Vidare forskning

En viktig fråga är om skattenivån är en bärande konfliktdimension mellan politiska alternativ på kommunnivå. Den politiska konflikten kan istället handla om hur

kommunens resurser ska fördelas istället för hur mycket resurser kommunen ska ha. Att kontrollera för detta skulle kunna vara ett intressant ämne för vidare forskning.

Redan den här undersökningen skulle, om utrymme fanns, kunna innefatta flera

ytterligare variabler som kan ha bäring på hur olika politiska styren hanterar skattenivån i Sveriges kommuner. Istället kan de variablerna bli intressanta för vidare forskning att

undersöka. Att räkna med kontrollvariabler såsom befolkningstäthet, andel

förvärvsarbetande eller medelinkomst är ett uppenbart alternativ. Huruvida maktskiften påverkar kommunstyrens hantering av skattesatsen är en annan intressant variabel att undersöka. Huruvida kommunstyret har majoritet eller minoritet i fullmäktige är en annan. Att gräva djupare i hur de olika borgerliga partierna agerar i förhållande till skattesatsen är ytterligare en, som kan undersökas på flera sätt. Skattesatsens utveckling beroende på vilket eller vilka borgerliga partier som ingår i styret, vilket fordrar mindre fokus på politiska block än som finns i den här undersökningen, är ett sätt att undersöka frågan. Ett annat är att undersöka hur kommunstyrelsens ordförandes partitillhörighet har påverkat skattesatsens utveckling. Hur de politiska styrena har hanterat skattesatsen över tid, det vill säga om det föreligger någon skillnad mellan mandatperioder och att analysera vad detta i så fall kan bero på, kan också vara en intressant fråga för vidare forskning.

En annan fråga som kan vara intressant för framtida forskning men som kräver en annan metod är om närheten till val påverkar hur olika kommunstyren har hanterat skattesatsen. Detta skulle kräva att enskilda år undersöks istället för mandatperioder. Slutligen skulle frågan om huruvida geografiska skillnader påverkar hur kommunstyren hanterar

skattenivån kunna vara ett intressant ämne för framtida forskning. En närliggande fråga som har undersökts men utifrån andra metoder och som skulle kunna undersökas med en liknande metod som i den här undersökningen är om Sveriges kommuner

skattekonkurrerar med varandra.

6.3 Diskussion

Resultaten är inomvetenskapligt relevanta eftersom de utmanar den gängse uppfattningen om hur partier som i Sverige definieras som vänster respektive höger hanterar en av

vänster-högerdimensionens mest grundläggande konflikter: storleken på den offentliga sektorn. Eftersom den offentliga sektorns omfattning i första hand bestäms av lagar som stiftas på nationell nivå är undersökningen ur det här perspektivet begränsad. Alla kommuner har lagstadgade krav på sig att leverera viss verksamhet, vilket hindrar kommunstyren från att helt råda över skattenivån i kommunen. Med det sagt finns det sannolikt inte någon kommun som inte lägger en enda skattekrona på något som lagen inte kräver, och kommunerna har också handlingsutrymme i frågan om hur de lagstadgade uppgifterna ska lösas. Det ger utrymme för lägre skattenivå för den som bestämmer sig för det. Mot den bakgrunden kan resultatet sägas utmana den allmänna uppfattningen om

borgerliga partier som skattesänkande. Resultaten bidrar därmed också till befintlig forskning om hur vänster- respektive högerpartier påverkar den offentliga sektorns omfattning, även om svaren på intet sätt gör att frågan kan begravas med ett definitivt svar. Undersökningen ger också ny kunskap om hur Miljöpartiet och lokala partier påverkar borgerliga partier i frågan om skattenivån på lokal nivå, och om hur antalet partier i ett borgerligt styre påverkar kommunskatten. Ur ett inomvetenskapligt perspektiv är jag nöjd med vad jag genom undersökningens resultat kan påvisa.

Resultaten är också utomvetenskapligt relevanta eftersom de ställer följdfrågan om de borgerliga partiernas väljare och partimedlemmar kan vara nöjda med hur partiet de röstar på eller engagerar sig i agerar i frågan om skattekvoten när de är i position att påverka den. Att borgerliga kommunstyren sänker skatten oftare än andra styren kan partiernas väljare och medlemmar rimligen vara nöjda med. Att de höjer skatten lika ofta som vänsterstyren kan däremot vara en källa till missnöje. Vill man ha lägre skatt kan det vara svårt att vara nöjd med något block i svensk kommunpolitik. Även om borgerliga kommunstyren har bidragit till medelskattesatsens ökning i lägre utsträckning än andra styren är skillnaden mot vänsterstyren inte statistiskt signifikant, och viktigare: även om borgerliga kommunstyrens bidrag är lägre än andra styrens är det likafullt så att borgerliga kommunstyren i genomsnitt har höjt skatten med nästan 13 öre per mandatperiod. Det rimmar illa med att samtliga borgerliga partier säger sig vilja se en generellt lägre skattekvot. Att renodlat borgerliga kommunstyren i genomsnitt har höjt skatten mer än borgerliga styren som också innefattar Miljöpartiet och/eller ett eller flera övriga partier är också en rimlig källa till missnöje för borgerliga väljare. Borgerliga styren utan Miljöpartiet och/eller övriga partier har i genomsnitt höjt skatten nästan exakt lika mycket som alla andra styren i genomsnitt har gjort det (15,61 öre mot 15,58 öre). För den väljare som helst av allt vill se så låg kommunskatt som möjligt är det sannolikt överraskande att höra att det styre man då ska hoppas på är ett borgerligt styre där Miljöpartiet eller ett eller flera övriga partier ingår (i genomsnitt hälften så stor skattehöjning per mandatperiod som renodlat borgerliga styren). Idén till uppsatsämne kom av en känsla av att borgerliga kommunstyren inte sänker skatten i den omfattning som allmänheten förmodligen förväntar sig. Den känslan tycker jag att resultatet ger stöd för, och undersökningen visar också ytterligare överraskande resultat i frågorna om Miljöpartiets och övriga partiers inverkan på kommunskatten i borgerliga styren och hur antalet partier påverkar

kommunskatten i borgerliga styren. Utifrån grunden för uppsatsidén är jag nöjd med vad jag har kommit fram till i undersökningen.

7. Referenser

Alesina, Alberto. Credibility and Policy Convergence in a Two-Party System with Rational Voters. The American Economic Review. Vol. 78, nr. 4, 1988: 796-805. https://www-jstor- org.e.bibl.liu.se/stable/1811177 (Hämtad 2021-04-25).

Alt, James E. och Lowry, Robert C. Divided Government, Fiscal Institutions, and Budget Deficits: Evidence from the States. American Political Science Review. Vol. 88, nr. 4, 1994: 811-828. doi: 10.2307/2082709.

Arnek, Magnus, Melin, Tore och Norrlid, Anders. Mer än tur i struktur – En ESO-rapport

om kommunal effektivitet. Stockholm: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi,

2016. https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/09/2016_6-Mer-%C3%A4n- tur-i-struktur-till-webben.pdf (Hämtad 2021-05-29).

Barmark, Mimmi och Djurfeldt, Göran. Statistisk verktygslåda 0 – att förstå och

förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur, 2015.

Besley, Timothy och Case, Anne. Does Electoral Accountability Affect Economic Policy Choices? Evidence from Gubernatorial Term Limits. The Quarterly Journal of Economics. Vol. 110, nr. 3, 1995: 769-798. doi: 10.2307/2946699.

Black, Duncan. On the Rationale of Group Decision-making. Journal of Political Economy. Vol. 56, nr. 1, 1948: 23-34. http://www.jstor.org/stable/1825026 (Hämtad 2021-04-25). Blais, André, Blake, Donald och Dion, Stephane. Do Parties Make a Difference? Parties and the Size of Government in Liberal Democracies. American Journal of Political Science. Vol. 37, nr. 1, 1993: 40-62. doi: 10.2307/2111523.

Bäck, Hanna och Lindvall, Johannes. Commitment Problems in Coalitions: A New Look at the Fiscal Policies of Multiparty Governments. Political Science Research and Methods. Vol. 3, nr. 1, 2015: 53-72. doi: 10.1017/psrm.2014.11.

Calvert, Randall L. Robustness of the Multidimensional Voting Model: Candidate

Motivations, Uncertainty, and Convergence. American Journal of Political Science. Vol. 29, nr. 1, 1985: 69-95. doi: 10.2307/2111212.

Centerpartiet. Inkomstskatt. Centerpartiet. https://www.centerpartiet.se/var-politik/ politik-a-o/ekonomi-och-skatter/inkomstskatt (Hämtad 2021-02-21).

Dalton, Russel J., Farrell, David M. & McAllister, Ian. Political Parties and Democratic

Linkage: How Parties Organize Democracy. Oxford: Oxford University Press, 2011.

Downs, Anthony. An Economic Theory of Political Action in a Democracy. Journal of

Political Economy. Vol. 65, nr. 2, 1957: 135-150. https://www-jstor-org.e.bibl.liu.se/

stable/1827369 (Hämtad 2021-03-01).

Fridolfsson, Charlotte och Gidlund, Gullan. De lokala partierna och den nya politiska

kartan. Örebro: Novemus, 2002.

Garand, James C. Explaining Government Growth in the U.S. States. The American

Gilligan, Thomas W. och Matsusaka, John G. Deviations from Constituent Interests: The Role of Legislative Structure and Political Parties in the States. Economic Inquiry. Vol. 33, nr. 3, 1995: 383-401. doi: 10.1111/j.1465-7295.1995.tb01870.x.

Hallerberg, Mark och von Hagen, Jürgen. Electoral Institutions, Cabinet Negotiations, and Budget Deficits within the European Union. I Fiscal Institutions and Fiscal Performance, James M. Poterba och Jürgen von Hagen (red.), 209-232. Chicago: University of Chicago Press, 1999.

Holmström, Christian. Kommunalskatter. Ekonomifakta. 2021-01-26. https:// www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skatt-pa-arbete/kommunalskatter/ (Hämtad 2021-02-22).

Holmström, Christian. Skattetrycket. Ekonomifakta. 2020-12-02. https://

www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skattetryck/skattetrycket-historiskt/ (Hämtad 2021-02-21).

Hotelling, Harold. Stability in Competition. The Economic Journal. Vol. 39, nr. 153, 1929: 41-57. doi: 10.2307/2224214.

Johansson, Svante O. och Möller, Tommy. Personval och fri nomineringsrätt - några tänkbara effekter av det nya valsystemet. Förvaltningsrättslig tidskrift. nr. 1-2, 1998: 39-63. https://gup-ub-gu-se.e.bibl.liu.se/publication/64186 (Hämtad 2021-05-10). Kristdemokraterna. Ekonomi och skatter. Kristdemokraterna. https://

kristdemokraterna.se/ekonomi-och-skatter/ (Hämtad 2021-02-21).

Liberalerna. Skatter. Liberalerna. https://www.liberalerna.se/politik/skatter/ (Hämtad 2021-02-21).

Miljöpartiet. Ekonomi och skatter. Miljöpartiet. https://www.mp.se/politik/ekonomi-och- skatter (Hämtad 2021-05-23).

Moderaterna. Skatter. Moderaterna. https://moderaterna.se/skatter (Hämtad 2021-02-21).

Nationalencyklopedin. Högerpartier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/

högerpartier (Hämtad 2021-02-22).

Nationalencyklopedin. Politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/politik

(Hämtad 2021-05-09).

Oscarsson, Henrik. Partierna. Det nya landskapet. Göteborg & Stockholm: Makadam förlag, 2019. http://www.rj.se/globalassets/rj-arsbocker/2019-4_partierna.pdf (Hämtad 2021-04-01).

Oscarsson, Henrik och Holmberg, Sören. Issue Voting Structured by Left–Right Ideology. I

The Oxford Handbook of Swedish Politics, Jon Pierre (red.). London: Oxford University

Persson, Torsten och Tabellini, Guido. The Economic Effects of Constitutions. Cambridge: MIT Press, 2003.

Pettersson Lidbom, Per. Elections, Party Politics and Economic Policy. Diss., Stockholms universitet, 2000.

SFS 2017:725. Kommunallagen.

Socialdemokraterna. Skatter. Socialdemokraterna. https://www.socialdemokraterna.se/ var-politik/a-till-o/skatter (Hämtad 2021-04-14).

Statistiska centralbyrån. Skattesats till kommun efter region och år. År 1994 - 1999 [dataset]. Statistiska centralbyrån. 1999-02-03. https://www.statistikdatabasen.scb.se/ pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/Kommunalskatt/table/tableViewLayout1/ (Hämtad 2021-04-08).

Statistiska centralbyrån. Skattesats till kommun efter region och år. År 2000 - 2018 [dataset]. Statistiska centralbyrån. 2020-12-17. https://www.statistikdatabasen.scb.se/ pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/Kommunalskatter2000/table/tableViewLayout1/ (Hämtad 2021-04-08).

Statskontoret. Huvudmannaskapsförändringar och skatteväxlingar i

utjämningssystemet. Stockholm: Statskontoret, 2012. https://www.statskontoret.se/

globalassets/publikationer/2012/2012100.pdf (Hämtad 2021-04-26).

Statskontoret. Den offentliga sektorn i korthet 2018. Stockholm: Statskontoret, 2018. https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/offentlig-sektor-i- korthet_2018.pdf (Hämtad 2021-05-10).

Sveriges Kommuner och Regioner. Styre och maktfördelning för tidsperioden 1994-2018.

Sveriges Kommuner och Regioner. 2020. https://skr.se/demokratiledningstyrning/

valmaktfordelning/valresultatstyren/styreochmaktfordelning19942018.370.html. (Hämtad 2021-02-22).

Teorell, Jan och Svensson, Torsten. Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber, 2007.

The Comparative Study of Electoral Systems (www.cses.org). CSES MODULE 2 FULL RELEASE [dataset]. The Comparative Study of Electoral Systems. 2015-12-15. doi: 10.7804/cses.module2.2015-12-15.

Vänsterpartiet. Skatter. Vänsterpartiet. https://www.vansterpartiet.se/politik/skatter/ (Hämtad 2021-04-14).

Åsberg, Viktor. Lokala partier styr i 39 kommuner. Sveriges Radio. 2018-11-06. https:// sverigesradio.se/artikel/7083804. (Hämtad 2021-05-23).

Appendix