7. Diskussion
7.2 Vidare forskning
Det digitaliserade samhället växer idag och det finns inte tillräckligt mycket kunskap för att se hur människobehandlande yrken kommer påverkas av digitaliseringen. Intressanta frågeställningar för vidare forskning kan vara hur olika yrkesgrupper kommer att påverkas när mer och mer av arbetsuppgifterna automatiseras? Hur påverkas samhället och interaktionen mellan oss medmänniskor av den digitaliserade utvecklingen? Är den digitala utvecklingen positiv eller gör det att vi blir mer och mer avskärmade från det sociala samhället?
För att få en mer rättvis bild och för att få fram attitydförändringar kan man genomföra en liknande studie som den vi gjort vid ett senare tillfälle, när det nya arbetssättet med robothandläggning fungerar som det ska fullt ut och då personalen arbetat med det under en längre period.
45 En önskvärd fortsättning på och utveckling av vår studie kan också vara att göra den utifrån ett klientperspektiv. Att ta reda på vad medborgarna anser om den nya tekniken och hur lätt/svår den är att använda och förstå. Ett problem med den digitala utvecklingen är att den drabbar de individer som inte förstår eller har råd med tekniken. Hur ska dessa individer få kontakt och hjälp om första kontakten med socialtjänsten sker via en elektronisk ansökan?
46
Referenser
Abrahamsson, B. & Andersen, J A. (2002). Organisation - att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber Ekonomi.
Acando. (u.å). Work smarter - Robotic Process Automation (RPA). Hämtad 21 mars, 2018, från Acando
https://www.acando.se/vad-vi-gor/erbjudanden/robotic-process-automation/
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 17–33). Stockholm: Liber.
Andersson, K. (2018, 8 januari). Fler bidragstagare fick jobb när robot när robot tog över ansökningar om stöd. Hämtad 13 april, 2018, från
Sverigesradio, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6856831
Angelöw, B. & Jonsson, T. (2012). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Beck, S. (2016). The problem of ascribing legal responsibility in the case of robotics. AI & Soc. (31) (s. 473–481). doi:10.1007/s00146-015-0624-5.
Berg Wikander, B. (2005). Exempel på forskning ur ett multidimensionellt perspektiv. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 335–344). Lund: Studentlitteratur AB.
Billinger, K (2005). Fokusgrupper. I Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (169–178). Lund: Studentlitteratur AB.
Björklund, M. (2018, 21 januari). Socialsekreterare slutar när robotar tar över arbetet. Dagens nyheter, (1), (s. 28–29). Från Retriver Research.
Hämtat från http://web.retriever-
info.com.webproxy.student.hig.se:2048/services/archive/search#
47 Bolin, M. & Loth, A. (2018, 17 januari). 12 av 16 socialsekreterare säger upp sig i protest. SVT. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/robot-tar-over-i- kungsbacka
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I Ahrne, G. & Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 157–175). Stockholm: Liber.
Byström, J. & Byström, J. (2012). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur & Kultur.
Börnfelt, P-O. (2017). Arbetsorganisation i praktiken - en kritisk introduktion till arbetsorganisationsteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Clevesköld, L., Lundgren, L. & Thunved, A. (2012). Handläggning inom socialtjänsten. Stockholm: Norstedts Juridik.
Christensen, T., Lagreid, P., Roness, P.G. & Rövik K.A, (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 81–92). Stockholm: Liber.
Destephe, m., Brandao, M., Kishi, t., Zecca, M., Hashimoto, K. & Takanishi, A. (2015). Walking in the uncanny valley: importance of the attractiveness on the acceptance of a robot as a working partner. Frontiers in Psychology. Hämtad från:
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00204/full
Eriksson, O. & Goldkuhl, G. (2015). Studie av en samling offentliggemensamma digitala resurser: Informationsförsörjning för ekonomiskt bistånd. Institutionen för Informatik och Media Uppsala universitet & Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Linköpings universitet. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/282124585
48 Eriksson - Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Erkers, H. (2018, 30 januari). Digitalisera inte bort det rättssäkra sociala arbetet. GP - Göteborgsposten. Hämtad från http://www.gp.se/nyheter/debatt/digitalisera-inte-bort- det-r%C3%A4ttss%C3%A4kra-sociala-arbetet-1.5111752
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängerud, L. (2007). Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Fahlberg, G. (2012). Socialtjänstlagarna. Malmö: Liber AB.
Frey, C. B. & Osborne, M. A. (2013). The future of employment: how susceptible are jobs to computerisation? Technological Forecasting and Social Change, volym (114), (s. 254–280). doi: https://doi.org/10.1016/j.techfore.2016.08.019
Fridström Montoya, T. (2014). Rätten till bistånd enligt SoL. I Eneroth, E. (Red.), Juridik för socialt arbete. (s. 89–110). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hällgren Graneheim, U. & Lundman, B. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 159–171). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lind, A-S., & Fridström Montoya, T. (2014). Socialt arbete i det allmännas tjänst. I Eneroth, E. (Red.), Juridik för socialt arbete. (s. 89–110). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Loman, S. (2017, 19 juni). Här godkänner en robot försörjningsstödet. Akademikern. Medlemsmagasinet från akademikerförbundet SSR. http://akademikern.se/reportage/har- godkanner-en-robot-forsorjningsstodet?v=frontpage&d=block_2
49 Loman, S. (2017, 22 juni). Kritiska röster höjs mot roboten i Trelleborg. Akademikern. Medlemsmagasinet från akademikerförbundet SSR.
http://akademikern.se/reportage/kritiska-roster-hojs-mot-roboten-i-trelleborg
Mayer, P. & Panek, P. (2013). A social assistive robot in an intelligent enviroment. I Biomedical Engeneering. doi: 10.1515/bmt-2013-4240
Meeuwisse, A. & Swärd, H. Perspektiv på sociala problem - några positioner. (2012). I A. Meeuwisse & H. Swärd. (Red.), Perspektiv på sociala problem. (s. 96–108).
Stockholm: Natur & Kultur.
Nomura, T., Kanda, T. & Suzuki, T. (2006). Experimental investigation into influence of negative attitudes toward robots on human–robot interaction. I Mobile Robots: towards New Applications (s. 215–231). I-Tech Education and Publishing Hämtat från: https://cdn.intechopen.com/pdfs-wm/56.pdf
Näringsdepartementet. (2015). Godkännande och undertecknande av avsiktsförklaring mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Hämtat från:
http://www.regeringen.se/49948d/contentassets/7aca65dd753d4242b4916572a632d007/ beslut-om-bemyndigande-att-underteckna-en-avsiktsforklaring-med-skl-om-digital- fornyelse.pdf
Olsson, E. (2009). Praktisk kunskap i socialt arbete - om naiva teorier i mötet med klienten. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Regeringskansliet (2015). Nu digitaliserar vi det offentliga Sverige. Hämtat från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/nu-digitaliserar-vi-det-offentliga- sverige/
Savela, N., Tuuli, T. & Oksanen, A. (2017). Social Acceptance of Robots in Different Occupational Fields: A Systematic Literature Review. International Journal of Social Robotics. Hämtat från:
50 https://link-springer-com.webproxy.student.hig.se/article/10.1007%2Fs12369-017- 0452-5
Svedberg, L. (2003). Gruppsykolog - Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2010). Handlingsutrymme - Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Thylefors, I. (2009). Ledarskap i human service-organisationer. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Törnqvist, R. (2007). Historiskt konkretiserande sociologi. I P. Månsson (Red.),
Moderna samhällsteorier - Traditioner, riktningar, teoretiker. (s. 261–302). Stockholm: Norstedts.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wolmesjö, M. (2008). Ledarskapets autonomi - om chefers dilemma och
handlingsutrymme. I Jonnegård, K., Funck E K. & Wolmesjö, M. (Red.). När den
professionella autonomin blir ett problem. (s. 141–161). Växjö: Växjö University Press.
51
Bilaga 1 - Informationsbrev till enhetschef/arbetsgrupp
Hej!Vi är två studenter, Mimmi Andersson och Kristin Lindberg och vi läser socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle och är nu på vår sjätte termin.
Vi ska skriva vårt examensarbete inom socialt arbete. Vi har i vårt examensarbete valt att göra en studie om införandet av robot i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Vi vill ta reda på hur införandet av roboten har tagits emot på arbetsplatsen. Hur såg era attityder och förförståelser ut när ni för första gången fick höra om att robothandlägging skulle införas på er arbetsplats och hur har den förändrats fram till idag? Vi vill även se hur införandet av robothandläggning har påverkat arbetsmiljön och arbetsuppgifterna för er socialsekreterare.
Vi tror att intervjun kommer ta drygt en timme att genomföra. Intervjun är upplagd på så sätt att en grupp om fyra till fem personer kommer få diskussionsfrågor ställda till sig och tillsammans kommer en gruppdiskussion ske med förhoppningsvis givande svar för vår studie.
Intervjun kommer att spelas in.
Vi har fått tillstånd av XX att genomföra denna studie. Vi vore nu mycket tacksamma om alla som är villiga att delta i denna studie så snart som möjligt meddelar detta till oss via mejl till Mimmi och /eller Kristin (se nedan). Utifrån inkomna svar kommer vi sedan att sätta ihop en intervjugrupp på fyra till fem personer och snarast informera dem som kommer att ingå i gruppen.
Vi vill även informera er om att vi håller oss till de forskningsetiska principerna. Därav detta informationsutskick. Vi informerar er om studiens syfte, vad er uppgift är samt vilka villkor som gäller (informationskravet). Ni själva bestämmer helt över er medverkan, som är helt frivillig och ni kan avbryta er medverkan när som helst (samtyckeskravet). All information om er eller er verksamhet kommer helt att avidentifieras. I studien kommer vi att använda tex “arbetsgrupp” eller “intervjuperson” för att beskriva varifrån vi fått informationen. Det enda som kommer framgå är vilken kommun det är. Uppgifter om er eller er verksamhet kommer att förvaras på ett sätt så att obehöriga ej kan ta del av dessa
52 (konfidentialitetskravet). De uppgifter vi får av er kommer inte att användas till något annat än just denna C-uppsats (nyttjandekravet).
Med förhoppning om att vi kommer få många svar från handläggare som är villiga att delta i denna studie.
Med vänlig hälsning,
Mimmi och Kristin
Kontaktuppgifter:
Mimmi Andersson: XXX@student.hig.se eller 07XXXX.
Kristin Lindberg: XXX@student.hig.se eller 07XXX.
Vår handledare heter Stefan Sjöberg och nås via mejl: XXX@hig.se eller telefonnummer: 026-XXX.
Bilaga 2 - Frågeformulär djupintervju
1. Hur var er förförståelse och era attityder när ni först fick höra om införandet av digitaliserad handläggning?
2. Hur hade ni påverkats av det som skrivits i media?
3. Vilket inflytande har ni som handläggare haft i processen med att införa det nya arbetssättet?
4. Har införandet av digitaliserad handläggning underlättat för er i arbetet? Isåfall hur?
5. Hur har digitaliserad handläggning påverkat den tid ni har för att träffa klienterna?
6. Hur är era upplevelser kring ökning av antal klienterna som når självförsörjning i och med att den digitaliserade handläggningen implementerats?
7. Digitaliserad handläggning eller handläggning som görs av robot görs utifrån inlagda variabler som roboten ska ta hänsyn till. Hur tror ni att det påverkar
53 klientens bakgrundskunskap, om roboten gör en bedömning om försörjningsstöd och om mänsklig handläggare skulle göra en bedömning på samma fall?
8. Hur tror ni att utvecklingen av digitaliserad handläggning kommer att påverka ert arbete?
9. Hur har er inställning och attityd kring robothandläggning förändrats sedan ni först fick kännedom om att robothandläggning skulle införas på arbetsplatsen? 10. Vad är det som gjort att er inställning har förändrats (om den gjort det)? 11. Vilka för- och nackdelar med robothandläggning ser ni idag?
Bilaga 3 - Frågeformulär djupintervju
1. I fokusgruppsintervjun framkom att ledningen först sagt att ni inte skulle ha robothandläggning och sedan ändrade de sig efter några veckor/månader. Tror ni att beslutet att införa robothandläggning har med ekonomi att göra? Att
ledningen kan se ekonomiska vinster med att införa roboten?
2. I tidigare intervju nämndes det att dom sagt att ingen ska få sparken i och med införandet av roboten. Men då berättade ni om att dom inte tillsätter alla de tjänster som står tomma när någon sagt upp sig? Hur tror du att denna nedskärning av tjänster kommer påverka er som är kvar?
3. Om du hade fått möjlighet att förändra någonting kring beslutet och processen med implementeringen av roboten vad skulle det vara?
4. Hur tycker du att stämningen i arbetsgruppen är nu efter implementeringen? Har den förändrats sedan innan beslutet om robothandläggningen kom?
5. När du först fick höra om robothandläggningen och Trelleborgsmodellen kände du någon oro för att implementera arbetssättet på din arbetsplats?
6. Hur tycker du att attityderna kring robothandläggning har varit i arbetsgruppen? Känner du att du blivit påverkad av det som framkommit vid era diskussioner? 7. Känner du att du blivit påverkad positivt eller negativt av det som förmedlats i