7. Diskussion
7.1. Vidare forskning
Vi ser en kunskapslucka och efterlyser vidare forskning utifrån ett kvinnligt perspektiv av organisering och nätverksbyggande i marginaliserade invandrartäta förorter. Under studien framkom det ytterliga en intressant målgrupp, som är ännu mer isolerad än de nattvandrande kvinnorna, nämligen de kvinnor som är medlemmar i nätverket men som av olika skäl inte har möjlighet att nattvandra. Det hade varit intressant att få deras perspektiv på de nattvandrande kvinnornas betydelse för dem. Under våra
45
observationer mötte vi ungdomar och vi var frestade att fråga dem om hur de ser på de nattvandrande kvinnorna, detta gjorde vi inte då det inte var inom ramen för vår uppsats. Dock skulle det ha varit berikande och intressant att få ungdomarnas syn på fenomenet. Vi tycker också att det skulle vara relevant och viktigt att få fältassistenternas perspektiv på de invandrade kvinnornas organisering.
46
REFERENSER
Abbasian, S. (2003). Integration på egen hand: en studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen). Från http://uu.diva- portal.org/smash/get/diva2:163700/FULLTEXT01.pdf
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 8-16). Stockholm: Liber.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra
beteendevetenskaper. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bassel, L. & Emejulu, A. (2018). Minority women and austerity - Survival and Resistance in France
and Britain. Policy Press.
Blennberger, E., Habermann, U. & Jeppsson Grassman, E. (2004). Genus och civilt samhälle. Sköndal: Sköndalsinstitutet.
Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.
Brottsförebyggande rådet. Brå (2015a). Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014. En beskrivning av
utvecklingen med särskilt fokus på skjutvapenvåldet (Rapport 2015:24). Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. rev. uppl.) Malmö: Liber.
De los Reyes, P., Molina, I. & Mulinari, D. (2012). Maktens (o)lika
förklädnader:kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige: en festskrift till Wuokko Knocke.(Ny utg.).Stockholm: Atlas.
De los Reyes, P. & Wingborg, M. (2002). Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige. En
kunskapsöversikt. (Integrationsverkets rapportserie, 2002:13) Integrationsverket: Norrköping.
Från https://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2019/05/vardagsdiskriminering.pdf
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
47
Diskrimineringsombudsmannen, DO (2010). Upplevelser av diskriminering - en sammanfattande
rapport samt analys baserat på en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering (R1
2010). Ödeshög: Tryck Danagårds Grafiska.
Eduards, M. (2002). Förbjuden handling: om kvinnors organisering och feministisk teori. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Eriksson, M. (2003). Socialt kapital: teori, begrepp och mätning - en kunskapsöversikt med fokus på
folkhälsa. Umeå: CERUM, Umeå University.
Eriksson, M. (2010). Social capital, health and community action: implications for health promotion. (Doktorsavhandling, Umeå university, Departement of Public Health and Clinical Medicine). Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:319847/FULLTEXT01.pdf
Gerell, M. (2017). Neighborhoods without community: collective efficacy and crime in Malmö,
Sweden. (Doktorsavhandling, Malmö högskolan. Fakulteten för hälsa och samhälle).
Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5. rev. och uppdaterade uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Grip, L. (2010). Likhetens rum - olikhetens praktik: om produktion av integration i fyra svenska
kommuner. (Doktorsavhandling, Karlstad universitet. Fakultet för samhälls- och
livsvetenskaper).
Grosse, J. (2017). Utvecklingen av ideella föreningars villkor: civila samhällets villkor 2016 med
fokus på ideella föreningar i utsatta områden. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor.
Harding, T. (2012). Framtidens civilsamhälle: underlagsrapport 3 till
Framtidskommissionen. Stockholm: Statsrådsberedningen, Regeringskansliet.
Hirdman, Y. (2006). Det tänkande hjärtat: Boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront.
Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig
metod för hälsovård och socialt arbete. (2. uppdaterade och utök. uppl.). Lund:
48
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, E. & Nilsson, E. (2019). Skjutningar i kriminella miljöer: en intervjustudie. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Från
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e355e/1549879167358/2019_3_Skjutni ngar_i_kriminella_miljoer.pdf
Kalman, H. & Lövgren, V. (2012). Etik i forskning och etiska dilemman: En introduktion. I H.
Kalman & V. Lövgren (Red.), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (s.7-20). Malmö: Gleerups.
Karlsson, M. (2002). Själv men inte ensam: om självhjälpsgrupper i Sverige. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institution för socialt arbete - Social högskolan).
Kelbert, A.W. (2018). Taking minority women´s activism seriously as epistemic justice. Ethnic and Racial Studies, 41(13),2310-2317.doi:10.1080/01419870.2018.1487567
Kings, L. (2011). Till det lokalas försvar: civilsamhället i den urbana periferin. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen).
Kings, L. (2012). Förorten och föreningen. I F. Wijkström (Red), Civilsamhället i samhällskontraktet:
en antologi om vad som står på spel (s. 55-70). Stockholm: European Civil Society Press.
Knocke, W, (1991). Invandrade kvinnor: vad är ”problemet”? Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3(91), s. 4–15. Från
https://scholar.google.com/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=Invandrade+kvinnor+– +vad+är+”problemet&btnG=
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
49
Lindholm, A . (28 augusti 2019). Anna König Jerlmyr (M): Vi gör allt vi kan för att stoppa
våldsspiralen. Dagens nyheter. Hämtad från https://www.dn.se/sthlm/anna-konig-jerlmyr-m-
vi-gor-allt-vi-kan-for-att-stoppa-valdsspiralen/
Marttila, A., Lindberg, L., Burström, K., Kulane, A., & Burström, B. (2017). Utökat
hembesöksprogram för förstagångsföräldrar-samverkan mellan Rinkeby BVC och
föräldrarådgivare inom Rinkeby-Kista socialtjänst. Slutrapport utvärdering 2017. Stockholm:
Karolinska Institutet. Från http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Jamlik_halsa/Rapporter/BVC- rapport-2017.pdf
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning
Molina, I, (2004). Intersubjektivitet och intersektionalitet för en subversiv antirasistisk feminism.
Sociologisk forskning, 41(3), s. 19-24. Från
https://scholar.google.com/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=Intersubjektivitet+och+intersekt ionalitet+för+en+subversiv+antirasistisk+feminism&btnG=
Neuman, E. (2015). Essays on segregation, gender economics, and self-employment.
(Doktorsavhandling, Linnéauniversitetet, Insitutionen för nationalekonomi och statistik). Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:822705/FULLTEXT01.pdf
Prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället. Från
https://www.regeringen.se/49b70c/contentassets/626c071c353f4f1d8d0d46927f73fe9c/en- politik-for-det-civila-samhallet-prop.-20091055
Putnam, R.D. (1996). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. (1. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Putnam, R.D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och
förnyelse. (2. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Putnam, Robert D. (2007). E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century The 2006 Johan Skytte Prize Lecture. Scandinavian Political Studies, 30(2), s. 137-174.
50
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen (2018). Kartläggning av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd ur ett
jämställdhetsperspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018- 11-7.pdf
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (3. kompletterade och utvidgade uppl.) Stockholm: Liber.
SOU 2006:73. Den segregerande integrationen. Stockholm: Frites offentliga publikationer.
Stadskontoret (2018). Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför
arbetskraften (Slutrapport, nr 2018:3).
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 17-33). Stockholm: Liber.
Trägårdh L. (2013). Den svala svenska tilliten: förutsättningar och utmaningar (1. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (rev. uppl.). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2. uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Wijkström, F. (2012). Omvandling och omförhandling. I F. Wijkström (Red), Civilsamhället i
samhällskontraktet: en antologi om vad som står på spel (s. 1-34). Stockholm: European Civil
51
Bilaga 1
• Presentation av oss
• Syftet med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten.
• Intervjun beräknas ta ca 60 minuter
• Forskningsetiska aspekter: Vi tänkte spela in det ni säger, ingen kommer att veta vem som säger vad för att ni ska känna er trygga med att prata fritt, ni har rätt att avbryta er medverkan när ni vill. Det som sägs kommer att användas endast i denna studie. När uppsatsen blir godkänd kommer allt material att raderas. Uppsatsen kommer att finnas tillgängligt om ni vill läsa den.
• Teman som vi kommer att beröra under intervjun är: kvinna, organisering, ungdomar, nattvandring, förort
• Vi undrar om ni har möjlighet att fylla i en enkät som tar ca 5 min efter intervjun? • Har ni några funderingar över den information som vi just har berättat? Vill ni fortfarande vara med på intervjun?
Frågeställningar:
• Vilken betydelse har nätverket för nattvandring för de invandrade kvinnorna? • Varför organiserar sig invandrade kvinnor i förorten i nätverk för nattvandring?
Inledande frågor:
1. Hur länge har ni nattvandrat?
2. Hur länge har du ingått i nätverket? Hur håller ni kontakten/ hur organiserar ni er?
3. Omsättning av medlemmar? Hur ofta träffas ni? Kvällstid/Dagtid? Vilken tid föredrar ni och varför? Har ni något schema vart ni går? Varför? lokal?
4. Hur arbetar ni? Använder ni särskilda metoder under nattvandringen? Har ni fått någon utbildning /föreläsning från nattvandring.nu?
5. Vilket språk använder ni när ni är ute och nattvandrar? Samt inom nätverket.
Nätverkets betydelse:
6. Vad betyder nätverket för er?
7. Varför är ni organiserade i nätverk för nattvandring? För vems skull är nätverket? Ungdomarna? Bostadsområdet? Vad vill ni uppnå?
8. Är det viktigt att föra en dialog/prata med ungdomarna? Eller räcker det att synas? 9. Hur kommer det sig att det bara är kvinnor i gruppen/nätverket?
10. Spelar det någon roll om det är kvinnor eller män som nattvandrar tycker ni? 11. Är ni rädda eller trygga när ni är ute och nattvandrar?
12. Upplever ni att våldet har ökat eller minskat i området? 13. På vilket sätt engagerar sig männen/papporna
52
Om ja, på vilket sätt? Skillnad på stöd för nattvandrande pappor? Om ej, varför tror du att de inte gör det?
14. Vilka ungdomar är det som ni möter? (Pojkar/flickor och vad behöver dessa) 15. Hur upplever ungdomarna er tror ni?
16. Hur blir ni bemötta? Av polisen, skolan, socialtjänst, ungdomar. 17. Vad tycker ni om bostadsområdet? trivs ni?
18. Är det något som fattas? Insatser:(ca 10 min)
19. Vilka insatser hade du/ni velat se/ha? gruppen/ungdomarna
20. Hur ser du/ni på framtiden? Avslut 21. Är det något du vill tillägga om det vi har pratat om?
53
Bilaga 2
• Presentation av oss
• Syftet med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten.
• Intervjun beräknas ta ca 30 minuter
• Forskningsetiska aspekter: Vi tänkte spela in det ni säger, ingen kommer att veta vem som säger vad för att ni ska känna er trygga med att prata fritt, ni har rätt att avbryta er medverkan när ni vill. Det som sägs kommer att användas endast i denna studie. När uppsatsen blir godkänd kommer allt material att raderas. Uppsatsen kommer att finnas tillgängligt om ni vill läsa den.
• Teman som vi kommer att beröra under intervjun är: kvinna, organisering, ungdomar, nattvandring, förort
• Vi undrar om ni har möjlighet att fylla i en enkät som tar ca 5 min efter intervjun? • Har ni några funderingar över den information som vi just har berättat? Vill ni fortfarande vara med på intervjun?
Frågeställningar:
• Vilken betydelse har nätverket för nattvandring för de invandrade kvinnorna? • Varför organiserar sig invandrade kvinnor i förorten i nätverk för nattvandring?
1. Vad innebär/vilken betydelse har nätverket för kvinnorna? 2. Vad vill kvinnorna uppnå med nattvandringen?
3. Hur arbetar nätverket?
4. Vilket språk används inom och utom nätverket? 5. Vad beror kvinnornas språkförbistring på tror du?
6. Hur kommer det sig att det är bara kvinnor i nätverket?
7. Hur är samarbetet/bemötandet med polis/fältassistenter/Socialtjänsten/skolan? 8. Hur upplever ungdomarna kvinnogrupperna tror du?
9. Bor du i XX (Området) nu? Vad tycker du om bostadsområdet? 10. Vilka insatser fattas för kvinnogruppen/ungdomarna?
11. På vilket sätt engagerar sig männen/papporna?
Om ja, på vilket sätt? Om ej, varför tror du att de inte gör det?
12. Är det något du vill tillägga om det vi har pratat om?
54
Bilaga 3