På grund av att flerspråkighet är ett vanligt fenomen i flera förskolor i Sverige så anser vi att det krävs vidare forskning inom ämnet så att man ska kunna ge flerspråkiga barn bättre förutsättningar i den svenska skolan. Eftersom att måltiderna är ett sätt att erbjuda mindre barngrupper att samlas och kommunicera, så anser vi att detta moment bör tas på större allvar då det kan ha en stor betydelse för utvecklingen av det svenska språket hos många barn. Därför anser vi att det bör bedrivas mer forskning gällande förskolans sätt att kommunicera med barn vid måltider. Vi ser att flera moment i förskolan är norm-styrda vilket i sin tur begränsar kommunikationen mellan barn. Därför skulle vi föreslå att man i framtida forskning fördjupar sig i barnens inkludering i samtalen vid måltider, men även att studera barnens inkludering och delaktighet i de olika samtalen som sker vid måltider. Det kan även vara intressant att studera till vilken grad det svenska språket som “norm-språk” kan gränsa inkluderingen för de barn som inte behärskar det svenska språket, och om det skapar utanförskap och ojämlikheter. Vidare kan man även undersöka och fördjupa sig i TAKK-språkets betydelse för
förskolan och till vilken grad det kan bidra till stöd för kommunikation vid måltider. För att koppla det till flerspråkighet, så skulle det vara intressant att undersöka hur TAKK kan användas som ett verktyg för att främja det svenska språket i flerspråkiga miljöer. Till sist kan måltiderna i sig vara ett ämne att
30
undersöka. Man kan undersöka om måltider har rätt kvalifikationer för att klassificeras som en aktivitet, eller om det kan ses som en språkstund mellan barn och pedagoger. Dessa är några förslag som kan vara intressant att fördjupa sig inom eftersom att flerspråkighet är ett relativt nytt fenomen i den svenska förskolan som i framtiden kommer behöva mycket nya kunskaper för att på bästa sätt ge barn de förutsättningar de behöver för att utvecklas.
31
Referenser
Björk-Willén, P., Pramling, N. & Simonsson, M. (2018). Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel. Norsk senter for barneforskning, 36(3–4), 39–57. doi:
https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2896
Bråten, I. (red) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I Bråten, I. (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur, ss. 7–31.
Bråten, I. & Thurmann-Moe, A-C. (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, I. (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur, ss. 103–119. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber: Stockholm.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2: uppl. Liber: Stockholm, ss.16-43
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2: uppl. Stockholm: Liber, ss.256–278.
Fredriksson, M. & Lindgren Eneflo, E. (2019). Man blir lite osäker på om man gör rätt. En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 18(1). doi : DOI: https://doi.org/10.7577/nbf.3080
Gjems, L. (2018). Språkstimulering i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Gradén, L. & Kaijser, L. (2011). Fotografi och film. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) Etnologiskt fältarbete. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.175–204.
Heikkilä, M. & Lillvist, A. (red.) (2017). Flerspråkighet för lärande i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Perspektiv från tre samproduktionsprojekt. Västerås: Mälardalens högskola.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36390
Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur. Kirsch, C., Aleksić, G., Mortini, S. & Andersen, K. (2020). Developing multilingual practices in early childhood education through professional development in Luxembourg. International Multilingual Research Journal, doi: https://doi.org/10.1080/19313152.2020.1730023
Kultti, A. (2017). Förskolan nyckeln till flerspråkighet. Pedagogiska Magasinet. [2020-03-21].
pedagogiskamagasinet.se/forskolan-nyckeln-till-flersprakighet/
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan. Villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/29219
Ljunggren, Å. (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola: fria och riktade handlingsområden. Lic.- avh. Malmö: Malmö högskola.
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15895/Ljunggren%20Lic%20MUEP.pdf?sequen
Ljunggren, Å. & Rundquist Visser, M. (red.) (2013). Tecken, måltid, samling och en groda i taket. Aktionsforskning i förskolan. Malmö: Malmö högskola. http://hdl.handle.net/2043/16377
32
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod -och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A.,
Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod -och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32–43
Norling, M. & Sandberg, G. (2017). Förskollärares och lärares perspektiv på flerspråkiga barns språk-, skriv och läsutveckling. I Heikkilä, M. & Lillvist, A. (red.) Flerspråkighet för lärande i förskola, förskoleklass och årskurs ett. Perspektiv från tre samproduktionsprojekt. Västerås: Mälardalens högskola, ss. 29-60 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36390
Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) (2018). Transspråkande i svenska utbildningssammanhang. Lund: Studentlitteratur.
Pripp, O. & Öhlander, M. (2011). Observation. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) Etnologiskt fältarbete. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 113–145.
Rosén, J. & Straszer, B. (2018). Talet om flerspråkighet i svensk förskolekontext. I Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) Transspråkande i svenska utbildningssammanhang. Lund: Studentlitteratur. Ss. 149–171
Ryberg, L. (2019). Måltiden i förskolan - barns utrymme i kommunikation och handling. Lic.- avh. Göteborg: Göteborgs Universitet. http://hdl.handle.net/2077/60213
Sandvik, M. & Spurkland, M. (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Lic. -avh. Malmö: Malmö högskola.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2&isAllowed =y
Skaremyr, E. (2019). Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola. Diss. Karlstad: Karlstads universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71798
Skolverket (2020). Flerspråkighet i förskolan. [2020-03-09]
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/flersprakighet-i- forskolan
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. [2020-03-30]
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransknin gar/2017/forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-sprakutveckling/rapport-forskolans-arbete-med-
flersprakiga-barns-sprakutveckling-uppdaterad-version.pdf
Strand, M. (2013). TAKK – en metod för alla? I Ljunggren, Å. & Rundquist Visser, M. (red.) Tecken, måltid, samling och en groda i taket. Aktionsforskning i förskolan. Malmö: Malmö högskola, ss. 14-24
http://hdl.handle.net/2043/16377
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
33
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2015). Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Liber: Stockholm, ss.44–70
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Liber: Stockholm, ss.71–89
Werme, M. (2006). Ramsor - hur och varför? Malmö: Gleerup
Öhlander, M. (2011). Utgångspunkter. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 11–35
34
Bilaga 1
Informationsbrev till pedagoger. Hej Pedagoger på Förskola XXX!Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för
förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om förskolan och flerspråkighet. Hur pedagoger kommunicerar med barn som inte har svenska som förstaspråk, vid måltider.
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja närvara i verksamheten vid förskolan under v.11. Vid dessa tillfällen vill vi observera förskolan och flerspråkighet. Hur pedagoger kommunicerar med barn som inte har svenska som förstaspråk, vid måltider med hjälp av anteckningar.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är
godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om er medverkan i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Fata Basic & Iliona Avramidou
Fata Basic & Iliona Avramidou (studenter) Telefon: XXX & XXX
XXX@gmail.com & XXX@gmail.com
Petra Petersen (handledare) Stockholms Universitet
Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: XXX Mailadress: XXX
35
Bilaga 2
Samtyckesblankett till pedagoger.Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Om du inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.
Jag deltar i studien. Namn ……… Pedagogens namnunderskrift/er………
36
Bilaga 3
Informationsbrev och samtyckesblankett till vårdnadshavare. Hej Vårdnadshavare på Förskola XXX!Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för
förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om förskolan och flerspråkighet. Hur pedagoger kommunicerar med barn med barn som inte har svenska som förstaspråk, vid måltider.
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja närvara i verksamheten vid förskolan under v.11. Vid dessa tillfällen vill vi observera förskolan och flerspråkighet. Hur pedagoger kommunicerar med barn som inte har svenska som förstaspråk, vid måltider med hjälp av anteckningar.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är
godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert barns medverkan i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. Om ni accepterar kommer barnen också att bli informerade om arbetet och får möjlighet att besluta om sitt eget deltagande. En förutsättning för barnens medverkan är att ni samtycker till studien. Om ni tackar ja till medverkan, men barnen säger nej så kommer barnens beslut att respekteras.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Fata Basic & Iliona Avramidou Fata Basic & Iliona Avramidou (studenter)
Telefon: XXX & XXX
XXX@gmail.com & XXX@gmail.com
Petra Petersen (handledare) Stockholms Universitet
37 Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: XXX Mailadress: XXX
Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till förskollärare... innan den... Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.
Jag/Vi MEDGER att mitt/vårt barn deltar i studien. Barnets namn ……… Vårdnadshavares namnunderskrift/er………
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se