Denna uppsats omfattar de idéer som präglat samhället sedan 1960/70 talet fram till 2011.
Det betyder att de senaste 10 åren är utelämnade. Många av de idéer som präglade förvaltningen och det politiska landskapet under 2011 kan idag ses som utdaterade. Attityden mot New Public Management som hade stort utrymme i lgr 11 är idag betydligt mer ifrågasatt.
Som en reaktion på New Public Management har man under den senaste tiden sett en tendens och vilja att återgå till en mer tillitsbaserad styrning.
Den statliga offentliga utredningen “tillitsdelegationen” fick 2017 i uppdrag att stötta statliga myndigheter att utveckla en mer tillitsbaserad styrning (SOU 2019:43). Målet med tillitsdelegationen är att stärka förtroendet för statsförvaltningen vilket har inneburit minskad detaljstyrning till förmån för en styrning som kännetecknas av förtroende och tillit (SOU 2019:43).
Utredningen har en negativ attityd mot New Public Management och i utredningen diskuteras flera av de konsekvenser som uppkommer utifrån den typen av styrning (Ibid).
Sedan 2011 har initiativ tagits till att revidera de kursplaner som integrerades i lgr 11. Tillsammans med lärare, ämnesexperter, forskare,
intresseorganisationer, fackförbund och andra myndigheter började
skolverket diskutera eventuella förändringar (Skolverket, 2019). Dessa nya kursplaner skall enligt planen tas i bruk 1 juli 2021 (Ibid). Kunskapskraven ska justeras och bli mer övergripande så att läraren får mer utrymme till att sätta rättvisa betyg. Justeringen av kunskapskraven skall också förhindra att det är dessa som styr planeringen av skolarbetet (Ibid).
Den utveckling som beskrivits ovan erbjuder stort utrymme för vidare forskning. En liknande idéanalys som utförts i denna uppsats hade i framtida studier kunnat utvecklas genom att addera de nya idéerna som präglar förvaltningen och det politiska landskapet idag. Detta hade kunnat göras genom att genomföra en idéanalys som inkluderar de nya kursplanerna som kommer tas i bruk i juli 2021. Vidare forskning hade kunnat använda sig av alternativa tillvägagångssätt för att genomföra en liknande studie, exempelvis genom att använda sig av ytterligare material såsom propositioner och
statliga offentliga utredningar. Genom kompletterande material hade en bredare och djupare analys kunnat presenteras.
Ytterligare förslag på vidare forskning är att göra en liknande studie men istället använda sig av en annan metod. Till exempel hade man genom en ideologianalys kunnat undersöka läroplanernas utveckling över tid genom att analysera läroplanerna i relation till de ideologier som var dominerande under dess tidsperiod.
11 Referenslista
Almqvist, Roland. (2006). New Public Management - om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. Malmö: Liber
Ahlbäck Öberg, Shirin. (2018). ‘Att kontrollera förvaltningen: Framväxten av granskningssamhället’. I: Dahlström, Carl (red..) Politik som
organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem. Sjätte upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB
Angelov, Nikolay. Edmark, Karin. (2016). När skolan själv får välja - om friskolornas etableringsmönster. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
P.Olsen, Johan. (2005). Maybe It Is Time to Rediscover Bureaucracy. Journal of Public Administration Research and Theory, Volume 16, Issue 1, January 2006, Pages 1–24, https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1093/jopart/mui027
Agevall, Lena. (2005). Välfärdens organisering och demokratin - en analys av New Public Management. Växjö: Växjö University Press
Bergström, Göran. Svärd, Per-Anders. (2018). ‘Idé- och ideologianalys’ I:
Boréus, Kristina. Bergström, Göran (red.). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde upplagan.
Lund: Studentlitteratur AB
Boglind, Anders. Eliaeson, Sven. Månson, Per. (2009). Kapital, rationalitet och social sammanhållning. Sjätte upplagan. Stockholm:Norstedts
Börjesson, Mattias. (2016). Från likvärdighet till marknad: En studie av offentligt och privat inflytande över skolans styrning i svensk
utbildningspolitik 1969-1999. Örebro: Örebro universitet
Castillo, Daniel. (2009). Statens förändrade gränser - En studie om
sponsring, korruption och relationen till marknaden. Stockholm: Stockholms universitet
Collin, Sven-Olof. (1993). Kommuner och landsting i förändring. Lund:
Lund studentlitteratur
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson Henrik. Towns, Ann &
Wängnerud, Lena. (2017). Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer
Eriksson, Annika. (2018). Förutsättningar blir till erbjudanden. Umeå:
Umeå universitet
Hall, Patrik. (2012). Managementbyråkrati- organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. Malmö: Liber
Jarl, Maria. Kjellgren, Hanna. Quennerstedt, Ann. (2018). ‘Förändringar i skolans organisation och styrning’ I: Jarl, Maria. Pierre, Jon (red.). Skolan som politisk organisation. Tredje upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB Jarl, Maria. Rönnberg, Linda. (2019). Skolpolitik: från riksdag till klassrum.
Tredje upplagan. Stockholm: Liber
Knutson, Mats. (2018). Analys: Därför blir skolan en av de viktigaste valfrågorna. [Online]
https://www.svt.se/nyheter/val2018/analys-darfor-blir-skolan-en-av-de-viktigaste-valfragorna [Hämtad: 20-11-02]
Lindensjö, Bo. Lundgren, Ulf P. (2014). Utbildningsreformer och politisk styrning. Andra upplagan. Stockholm: Liber
Lundström, Ulf. (2018). Lärarens professionella autonomi under New Public Management-epoken. Utbildning och Demokrati, 27(1): 33-59
Nilsson, Lars. Forsell, Håkan. (2013). 150 år av självstyre. Sveriges kommuner och regioner.
Pierre, Jon. (2018). ‘Regeringen styr riket? Governanceproblematikens huvuddrag’. I: Dahlström, Carl (red.) Politik som organisation:
Förvaltningspolitikens grundproblem. Sjätte upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB
Regeringen (2008). Regeringens proposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.. Stockholm: Regeringen
Regeringen. (2008). Regeringens proposition 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt. Stockholm: Regeringen Regeringen. (1992). Regeringens proposition 1992/93:230 Valfrihet i skolan.
Stockholm: Regeringen
Rothstein, Bo. (2018). ‘Välfärdsstat, förvaltning och legitimitet’. I:
Dahlström, Carl (red.) Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem. Sjätte upplagan. Lund: Studentlitteratur AB
Sager, Fritz & Rosser, Christian (2009)”Weber, Wilson and Hegel: Theories of Modern Bureaucracy”. Public Administration Review.
November/December 2009
Senigaglia, Christina. (2011). Max Weber and the parliamentary
bureaucracy of his time, Parliaments, Estates & Representation, 31:1, 53-66, DOI: 10.1080/02606755.2011.560753
Skolverket. (2019). Så vill skolverket förbättra kursplanerna.
[Online]
https://www.skolverket.se/om- oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-01-08-sa-vill-skolverket-forbattra-kursplanerna [Hämtad: 20-12-14]
Skolverket. (2020). Ändrade kursplaner - bättre arbetsverktyg för lärarna.
[Online] https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets- prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan [Hämtad 20-12-14]
SOU 2019:43. Med tillit följer bättre resultat - tillitsbaserad styrning och ledning i staten. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/10/sou-201943/
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan.
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan.
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Sundström, Göran. (2016). ‘Administrative reform’. I: Pierre, Ron (red.) The Oxford Handbook of Swedish Politics. Oxford: Oxford university press
Trumberg, Anders. (2011). Den delade skolan. Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro: Örebro Universitet
Weber, Max. (1946). From Max Weber: Essays in sociology (övers. H.H.
Gerth & C.W. Mills). New York: Oxford University Press