I vidare forskning hade det varit intressant att studera motstridiga intressen och intressekonflikter i olika fritidshuslandskap i Sverige för att undersöka vad dessa konflikter handlar om på olika platser, om de skiljer sig åt och vad det är på platsen som gör att de skiljer sig eller liknar varandra? Är det en fråga även om bevarande eller utveckling även på andra platser? Eftersom fritidshusturismen är spridd över hela Sverige med koncentrationer på vissa platser vore det intressant med fortsatta studier om hur lokalbefolkningen på de mer belastade platserna upplever fritidshusturismen, men även hur kommuner i olika delar av Sverige kan samverka och inspirera varandra för att hantera fritidshusrelaterade frågor. En annan intressant infallsvinkel hade varit att rikta in sig på vården och den belastningen som fritidshusturismen kan innebära på en plats genom att rikta in sig på vårdens olika delar, exempelvis hemtjänst, vårdcentraler, samt administrativ personal.
29
8 SAMMANFATTNING
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka effekter som uppstår till följd av fritidshusturism på en plats samt hur dessa hanteras utifrån ett kommunalt perspektiv. Detta har gjorts genom att undersöka Tjörns kommuns strategier för hantering av omvandling från och till fritidshus samt utmaningar och möjligheter med fritidshusturismen. Eftersom fritidshusturister inte syns i offentlig statistik samtidigt som nära hälften av alla svenskar har tillgång till ett så innebär det stora utmaningar för berörda kommuner att möta och hantera de utmaningar som det innebär. Med semistrukturerade frågor har en gruppintervju och en personlig intervju genomförts med kommunala tjänstemän för att sedan applicera det insamlade materialet på tidigare forskning och teori för att uppnå studiens syfte.
Resultaten från informantintervjuerna visade att fritidshusturismens effekter utifrån deras yrkesroller kunde kopplas till ekonomiska, ekologiska, fysiska och sociala aspekter samt aspekter kopplade till platsens identitet. De ekonomiska aspekterna handlade om positiva effekter för näringsliv medan utmaningarna handlade om service, vård och uteblivna skatteintäkter. Hög belastning på vatten- och avloppssystem, naturområden samt bebyggelsestrukturens svårigheter att göra kollektivtrafiken tillgänglig i hela kommunen vilket i sin tur främjar bilåkande lyfts som ekologiska utmaningar. Tjörns kommun är en ö-kommun där det endast finns en direkt fastlandsförbindelse. Ett högt trafikflöde på bron sommartid, spridd bebyggelse där infrastrukturen inte uppnår samma standard som vid huvudstråket samt områden mindre lämpliga för omvandling från fritidshus till åretruntbostäder lyfts som de främsta fysiska utmaningarna. De sociala aspekter som informanterna delgav sig av handlade om motstridiga intressen mellan fritidshusägare och helårsboende. Även vård åt fritidshusägare betonas som en svårighet sommartid. Slutligen lyfts delaktighet i den lokala planeringsprocessen som ytterligare en utmaning där en fråga om demokrati lyfts om vems röst som främst bör lyftas fram och lyssnas på.
Medvetenhet och kunskaper om fritidshusturismens inverkan och effekter på en plats tolkas som en viktig del i den kommunala verksamheten för att kunna hantera frågan på ett sätt som gynnar platsens ekonomi, ekologi och sociala värden. Det tycks enklare att hitta utmaningar och negativa konsekvenser av fritidshusturismen och dess inverkan än att identifiera möjligheter och positiva effekter av den. Det faktum att fritidshusägare inte syns i den offentliga statistiken bidrar enligt min tolkning till att utmaningarna blir mer lättidentifierade än möjligheterna men också att utmaningarna blir svårare för den kommunala organisationen att hantera. Platsens geografiska lokalisering och förutsättningar påverkar också vilka effekter som uppstår av fritidshusturismen vilket innebär att utmaningar och möjligheter både kan skilja sig eller vara densamma mellan olika kommuner.
REFERENSER
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Back, A. (2019). Temporary resident evil?: Managing diverse impacts of second-home tourism. Current Issues In Tourism, 1–15.
https://doi.org/10.1080/13683500.2019.1622656
Back, A., & Marjavaara, R. (2017). Mapping an invisible population: the uneven geography of second-home tourism. Tourism Geographies, 19(4), 595–611.
https://doi.org/10.1080/14616688.2017.1331260
Bell, M., & Ward, G. (2000). Comparing temporary mobility with permanent migration. Tourism Geographies, 2(1), 87–107.
https://doi.org/10.1080/146166800363466
Boverket. (U.å.). Hur definieras ett fritidshus i bygglagstiftningen? Hämtad 2020-03-28 från
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/fragor--svar/bbr-boverkets-byggregler/avsnitt-1-inledning/hur-definieras-ett-fritidshus-i-bygglagstiftningen/
Boverket. (2019). Medborgardialog. Hämtad 2020-05-06 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/medborgardialog1/
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm : Liber.
Coppock, J. T. (1977). Second homes : curse or blessing? (1:a. uppl.). Oxford: Pergamon P.
Cho, S., Newman, D., & Wear, D. (2003). Impacts of Second Home Development on Housing Prices in the Southern Appalachian Highlands. Review of Urban &
Regional Development Studies, 15(3), 208–225.
https://doi.org/10.1111/j.1467-940X.2003.00073.x
Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2:a., utök. uppl.). Malmö : Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Google (u.å.a). [Rönnäng - Göteborg]. Hämtad 2020-05-27 från
https://www.google.se/maps/dir/R%C3%B6nn%C3%A4ng,+471+41/G%C3%B6tebo rg/@57.88573,11.5144989,10z/data=!3m1!4b1!4m14!4m13!1m5!1m1!1s0x46457953f 3f53bcb:0xa01907aa3402a20!2m2!1d11.5817166!2d57.9389854!1m5!1m1!1s0x464f8
Google (u.å.b) [Höviksnäs - Göteborg]. Hämtad 2020-05-27 från
https://www.google.se/maps/dir/471+62+H%C3%B6viksn%C3%A4s/G%C3%B6teb org/@57.88573,11.595403,10z/data=!3m1!4b1!4m14!4m13!1m5!1m1!1s0x4645706a 669fe7e5:0x68356579f7fe82e1!2m2!1d11.7450312!2d58.0338324!1m5!1m1!1s0x464f
8e67966c073f:0x4019078290e7c40!2m2!1d11.97456!2d57.70887!3e0
Fainstein, S. S. (2016). Spatial Justice and Planning. I S.S. Fainstein & J. DeFilippis (Red.), Readings in Planning Theory (4:e uppl. s. 258–272). Chichester : John Wiley & Sons https://doi.org/10.1002/9781119084679.ch13
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Folkbokföringslag (SFS 2019:871). Hämtad från Riksdagens webbplats 2020-03-29
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/folkbokforingslag-1991481_sfs-1991-481
Frost, W. (2004). A hidden giant: Second homes and coastal tourism in South-Eastern Australia. I C. M. Hall & D. K. Müller (Red.), Tourism, Mobility and Second Homes: Between Elite Landscape and Common Ground (s. 162–173). Clevedon : Channel View Publications.
Hall, C. M. M., & Müller, D. K. K. (2004). Introduction: Second homes, curse or blessing? Revisited. I C. M. Hall & D. K. Müller (Red.), Tourism, Mobility and
Second Homes: Between Elite Landscape and Common Ground (s. 3-14). Clevedon : Channel View Publications.
Hall, C., Müller, D., & Keen, D. (2004). Second home tourism impact, planning and management. I Tourism, Mobility and Second Homes: Between Elite Landscape and Common Ground (pp. 15–33). Clevedon : Channel View Publications.
Hall, C. (2014). Second Home Tourism: An International Review. Tourism Review International, 18(3), 115–135. https://doi.org/10.3727/154427214X14101901317039 Hiltunen, M. J. (2007). Environmental Impacts of Rural Second Home Tourism - Case Lake District in Finland. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism: Second Homes, 7(3), 243–265. https://doi.org/10.1080/15022250701312335 Holme, I. M., Solvang, B. K., & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik : om kvalitativa och kvantitativa metoder (2:a uppl.). Lund : Studentlitteratur. Jordbruksverket. (2019). Vår definition av landsbygd. Hämtad 2020-03-30 från https://nya.jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierar-stoden/var-definition-av-landsbygd
Larsson, L., & Müller, D. K. (2019). Coping with second home tourism: responses and strategies of private and public service providers in western Sweden. Current Issues in Tourism, 22(16), 1958–1974.
Lundmark, L., & Marjavaara, R. (2013). Second Home Ownership: A Blessing for All? Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 13(4), 281–298.
https://doi.org/10.1080/15022250.2013.862439
Marjavaara, R. (2008). Second home tourism: The root to displacement in Sweden? (Doktorsavhandling, 2008, 1). Umeå : Umeå Universitet. Hämtad från
http://www.diva-portal.org.proxy.ub.umu.se/smash/record.jsf?pid=diva2%3A141659&dswid=-9348
Marjavaara, R. (2007). The Displacement Myth: Second Home Tourism in the Stockholm Archipelago. Tourism Geographies, 9(3), 296–317.
https://doi.org/10.1080/14616680701422848
Marjavaara, R., & Lundholm, E. (2016). Does Second‐ Home Ownership Trigger Migration in Later Life? Population, Space and Place, 22(3), 228–240.
https://doi.org/10.1002/psp.1880
Marjavaara, R., Müller, D., & Back, A. (2019). Från sommarnöjen till airbnb: En översikt av svensk fritidshusforskning. Ymer, 139, 53–77.
Müller, D. K. (1999). German second home owners in the Swedish countryside. German second home owners in the Swedish countryside : on the
internationalization of the leisure space. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå).
Müller, D.K. (2002). Reinventing the Countryside: German Second Home Owners in Southern Sweden. Current Issues in Tourism 5 (5), pp. 426-446.
Müller, D. K. K. (2004). Second homes in Sweden: Patterns and issues. I C. M. Hall & D. K. Müller (Red.), Tourism, Mobility and Second Homes: Between Elite
Landscape and Common Ground (s. 244-259). Clevedon : Channel View Publications.
Müller, D. K. (2007). Second Homes in the Nordic Countries: Between Common Heritage and Exclusive Commodity. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism: Second Homes, 7(3), 193–201.
https://doi.org/10.1080/15022250701300272
Müller, D., & Hall, C. M. (2003). Second homes and regional population distribution: On administrative practices and failures in Sweden. Espace Populations Sociétés, 21(2), 251-261.
Müller, D. K., & Hoogendoorn, G. (2013). Second Homes: Curse or Blessing? A Review 36 Years Later. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 13(4), 353–369. https://doi.org/10.1080/15022250.2013.860306
Müller, D. K., & Marjavaara, R. (2012). FROM SECOND HOME TO PRIMARY RESIDENCE: MIGRATION TOWARDS RECREATIONAL PROPERTIES IN
SWEDEN 1991–2005. Tijdschrift Voor Economische En Sociale Geografie, 103(1), 53–68. https://doi.org/10.1111/j.1467-9663.2011.00674.x
Müller, D., Nordin, U., & Marjavaara, R. (2010). Fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden: Resultat av en enkät bland svenska fritidshusägare 2009. Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
Nationalencyklopedin. (U.å). Tjörnbron. Hämtad 2020-03-28 från https://www-ne-se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tj%C3%B6rnbron Newig, J. (2000). Freizeitwohnen mobil und stationär. Institut für Länderkunde, ed., Nationalatlas Bundesrepublik Deutschland Bd, 10, 68-71.
Nordin, U., & Marjavaara, R. (2012). The local non-locals: second home owners associational engagement in Sweden. Tourism, 60(3), 293–305.
Paris, C. (2014). Critical commentary: second homes. Annals of Leisure Research: Second Homes, 17(1), 4–9. https://doi.org/10.1080/11745398.2014.890511
Parlamentariska landsbygdskommittén. (2016). På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder - landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar (SOU 2016:26). Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad från
https://www.regeringen.se/496717/contentassets/b794e85018304675b1a98fc182b8
c9ea/pa-vag-mot-en-ny-politik-for-sveriges-landsbygder---landsbygdernas-utveckling-mojligheter-och-utmaningar-sou_2016_26.pdf
Persson, I. (2011). Fritidshuset som planeringsdilemma. (Doktorsavhandling, Blekinge tekniska högskola, Karlskrona, 03). Hämtad från http://www.diva-portal.org.proxy.ub.umu.se/smash/record.jsf?pid=diva2%3A835338&dswid=275 Rinne, J., Paloniemi, R., Tuulentie, S., & Kietäväinen, A. (2015). Participation of second-home users in local planning and decision-making - a study of three cottage-rich locations in Finland. Journal of Policy Research in Tourism, Leisure and Events: Second Homes Planning Policy and Governance, Guest Editor: C. Michael Hall, 7(1), 98–114. https://doi.org/10.1080/19407963.2014.909818
Sveriges Kommuner och Regioner. (2016) Kommungruppsindelning 2017. Hämtad 2020-03-28 från https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/kommungruppsindelning-2017.html
Statistiska centralbyrån. (U.å.a) Kommuner i siffror – tabeller och fördjupning. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1419®ion2=1421
Statistiska centralbyrån. (U.å.b) Kommuner i siffror – tabeller och fördjupning. Hämtad 2020-05-28 från
Statistiska centralbyrån. (U.å.c) Kommuner i siffror – tabeller och fördjupning. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1480®ion2=0188
Statistiska centralbyrån. (U.å.d) Kommuner i siffror – tabeller och fördjupning. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0980®ion2=2321
Statistiska centralbyrån. (U.å.e) Kommuner i siffror – tabeller och fördjupning. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0980®ion2=00
Statistiska centralbyrån. (2015). Urbanisering - från land till stad. Hämtad 2020-03-27 från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
Statistiska centralbyrån. (2017). Flest fritidshusområden i Norrtälje. Hämtad 2020-03-27 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Flest-fritidshusomraden-i-Norrtalje/
Statistiska centralbyrån. (2019a). Antal fritidshus ägda av fysiska personer eller dödsbon efter region. År 2007 - 2018. Hämtad 2020-03-26 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104/BO0 104T08/
Statistiska centralbyrån. (2019b). Semesterresande och fritidshus efter indikator, ålder och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År 2008-2009 - 2018-2018. Hämtad 2020-03-26 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0 101F/LE0101F01/
Statistiska centralbyrån. (2020a). Antal fritidshus ägda av fysiska personer eller dödsbon efter region. År 1998 – 2019. Hämtas 2020-05-28 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104__BO
0104H/BO0104T08/
Statistiska centralbyrån. (2020b). Antal svensk- och utlandsägda fritidshus efter land och år. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104__BO
0104H/BO0104T11/#
Statistiska centralbyrån. (2020c).Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2019. Hämtad 2020-03-26 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE 0101A/BefolkningNy/
Statistiska centralbyrån. (2020d). Antal och andel hushåll samt personer efter region och hushållsstorlek. År 2011 - 2019. Hämtad 2020-03-28 från
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE 0101S/HushallT03/
Strömgren, A. (2007). Samordning, hyfs och reda: Stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945–2005. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala). Svensk Mäklarstatistik. (2020). Tjörn. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/vastra-gotalands-lan/tjorn/#/villor
Syssner, J. (2018). Mindre många : om anpassning och utveckling i krympande kommuner. Årsta: Dokument Press.
Söderbom, A., & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande : rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund : Studentlitteratur.
Tjörns kommun. (U.å.). Underlag och behovsanalys. Bostadsförsörjning Tjörn 2014 - 2025. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.tjorn.se/download/18.70ea1c9c1539aa5c8d572a6/1460360297435/Un
derlag%20bostadsf%C3%B6rs%C3%B6rjning%2020140218.pdf
Tjörns kommun. (2013). Översiktsplan 2013 antagen av kommunfullmäktige 16 maj 2013. Laga kraft 16 maj 2014. Hämtad 2020-03-30 från
https://www.tjorn.se/download/18.79110028146173ac617674/1400827950591/%C3
%96P%20Tj%C3%B6rn_del1_laga_kraft_140516_mf.pdf
Tjörns kommun. (2015). Strategiskt bostadsprogram. Tjörn 2014- 2025. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.tjorn.se/download/18.70ea1c9c1539aa5c8d572a4/1460360265191/Stra
tegiskt%20bostadsprogram%202014-2025.pdf
Tjörns kommun. (2020). Turism och sevärdheter. Hämtad 2020-03-31 från
https://www.tjorn.se/kulturturismfritid/turismochsevardheter.4.3f6ce9a51288179df
BILAGA 1.
INTERVJUGUIDE GRUPPINTERVJU
Vilka utmaningar och möjligheter med fritidshusturism ser ni utifrån era yrkesroller?
Hur hanterar man de utmaningar som fritidshusturismen för med sig och hur tar man tillvara på de möjligheter som det för med sig?
Finns det några särskilda grupper som omvandlar fritidshus till året-runt-bostäder? Vilka effekter får det på lång sikt?
Kan man se det som en strategi för en ökning av folkmängden att tillåta utbyggnad av fritidshus för att möjliggöra omvandling till året-runt-boende för fler människor? Utrymmen för parkering, kollektivtrafikförsörjning samt barn och ungas
tillgänglighet till GC-vägar, hur tar sig dessa aspekter uttryck och hanteras i planeringen?
Från en byggnadsantikvarisk synpunkt, är det några platser och miljöer på Tjörn som är eller har varit extra påverkade av fritidhusägande? Varför just dessa platser och på vilket sätt har förändringar tagit sig uttryck?
Försöker man dra nytta av fritidshusägarna och fritidshusen? Har man någon strategi för det?
Försöker ni i ÖP-arbete inkludera fritidshusturister i planeringen och hur i så fall? Tror ni att det hade varit berikande om man hade riktad åtgärder mot
BILAGA 2.
INTERVJUGUIDE PERSONLIG INTERVJU
Säsongsvarierad folkmängd - utmaningar för näringslivet? Finns det många säsongsbetonade företag i kommunen? Driver fritidshusägare företag? Vad för typ av företag i så fall?Omvandling av fritidshus till åretruntbostäder och konvertering av åretruntbostäder till fritidshus - vad innebär detta för näringslivet på Tjörn och vilka utmaningar och möjligheter för detta med sig?
Vilka driver säsongsanpassade företag - tjörnbor eller fritidshusägare? Märker du att fritidshusägare är engagerade i bygden på olika sätt?
Skiljer sig näringslivet åt i olika delar av kommunen (norr, väst, öst)? Vad är det som gör att det skiljer sig åt i så fall?