Den här uppsatsen bör ses som en början snarare än som en slutpunkt. Förhoppningsvis har undersökningen plöjt upp en väg för vidare forskning, dels om proggen i allmänhet och dels om Alternativfestivalen i Halmstad specifikt. Med ett bredare material, som också innefattar intervjuer och berättelser från festivalbesökare och medverkande band, skulle fler frågor kunna besvaras, t.ex. hur mycket av de rörelseintellektuellas budskap som faktiskt nådde fram till festivaldeltagarna generellt. Intressant vore även jämförande studier med liknande festivaler på andra orter.
122 Detta dilemma är något som även Johan Bergman (2010) diskuterar i sin avhandling om 1960-talets och
1970-talets progressiva kulturarbetare. Enligt Bergman fanns det vid den tiden uttalade krav på statligt och kommunalt stöd till alternativ kultur, för att minska dess beroende av marknadens villkor. Samtidigt innebar sådant stöd att den alternativa kulturen hamnade i ett beroendeförhållande till det etablerade samhället och därmed miste sin självständiga roll och subversiva potential.
Referenser
Litteratur
Almqvist, K. (red.) (2008). Betydelsen av revolutionsåret 1968 – Kårhusockupationen 40 år. Stockholm: Atlantis.
Aremar, S. (1991). Halmstad: Kors och tvärs i tid och rum. Örkelljunga: Settern.
Arvidsson, A. (2008). Musik och politik hör ihop. Diskussioner, ställningstaganden och
musikskapande 1965-1980. Umeå universitet/Gidlunds förlag
Backius, S. (2011). Arbetare på scen. Amatörteater som politiskt verktyg. Örebro: Örebro Studies in History 11.
Becker, H. (1963). The Outsiders. Studies in the Sociology of Deviance. Free Press.
Berggren, H. & Trägårdh, L. (2006). Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det
moderna Sverige. Stockholm: Norstedts.
Bergman, J. (2010). Kulturfolk eller folkkultur? 1968, kulturarbetarna och demokratin. Umeå: Boréa.
Bergman, J. (2011). ”’Den järnhårda lönelagen’. Om proggen – politik på marknadens villkor” i Sign o’ the times. Introduktion till populärmusik som historia, Bergman, J., Byström, M. & Glover, N. (red.). Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U. & Demker, M. (2005). I Vattumannens tid? En bok om 1968 års uppror och dess
betydelse i dag. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Bjurström, E. (1980). Generationsupproret. Ungdomskulturer, ungdomsrörelser och
tonårsmarknad från 50-tal till 80-tal. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Crozier, M., Huntington, S. P. & Watanuki, J. (1975). The Crisis of Democracy. Report on the
Governability of Democracies to the Trilateral Commission. New York: New York University Press.
Dahlkvist, M. (1995). ”’Det civila samhället’ i samhällsteori och samhällsdebatt. En kritisk analys” i Civilt samhälle kontra offentlig sektor, Trägårdh, L. (red.). Stockholm: SNS. Enquist, P. O. (1992). Kartritarna. Stockholm: Norstedts.
Eriksson, H. (2010). Befolkning, samhälle och förändring. Dynamik i Halmstad under fyra
decennier. Lund Dissertations in Sociology 89. Lund: Lunds universitet.
Eyerman, R. & Jamison, A. (1996). ”Proteströrelser och kulturell omvandling: Om 1960- talets populärmusik” i Tvärsnitt nr 2, s. 2-13.
Eyerman, R. & Jamison, A. (1998). Music and Social Movements. Mobilizing Traditions in
the Twentieth Century. Cambridge: Cambridge University Press.
Fiske, J. (1998). Introduction to Communication Studies. London: Routledge. Fornäs, J. (1979). Musikrörelsen – en motoffentlighet? Göteborg: Röda bokförlaget. Fornäs, J. (1985). Tältprojektet. Musikteater som manifestation. Stockholm: Symposion. Fornäs, J. (1989). ”Linjer i ungdomskulturen” i Tecken i tiden. Sju texter om ungdomskultur,
Fornäs, J., Ganetz, H. & Holmqvist, T. (red.). Stockholm/Stehag: Symposion.
Fornäs, J., Lindberg, U. & Sernhede, O. (1989). ”Normlös, offer, narcissistisk? Ungdoms- bilder” i Ungdomskultur: Identitet och motstånd, Fornäs, J., Lindberg, U. & Sernhede, O. (red.). Stockholm/Stehag: Symposion.
Hebdige, D. (1988). Subculture – The Meaning of Style. New York: Routledge.
Horgby, B. (2007). Rock och uppror. Amerikansk, brittisk och svensk rockkultur 1955 – 1969. Stockholm: Carlssons.
Högstedt, B., Eriksson, N., Andreasson, L. & Hernborg, A. (2014). ”Byring & Bråte – 40 år för mänskliga rättigheter” i Gamla Halmstad Årsbok 2014. Halmstad: Föreningen Gamla Halmstad.
Jellen, R. (2008). ”’Gerade das vermeintlich Unpolitische ist in höchstem Grade politisch’ – Interview mit dem Soziologen Bernd Hamm” i Telepolis nr 1, Heise Zeitschriften Verlag. Kagerland, P. (2012). Ny våg. Svensk Punk/New Wave/Synth 1977-1982. Stockholm:
Premium.
Lagher, H. (2002). Proggen. Musikrörelsens uppgång och fall. Stockholm: Atlas.
Larsson, S. (2008). Mitt svunna Halmstad. Del 2: Människor och miljöer. Halmstad: Larssons Bok och Papper AB.
Liedman, S.-E. (1982). Frihetens herrar, frihetens knektar. Ideologier på 1980-talet. Stockholm: Arbetarkultur.
Lilliestam, L. (1998). Svensk rock. Musik, lyrik, historik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.
Lundgren, L. & Wikström, J.-O. (1992). Roxette: The Book. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Lundquist, L. (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nowak, K. & Wärneryd, K.-E. (1972). Kommunikation och påverkan. Stockholm: Prisma. Rander, T. (1977). ”’Alternativism’ inte nog – kampen gäller makten” i Spela för livet. Fria
kulturgrupper inför 80-talet, Rynell, E. & Åberg, L. (red.). Stockholm: Liber.
Salomon, K. (1996). Rebeller i takt med tiden. FNL-rörelsen och 60-talets politiska ritualer. Stockholm: Tiden.
Smedmark, C. R. (1952). Mäster Olof och Röda rummet. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Svensson, J. (1988). Kommunikationshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Thompson, P. (1980). Det förgångnas röst. Den muntliga historieforskningens grunder. Stockholm: Gidlunds.
Thyrén, D. (2009). Musikhus i centrum. Två lokala praktiker inom den svenska progressiva
musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg. Studier musikvetenskap 18. Stockholm: Stockholms universitet.
Tilly, C. (2004). Beständig ojämlikhet. Lund: Arkiv.
Utanför systemet. Vänstern i Sverige 1968-78. (1978). Stockholm: Rabén & Sjögren.
Wennhall, J. (1989). ”Ungdom och ungdomskultur i historisk belysning – några perspektiv i tid och rum” i Tecken i tiden. Sju texter om ungdomskultur, Fornäs, J., Ganetz, H. & Holmqvist, T. (red.). Stockholm/Stehag: Symposion.
Wiehe, M. (1977). ”Alternativt eller progressivt?” i Spela för livet. Fria kulturgrupper inför
80-talet, Rynell, E. & Åberg, L. (red.). Stockholm: Liber.
Östberg, K. (2002). 1968 – när allting var i rörelse. Sextiotalsradikaliseringen och de sociala
rörelserna. Stockholm: Prisma.
Tidningsartiklar
Hallandsposten 1975-03-24a. Rolf Nilsson: ”5.000 demonstrerade mot skval: Alternativ festival segrade!”.
Hallandsposten 1975-03-24b. Rolf Nilsson: ”Fint gensvar i Halmstad för alternativ- festivalen”.
Hallandsposten 1975-07-03. ”Två festivaler i Halmstad. Laxivalen får konkurrens”.
Hallandsposten 1975-07-17. ”Laxivalen får konkurrens av alternativ festival”.
Hallandsposten 1975-07-19. ”Laxivalen en omtyckt 10-åring. Mycket folk på invigningen igår”.
Hallandsposten 1975-07-21b. Eva-Lotta Grimblad: ”Glada ’laxar’ åt lax på torget”.
Hallandsposten 1975-07-22. ”Alternativfestival gick med förlust”.
Hallandsposten 1976-06-09. ”Stenhuggarbod räddas? Kulturnämnden positiv”.
Hallandsposten 1976-06-14. ”Kulturnämnden: Inget ekonomiskt stöd till alternativfestivalen”.
Hallandsposten 1976-06-16. Paul Carlsson & Clemens Malmberg: ”Alternativfestivalen”.
Hallandsposten 1976-07-02a. ”Bastionen på Norre Katt invigd. Ny träffpunkt för halmstad- borna”.
Hallandsposten 1976-07-02b. ”Kebnekaise kommer till halmstadsfestival”.
Hallandsposten 1976-07-05a. Karl Gustav Jönsson: ”Lyckad Alternativfestival – trots kommunen”.
Hallandsposten 1976-07-05b. Karl Gustav Jönsson: ”Vad gör kulturnämnden?”.
Hallandsposten 1976-07-08. Christer Peterson: ”Fyra öppna frågor till Kulturnämnden”.
Hallandsposten 1977-03-05. ”Alternativfestivalen får bidrag”.
Hallandsposten 1977-07-02. ”Lokala grupper med på alternativfestival”.
Hallandsposten 1977-07-04a. ”Alternativ festival gynnades av vädret”.
Hallandsposten 1977-07-04b. Håkan Peterson: ”Alternativfestivalen i Halmstad: Soligt, blåsigt och svängigt”.
Hallandsposten 1978-06-27. ”Festivaldags i Halmstad”.
Hallandsposten 1978-07-03a. Pia Röstell: ”Alternativfestivalen – folkfest för 3.000”.
Hallandsposten 1978-07-03b. Pia Röstell: ”Magert utbud av lokala band”.
Hallandsposten 1979-06-26. ”Musikfestival igen med fina artister”.
Hallandsposten 1979-06-28a. ”Övning i icke-våld under festivalen”.
Hallandsposten 1979-06-28b. ”’Grodan’ uteblir från festivalen”.
Hallandsposten 1979-06-30. ”Halmstadgrupp om Nicaragua: – Erkänn sandinistgerillan!”.
Hallandsposten 1979-07-02. Anders Wirdheim: ”Alternativfestival igen: Musik, teater och övning i icke-våld”.
Hallandsposten 1979-07-04. ”Festival med Strul”.
Hallandsposten 1980-06-25a. ”Karnevalståg och många sorters musik”.
Hallandsposten 1980-06-25b. ”Halmstadgrupp satsar på ren rockfestival”.
Hallandsposten 1980-06-30. ”Inget fel på spelglädjen trots ’inomhusfestival’”.
Hallandsposten 1981-04-02. ”Drogfri alternativfestival i sommar”.
Hallandsposten 1981-06-16a. ”Polisen stoppade utomhusrocken”.
Hallandsposten 1981-06-16b. ”Dragplåstret vid festivalen: ’Äntligen har det lossnat’”.
Hallandsposten 1981-06-29. Anki Raun: ”Alternativfestivalen: Visjazz, dans, fika och teater – och fullt hus i ’rockskolan’”.
Hallandsposten 1982-06-11. ”Alternativfestivalen förbereds för fullt”.
Hallandsposten 1982-07-01. ”Totta och Andra Bullar till alternativfestivalen”.
Hallandsposten 1982-07-05. ”Alternativfestival under hotande moln”.
Hallandsposten 1982-07-07. ”Alternativet i farozonen. Bakslag för festivalen”.
Hallandsposten 1983-06-21. ”Den alternativa festen är över”.
Hallandsposten 1988-11-21. Roland Andréasson: ”Jörgen Andersson, 42, kommunråd: Hellre rotmos i köket än lyxrätt på guldkrog”.
Internet
http://www.hallandsposten.se
TV
SVT2 2001-05-11. ”K Special: Proggen – del 1”. SVT2 2001-05-18. ”K Special: Proggen – del 2”.