Fritidshusturismens utmaningar och möjligheter från ett kommunalt perspektiv

Fritidshusturismens utmaningar och

möjligheter från ett kommunalt

Förord

Med denna kandidatuppsats avslutar jag studierna på samhällsplanerarprogammet vid Umeå universitet. Jag vill börja med att rikta ett stort tack till Tjörns kommun och de informanter som ställt upp på intervjuer. Det har varit roligt och lärorikt att få ta del av era kunskaper och erfarenheter.

Tack också till Linda Lundmark för handledning, stöttning och peppning under dessa veckor. Tack särskilt för orden: ”Säg bara vad du gör.”. Det gjorde stor skillnad! Slutligen vill jag tacka alla klasskamrater för denna tid, men särskilt Fanny och Jenny. Och Sigrid såklart. För allt.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Abstract

1 INLEDNING... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

1.4 Disposition ... 3

2 KOMMUNIKATIV OCH RÄTTVIS PLANERINGSTEORI ... 4

3 TIDIGARE STUDIER ... 5

3.1 Vad är ett fritidshus? ... 5

3.2 Effekter av fritidshusturism ... 5 3.2.1 Ekonomiska effekter ... 6 3.2.2 Ekologiska effekter... 6 3.2.3 Sociala effekter ... 7 3.2.4 Undanträngning ... 8 3.3 Fritidshusturism i Sverige ... 8 4 METOD ... 10 4.1 Empiriinsamling ... 10 4.2 Urval ... 10 4.3 Genomförande av intervjuer ... 11 4.4 Reflexivitet ... 12

4.5 Tillförlitlighet av empiriskt material... 12

4.6 Tematisk analys ... 13

4.7 Etiska överväganden ... 13

4.8 Metodologisk diskussion och källkritik ... 14

5 BAKGRUND ... 15 5.1 Tjörns kommun ... 15 4.2 Fritidshus i Tjörns kommun ... 18 6 RESULTAT ... 19 6.1 Ekonomiska aspekter ... 19 6.2 Ekologiska aspekter ... 20

6.3 Sociala aspekter och platsens identitet ... 21

7 DISKUSSION ... 25

7.1 Sammanfattning av resultat………...…………...………...25

7.2 Strategier för hantering av fritidshusomvandling………..…………25

7.3 Fritidshusturismens utmaningar och möjligheter……….………26

7.4 Vidare forskning………...………...……….28

8 SAMMANFATTNING………...…….………..…..29

REFERENSER BILAGA 1. INTERVJUGUIDE GRUPPINTERVJU BILAGA 2.INTERVJUGUIDE PERSONLIG INTERVJU

Figur- och tabellförteckning

Figur 2. Tjörns kommun med tätorter (orangea polygoner) samt huvudstråk (heldragen bred linje) och sekundärstråk (streckad linje) för trafikinfrastruktur utmarkerat. Källa: Tjörns kommun...15

Figur 3. Bilder från västra Tjörn. Källa: Privat...17

Figur 4. Bilder från östra Tjörn. Källa: Privat...18

The challenges and opportunities of second home tourism from a municipal perspective

Rebecca Viklund

1

1 INLEDNING

Landsbygdsutveckling är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdebatt, men när man talar om detta är det viktigt att ha i åtanke att alla landsbygdskommuner är olika och har skilda förutsättningar, utmaningar och möjligheter för utveckling. Parlamentariska landsbygdskommittén (2016) beskriver landsbygdskommunernas heterogenitet, som förutom det geografiska läget och dess förutsättningar, även skiljer sig åt sett till bland annat befolkningsutveckling, arbetsmarknad, näringsliv samt till den befintliga infrastrukturen på platsen. Däremot finns det mönster som visar att glesa och mycket glesa landsbygdskommuner har präglats av en krympande folkmängd medan tätortsnära landsbygdskommuner istället har haft en ökning av folkmängden (SOU 2016:26). Närhet till en större stad och ett pendlingsomland till denna är således också något som kan påverka platsens förutsättningar för utveckling. Enligt Folkbokföringslagen (SFS 2019:871) 7 § ska personer folkbokföras där de anses vara bosatta och regelmässigt spenderar sin dygnsvila. I den kommunen betalar personen också skatt. Hall, Müller & Keen (2004) beskriver att ägarna av fritidshus således inte syns i den officiella befolkningsstatistiken i den kommunen där deras fritidshus är beläget. Back och Marjavaara (2017) kallar denna mobila befolkning, som enligt statistiken däremot tycks vara immobil, för den osynliga befolkningen. Förutsättningarna för att planera långsiktigt hållbart utmanas därmed i och med de förutsättningar som Back och Marjavaara (2017) menar uppstår till följd av denna osynliga befolkning. Utmaningarna handlar till exempel om utbud och efterfrågan på lokal och offentlig service, delaktighet i den kommunala planeringen samt idéutbyte och nätverkande mellan lokalbefolkningen och fritidshusägarna, men även om omvandling av åretruntbostäder till fritidshus och tvärtom (Back & Marjavaara 2017). Kommuner med många fritidshus kan således möta stora utmaningar när folkmängden ökar och på vissa platser mer än fördubblas under delar av året (Hall, et al., 2004). Samtidigt kan fritidshusturismen också medföra möjligheter för kommuner såsom fler arbetstillfällen samt perioder med boende i bostäder som annars skulle stått tomma. Marjavaara (2008) menar att fritidshusturism kan ses som en strategi för att öka folkmängden i en kommun eftersom det förekommer att folk väljer att bosätta sig i sitt fritidshus när de ska gå i pension.

1900-2

talet (SCB 2017). Urbaniseringen som frigjorde bostäder på landsbygden bidrog också till denna utveckling och idag bor 85 % av Sveriges befolkning i tätorter (SCB 2015). De fritidshusområden och fritidshus som finns i Sverige idag är främst lokaliserade vid kust, sjöar samt i fjällområden (SCB 2017). Utöver de svenskägda fritidshusen finns det enligt SCB (2020b) omkring 33 000 utlandsägda fritidshus med ägare från främst Norge, Danmark och Tyskland.

Omvandlingen av åretruntbostäder till fritidshus och konverteringen av fritidshus till åretruntbostäder och den dubbla bosättningen som fritidshusägandet för med sig beskrivs av Persson (2011) som ett planeringsdilemma för de kommunala verksamheternas fysiska planering. Back och Marjavaara (2017) framhåller att mer forskning inom planeringsrelaterade frågor till fritidshusturism utifrån ett lokalt perspektiv behövs för att belysa fritidshusens inverkan på den kommunala planeringen.

1.1 Problemformulering

Det är mot denna bakgrund som denna studie ämnar undersöka effekter av fritidshusturism på den kommunala planeringen utifrån ett mer djupgående perspektiv genom att undersöka en utvald kommun där fritidshusturism är utbrett. Fritidshusturism för med sig konsekvenser, utmaningar och möjligheter på en plats. Hur kan kommuner arbeta för att hantera och ta tillvara på dessa? Tjörn är en landsbygds- och ö-kommun på västkusten som utgör en representativ kommun för att belysa den aktuella forskningsfrågan och för att kunna generalisera resultaten till andra fritidshustäta kommuner i Sverige.

1.2 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är 1) att undersöka vilka effekter fritidshusturism har på en plats samt 2) hur dessa hanteras i den kommunala planeringen. Det görs för att få en djupare förståelse för hur fritidshus och den tillhörande turismen påverkar en kommun. För att undersöka detta har Tjörns kommun valts som studieområde. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar besvaras:

- Vilka strategier har Tjörns kommun för att hantera omvandling av åretruntbostäder till fritidshus och konvertering av fritidshus till åretruntbostäder?

- Vilka utmaningar och möjligheter ser Tjörns kommun med fritidshusturism? 1.3 Avgränsningar

3

medvetenhet om att övrig turism också bidrar med de effekter och aspekter som tas upp i studien.

1.4 Disposition

4

2 KOMMUNIKATIV OCH RÄTTVIS PLANERINGSTEORI

Det finns olika synsätt på planering vad gäller medborgarnas möjligheter till inflytande och dialog. Genom att komplettera den representativa demokratin och skaffa ett bättre kunskaps- och beslutsunderlag kan en mer hållbar utveckling främjas (Boverket 2019). Denna teori ligger till grund för den tolkningen som kommer göras av kommuners hantering av fritidshusturism och fritidshusägares möjligheter att inkluderas i dialog om utvecklingen på en plats.

Fainstein (2016) undersöker rättvisa i den fysiska, rumsliga planeringen genom att studera människors möjlighet till deltagande i planeringsprocessen. Den kommunikativa planeringsteorin innebär att alla människor har lika rätt att få sin röst hörd samt en möjlighet att vara delaktiga i planeringen, detta för att åstadkomma gynnsamma resultat i den fysiska miljön för alla, men särskilt för grupper som annars är underrepresenterade (Fainstein 2016). Beslut som fattas ska sträva efter konsensus och behöver därför ta hänsyn till olika personers sanningar och syn på verkligheten (Fainstein 2016; Strömgren 2007).

Debatten om demokrati och rättvisa i planeringen har historiskt sett präglats av synen att människor ofta tar kortsiktiga, individfokuserade beslut som kan vara skadliga för dem själva eller minoriteter istället för att ta beslut som gynnar allmänheten (Fainstein 2016). Fainstein (2016) lyfter även problematiken kring skala när det gäller att inkludera alla i planeringen. Eftersom samtalet är det som ska leda till konsensus gör det situationen och materialinsamlingen ohållbar, trots modern teknologi, om alla i en nation eller kommun ska ges möjlighet att vara delaktiga och tycka till. Fainstein (2016) antyder att planering i praktiken ofta omfattar mindre geografiska områden vilket gör att skalan av hur många som inkluderas därför är av stor betydelse i just planeringsrelaterade frågor. Strömgren (2007) menar att berörda bör komma till tals men betonar också svårigheten att definiera vilka som är berörda. Sedan finns det även nationella regelverk som exempelvis Plan- och bygglagen som reglerar vilka som bör inkluderas i vissa frågor.

5

3 TIDIGARE STUDIER

Tidigare studier kommer fungera som underlag till den diskussion som kommer föras utifrån det resultat som presenteras. Detta kapitel som berör dels olika definitioner av fritidshus och dess geografiska utbredning i Sverige, men främst ekonomiska, ekologiska och sociala effekter av fritidshusturism.

3.1 Vad är ett fritidshus?

Det finns enligt Hall och Müller (2004) många olika begrepp som kan användas för att förklara vad ett fritidshus är, bland annat “[...] recreational homes, vacation homes, summer homes, cottages, and weekend homes.” (Hall & Müller 2004, s. 4), men även lägenheter. Newig (2000) och Hall i Hall (2014) menar att det finns tre typer av fritidshus; mobila, semi-mobila och icke-mobila där de mobila är båtar, semi-mobila är bland annat husvagnar, husbilar eller tält medan icke-mobila fritidshus är hus, stugor och lägenheter. Back och Marjavaara (2017), Paris (2014) samt Hall och Müller (2004) menar däremot att fritidshus inte bör definieras efter vilken typ av byggnad det är utan snarare efter hur och i vilket syfte som byggnaden används eftersom även bostäder som förväntas användas permanent även kan användas i syfte att fylla funktionen som fritidshus. Paris (2014) beskriver det på följande sätt: “[...] we should conceptualize ‘second homes’ as a form of dwelling use, but not a class of dwellings” (s. 6) medan Persson (2011) menar att man inte bör skilja på bibostäder och huvudbostäder. SCB (2019a) definierar fritidshus som småhus eller bebyggd lantbruksenhet utan folkbokförd befolkning men som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Boverket (u.å.) definierar fritidshus som “småhus som inte är inrättat för helårsboende”.

När begreppet fritidshus används i denna studie följer jag Paris (2014) samt Hall och Müllers (2004) definition av fritidshuset där syftet med bostaden och hur det används avgör om det är ett fritidshus eller inte. På så vis inkluderas både ändamålsenligt byggda fritidshus samt åretruntbostäder som omvandlats till fritidsbostäder vilket kan innefatta både hus och lägenheter.

3.2 Effekter av fritidshusturism

6 3.2.1 Ekonomiska effekter

Fritidshus är ofta lokaliserade i mer rurala områden och bidrar med, förutom en tillfällig ökning av folkmängden, ett lokalt tillflöde av ekonomiska resurser (Hall et al., 2004) samt nya jobbtillfällen (Müller & Marjavaara 2012). Fritidshusturism beskrivs av Larsson och Müller (2019) bidra till en förlängning av den vanliga turistsäsongen. Möller och Möller i Marjavaara (2008) samt Larsson och Müller (2019) anser att fritidshusturism är viktigt för det lokala samhället eftersom det bidrar till ett breddat kundunderlag för lokala butiker och annan service på platsen. Bohlin i Marjavaara (2008) beskriver att avståndet till fritidshuset påverkar hur mycket pengar fritidshusägarna spenderar på platsen. Ju längre ifrån den huvudsakliga bostaden som fritidshuset är beläget desto mer pengar spenderar man på platsen där fritidshuset ligger på grund av platsbrist i det valda transportmedlet (Bohlin i Marjavaara 2008). Lundmark och Marjavaara (2013) beskriver dessutom en positiv korrelation mellan ett utbrett fritidshusägande samt god välfärd och välmående.

Ny fritidsbebyggelse som beviljas idag får enligt Persson (2011) ofta samma standard som bostäder som används året runt samtidigt som ändamålsenligt byggda fritidshus också generellt får allt högre standard i och med exempelvis möjlig ökad boendeyta. Marjavaara (2008) beskriver att ägare av fritidshus kan se på fritidshuset som en möjlig permanent bostad i framtiden. Müller (2002) studerade tyska fritidshusägare i Sverige och såg att mer än hälften av de tillfrågade planerade att flytta till sitt fritidshus vid pensionen. Marjavaara och Lundholm (2016) undersökte huruvida svenskars innehav av fritidshus bidrog till att fritidshusägare i åldrarna 55-70 år valde att flytta till fritidshuset vid pensionen. Resultaten visade att fritidshus bidrog till att pensionärer valde att flytta men också att mer perifera områden inte tar del av denna typ av migration i lika stor utsträckning som områden som ligger närmare urbana områden. Att äldre väljer att flytta till en plats innebär att service såsom förskola och skola inte nyttjas av dem, däremot kan de bidra till upprätthållning av annan service som exempelvis affärer och restauranger (Marjavaara 2008). Förutom att fler arbetstillfällen kan skapas när fritidshusägare flyttar för att bo året runt i sitt fritidshus så kan det också innebära stora kostnader för att tillhandahålla exempelvis äldreomsorg (Müller & Marjavaara 2012).

3.2.2 Ekologiska effekter

7

fritidshus är utspridda och lokaliserade i utkanten av annan bebyggelse för det också med sig större miljömässiga konsekvenser än om det integreras med annan bebyggelse. Även renovering av gamla stugor eller konvertering av åretruntbostäder till fritidshus anses mer kulturellt och miljömässigt hållbart, jämfört med att bygga nytt. Eftersom fritidshus ofta byggs i trä samtidigt som ägarna ofta är måna om naturen på platsen där boendet är beläget kan fritidshusturismen också bidra med positiva effekter på miljön och bevarandet av naturvärden (Hiltunen 2007).

3.2.3 Sociala effekter

Den typ av mobilitet som fritidshusturism innebär menar Bell och Ward (2000) grundas i varaktighet, frekvens och säsongsvariation. Eftersom fritidshusägare interagerar med lokalsamhället på ett annat sätt än vanliga turister kan de ses som en semi-permanent eller icke-lokal lokalbefolkning (Nordin & Marjavaara 2012) eller som permanenta turister (Marjavaara, Müller & Back 2019). Frost (2004) beskriver att det kan finnas vissa spänningar mellan lokalbefolkningen och fritidshusägarna till följd av exempelvis en upplevd undanträngning och konflikter om markanvändningen, samt att kontakten dem emellan kan vara sparsam. Även Müller et al. (2010) beskriver denna sparsamma kontakt mellan lokalbefolkning och fritidshusägare men menar att majoriteten av fritidshusägarna i alla fall är engagerade i någon samfällighetsförening samtidigt som få är engagerade i andra föreningar på platsen. Rekreation, natursköna och närhet till friluftsliv samt en plats att umgås på med familjen anses vara de viktigaste anledningarna till varför man äger ett fritidshus (Müller et al., 2010). Fritidshuset uppskattas däremot inte av alla utan Lundmark och Marjavaara (2013) förklarar att så många som 72 000 fritidshusägare inte är helt tillfredsställda med sitt fritidshus. Orsaker till detta tycks vara begränsad valfrihet och flexibilitet som främst beror på hög ålder samt barnfria hushåll i kombination med en låg inkomst. Detta tar sig uttryck genom att fritidshuset inte används lika frekvent eller att det inte ses som en plats för framtida åretruntboende (Lundmark & Marjavaara 2013).

Müller (2004) menar att fritidshusturism i utkanten av urbana områden kan ses som en plats för rekreation men också som en plats som kan användas allt mer i och med teknologisk utveckling som möjliggör flexibilitet i arbetstid och arbetsplats. Fritidshus på platser där folkmängden minskar och befolkningen åldras kan istället ses som ett tecken på nedgång eftersom de inte har kunnat säljas och därför endast fyller syftet som fritidsbostad.

8

inkluderas i planering och lokala beslut eftersom de kan bidra med expertis, idéer eller kontakter. Däremot kan vissa konflikter också stärkas mellan lokalbefolkning och fritidshusägarna vilket talar för att delaktigheten bör genomföras med hjälp av genomtänkta både formella och informella metoder (Rinne et al., 2015).

3.2.4 Undanträngning

En konvertering av permanenta bostäder till fritidshus kan komma att ske när demografiska förändringar sker på landsbygden och ingen efterfrågan finns på de hus som ska säljas vilket kan innebära att folk tvingas ha kvar sina bostäder, men då istället konverterar dem till fritidsboenden (Müller 2004; 1999). Konvertering till fritidshus kan även bero på efterfrågan från andra länder (Müller 2004).

I en studie av Marjavaara (2008) undersöktes huruvida fritidshusturism har undanträngningseffekter på lokalbefolkningen och försvårar för yngre personer att bo kvar på orten när de ska flytta. Orsaker till undanträngning menas bland annat vara ökade taxeringsvärden, högre fastighetsskatter vilket innebär högre boendekostnader som lokalbefolkningen inte har råd att betala vilket gör att de tvingas flytta därifrån samt att efterfrågan på fritidshus är så hög så att bostadsbeståndet på platsen minskar (Marjavaara 2008). Problemet tycks enligt Marjavaara (2008) istället vara den strukturomvandling som skett i Sverige samt det faktum att lönerna är lägre på landsbygden än i mer urbana områden vilket bidrar till att lokalbefolkningen kan ha svårt att konkurrera med människor från mer urbana områden som är ute efter ett fritidshus. Hall et al. (2004) menar i sin tur att fritidshusturism kan ses som något positivt då det innebär att bostäder används delar av året i stället för att stå tomma året runt. Närvaron av fritidshus och efterfrågan på denna typ av bostäder kan även bidra till högre fastighetspriser vilket bidrar till en höjning av fastigheternas värden, även hos de som bor på platsen permanent (Marjavaara 2008; Cho, Newman & Dew 2003).

3.3 Fritidshusturism i Sverige

9

(se Figur 1). Müller (refererad i Hall & Müller 2004) beskriver weekend homes (helgboenden) som fritidshus som besöks ofta men kortare perioder medan vacation homes (semesterboenden) istället besöks mer sällan men under längre perioder.

Figur 1. Klassificering av olika typer av fritidshus. Källa: Hall et al., 2004, s. 16

10

4 METOD

I avsnittet nedan beskrivs den metod och det tillvägagångssätt som använts vid skrivandet av denna uppsats. Tidigare vetenskaplig forskning samt vald teori fungerade som bas och inspiration för de intervjufrågor som formulerades och kommer även återknytas till i resultatet och analysen för att se huruvida denna studie överensstämmer med den teori och tidigare forskning som presenterats. Den empiriska insamlingen har skett genom informantintervjuer med tjänstemän på Tjörns kommun med vilken denna uppsats också är skriven i samarbete med. Urval, tillvägagångssätt vid intervjutillfällena, reflexivitet, validitet och reliabilitet samt metodologiska och etiska överväganden som gjorts presenteras också i detta kapitel. 4.1 Empiriinsamling

Informantintervjuer har genomförts för att samla kunskap inom det valda ämnet genom att intervjua tjänstemän inom området. Informantintervjuer ansågs kunna bidra med kunskaper och nyanseringar inom ämnet som var nödvändiga för att uppfylla studiens syfte (Holme och Solvang 1997). Den empiriska insamlingen skedde genom en gruppintervju samt en enskild intervju. En gruppintervju ansågs kunna ge en större variation i kunskapen om ämnet samt fler perspektiv på det valda temat. Semistrukturerade frågor användes och det gavs utrymme för diskussioner inom gruppen för att ge deltagarna en möjlighet att lyssna till och reflektera över andras synpunkter, ge stöd åt eller ifrågasätta dem eller ge ett annat perspektiv på frågan. Rinne et al., (2015) gick tillväga på liknande sätt genom att låta grupper inkluderande i frågan, bland annat kommunala tjänstemän, samtala om forskningsområdet. Utöver gruppintervjun genomfördes även en personlig, semistrukturerad intervju som ansågs kunna bidra med ytterligare perspektiv på studien samt ge viktig information som ansågs kunna berika studiens resultat.

Vid gruppintervjun samt vid den personliga intervjun användes semistrukturerade frågor vilket innebar att ett frågeschema (Bilaga 1 och 2) skapades inför intervjutillfällena med frågor och ämnen att ta upp. Ordningen på frågorna vid intervjutillfället anpassades till situationen och de svar som uppkom vid intervjun. På liknande sätt har även Back (2019) tillämpat semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän. För att erhålla mer fylliga eller förklarande svar ställdes också följdfrågor när det ansågs nödvändigt (Bryman & Nilsson 2018). En stor del av frågorna vid gruppintervjun ställdes så att samtliga informanter gavs möjlighet att besvara varje fråga för att möjliggöra en diskussion från olika synvinklar. Några frågor ställdes också mer specifikt till varje person för att fördjupa just den yrkesrollens syn på forskningsfrågan.

4.2 Urval

11

informanterna ansågs kunna bidra med värdefulla kunskaper och synvinklar i forskningsämnet (Denscombe 2018). Vid denna första träff preliminärbokades även ett datum och en tid för gruppintervjun för att göra det enklare för inbjudna deltagare att ta ställning till huruvida de kunde delta eller inte. De informanter som deltog i gruppintervjun var två bygglovshandläggare, en byggnadsantikvarie, en planchef samt en trafikplanerare och en översiktplanarkitekt. Bygglovshandläggarna kommer i presentationen av resultatet att skiljas åt genom att benämna dem bygglovshandläggare 1 och 2 för att kunna skilja på vem som har sagt vad. Vid gruppintervjutillfället gav informanterna förslag på ytterligare potentiella deltagare som de ansåg uppfylla kvalifikationer som var relevanta för undersökningens syfte, alltså ett så kallat snöbollsurval (Denscombe 2018). Till följd av studiens begränsade tidsomfattning begränsades däremot antalet personer som kontaktades i detta urval och endast en av de föreslagna kommunala tjänstemännen tillfrågades om medverkan i en intervju, en näringslivsstrateg.

4.3 Genomförande av intervjuer

Gruppintervjun med de sex informanterna samt den personliga intervjun ägde rum i ett avskilt och tyst rum på informanternas arbetsplats för att undvika störningsmoment utifrån (Denscombe 2018). Att intervjuerna skedde på informanternas arbetsplats bidrog till att de kunde känna sig mer bekväma i intervjusituationen. Inför intervjun fick informanterna ta ställning till huruvida de ville vara på plats fysiskt eller delta via video- eller ljudlänk för att på så vis ändå kunna vara delaktiga och bidra med information under intervjun (Denscombe 2018). Detta tillvägagångssätt tillämpades till följd av rådande pandemi, covid-19, för att på så vis möjliggöra för informanterna att kunna delta i studien men utan fysiska möten. Deltagare på distans fick själva välja om de ville dela video och ljud eller endast ljud för att de också skulle känna sig bekväma i intervjusituationen. Jag som intervjuade samt deltagare på plats delade däremot video till dem för att de skulle kunna se och följa med i samtalet enklare.

Båda intervjutillfällena inleddes med en presentation av mig själv, min utbildning, syftet med studien samt informanternas betydelse och roll i studien. Hantering av den inkomna informationen och förfrågan om ljudinspelning av intervjun presenterades också tillsammans med den beräknade tidsåtgången för intervjun som var två timmar för gruppintervjun och 30 minuter för den personliga intervjun. Samtliga deltagare gavs också möjlighet att ställa frågor om studien samt informerades om att de kunde kontakta mig för vidare frågor eller om de ville avbryta sin medverkan. Eftersom inte alla deltagare vid gruppintervjun var på plats fysiskt gavs samtycke av samtliga informanter muntligt för att behandla informationen och samtycket som deltagarna gav på samma sätt. Av denna anledning gavs även muntligt samtycke vid den personliga intervjun.

12

till studiens tema (Denscombe 2018) vilket gjordes både vid tillfället för gruppintervjun samt vid den personliga intervjun. Detta för att också få informanterna att känna sig avslappnade i situationen och med mig som intervjuare. Eftersom två av deltagarna i gruppintervjun endast kunde vara delaktiga under intervjuns första halvtimme inleddes intervjun med en fråga där de fick berätta hur de stötte på fritidshusturism i sin yrkesroll. Därefter gick intervjun vidare med frågor från intervjuguiden där ordningen och följdfrågor anpassades till svaren som uppkom. Under intervjun gavs deltagarna också möjlighet att diskutera sinsemellan. Första gången jag ämnade att fördjupa mig i och ställa några extra djupa frågor kring en specifik yrkesroll och därmed fokusera intervjun lite extra på denna person så inleddes den delen av samtalet med en mer öppen fråga om exempelvis effekter som de såg av fritidshusturism utifrån deras yrkesroll för att upptäcka eventuella frågor utöver de från intervjuguiden som kunde vara berikande. Vid den personliga intervjun ställdes efter den inledande frågan andra frågor från intervjuguiden men även här anpassades ordningen på frågorna samt följdfrågor till vad informanten valde att berätta. Båda intervjutillfällena avslutades genom att fråga om informanterna ville tillägga något eller förtydliga något för att slutligen tacka för samtliga deltagares medverkan (Denscombe 2018).

4.4 Reflexivitet

Genom att vara medveten om social bakgrund, värderingar, intressen och erfarenheter jag som forskare har kan man också förstå sitt inflytande över forskningsprocessen. Dessa faktorer kan inte bortses från utan påverkar allt från val av ämne till följdfrågor vid intervjuerna samt det resultat som framställs och sedan analyseras (Denscombe 2018). Tidigare erfarenheter kan inte uteslutas ha påverkat valet av ämne att studera eftersom jag själv har tillgång till fritidshus och när jag inte studerar bor på en plats med många fritidshusägare.

Vid intervjutillfället finns det också en risk att jag som intervjuare påverkar informanternas svar genom intervjuareffekten. Kön, ålder och etniskt ursprung eller social bakgrund kan påverka ärligheten och mängden information i informanternas svar. Även det faktum att informanten kan tro att jag som intervjuare förväntar mig att få ett visst svar kan också påverka vad informanten väljer att delge sig av. För att minimera intervjuareffekten kommer jag dels förhålla mig neutral till de frågor som ställs och de svar som fås under intervjun men samtidigt engagera mig genom att lyssna aktivt samt undvika ledande frågor (Denscombe 2018).

4.5 Tillförlitlighet av empiriskt material

13

möjligheten att generalisera resultatet till andra miljöer vilket kan vara svårt med få undersökningsenheter där bredd istället för djup brukar förespråkas (Bryman & Nilsson 2018). Eftersom Tjörns kommun anses vara en representativ kommun för det valda ämnet kommer trots detta en viss generalisering av resultaten ske, dock med medvetenheten om att fritidshustäta kommuners geografiska lokalisering, folkmängd och befolkningsstruktur samt många andra aspekter gör att dessa platser skiljer sig åt sett till utmaningar och förutsättningar som fritidshusägande för med sig samt hur dessa hanteras. Pålitlighet erhålls genom att vara transparent i forskningsprocessen samtliga steg från val av forskningsfråga till urval av informanter och beslut vid analys av data (Bryman & Nilsson 2018). Genom att redovisa för forskningsprocessens tillvägagångssätt och överväganden i metodavsnittet anses pålitlighet uppnås. Genom att visa att personliga värderingar eller åsikter inte medvetet har påverkat resultatet, trots att det är omöjligt att vara helt objektiv, kan möjligheten att styrka och konfirmera resultaten också säkerställas (Bryman & Nilsson 2018).

4.6 Tematisk analys

Ljud från de båda intervjutillfällena spelades in för att senare transkriberas. Vid transkriberingen av intervjumaterialet återgavs det som informanterna berättat. Svar som inte rörde intervjuns tema eller knapphändiga svar transkriberades inte (Bryman & Nilsson 2018). För att analysera det insamlade empiriska materialet har en tematisk analys tillämpats. Intervjuguiden anpassades till teman som utgick från tidigare forskning och vald teori. Utifrån de teman som inkluderades i intervjuguiden kunde information och teman kopplat till frågeställningarna utarbetas från intervjusvaren (Dalen 2015). Den tematiska analysen initierades således med att det transkriberade materialet lästes igenom varpå återkommande teman identifierades och nedtecknades för att sedan koppla dessa till en högre nivå för att därefter namnge dem. De teman som urskilts är: ekonomiska aspekter, ekologiska aspekter, sociala aspekter och platsens identitet samt fysiska aspekter. Kopplingar mellan de olika temana och dess relation till forskningsfrågan samt tidigare forskning och teori gjordes sedan i analysen för att visa dess relevans till tidigare forskning samt att de är viktiga och intressanta att inkludera i studien (Bryman & Nilsson 2018).

4.7 Etiska överväganden

14

av informanterna för att de skulle kunna känna sig mer fria i svaren vid intervjutillfället.

4.8 Metodologisk diskussion och källkritik

Vid genomförande av en studie kan ett induktivt eller deduktivt tillvägagångssätt tillämpas där en induktiv ansats innebär att empiri ligger till grund för de slutsatser som dras och att medan en deduktiv ansats istället utgår från en teori för att utifrån denna se huruvida resultatet stämmer med vald teori (Fejes & Thornberg, 2019). Abduktion är en blandning mellan dessa och innebär att ett utbyte sker mellan det empiriska materialet samt den förförståelse som finns i tidigare kunskaper eller teorier. Här kan tidigare teorier eller begrepp fungera som inspiration vid tolkning av empiriskt material för att hitta mönster och sannolika förklaringar som bidrar till förståelse av det empiriska materialet (Alvesson & Sköldberg 2017; Fejes & Thornberg 2019). Tidigare erfarenheter & kunskaper påverkar hur man uppfattar och tolkar saker och sker och sägs, Söderbom & Ulvenblad (2016) beskriver det som olika tolkningar av verkligheten. På så vis kommer personliga uppfattningar inte kunna uteslutas påverka studien.

För att uppfylla studiens syfte ansågs informantintervjuer vara ett lämpligt tillvägagångssätt för att få insikter, kunskaper, idéer och åsikter som gav en bredd som ansågs nödvändig för att uppfylla studiens syfte. Enbart personliga intervjuer hade kunnat bidra med djupare kunskap om varje tjänstemans perspektiv men då hade istället bredden som anses ha erhållits genom valt tillvägagångssätt gått förlorad eftersom lika många personliga intervjuer hade varit svårt att genomföra på grund av tidsbrist. Intervjuer med fler informanter på kommunen eller med informanter från flera olika kommuner hade kunnat berika studien eftersom det hade bidragit med ytterligare perspektiv och bredd på studien. Samtidigt hade det tillvägagångssättet också kunnat innebära att en viss del av det djup som erhölls genom gruppintervjun och den personliga intervjun gått förlorat. Genom att anpassa intervjuguiden till tidigare forskning och teori för att i analysen använda båda dessa som grund men även låta nya teman som uppkom vid intervjutillfällena prägla den tematiska analysen så kunde resultat erhållas som hade varit svårare med en deduktiv ansats till exempel. Av dessa anledningar ansågs det valda tillvägagångssättet bra lämpat utifrån studiens syfte samt dess begränsade tidsomfång.

Uppsatsen har skrivits i samarbete med Tjörns kommun men val av ämne och studiens vinkel har tagits fram och beslutats av författaren, däremot har detta verifierats med Tjörns kommun samt handledaren på Umeå Universitet för att forskningsfrågorna skulle vara aktuella och intressanta för kommunen men samtidigt vetenskapligt relevanta.

15

5 BAKGRUND

5.1 Tjörns kommun

I Tjörns kommun översiktsplan från år 2013 som aktualitetsförklarades 2016 beskrivs det att kommunen ligger i norra Göteborgsregionen och att kommunen med sina 167 km² en av de största öarna i Sverige med flera tillhörande öar, se Figur 2 (Tjörns kommun, Översiktsplan 2013). Den information som är hämtad från översiktsplanen i detta kapitel kommer från del 1 av översiktplanehandlingarna. Översiktsplanen anger inriktningen för kommunens långsiktiga användning av mark och vatten. Norr om kommunen ligger Orust kommun, österut ligger Stenungsunds kommun och söderut är Kungälvs kommun samt Göteborgs Stad beläget. Från centrala Göteborg är det cirka 5 mil till östra Tjörn samt knappt 7 mil till västra Tjörn (Google, u.å.a; u.å.b). Tjörns kommun klassas enligt Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] (2016) som en Pendlingskommun nära mindre stad/tätort med Stenungsund som främsta utpendlingskommun. Jordbruksverket (2019) definierar Tjörn som en tätortsnära landsbygdskommun. I kommunen är de kulturella tillgångarna värdefulla och finns att tillgå i både fysiska attribut så som Nordiska Akvarellmuseet samt Pilane skulpturpark och gravfält men även i mer mjuka attribut som exempelvis dialekten och vissa mattraditioner (Tjörns kommun, Översiksplan 2013). För kommunens fortsatta utveckling uttrycker de i översiktsplanen att näringslivet är av stor vikt eftersom småföretagandet på Tjörn skapar många arbetstillfällen (Tjörns kommun, Översiktsplan 2013).

Figur 2. Tjörns kommun med tätorter (orangea polygoner) samt huvudstråk

(heldragen bred linje) och sekundärstråk (streckad linje) för

16

År 2019 hade Tjörn 16 016 invånare och har totalt sett sedan 1968 haft en positiv ökning av folkmängden då kommunen hade knappt 9 000 invånare (SCB 2020c). I kommunen är andelen 50-90 åringar högre än riksgenomsnittet samtidigt som andelen 25-45 åringar är lägre än riksgenomsnittet. I kommunen är också andelen 15-30 åringar boendes i föräldrahemmet högre än genomsnittet i riket vilket kommunen menar är en följd av bristen på bostäder för denna målgrupp. Det som saknas menar kommunen är bostäder i olika prisgrupper och upplåtelseformer (Tjörns kommun u.å.) eftersom man gärna vill locka till sig fler 25-45 åringar (Tjörns kommun 2015). I kommunens bostadsförsörjningsprogram framgår det att det finns en viss brist på lägenheter till ett rimligt pris för unga vuxna, mindre bostäder för separerade föräldrar med delad vårdnad av barn samt på attraktiva boendealternativ för äldre som vill flytta från sina villor (Tjörns kommun 2015).

För att få en bild av de socio-ekonomiska förutsättningarna i Tjörns kommun jämförs den genomsnittliga årsinkomsten med kringliggande kommuner, andra fritidhustäta kommuner och regioner som SCB (2017) definierat, samt Sverige. Tjörns kommun har en högre genomsnittlig årsinkomst än de andra fritidshustäta kommunerna, Region Gotland, Göteborgs Stad och Orust kommun men lägre än Stenungsunds och Kungälvs kommun, se Tabell 1. Från Svensk Mäklarstatistik (2020) går det att identifiera medelpris på sålda bostadsrätter, villor och fritidshus i Tjörns kommun för de senaste 12 månaderna vilket kan bidra till bilden av bostadsmarknaden i kommunen. För bostadsrätter ligger medelpriset på 2 009 000 kr, för villor på 3 579 000 kr och för fritidshus på 2 759 000 kr.

Tabell 1. Genomsnittlig årsinkomst för personer 20 år och äldre i utvalda geografiska områden. Källa: SCB (U.å.a; u.å.b; u.å.c; u.å.d; u.å.e).

17

berg. Öarna i väst har i stor utsträckning en åldrande befolkning och hus som saluförs här köps i till stor del med syftet att fylla funktionen som fritidsboende (Tjörns kommun, Översiktsplan 2013). På 1960-talet fick kommunen en broförbindelse till fastlandet i nordöstra delarna av Tjörn (Nationalencyklopedin u.å.), detta gjorde boende på östra sidan av Tjörn, med närhet till bland annat Göteborg, mer attraktivt (Tjörns kommun, Översiktsplan 2013). Inflyttningen på östra sidan av Tjörn är också större än på västra sidan (Tjörns kommun u.å.). Etablering av fritidshus på Tjörns östra och norra delar tillkom också i och med broförbindelsen. Centrala och östra delen av huvudön präglas av mer spridd bebyggelse och jordbruksmarker med undantag för de tätorter som är belägna där (Tjörns kommun, Översiktsplan 2013). Se Figur 4 för bilder från östra Tjörn där ett kedjehus från en tätort samt några hus från ett fritidshusområde och betesmarker visas. Norra delen av Tjörn präglas av småskaligt jordbruk och höga naturvärden och sparsam bosättning vilket gör detta till ett populärt rekreations- och friluftsområde (Tjörns kommun, Översiktsplan 2013).

18

Figur 4. Bilder från östra Tjörn. Källa: Privat. 4.2 Fritidshus i Tjörns kommun

19

6 RESULTAT

Vid analysen av intervjuerna identifierades fyra teman: ekonomiska aspekter, ekologiska aspekter, sociala aspekter och platsens identitet samt fysiska aspekter. Inom dessa teman presenteras även kommunens syn på och hantering av fritidshusturismen. I varje tema finns det delar som går in i och berör andra teman men uppdelningen anses trots detta bidra till att innehållet kan relateras till tidigare forskning samt besvara frågeställningarna.

6.1 Ekonomiska aspekter

Genom att försöka tänka långsiktigt och dra nytta av turister eller fritidshusägare som besökt kommunen kortare eller längre perioder under sommaren så kan man öppna upp för människor att också vilja flytta hit och bo här året runt senare i livet, det anser kommunens planchef. Detta menar planchefen är fördelaktigt eftersom det också bidrar med ökade skatteintäkter för kommunen. Näringslivsstrategen säger också att folk som är benägna att flytta ofta gör det till en plats som de har någon koppling till. “Där skulle jag säga att vi kanske har en fördel utifrån fritidsboendet. Att vi har ju fler som har en koppling hit. Inte bara de som är födda och uppvuxna här [...]” (Näringslivsstrateg)

Vid båda intervjutillfällena framkom det att variationerna i folkmängden innebär både utmaningar och möjligheter för framförallt näringslivet i kommunen.

“[...] för näringslivet så är hela säsongsvariationen helt avgörande. Det är många verksamheter som är helt beroende av köpkraften hos alla de människor som bara är här delår.” (Översiktsplanarkitekt).

Samtidigt som variationen i folkmängden enligt näringslivsstrategen bidrar till de utmaningar som många företag ställs inför under de delar av året när turismen inte är lika utbredd och kundunderlaget minskat så bidrar den också till något positivt.

“Fritidsboende gör att vi kan hålla verksamheter igång som inte hade gått utan fluktuationer i folkmängden.” (Näringslivsstrateg)

Svårigheterna för näringslivet innebär att kreativitet, nya idéer och till viss del en del tekniska lösningar och utveckling inom IT krävs för att kunna locka kunder, konkurrera med andra företag och ha lönsamhet under de delar av året när turismen inte är den främsta inkomstkällan. Ett surdegsbageri på västra Tjörn tas upp som ett kreativitetsexempel i och med att företaget sticker ut och syns även vintertid. Att verka för samtal mellan aktörer för att gynna denna utveckling är något som kommunen arbetar för berättar näringslivsstrategen.

20

ändamålsenligt byggda fritidshusen som är byggda på 60- och 70-talet framförallt på norra och östra Tjörn är i många fall inte heller anpassade för funktionsnedsättningar vilket kan föra med sig kostnader för kommunen för bostadsanpassning. Samtidigt är 27 % av företagarna i kommunen äldre än 64 år och många som omvandlar sina fritidshus till åretruntbostäder beskriver näringslivstrategen driver konsultföretag för att kunna flytta till Tjörn och jobbar då också från Tjörn istället för i exempelvis Göteborg vilket i sin tur blir mer gynnsamt för kommunen än om fritidshuset hade fortsatt att fungera som enbart fritidshus.

“Tjörn är ju faktiskt företagsammast i hela Göteborgsregionen, vi har flest företagare per invånare, och ibland de mest företagsammaste i hela Västra Götaland.” (Näringslivsstrateg)

En annan ekonomisk aspekt som lyfts vid intervjutillfällena är huspriserna i kulturmiljöerna på västra sidan av kommunen.

“Utifrån de huspriserna som är här så har ju de lockat en viss typ av målgrupp som kanske förväntar sig ett visst kulturellt utbud [...] medan de lite billigare husen har lockat andra målgrupper.” (Näringslivsstrateg)

“[...] det är ju nödvändigtvis inte längre de som är uppvuxna i det som har råd att köpa en bostad i den miljön [...]”. (Byggnadsantikvarie)

Näringslivsstrategen menar också att det funnits tydliga skillnader mellan östra och västra Tjörn utifrån ett ekonomiskt incitament när det gäller anpassning av fritidshusen till användning året runt samt exploatering av kommunalt vatten och avlopp. Där har västra Tjörn varit mest framträdande. Däremot har östra Tjörn blivit allt mer attraktivt och fått en ökad efterfrågan i och med dess strategiska läge med exempelvis goda pendlingsmöjligheter till Göteborg vilket underlättar vardagspusslet. Sommarhuserbjudandet är därför inte lika tydligt utpräglat där berättar näringslivsstrategen. Landsbygdskommuner som starkt präglats av urbanisering berättar näringslivsstrategen ofta har system med kapacitet att klara variationer i folkmängden medan Tjörn saknar detta utrymme i sitt system.

6.2 Ekologiska aspekter

Vid intervjutillfällena framkommer det tydligt att samtliga yrkesroller förhåller sig till det politiska beslut som innebär att huvudstråket och dess närområde är den yta av kommunen där tillväxt ska ske och kollektivtrafik främst ska bedrivas. Översiktsplanarkitekten talar om hållbart resande i hela kommunen för både bofasta, fritidshusägare och turister men pekar samtidigt på svårigheten av detta i och med den bebyggelsestruktur som på flera platser gynnar bilåkande istället för gång, cykel eller kollektivtrafik vilket också gör att fritidshusägare i stort sett inte åker kollektivt. Här ser kommunen pendelparkeringar som en åtgärd för att minska bilåkandet till viss del berättar planchefen.

21

brukar och upplever. Näringslivstrategen talar om en maxkapacitet under de populära semesterveckorna och tror att fenomenet hemester skulle kunna öka efterfrågan på hotell, restauranger och andra företag kopplade till besöksnäringen, trots att maxkapaciteten är nådd under de populära semesterveckorna. Näringslivsstrategen tror också att fritidshusägandet kan öka eftersom färre kanske väljer att resa utomlands men ändå har behov av rekreation. När många människor använder samma natur och miljöer kan även dessa slitas på samtidigt som upplevelsen av platsen kan bli negativt laddad om man förväntat sig en vacker naturupplevelse längst en vandringsled men får gå i kö med många andra människor. Att sprida ut människor över tid och plats tror näringslivsstrategen kan bidra till att nå en mer hållbar utveckling och jämnare belastning av olika system. För att förlänga turistsäsongen berättar näringslivsstrategen att nya målgrupper måste lockas hit, vilket kommunen försöker göra genom att marknadsföra friluftsliv och sitt kulturella utbud.

När vatten och avlopp diskuteras under intervjuerna beskriver bygglovshandläggare 2 och översiktsplanarkitekten den höga belastningen på nätet som blir i och med turismen på sommaren som en utmaning. Dagvattenfrågan tas även upp av byggnadsantikvarien som säger att hårdgörning av mjuka ytor samt de ut- och tillbyggnader som sker i och av fritidshusområden för att de ska få en jämförbar standard med åretruntbostäder innebär en utmaning gällande just dagvattenfrågan. Näringslivsstrategen jämför Tjörn med andra inlandskommuner och berättar att inlandskommunerna många gånger har system som kan hantera fluktuationer i folkmängden bättre i och med att kapaciteten i exempelvis teknisk infrastruktur är utbyggd för en större folkmängd eftersom många bodde där innan urbaniseringen. På Tjörn finns ingen sådan kapacitet utbyggd på samma sätt.

6.3 Sociala aspekter och platsens identitet

Återkommande vid gruppintervjun talas det om intressekonflikter och motstridiga intressen. En av dessa intressekonflikter menar planchefen handlar om:

“[...] oviljan till någon form av förändring av miljön.”

22

“Den största antikvariska frågeställningen vi har på Tjörn det är ju omvandlingen av våra fiskelägen, eller de äldre byggnaderna och de miljöerna.”

Byggnadsantikvarien fortsätter berätta att nästan all känsla av autenticitet från ön Klädesholmen har försvunnit i och med att hus på platsen har byggts om och förändrats. Förändringar gäller både husens autentiska uttryck men även tidigare rörelsemönster på platser i och med att altaner och staket har tillkommit, något som även bygglovshandläggare 2 nämner. Byggnadsantikvarien nämner att det dock är svårt att styra eftersom mycket som görs inte är bygglovspliktigt. Här skiljer byggnadsantikvarien också på upplevelsevärden och antikvariska värden och menar att upplevelsevärden kommer finnas kvar i och med att husens karaktärsdrag fortfarande går att identifiera medan de antikvariska uttrycken till stor del redan är förlorade, vilket dock inte bara gäller för Tjörns kommun.

“Fritidshusifieringen av fiskelägena är ju ett jättebekymmer och det är det ju för hela Bohuskusten, så det är ju inget som är unikt för Tjörn [...]” (Byggnadsantikvarie)

Vid båda intervjutillfällena diskuteras fritidshusägarnas engagemang och möjlighet att delta i planeringsfrågor i kommunen. Översiktsplanarkitekten berättar att kommunen inte arbetar medvetet med att inkludera delårsboende i planeringen eftersom man främst vill nå de som bor i kommunen året runt, men tror ändå att de når dem just eftersom de i många fall är så engagerade vilket även byggnadsantikvarien instämmer med. Översiktsplanarkitekten menar att det är en fråga om demokrati och säger:

“[...] om man bor på en plats och spenderar sitt liv på en plats har man större rätt till det demokratiska?”

Översiktsplanarkitekten fortsätter berätta att man är beroende av att överbrygga intressekonflikter mellan de som bor i kommunen året om och de som är delårsboende, och att en gemensam dialog eventuellt skulle kunna bidra med något i dessa intressekonflikter.

23

“Nu är det 11 kommuner längst Bohuskusten som har gjort en skrivelse till regeringen och bett att få slippa just att behöva hantera hemtjänsten under sommarmånaderna för de som inte är bofasta här.”

När omvandling av fritidshus till åretruntboende som en strategi för att öka folkmängden diskuteras under gruppintervjun berättar översiktsplanarkitekten att kommunen eftersträvar en tillväxt av folkmängden till 20 000 till 2035 och att en omvandling av fritidshus skulle kunna ses som en strategi för detta men att det är viktigt att bära med sig att strategin i så fall inte skulle vara lämplig på alla ställen. 6.4 Fysiska aspekter

Fritidshus finns mer eller mindre i hela kommunen, dock är det främst västra Tjörn med sina gamla fiskesamhällen och kulturmiljöer som främst nämns i intervjuerna. I en diskussion med planchefen, översiktsplanarkitekten och trafikplaneraren framkommer det att parkeringsytor, Tjörnbron som enda fastlandsförbindelse samt bristfälliga vägar vid framförallt de ändamålsenligt byggda fritidshusområdena är de främsta infrastrukturella utmaningarna och bristerna i kommunen. Den sistnämnda gäller särskilt vid konvertering av fritidsboende till åretruntboende, och särskilt på norra, men även till viss del på östra Tjörn. Detta eftersom vägarnas bredd och belysning i många fall inte är tillräcklig för att fungera väl året om samtidigt som gång och cykelvägar saknas. Att uppmuntra till helårsboende i dessa områden ses därför inte som hållbart. Närhet till samhällsstruktur och infrastruktur menar bygglovshandläggare 2 är vad som i stor utsträckning påverkar vilka hus och områden som i slutändan omvandlas till åretruntboende. Kostnaden av stora, omfattande, infrastrukturella projekt som detta skulle innebära om man ville förändra situationen i dessa områden samt markfrågor och enskilda vägföreningar gör att dessa områden inte heller prioriteras utan fokus för utveckling och eventuell konvertering av fritidshus till åretruntbostäder läggs istället på områden i närheten av huvudstråket. Trafikplaneraren säger:

“Vi är en utspridd kommun, vi har både tätort och lite mer landsbygd och att de här områdena med fritidshusboende då skulle bli prioriterade för att rustas upp det känns som att det ligger väldigt långt fram i tiden.”

Bygglovshandläggare 2 berättar att bebyggelse i allmänhet utanför detaljplan är något som de är hårda med, söker någon då förhandsbesked för fritidsbebyggelse så får de avslag direkt.

24

I områden där fritidshusen är omvandlade från åretruntboende finns bättre infrastrukturella förutsättningar berättar trafikplaneraren, alltså främst på västra Tjörn. Däremot är förekomsten av parkeringsplatser för fritidshusägarna en utmaning på framförallt sydvästra Tjörn eftersom många fritidshus där är belägna på öar och endast kan kommas åt med båt eller färja. Idag hyr kommunen en parkeringsyta på sydvästra Tjörn av en verksamhet under sommaren vilket också innebär en sårbarhet ifall detta alternativ skulle försvinna. Kommunens enda fastlandsförbindelse gör också den infrastrukturella robustheten låg.

“Vi är ju väldigt sårbara just med bara en fast förbindelse. Det blir vi ju påminda om ständigt, så sker det en trafikolycka på bron eller Stenungsötunneln så är det ju stopp för både personbilar, kollektivtrafik och framför allt för räddningstjänst.” (Trafikplanerare)

25

7 DISKUSSION

7.1 Sammanfattning av resultat

Det finns tydliga inomkommunala skillnader gällande utbredningen av fritidshusägandet och dess effekter i Tjörns kommun samt hur dessa hanteras. I väst är det de gamla kulturmiljöerna som lockar fritidsboende medan lägen i öst närmare Göteborg är mer attraktiva för helårsboende. Näringslivet på ön har till stor del anpassats till fluktuationer i folkmängden för att överleva. De infrastrukturella utmaningarna betonas främst vara sårbarheten med en fastlandsförbindelse med begränsad kapacitet för att klara stora turistströmningar samt de begränsade parkeringsytorna men även en ogynnsam bebyggelsestruktur. Gällande platsens identitet och sociala frågor så lyfts motstridiga intressen mellan helårs- och delårsboende gällande bevarande och utveckling som en utmaning. Kommunen gör inget aktivt val för att inkludera fritidshusägare i planeringen men tror att fritidshusägarnas engagemang på platsen gör att de i många fall får sin röst hört i alla fall. Förändringar i kulturmiljöer är ännu en utmaning som lyfts eftersom platsens identitet och byggnadsantikvariska värden förändras och försvinner. En ohållbar bebyggelsestruktur försvårar hållbar bebyggelseutveckling och därför ser kommunen helst en tillväxt och omvandling av fritidshus till åretruntbostäder främst i anslutning till huvudstråket. Omvandling till åretruntbostäder samt konvertering av åretruntbostäder till fritidsbostäder är däremot något som är svårt att reglera. Fritidshusturismen för således med sig såväl utmaningar som möjligheter för kommunen att hantera och ta tillvara på.

7.2 Strategier för hantering av fritidshusomvandling

26

detta i anslutning till huvudstråket motverkar också detta utvecklingen kommunen vill se vid huvudstråket eftersom det glesas ut där och i tätorterna.

Marjavaara (2007) och Syssner (2018) anser att fritidshusturismen och dess många fördelar bör ses som en resurs med potential att gynna utvecklingen på platsen. Att få företagare att hitta kreativa lösningar och följa med i teknologisk utveckling tycks vara ett sätt för kommunen att verka för att stärka näringslivet och hjälpa dem att hantera fluktuationer i folkmängden. Att ha ett näringsliv och utbud i kommunen som skapar förutsättningar och möjliggör för turism i allmänhet gör också att platsen blir mer attraktiv för besökare. Genom att möjliggöra för många människor att få en relation till platsen ökar också chanserna att få folk att flytta hit som delårs- eller helårsboende. En mer övergripande, allmän strategi, som identifierats i kommunens hantering av fritidshusomvandlingen är medvetenhet. Informanterna är utifrån sina yrkesroller medvetna om både utmaningar och möjligheter från ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Utmaningarna tycks däremot vara mer framträdande från samtliga av dessa perspektiv, bortsett från det ekonomiska perspektivet där också möjligheter och positiva effekter lyfts som något viktigt. Ekologiska och sociala utmaningar nämns betydligt tydligare än möjligheter vid informantintervjuerna vilket är i linje med Syssners (2018) resonemang som innebär att fritidshusturism främst för med sig negativa ekologiska effekter samt Frost (2004) och Müller et al., (2010) som beskriver sociala utmaningar mellan lokalbefolkning och delårsboende som fritidshusturismen kan föra med sig. Genom att vara medveten om inomkommunala skillnader och förutsättningar kan dessa tas tillvara på för att förstärka de positiva effekterna och dämpa de negativa eller för att hantera de utmaningar som olika kommuner ställs inför gällande fritidshusturismen.

7.3 Fritidshusturismens utmaningar och möjligheter

27

samtidigt som en tydlig undanträngning inte syns i kommunen så är bostadsmarknaden inte heller helt gynnsam för de som faktiskt vill bo i kommunen året runt.

Ekologiska och miljömässiga aspekter som diskuteras vid intervjuerna gäller dels utsläpp från biltrafiken som missgynnas av kommunens bebyggelsestruktur, varför kommunen helst vill se tillväxt vid huvudstråket. Även dagvattenhanteringen samt bristande kapacitet i vatten- och avloppssystemen tas upp som utmaningar som fluktuationer i folkmängden och fritidshusturismen för med sig. Transporten till och från fritidshuset med fossildrivna fordon, spridd bebyggelse samt bristfälligt vatten- och avloppssystem tas även upp av Hiltunen (2007) samtidigt som dessa utmaningar även är identifierbara på Tjörn. Fritidshusägarnas bevarandeperspektiv i Tjörns kommun går i linje med Hiltunens (2007) resonemang som menar att det kan vara positivt för miljön och naturvärden. Bevarandeperspektivets positiva sida är däremot inget som framkommer vid intervjuerna, möjligtvis för att det kan upplevas svårare att identifiera.

Vid båda intervjutillfällena diskuteras fritidshusägarnas engagemang och möjlighet att delta i kommunala planprocessen, en fråga som även Hall och Müller (2004) samt Fainstein (2016) lyfter. Vid intervjuerna lyfts intressekonflikten kring bevarande och utveckling samt fritidshusägarnas möjlighet att vara delaktiga och tycka till i den kommunala planprocessen. Fainstein (2016) betonar vikten av att inkludera minoriteter i dialogen. Kommunen lägger mest fokus på att inkludera Tjörnbor men tror att fritidshusägarnas engagemang gör att de också nås. Däremot kan man ställa sig frågan om fritidshusägarna i Tjörns kommun verkligen kan ses som en minoritet eftersom de rimligtvis är ett stort bidrag till fördubblingen av folkmängden under sommaren och att kommunen på så vis hanterar situationen på ett sätt som ändå överensstämmer med Fainsteins (2016) resonemang. Strömgren (2007) diskuterar svårigheten att bedöma vilka som är berörda och vilka som således ska delta i samtalet och dialogen som Fainstein (2016) talar om. I en kommun med många fritidshusägare tycks detta handla om huruvida helårsboende och delårsboendes åsikter väger olika tungt vilket i ett större perspektiv handlar om rätten till det demokratiska. Eftersom hel- och delårsboende tycks ha olika intresse i bevarande och utveckling av platsen kan man fråga sig om det är de fritidsboendes idyll som ska bevaras eller de helårsboendes bygd som ska få utvecklas vilket i sin tur kan leda till en fråga om landsbygdsutveckling.

28

vatten- och avloppssystem. Eftersom många landsbygdskommuner i Sverige tydligt präglats av en urbanisering finns det också system anpassade för fler människor, på Tjörn har denna urbanisering inte förekommit vilket också gör att systemen inte är överdimensionerade i dagsläget. Detta i sin tur kan göra att vissa system överbelastas när turismen är som mest utbredd. Denna typ av skillnader tar sig rimligtvis uttryck i många andra delar i den fysiska miljön, exempelvis vägar eller bostadsbestånd. Det finns således en tydlig skillnad mellan förutsättningar och utmaningar för kommuner i olika fritidshuslandskap som Back och Marjavaara (2017) och Back (2019) också belyser.

De platsspecifika förutsättningarna har stor inverkan på fritidshusturismens effekter och kommuners möjligheter att hantera och ta tillvara på dessa samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas stora inomkommunala skillnader. Fritidshusturismen för med sig både utmaningar och möjligheter och eftersom det kan vara svårt för kommuner att hantera och reglera användningen av eller förändringen av dessa platser. Incitamentet att dra nytta av de positiva effekterna och hantera de negativa på så bra sätt som möjligt tyckts således vara det som i slutändan får mest positiva effekter på platsen om det görs utifrån en medvetenhet om inverkan på exempelvis ekonomiska, ekologiska samt fysiska och sociala värden och platsens identitet. Tjörns kommuns geografiska lokalisering med närhet till Göteborg, särskilt på östra sidan, gör att kommunen och dess invånare också får andra förutsättningar för exempelvis arbetsliv än kommuner som är lokaliserade längre ifrån en stor stad. På så vis kan Tjörn som landsbygdskommun skilja sig från många andra fritidshusäta landsbygdskommuner, men också glesbygdskommuner. Förutom skillnader i den geografiska lokaliseringen och dess förutsättningar så finns det även skillnader i kulturella attribut. I Tjörns kommun är de gamla fiskesamhällena utmärkande medan andra kommuner kan ha andra utmärkande attribut vilket i sin tur också kan locka olika typer av fritidshusägare till de olika platserna. Denna heterogenitet och de skilda förutsättningarna går i linje med den beskrivning som Parlamentariska landsbygdskommittén (2016) ger av Sveriges landsbygd.

7.4 Vidare forskning

29

8 SAMMANFATTNING

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka effekter som uppstår till följd av fritidshusturism på en plats samt hur dessa hanteras utifrån ett kommunalt perspektiv. Detta har gjorts genom att undersöka Tjörns kommuns strategier för hantering av omvandling från och till fritidshus samt utmaningar och möjligheter med fritidshusturismen. Eftersom fritidshusturister inte syns i offentlig statistik samtidigt som nära hälften av alla svenskar har tillgång till ett så innebär det stora utmaningar för berörda kommuner att möta och hantera de utmaningar som det innebär. Med semistrukturerade frågor har en gruppintervju och en personlig intervju genomförts med kommunala tjänstemän för att sedan applicera det insamlade materialet på tidigare forskning och teori för att uppnå studiens syfte.

Resultaten från informantintervjuerna visade att fritidshusturismens effekter utifrån deras yrkesroller kunde kopplas till ekonomiska, ekologiska, fysiska och sociala aspekter samt aspekter kopplade till platsens identitet. De ekonomiska aspekterna handlade om positiva effekter för näringsliv medan utmaningarna handlade om service, vård och uteblivna skatteintäkter. Hög belastning på vatten- och avloppssystem, naturområden samt bebyggelsestrukturens svårigheter att göra kollektivtrafiken tillgänglig i hela kommunen vilket i sin tur främjar bilåkande lyfts som ekologiska utmaningar. Tjörns kommun är en ö-kommun där det endast finns en direkt fastlandsförbindelse. Ett högt trafikflöde på bron sommartid, spridd bebyggelse där infrastrukturen inte uppnår samma standard som vid huvudstråket samt områden mindre lämpliga för omvandling från fritidshus till åretruntbostäder lyfts som de främsta fysiska utmaningarna. De sociala aspekter som informanterna delgav sig av handlade om motstridiga intressen mellan fritidshusägare och helårsboende. Även vård åt fritidshusägare betonas som en svårighet sommartid. Slutligen lyfts delaktighet i den lokala planeringsprocessen som ytterligare en utmaning där en fråga om demokrati lyfts om vems röst som främst bör lyftas fram och lyssnas på.

REFERENSER

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion  : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Back, A. (2019). Temporary resident evil?: Managing diverse impacts of second-home tourism. Current Issues In Tourism, 1–15.

https://doi.org/10.1080/13683500.2019.1622656

Back, A., & Marjavaara, R. (2017). Mapping an invisible population: the uneven geography of second-home tourism. Tourism Geographies, 19(4), 595–611.

https://doi.org/10.1080/14616688.2017.1331260

Bell, M., & Ward, G. (2000). Comparing temporary mobility with permanent migration. Tourism Geographies, 2(1), 87–107.

https://doi.org/10.1080/146166800363466

Boverket. (U.å.). Hur definieras ett fritidshus i bygglagstiftningen? Hämtad 2020-03-28 från

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/fragor--svar/bbr-boverkets-byggregler/avsnitt-1-inledning/hur-definieras-ett-fritidshus-i-bygglagstiftningen/

Boverket. (2019). Medborgardialog. Hämtad 2020-05-06 från

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/medborgardialog1/

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm : Liber.

Coppock, J. T. (1977). Second homes : curse or blessing? (1:a. uppl.). Oxford: Pergamon P.

Cho, S., Newman, D., & Wear, D. (2003). Impacts of Second Home Development on Housing Prices in the Southern Appalachian Highlands. Review of Urban &

Regional Development Studies, 15(3), 208–225.

https://doi.org/10.1111/j.1467-940X.2003.00073.x

Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2:a., utök. uppl.). Malmö : Gleerups utbildning.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Google (u.å.a). [Rönnäng - Göteborg]. Hämtad 2020-05-27 från

https://www.google.se/maps/dir/R%C3%B6nn%C3%A4ng,+471+41/G%C3%B6tebo rg/@57.88573,11.5144989,10z/data=!3m1!4b1!4m14!4m13!1m5!1m1!1s0x46457953f 3f53bcb:0xa01907aa3402a20!2m2!1d11.5817166!2d57.9389854!1m5!1m1!1s0x464f8

Google (u.å.b) [Höviksnäs - Göteborg]. Hämtad 2020-05-27 från

https://www.google.se/maps/dir/471+62+H%C3%B6viksn%C3%A4s/G%C3%B6teb org/@57.88573,11.595403,10z/data=!3m1!4b1!4m14!4m13!1m5!1m1!1s0x4645706a 669fe7e5:0x68356579f7fe82e1!2m2!1d11.7450312!2d58.0338324!1m5!1m1!1s0x464f

8e67966c073f:0x4019078290e7c40!2m2!1d11.97456!2d57.70887!3e0

Fainstein, S. S. (2016). Spatial Justice and Planning. I S.S. Fainstein & J. DeFilippis (Red.), Readings in Planning Theory (4:e uppl. s. 258–272). Chichester : John Wiley & Sons https://doi.org/10.1002/9781119084679.ch13

Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl.). Stockholm: Liber.

Folkbokföringslag (SFS 2019:871). Hämtad från Riksdagens webbplats 2020-03-29

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/folkbokforingslag-1991481_sfs-1991-481

Frost, W. (2004). A hidden giant: Second homes and coastal tourism in South-Eastern Australia. I C. M. Hall & D. K. Müller (Red.), Tourism, Mobility and Second Homes: Between Elite Landscape and Common Ground (s. 162–173). Clevedon : Channel View Publications.

Hall, C. M. M., & Müller, D. K. K. (2004). Introduction: Second homes, curse or blessing? Revisited. I C. M. Hall & D. K. Müller (Red.), Tourism, Mobility and

Second Homes: Between Elite Landscape and Common Ground (s. 3-14). Clevedon : Channel View Publications.

Hall, C., Müller, D., & Keen, D. (2004). Second home tourism impact, planning and management. I Tourism, Mobility and Second Homes: Between Elite Landscape and Common Ground (pp. 15–33). Clevedon : Channel View Publications.

Hall, C. (2014). Second Home Tourism: An International Review. Tourism Review International, 18(3), 115–135. https://doi.org/10.3727/154427214X14101901317039 Hiltunen, M. J. (2007). Environmental Impacts of Rural Second Home Tourism - Case Lake District in Finland. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism: Second Homes, 7(3), 243–265. https://doi.org/10.1080/15022250701312335 Holme, I. M., Solvang, B. K., & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik  : om kvalitativa och kvantitativa metoder (2:a uppl.). Lund : Studentlitteratur. Jordbruksverket. (2019). Vår definition av landsbygd. Hämtad 2020-03-30 från https://nya.jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierar-stoden/var-definition-av-landsbygd

Larsson, L., & Müller, D. K. (2019). Coping with second home tourism: responses and strategies of private and public service providers in western Sweden. Current Issues in Tourism, 22(16), 1958–1974.