Utifrån de intervjuer som genomförts har förskollärarna visat sig ha en god kännedom om begreppet hållbar utveckling och hur de kan undervisa i ämnet. Jag har kunnat identifiera andra intressanta frågeställningar som fortsättningsvis skulle kunna tänkas ligga till grund för vidare forskning inom området. En möjlig vinkel hade kunnat vara att fördjupa sig i den ekonomiska aspekten av hållbar utveckling och undersöka hur undervisningen kan utvecklas och vad det innebär för barns lärande om ekonomi och sparande när samhället går mot en mer kontantfri framtid. Vidare vore det intressant att undersöka hur förskollärare undervisar i hållbar utveckling om de till skillnad från förskollärarna i studien inte har ett eget intresse och engagemang i ämnet. Ytterligare ett perspektiv hade varit en studie med syfte att ta reda på hur förskollärare undervisar för att göra barnen medvetna om begreppet hållbar utveckling så att barnen både förstår innebörden samt använder uttrycket själva.
Slutsats
Syftet med denna studie var att undersöka och ta reda på hur förskollärares definierar och hur de undervisar i hållbar utveckling och det har varit givande, intressant och inspirerande att få ta del av förskollärares berättelser, tankar och hur de omsätter sina kunskaper i pedagogiska aktiviteter. Slutsatsen jag kan dra är att alla förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling är nödvändigt och ständigt pågående och de är
medvetna om att i deras uppdrag ingår att ge barnen en förståelse för vad de gör och varför – både i ord och i handling. De upplever dock att den miljömässiga dimensionen
26
kan vara lättare och mer konkret att undervisa i, men att de får större och större förståelse för alla dimensionerna inom hållbar utveckling. Ytterligare en slutsats som kan dras är att de arbetar på varierande sätt med hållbar utveckling och trots att förskollärarna ibland upplever hinder så ser de främst utvecklingsmöjligheter i
undervisningen och avser att förmedla en positiv framtidstro till barnen. De anser att det är av vikt att alla pedagoger som är verksamma i förskolan utbildas och blir medvetna om vad hållbar utveckling innebär så att det kan vara en del av undervisningen.
Förskollärarna ser även sitt eget engagemang och kunskaper som betydelsefulla och att det hänger ihop med hur de kan inspirera och väcka barnens intresse.
Det insamlade materialet för denna studie har kunnat kopplas samman med tidigare forskning om barns lärande för hållbar utveckling samt med Vygotskijs teorier ur det sociokulturella perspektivet. Detta gör att i min uppfattning kan studien ses som
trovärdig. Dock kan resultatet inte generaliseras då syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare kan uppfatta och undervisa, inte hur alla förskollärare arbetar.
Vi vet inte i dagsläget hur och på vilket sätt undervisningen i förskolan kommer att bidra till att denna generations barn växer upp med normer och värden som
överensstämmer med den hållbara framtid vi strävar efter att skapa. Vi vet inte heller vilka aktiviteter eller undervisningsformer som är de mest effektiva för att utbilda barnen i hållbar utveckling och det krävs fler djupgående studier som sträcker sig under många år för att kunna närma oss en förståelse för vilka effekter dagens undervisning har.
27
Referenser
Björklund, S. (2018). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Studentlitteratur AB. Lund.
Borg, F. (2017). Caring for People and the Planet Preschool Children’s Knowledge and
Practices of Sustainability. Umeå: UmU Print Service, Umeå University. Från
http://omep.org.se/uploads/.tmb/Caring%20for%20people%20and%20the%20planet.pd f
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 2). Stockholm: Liber AB.
Corsaro, W.A. (2015). The sociology of childhood. (Fourth edition.) Los Angeles: SAGE.
Davis, J. (2010). Young Children and the Environment. Early Education for
Sustainability. New York: Cambridge University Press.
Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsobjekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Engdahl & Ärlemalm-Hagsér. (2015). Att bli förskollärare, mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber AB.
Förenta Nationerna. (2015). Vårt arbete med Agenda 2030 och de globala målen. Hämtad 14 oktober, 2020, från Förenta nationerna, från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-
och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
Håll Sverige Rent. (2019). Grön flagg – lärande för hållbar utveckling för barn och
unga. Hämtad 14 oktober, 2020, från Håll Sverige Rent, https://www.hsr.se/gron-flagg
Hedefalk, M. & Ärlemalm Hagsér, E. (2018). Tema: Förskolan och utbildning för hållbar utveckling. Utbildning & Demokrati 2018, (27)2, 7–14, från https://artikelsok--ip-btj-se.eu1.proxy.openathens.net/article/2417090
Hässleholm Miljö AB. (2020). Sopsamlarmonster – Tillsammans för miljön. Hämtad 14 oktober 2020, från Hässleholm Miljö AB,
https://www.mittavtryck.se/sopsamlarmonster/
Johansson E. & Pramling Samuelsson I. (2006). Lek och läroplan, möten mellan barn
och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Tidskrift for
nordisk barnhageforskning nordic early childhood education research journal. 12(1),
1-16, doi:org/10.7577/nbf.1232
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. och Franzén, K. (red) (2014) Förskollärarens metod och
28
OECD. (2006). Starting Strong II Early Childhood Education and Care.
Organisation for Economic Co-operation and Development. OECD Publishing. Från:
https://read.oecd-ilibrary.org/education/starting-strong-ii_9789264035461-en.
Pramling Samuelsson, I. (2011). Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education. International Journal of Early Childhood, 43(2), 103–118, doi: 10.1007/s13158-011-0034-x
Pramling Samuelsson, I. & Kaga, Y. (Red.). (2008). The contribution of early childhood
education to a sustainable society. (UNESCO, ED-2008/WS/14) Paris: UNESCO.
Pramling Samuelsson, I. & Katz, L. (2008). The Contribution of Early Childhood Education to a sustainable Society. Researchgate, 2008(1). Från:
https://www.researchgate.net/publication/265435095
Regeringen. (2016). Agenda 2030 och globala målen. Hämtad 14 oktober, 2020, från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/
Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om
lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes Offentliga
publikationer.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SOU 1972:26. Förskolan. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Allmänna Förlaget. Från:
https://lagen.nu/sou/1972:26?attachment=index.pdf&repo=soukb&dir=downloaded
SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Från:
https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/09ac8f7b0f9d402395ff95af1f6eb7cf/at t-lara-for-hallbar-utveckling-sou-2004104
United Nations. (2015). Sustainable Development Goals. Hämtad 14 oktober, 2020, från United Nations, https://www.un.org/sustainabledevelopment/development-agenda/ Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Åberg, A. & Lenz-Taguchi, H. (2010). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Liber AB.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk
30
Bilagor
Bilaga 1