Vidare forskning

För att fördjupa forskningen inom detta område finns det olika aspekter att studera vidare. Att studera FMs arbete under Covid-19 pandemin utifrån andra myndigheters eller delaktiga organisationers perspektiv skulle bredda bilden av deras stöd. Kanske en mer kritisk bild vuxit fram med fler punkter till förbättring. Detta skulle kunna skapa en bredare bild av FMs generella stöd till det civila sett utifrån vad det civila samhället har för krav och förväntningar på FM. FMs arbete under pandemin skulle även kunna jämföras med andra länders militära stöd till det civila samhället under Covid-19. FMs arbete hade kunnat sättas i relation till vad andra länders militär gjort och jämföras med vad som varit framgångsrikt och inte i de valda länderna. Där hade framtida lärdomar kunnat dragits om vad som fungerat och inte som kan hjälpa FM och den civil-militära samverkan i framtida kriser. En jämförelse hade även kunnat erbjuda en bild av FMs generella anpassningsförmåga i relation till andra länders militärer, är den bra eller dålig i jämförelse.

Detta område skulle även gynnas av att studeras vidare gällande vad som kan förbättras när det kommer till FMs stöd till det civila under en kris. Vilka områden kan gynnas av utvecklade rutiner gällande deras stöd. Vad kan det operativa respektive ledningen förbättra för att FMs resurser skall användas på det mest lämpade sättet för att skydda människors liv och hälsa. Genom att studera vad som kan förbättras kan FMs anpassningsförmåga även studeras djupare och vad i denna förmåga som behöver utvecklas. Detta kan även kopplas till vad som nämndes under slutsatser med formuleringen i Förordning 2002:375. Kanske bör formuleringen med att FM ”får” lämna stöd utefter begäran omformuleras till ”bör” eller att FM själva måste ha mer

framförhållning och ges möjlighet att lämna stöd på eget initiativ i vissa extraordinära kriser. Alternativt ges möjlighet att erbjuda stöd som det civila sedan får ta ställning till.

Sammantaget kan detta ge en bredare mer generaliserbar bild av FMs förmåga till anpassning under civila kriser samt ge en detaljerad bild av vad som kan förbättras. Sådana studier skulle kunna bidra till att FM förbättras och blir mer integrerad i arbetet med civila kriser.

6. Källförteckning

6.1 Elektroniska källor

Aftonbladet (2020). Försvaret ställer om i coronakrisen. Aftonbladet. 24 april.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/g7ngVq/forsvaret-staller-om-i-coronakrisen (Hämtad

2020-12-07).

Försvarsmakten (2020). Doktrin för gemensamma operationer.

https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/doktriner/doktrin-

for-gemensamma-operationer.pdf (Hämtad 2020-11-19).

Försvarsmakten (2020-03-22). Fältsjukhus hamnar på stockholmsmässan.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/03/forsvarsmaktens-faltsjukhus-hamnar-pa-

stockholmsmassan/ (Hämtad 2020-12-08).

Försvarsmakten (2020-03-25). Fältsjukhuset stärker Göteborgs intensivvårdsplatser.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/03/faltsjukhuset-starker-goteborgs-

intensivvardskapacitet/ (Hämtad 2020-12-08).

Försvarsmakten (2020-04-24). Försvarsmaktens massiva stöd i krisen.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/04/forsvarsmaktens-massiva-stod-i-krisen/

(Hämtad 2020-12-08).

Försvarsmakten (2016). Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 ändringsutgåva 1.

https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/vart-uppdrag/bilaga-1-fm2025-

1597-7-fmsi-2015-a1.pdf (Hämtad 2020-11-18).

Försvarsmakten (2020-03-12). Försvarsmakten stödjer Folkhälsomyndigheten.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/03/forsvarsmakten-stodjer-

folkhalsomyndigheten/ (Hämtad 2020-12-08).

Försvarsmakten (2016). Handbok i civil-militär samverkan.

https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/handbocker/h-

samv-2016.pdf (Hämtad 2020-11-18).

Försvarsmakten (2020). Försvarsmakten lättar på restriktionerna för värnpliktigas hemresor.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/04/forsvarsmakten-lattar-pa-restriktionerna-

for-varnpliktigas-hemresor/ (Hämtad 2020-12-07).

Försvarsmakten (2020-04-17). Militära ambulanser hjälper till i Norrbotten.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/04/militara-ambulanser-hjalper-till-i-

norrbotten/ (Hämtad 2020-12-08).

Försvarsmakten (2020-04-08). Stöd med skyddsutrustning till regioner i södra Sverige.

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/04/stod-med-skyddsutrustning-till-regioner-i-

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (2019). Civil-militär samverkan inom

mikrobiologisk beredskapsdiagnostik i samband med höjd beredskap. Delprojekt ”förstudie”.

https://rib.msb.se/filer/pdf/28852.pdf (Hämtad 2020-11-17).

Riksrevisionen (2008). Regeringen och krisen – regeringens krishantering och styrning av

samhällets beredskap för allvarliga samhällskriser.

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e446/1518435491287/Ri

R_2008_09.pdf (Hämtad: 2020-11-27).

Riksrevisionen (2008). Pandemin – hanteringen av hot mot människors hälsa.

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2e2b1/1518435492417/Ri

R_2008_01.pdf (Hämtad 2020-12-02).

Sveriges Television (2020). Coronasjukhuets i Älvsjö avvecklas.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/coronasjukhuset-i-alvsjo-avvecklas (Hämtad

2020-12-13).

6.2 Rapporter

Asplund Maria, Beausang Peder, Hartoft Percy, Whalberg Maria (2003). Civil-militär

samverkan på central nivå, samverkan mellan Försvarsmakten och cdentrala myndigheter inom ramen för totalförsvar och fredstida krishantering. Totalförsvarets Forskningsinstitut.

Broman Tina, Noppa Laila, Salomonsson Emelie, Thealus Johanna (2020). ”Testa, testa testa ̶ En flexibel beredskap för testning är en viktig totalförsvarsförmåga”. S. 82-92 i Mittermaier Eva, Granholm Niklas och Veibäck Ester (red.), Perspektiv på pandemin – Inledande analys

och diskussion av beredskapsfrågor i ljuset av coronakrisen 2020. Totalförsvarsets

forskningsinstitut.

Forsström Anna, Frelin Jan, Lagerström Maria (2012). Försvarsmakten och civil-militär

samverkan, förslag på studieområden för samverkansfunktionens utveckling. Totalförsvarets

Forskningsinstitut.

Ödlund Ann (2008). Försvarsmaktens framtida roll i civil krishantering. Totalförsvarets Forskningsinstitut.

6.3 Muntliga källor

Anonym; Överstelöjtnant Högkvarteret Stockholm. Intervju 2020-12-04. Anonym; Överstelöjtnant Högkvarteret Stockholm. Intervju 2020-12-08.

6.4 Offentligt tryck

Förordning 2002:375. Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

Proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020. Proposition 2020/21:1. Utgiftsområde 6, Försvar och samhällets beredskap.

SOU 2001:23. Personal för ett nytt försvar.

6.5 Litteratur

Agrell, Wilhelm (2013). Ett krig här och nu: från svensk fredsoperation till

upprorsbekämpning i Afghanistan 2001-2014. Stockholm: Atlantis.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan Stockholm: Liber. Deverell Edward, Olsson, Eva-Karin (2011). ”Hur organisationskultur påverkar strategi och anpassningsförmåga i kriser”. s. 169-190 i J. Falkheimer och M. Heide (red.), Strategisk

kommunikation: Forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson Sofia (2011). Civil and military leadership processes in situations of extream

environmental demands. Karlstad: Universitetstrycket Karlstad.

Smith Dennis (2006). “The crisis of managment: Managing ahead of the curve”. S. 301-417 I D. Smith och D. Elliot (red.), Key readings in crisis management: Systems and structures for

prevention and recovery. London: Routledge.

Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber

Westberg, Jacob (2015). Svenska säkerhetsstrategier: 1810-2014. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

6.6 Artiklar

Alvinius Aida (2012). “The Inadequacy of Bureaucratic Organizations, Organizational Adaption through Boundary Spanning an a Civil-Military context”. Res Militaris, Vol. 3(1). Alvinius Aida, Danielsson Erna, Larsson Gerry (2010). “Structure versus freedom of action: leadership during the rescue operation following the 2004 tsunami”. International Journal

Emergency Management, Vol. 7(3/4), 304-322.

Alvinius Aida, Holmberg, Arita (2019). “How pressure for change challenge military organizational characteristics”. Defence studies, Vol. 19 (2), 130–148.

Boin Arjen, Lodge Martin (2016). “Designing resilient institutions for transboundary crisis management: a time for public administration”. Public Administration Vol. 94 (2), 2016 (289– 298).

Denison Daniel R, Mishra Aneil K (1995). “Towards a theory of organizational culture and effectiveness”. Organizational Sciense, Vol. 6(2), 204-223.

Mitroff Ian I, Pauchant Thierry, Finney Michael, Pearson Chris (1989). “Do (some) organizations cause their own crises? The cultural profiles of crisis-prone vs. crisis-prepared organizations”. Organization Envoironment, Vol. 3(4).

7. Bilagor

Intervjuguide: Överstelöjtnanter på det Militära Högkvarteret

- Kan du ge en kort redogörelse för vad FM har gjort för att stödja det civila sedan i mars? o Operativt?

o Strategiskt?

- Hur har anpassningen för dessa stödjande åtgärder varit?

o Dvs har man lyckats anpassa stödet utefter vad det civila samhället behövde? - Har du fått anpassa dina arbetsuppgifter under Covid-19?

- Vad har varit de största utmaningarna när det gäller arbetet att stödja det civila? o Har anpassningsförmågan varit tillräcklig?

o Har värden ställts mot varandra? Med värden menar jag FMs ”stora” uppgift att skydda och försvara Sverige gentemot att stötta det civila. Har problematik uppkommit när dessa ställts emot varandra.

o Prioriteringar som behövts göras?

o Resurser som inte räcker/inte får ställas om?

o Kort sagt, problematik, svårigheter och utmaningar ni ställts inför.

- Vad tycker du de anpassningar som FM gjort säger om deras förmåga att ställa om till en stödjande enhet?

- Anser du att FM anpassade både ledningsnivå och operativ nivå eller finns brister i en eller båda av dessa ”nivåer”? (Denna fråga ställer jag med tanke på min teori som menar att anpassning sker operativt och strategiskt på både ledningsnivå såväl som på den operativa nivån).

- Om vi ser tillbaka på de senaste månaderna, anser du att det finns saker man skulle gjort annorlunda från FMs sida?

o I form av resurser, personal, kompetens etc?

o Tidsmässigt stöd? Dvs skulle man agerat snabbare i vissa skeenden men mer genomtänkt och återhållsamt i andra.

o Gjort mer/mindre i vissa aspekter?

- Avslutningsvis – har du något mer du vill tillägga ang FMs stöd under Covid-19 och den anpassning som gjorts (eller inte gjorts).