6.2 Reflektion
6.2.3 Vidare forskning
Studien visade att litteratursamtal har positiva effekter på elevernas förståelse av skönlitteratur. Alla eleverna i urvalsgruppen ansåg att litteratursamtalet bidrog till en ökad förståelse, samt att det var ett roligt och kreativt arbetssätt. Den tidigare forskning som presenteras i studien (2.1) visar att litteratursamtal har en positiv effekt på elevernas förståelse av den lästa litteraturen. Dessa forskare anser därför att litteratursamtal är ett arbetssätt som gynnar eleverna, vilket vi menar att vår studie, bekräftar.
Som tidigare nämnt är litteratursamtal ett tidskrävande arbetssätt, vilket kan göra det svårt att arbeta med i alla skolor och klasser. Det hade varit intressant att bedriva en vidare forskning om hur vanligt förekommande litteratursamtal är i den svenska skolan och hur mellanstadielärare ställer sig till att använda litteratursamtal i undervisningen. I en framtida undersökning skulle potentiella frågeställningar kunna undersöka vilka för- och nackdelar ser lärare med litteratursamtal och om det finns några anledningar till att de väljer bort litteratursamtal som undervisningsstrategi.
Litteratursamtal i skolan är så mycket mer än ett arbetssätt. Det hjälper elever att utvecklas tillsammans både socialt och kunskapsmässigt.
Litteraturförteckning
Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. [Ny utg.] Stockholm:
Rabén & Sjögren.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Elbro, C. (2014). Läsförmåga, ett komplext resultat av multipla processer. LegiLexi.
https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/lasning/lasformaga/ [17/11–20].
Ewald, A. (2007) Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4095/Ewald%20Avhandling%20MUEP.
pdf?sequence=1&isAllowed=y [Hämtat 16/11–20]
Gritter, K. (2011)."Promoting Lively Literature Discussion", The Reading Teacher, vol. 64, no. 6, pp. 445–449.
https://search.proquest.com/eric/docview/857079371/fulltextPDF/2190660D224740 95PQ/7?accountid=14827 [2020-09-25]
Jensen, M. (2012). Kommunikation I klassrummet. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Körling, A-M. (2018). Textsamtal för lärande. Stockholm: Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/Grundskola/000_Samtal-om-text/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M0_gr_02A_Textsamtal_for_
larande.docx [2020-09-20]
Lgr 11. (2018). Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Lindgren, A. & H, Arnold. (1973). Allrakäraste syster. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Maloch, B., Zapata, A. & Roser, N. (2012). "Book Talk in Teacher Education Classes", Journal of Children's Literature, vol. 38, no. 2, pp. 82–89.
https://search.proquest.com/eric/docview/1266034849/fulltextPDF/2190660D22474 095PQ/25?accountid=14827 [18/11–20]
Nordberg, Olle. (2018). ”Berättelser som förändrar”. Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, Läsrörelsen.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1213991/FULLTEXT01.pdf [18/11–20]
Phillips, D.C. & Soltis, J. (2014). Perspektiv på lärande. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB.
Pittman, Pamela. & Honchell, Barbara. (2014). ”Literature Discussion: Encouraging Reading Interest and Comprehension in Struggling Middle School Readers”.
Journal of Language and Literacy Education, v10 n2 p118-133 Fall 2014.
https://eric.ed.gov/?id=EJ1048739 [16/11–20]
Skolverket (2016). Att läsa och förstå.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c5bd/155396705789 6/pdf3694.pdf [16/11–20]
Skolverket (2016). Läsförmåga hos svenska elever i årkurs 4 i ett internationellt perspektiv, PIRLS 2016.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3868 [17/11–20]
Skolverket (2019) PIRLS en studie om läsförmåga.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls-internationell-studie-om-lasformaga-hos-elever-i-arskurs-4 [18/11–20]
Skolverket (2020). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan [16-12-20]
Stenlund, K. (2011). Läsning i mellanstadiet, en studie med fokus på elevers läsförmåga.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:565248/FULLTEXT01.pdf [15/11–20]
Säljö, R. (2017). Den lärande människan. I: Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C.
(red.) Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Tengberg, M. (2009). Läsarter och lässtrategier i skolans litteratursamtal: en pilotstudie. Jönköping universitet.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:506957/FULLTEXT01.pdf [19/11–10]
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [17/11–20]
Bilaga 1
Datum Databas Sökord/ Sökfråga/
Avgränsningar
Sökträffar Utvalda referenser
200924 ERIC ”literature discussion” AND
”students”
70 Pittman, Pamela. &
Honchell, Barbara. 2014.
200925 SwePub ”boksamtal i skolan”
200925 ERIC ”literature discussion” AND
200925 ERIC ”literature
discussion” AND Literature, vol. 38, no. 2, pp. 82-89.
201119 SwePub ”litteratursamtal” 33 Tengberg, Michael.
2009. Läsarter och
Bilaga 2
De fyra grundfrågorna (Chambers):
Var det något speciellt du gillade i boken?
Var det något speciellt du inte gillade?
Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt?
Lade du märke till något mönster eller kopplingar?
Allmänna frågor:
Hur lång tid tror du att det tog för allt att hända i berättelsen?
Vem är det som berättar?
Hurdan är huvudpersonen?
Vad tror du har hänt innan berättelsen börjar?
Frågor specifika till berättelsen:
Varför tror du att hon gillar Ruff så pass mycket?
Varför tror du att Ylva-li säger att hon är död när rosenbuskens rosor vissnat?
Vad menar hon när hon säger: ”Det var den sötaste hunden jag sett i mitt liv, ja den var faktiskt sötare än Ruff där nere i Den Gyllene Salen. Den var liksom mer levande, ja det var den”.
Varför säger Barbro att vi inte får berätta att hon har en tvillingsyster?
Tror du att Barbro har en tvillingsyster?
Bilaga 3
Upplever du att din förståelse för texten har blivit bättre efter att du fått diskutera den?
Har din inre bild av berättelsen förändrats?
Fick du svar på något du tyckte var oklart med berättelsen när du fick diskutera den med dina kamrater?
Diskuterade ni något vid samtalet som du inte lade märke till när du läste texten själv?
Är du van vid att ha sådana här typer av litteratursamtal?
På vilket sätt bidrog litteratursamtalet till en ökad förståelse?
Efter att ha genomfört litteratursamtalet vill vi undersöka ifall du har ändrat uppfattning kring följande frågor:
Var det något speciellt du gillade i boken?
Var det något speciellt du inte gillade i boken?
Var det något du inte förstod eller tyckte var svårt?
Lade du märke till några mönster eller kopplingar?
Hur lång tid tror du att det tog för allt att hända i berättelsen?
Vem berättar?
Hurdan är huvudpersonen?
Vad tror du har hänt innan berättelsen börjar?
Varför tror du att hon gillar Ruff så pass mycket?
Varför tror du att Ylva-li säger att hon är död när rosenbuskens rosor vissnat?
Vad menar hon när hon säger: ”Det var den sötaste hunden jag sett i mitt liv.
Ja den var faktiskt sötare än Ruff där nere i Gyllene Salen, den var liksom mer levande, det var den.
Varför säger Barbro att vi inte får berätta att hon har en tvillingsyster?
Tror du att Barbro har en tvillingsyster?
Nu efter att ha genomfört litteratursamtalet där ni fått diskutera berättelsen med varandra har vi lite frågor om hur ni upplevde det:
Tycker du att det var givande?
Skulle du vilja arbeta på detta sättet igen?
Vad var bra med detta arbetssättet och vad var dåligt?
På en skala 1–5, hur väl känner du att litteratursamtalet bidrog till att skapa en djupare förståelse för berättelsen?
Bilaga 4
Detta är vad eleverna svarade utifrån Chambers fyra grundfrågor vid intervju 1.
Gillade Ogillade Frågetecken Mönster/kopplingar
Elev 1 – ”Eee att dom fick en hundvalp i slutet.”
Elev 2 – ”Hmm jag gillar att dom hade ett eget språk. Jag gillade att det var mycket djur och och olika namn dom döpte djuren till. Hon hade en tvillingsyster som ingen fick veta inte ens hennes mamma och pappa. Det var typ det.”
Elev 3 – ”Eee det var inte så spännande men jag tyckte om att föräldrarna inte visste att hon hade en tvillingsyster.”
Elev 4 – ”Ehm, att hon har en hemlighet som typ ingen annan vet och att hon har så här en tvilling som hon brukar träffa. Fast utan att någon ska veta.”
Elev 5- ”Fantasin typ. Det med dom där elaka och riktigt. Eller det när hon sa om att hon skulle dö typ.
Det var någon som sa att hon skulle dö eller något sånt.”
Elev 2 – ”Mm kanske att det fanns onda.”
Elev 3“Nej”
Elev 4 – ”Nej, jag tror inte det. Eller en sak. Att deras föräldrar har favoriter. Att mycket saker på en kort tid.” kom, eller dom kom till ett ställe när dom gick under den där tunneln och jag fattar inte riktigt var det var eller så.” ord, men det påverkade inte förståelsen av handlingen.”
Bilaga 5
Chambers grundfrågor. (Där det står “inte ändrat uppfattning” svarar eleven likadant som de gjorde vid intervju 1).
Gillade Ogillade Frågetecken Mönster/kopplingar
Elev 1- ”Eh att det var mycket djur och att hon fick en hundvalp i slutet.”
Elev 2 – ”Jag gillade att det var mycket djur och att de hade ett eget språk.”
Elev 3 - Inte ändrat uppfattning.
Elev 4 – ”Att det fanns många djur jag märkte inte det. Och att det var fantasi. Det gillade jag.”
Elev 5 - Inte ändrat uppfattning.
lite konstigt, det är en konstig berättelse.” sen i rosenbusken, för de gick in i en tunnel så i hennes fantasi eller på riktigt eller i en dröm.”
Elev 2 - Inget.
Elev 3 –”Jag tyckte det gick för snabbt och jag hängde inte med asså dom var först bakom en buske sen var de i en sal och sedan red de på hästar allt gick för snabbt så man hängde inte med riktigt.”
Elev 4 - Inget.
Elev 5 - Inte ändrat uppfattning.
Elev 6 – ”Jag fattar inte varför det fanns onda det var konstigt.
Först var de i en sal sedan hos