Tidigare forskning visar att fritidshemmets läroplansimplementering är ett tunt beforskat område och att mer forskning efterfrågas. Den tidsmässiga aspekten låg bakom att denna studie riktade ett
avgränsat fokus mot att undersöka fritidshemspersonal. Ett elevperspektiv skulle därav kunna utveckla studien. Den nya lagen som trädde i kraft år 2020 utifrån Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2009) hade aktualiserat och talat för denna typ av vidare forskning. Elevernas röster hade kunnat bli hörda genom användandet av intervjuer som metod. Upplever eleverna att fritidshemspersonalen ser till deras behov, intressen och erfarenheter? Upplever eleverna att de involveras och har påverkan över verksamhetens utformning?
Studien hade även kunnat kompletteras med ytterligare datainsamlingsmetoder som exempelvis deltagande observationer. Observationerna kunde tillsammans med intervjuerna möjliggöra en jämförelse. Antingen skulle de visa på en samstämmighet och därmed kunna stärka studiens validitet eller visa på ett skiljande som istället skulle innebära en problematisering. Denna studie utgick från Vygotskys (1978) sociokulturella teori och begrepp inom det barndomssociologiska perspektivet. Andra aspekter skulle kunna bli synliga inom området om andra teoretiska utgångpunkter intogs. Till exempel skulle läroplanen kunna analyseras utifrån ett governmentalityperspektiv.
29
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015a). Akademiskt skrivande. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl.). (ss. 237-248). Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015b). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl.). (ss. 8-16). Stockholm: Liber.
Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. Locus, 24(1-2), 95-111.
Augustsson, G. (2018). The complexities of leisure-time center staff’s leadership in the leisure-time center learning environment. Cogent Education, 5(1), 1-19. doi:10.1080/2331186X.2018.1451670
Boström, L., & Berg, G. (2018) Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 107-132. doi:10.24834/educare.2018.2.6
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77–101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2012). Social research methods (4 ed.). Oxford: Oxford University Press.
Dahl, M., & Karlsudd, P. (2015). Leisure-time teachers in a changed profession. Problems of Education in the 21st Century, 68, 22-35. Hämtad från:
http://www.scientiasocialis.lt/pec/files/pdf/vol68/22-35.Dahl_Vol.68_PEC.pdf
Elvstrand, H., & Lago, L. (2018). ‘You know that we are not able to go to McDonald’s’: processes of doing participation in Swedish leisure time centres. Early Child Development and Care, 189(13), 2156-2166. doi:10.1080/03004430.2018.1443920
Elvstrand, H., & Lago, L. (2019). Do they have a choice?: pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands. Education Inquiry, 11(1), 54-68. doi:10.1080/20004508.2019.1656505 Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa
metoder (2 uppl.). (ss. 34-54). Stockholm: Liber.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber.
Haglund, B. (2015). Pupil’s opportunities to influence activities: a study of everyday practice at a Swedish leisure-time centre. Early Child Development and Care, 185(10), 1556-1568.
doi:10.1080/03004430.2015.1009908
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 12-23.
Hjerm, M., & Lindgren, S. (2014). Metod och metod – jag vill ju förstå samhället? I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl.). (ss. 13-27). Malmö: Gleerups. Holmberg, L., & Börjesson, M. (2015). Ideological dilemmas in leisure-time centers: The Swedish schools
inspectorate and the concept of meaningsfulness. Nordic Studies in Education, 35(3-4), 313-331. Hämtad från http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsdun&AN=edsdun.66821315&site=e ds-live&scope=site
James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity Press. Jenks, C. (1996). Childhood. London: Routledge.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757
Moss, J., Godinho, S. C., & Chao, E. (2019). Enacting the Australian Curriculum: Primary and Secondary Teachers’ Approaches to Integrating the Curriculum. Australian Journal of Teacher Education, 44(3), 24–41. doi:10.14221/ajte.2018v44n3.2
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl.). (ss. 149-165). Malmö: Gleerups. Prout, A., & James, A. (1997). A New Paradigm for the Sociology of Childhood? Provenance, Promise and
Problems. In A. James & A. Prout (Eds.), Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood (2 ed.). (pp. 7-29). London: Routledge Falmer.
30
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197 Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2016). Fritidshemmet: Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Rev. uppl.). Stockholm:
Skolverket.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl.). (ss. 17-31). Stockholm: Liber.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl.). (ss. 273-295). Stockholm: Liber.
Trondman, M. (2013). Att förstå barndom: Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being). Utbildning & Demokrati, 22(2), 7-35.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Rev. uppl.). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press.
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl.). (ss. 55-67). Stockholm: Liber.
31
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Denna intervjuguide är utformad för en semistrukturerad intervju. Vi inleder intervjun med att informera och påminna informanterna om etiska riktlinjer.
Bakgrund
- Hur gammal är du?
- Har du någon utbildning och i så fall vilken? Fritidspedagog / grundlärare med inriktning fritidshem / fritidsledare / förskollärare / barnskötare, etc.
- Vad är du anställd som?
- Hur länge har du arbetet på din nuvarande arbetsplats? - Har du arbetat på fler fritidshem?
Till ämnet
Vi läser:
”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter ” (Skolverket, 2019, s. 22).
- Hur tolkar du delen med att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter?
- Hur tolkar du delen att eleverna ska utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter? - Hur vet man att eleven har intresse eller behov för något? Hur tar man reda på detta?
- Vill du ge ett exempel på när du utgick från elevernas intresse och behov?
- Hur kan man ta reda på vad eleverna har för erfarenheter? Hur kommer den informationen till användning?
- Hur tänker du att man inspirerar elever till nya upptäckter? Har du något exempel? - Hur tillgodoser man den enskilda elevens intressen och behov? Kan man det?
- Går det att applicera behov, intresse, erfarenheter och nya upptäckter samtidigt? Varför/Varför inte? - Vad sätter den här delen vi precis läst för förväntningar på dig som arbetar på fritids? (Se citat ovan) - Finns det förväntningar från andra håll? Kan du ge ett exempel?
- Om du har arbetat på fler arbetsplatser ser du någon skillnad i hur man arbetar med elevernas intresse och behov?
- Arbetar ni med pedagogiska planeringar på fritidshemmet? Hur motiverar ni dessa? - Om inte, hur motiverar ni era val?
- Brukar ni utvärdera dessa planeringar? Hur brukar ni göra då?
- Brukar ni variera mellan frivilliga och obligatoriska fritidsaktiviteter? Eller är alla aktiviteter frivilliga?
- Upplever du att det är svårt att balansera aktiviteter som du/ni i fritidspersonalen ha styrt upp med aktiviteter som eleverna själva styr?
- Hur hanterar du elever som inte vill delta i aktiviteterna på fritids?
- Brukar eleverna få vara med och påverka aktiviteterna och i så fall hur går det till? - Är det någonting som du skulle vilja tillägga som vi inte har diskuterat?
32
Bilaga 2: Samtyckesblankett