att ha […] som ett komplement på något sätt längre fram inom… det tror jag säkert. […] På så sätt är det rätt intressant.
5.4.5 Elevernas från- och närvaro
Genom att eleverna loggar in på skolans digitala plattform kan lärare se och höra eleverna. På så sätt noteras elevernas närvaro respektive frånvaro. Andreas berättar att de brukar ha ett klassiskt upprop där varje elev får sitt namn uppropat och sedan svara ”Ja.”. Ester upplever att det är lätt att sköta närvaron på eleverna eftersom hon endast har en elev i taget. Om de loggar in i tid till lektionerna räknas det som att de är närvarande.
5.5 Arbetssätt
Den första tiden efter att distansundervisningen hade införts var det mycket arbete med att föra över undervisningsmetoderna till det digitala. Chris berättar att de under de första veckorna var tvungna att ge elever mycket skrivuppgifter innan de hade kommit underfund med hur de skulle arbeta med distans- undervisningen. Andreas menar att inlärningen tidigare skett tillsammans med eleverna i klassrummen. Nu måste det läggas tid på att skriva ut uppgifter så att eleverna kan ta del av dem digitalt på ett bra sätt. Innan gick det att ha uppgifterna i huvudet och berätta och instruera för eleverna under lektionerna vad de skulle göra. Chris utformar nu sin undervisning så att eleverna kan jobba med dem själva hemma istället för tillsammans med honom under lektionerna.
Ester använder sig mycket av förinspelade bakgrunder, PDF-filer med noter och skriftliga instruktioner.
Benjamin befinner sig oftast i sitt pianorum när han bedriver sin undervisning, När han har gymnasiearbetet är han i en vanlig lektionssal: ”Eller ja, vi kan sitta överallt. Vi sitter i sofforna i korridorerna ibland också för att hålla lite distans till varandra”.
5.5.1 Nya projekt
Fjärrundervisning, live med ljud och bild, i kör och ensemble är helt uteslutet menar Andreas. I kör har lösningen varit att arbeta med något som de valt att kalla Virtual Choir (Virtuell kör). Då har lärare sjungit in stämmorna i musikprogrammet Logic Pro för att sedan exportera olika filer. Andreas betonar att det är bra att det är ”riktiga röster med text och allting”. Det hjälper eleverna att lära sig låten de ska sjunga, till skillnad om de endast skulle få noter. Genom att först skapa ett arrangemang i notskrivningsprogrammet Finale och sedan flytta över stämmorna till Logic Pro har Andreas även lagt till instrumentering till ljudfilerna för att underlätta för de som ska sjunga. Till exempel ska de elever som sjunger tenor ladda hem två filer: en med alla stämmor förutom
tenorstämman och en fil med tenorstämman inkluderad. Eftersom eleverna inte kan sjunga samtidigt tillsammans, ska de i projektet som de jobbar med, lära sig sin stämma och sedan spelar in sig själva på video när de sjunger. Detta klipp ska sedan sättas ihop till en film i ett videoredigeringsprogram med de 47 övriga elever som läser samma kurs. På så sätt kan eleverna sjunga tillsammans utan att sjunga samtidigt. Andreas beskriver att även om eleverna endast övar hemma kan de öva tekniker och principer inom körsång. ”Det blir mycket bättre än att de bara ska sitta hemma och lyssna till någon slags pianoinspelning”.
Ester har valt att under denna period fokusera mer på det teoretiska som till exempel notläsning eller röstfysiologi. Benjamin har också valt att fokusera på andra delar i kurser nu för att vissa moment är lättare på distans: ”Så har vi haft en del skrivuppgifter än så länge och så där. Musikgenrer och stilkännedom och sådär. Lite ergonomi och arbetsmiljömoment och sånt där som vi har gjort. Det blir lite tradigt i längden också när det bara är skrivuppgifter”.
Ester menar att det är inga problem för eleverna att klara kurserna. Men nya arbetssätt måste implementeras för att det ska fungera. En del av kursens moment är att sjunga inför publik. I nuläget får inte större folksamlingar äga rum och det momentet skulle då kunna lösas med en livesändning istället menar hon.
Sedan distansundervisningen började har Benjamin lagt mer tid på att prata med eleverna om hur de lägger upp sina studier och hur viktigt är att strukturera nu när det ligger i elevernas händer att ta ansvar och lärarna inte kan hjälpa dem i lika stor utsträckning.
5.5.2 Elevgrupper
Just nu har Andreas inga större grupper. Som mest träffar han tio eller tolv elever samtidigt. Men trots det kan det vara en utmaning att genomföra en lektion genom videosamtal. I Google Meet som de använder finns det en ikon som eleverna kan använda för att ”räcka upp handen” digital. På så sätt undviker de att tala i mun på varandra. Vid något tillfälle hade Andreas 47 elever samtidigt men det var för svårt så det skapade mindre grupper och pratade med ca tio åt gången istället.
5.5.3 Tekniska hinder
Ester upplever att hon inte kan vara lika spontan längre under sina lektioner.
Hon måste lägga mer tid och energi på att strukturera upp undervisningen för att den ska fungera bra. Hon betonar också att fördröjningen har gjort att hon låter eleverna tala mer än tidigare, nu när undervisningen är online. Detta gör hon för att skapa så få störningsmoment som möjligt. Ester försöker ”undvika att ge feedback i stunden. Det är svårt att låta bli. Jag vill gärna utropa: ’Tänk på det här!’. Men det är inte så bra nu med delay. Jag lyssnar på en genomsjungning, samlar ihop med feedback i huvudet, ger det när de är klara”. Hon berättar också att eleverna ”får jobba mer a cappella eller så jobbar vi mer teknikinriktat och inte lika mycket på att sjunga en hel låt för att det går inte riktigt när inte jag är i rummet och kan stötta genom att spela melodier och så”. När lektionerna tidigare skedde i ett fysiskt klassrum med eleven kunde hon vara mer närvarande
