Vidare forskning

Denna undersökning har fokuserat på lärares åsikter om tidig identifiering av begynnande läsproblematik hos elever i förskoleklass och hur man som lärare kan identifiera de elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. Fokus i denna undersökning har legat på identifiering av begynnande lässvårigheter hos elever med svenska som modersmål. Då Sverige är ett mångkulturellt samhälle skulle det vara intressant att göra en liknande undersökning där man ser hur lärare identifierar lässvårigheter hos elever med ett annat modersmål.

29

Referenslista

Adler, B., & Adler, H. (2006). Neuropedagogik–om komplicerat lärande. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Arnqvist, A. (2009). Dyslexi och förskolebarn. I: S. Samuelsson, Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (ss.58-70). Stockholm: Natur & Kultur. Bjar, L. (2009). Pedagogisk, kvalitativ och dynamisk kartläggning. I: L. Bjar & A.

Frylmark (Red.), Barn läser och skriver–specialpedagogiska perspektiv (ss.271-287). Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.

Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Frykholm, C.-U. (2007). Pedagogiska konsekvenser. I: Myndigheten för skolutveckling, Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet (ss.101-120). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Fylking, E. (2003). Om läs- och skrivutveckling. I: I. Norberg, (Red.), Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten (ss.26-36). Lund: Bibliotekstjänst AB.

Häggström, I. (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I: L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 239-254 2 uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Jacobsson, C. (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter(4). Hämtad 2016-06-02 från http://www.dyslexiforeningen.se/?page_id=114

Johansson, B., & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

30

Körling, A.-M. (2003). Läsning från början. I: I. Norberg, (Red.), Läslust och lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten (ss.10- 25). Lund: Bibliotekstjänst AB.

Lumholdt, H. (2015). Perspektiv på övergångar. Stockholm: Lärarförlaget.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.

Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Hämtad 2016-06-02 från https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahU KEwiY_eGSjYrNAhUCliwKHXHPCcQQFggiMAA&url=https%3A%2F%2Fstude

ntportalen.uu.se%2Fuusp-filearea-tool%2Fdownload.action%3FnodeId%3D447292%26toolAttachmentId%3D102124 &usg=AFQjCNE_mDPQulPRkszEDtdK_MfmxzDc4A&bvm=bv.123664746,d.bGg Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. ( 3 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Rygvold, A.-L. (2001). Läs- och skrivsvårigheter. I: S. Asmervik, T. Ogden & A.-L.

Rygvold (Red.), Barn i behov av särskilt stöd. Grundbok i specialpedagogik (ss.14-83 3uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, S. (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I: L. Bjar (Red.), Det hänger på språket (ss.373-400). Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och ADHD. I: S. Samuelsson, Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (ss.238-251). Stockholm: Natur & Kultur.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Pisa 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturkunskap. Stockholm: Skolverket.

Snowling, M.J., Duff, F. Petrou, A., Schiffeldrin, J., & Bailey, A.M. (2011). Identification of children at risk of dyslexia: the validity of teacher using ‘Phonic

31

Phases’. Journal of Research in Reading, 34(2), 157-170. doi: 10.111/j.1467-9817.2011.01492.x

Snowling, M.J. (2012). Early identification and interventions for dyslexia: a contemporary view. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(1), 7-14. doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01262.x

Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Från ord till mening. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. (4 uppl.) Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Trampe, P. af (2008). I dag måste alla kunna läsa. I: J. Kere & D. Finer, Dyslexi. Stavfel i generna (ss.40-44). Stockholm: Karolinska Institutet University Press. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-06-02 från

Bilaga 1

Direkta tecken



Svårt att uppfatta talspråkets uppbyggnad i stavelser och enskilda ljud



Svårigheter med uttal, främst på förskolenivå



Svårigheter att höra, förstå, var i ordet ett visst ljud finns



Svårt att visuellt uppfatta den rätta ordningsföljden



Svårt att minnas ordföljder, svårigheter med sekvensminne, både auditivt och visuellt



Svårt att rätt uppfatta den inbördes ordningen av talljuden i orden



Ibland betonas ord fel



Bokstäver som p, b, d och q kastas om



Kastar om sifferföljd; 42 blir 24



Både vid läsning och skrivning förekommer reversaler där t.ex. den läses som ned



Tidigare ljud i samma ord dras med: fattade-fattatade



Bokstäver som liknar varandra förväxlas: m-n, b-d, v-u, etc.



Ljud som liknar varandra förväxlas: g-k, p-b



Prickar och ringar glöms: å, ö etc.



Problem med ljud såsom xt eller fj: text, fjäder



Aritmetiska tecken förväxlas: + −



Problem med riktning och då främst höger–vänster



Osäkerhet kring val av höger eller vänster hand



Svårt att säga efter, härma svåra ord



Bokstäver eller ord kastas om



Ord eller bokstäver förvanskas



Bokstäver eller ord utelämnas eller läggs till



Svårt med snabb igenkänning av enskilda ord



Läser långsamt, svårigheter att avkoda text



Följer text med finger långt upp i åren dvs. svårigheter att följa raderna vid läsning



Tappar lätt bort sig i texten



Hög felfrekvens vid läsning



Läser alltför fort, chansar på orden



Läser entonigt och utan ”inlevelse”



Svårigheter att förstå innehållet i texten utom när någon annan läser



Förmåga att läsa korrektur är svag

Indirekta tecken



Svårigheter att uttrycka tankar i skriven form



Svårigheter att uttrycka tankar i talade ord



Vokalerna utelämnas ofta vid skrivandet



Svårt med stavning; vanligt att vokaler utelämnas vid stavningen och ofta svårt med stavning av längre ord



Skriver långsamt med begränsat ordförråd



Bristande självkänsla



Sviktande motivation



Obehag att läsa, undviker läsning



Läser ogärna högt



Svårigheter att bearbeta snabba informationsflöden



Svårigheter att automatisera kunskap och färdigheter



Ofta liknande problem hos släktingar



Ofta svårigheter med multiplikationsfakta och grundläggande matematik, såsom aritmetik



Problem med arbetsminne, sekvensminne



Koncentrationssvårigheter



Fluktuerande uppmärksamhet



Svårigheter att uppfatta och förstå rim



Skriver otydligt för att dölja stavfel



Problem med tidsuppfattning



Svårt att lära in fakta, såsom årets månader i rätt ordning



Problem med omvärldskunskap p.g.a. brister i läsning



Problem med rumsuppfattning



Problem med planering av olika uppgifter eller aktiviteter (Adler & Adler, 2006: 140ff.)

Bilaga 2

Hej,

Jag är lärarstudent vid Karlstads Universitet och ska under denna min sista termin skriva mitt examensarbete inom ämnet svenska. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare verksamma i förskoleklass anser om tidig identifiering av begynnande läs- och skrivproblematik och hur de identifierar de elever som kan komma att behöva extra stöd i början av sin läs- och skrivinlärning.

För att samla empiri till examensarbetet har jag planerat att utföra kvalitativa intervjuer med lärare i förskoleklass. Jag vänder mig nu till dig för att be om ditt godkännande innan jag kontaktar de lärare som arbetar vid de skolor du är rektor för.

I min undersökning kommer jag att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och den deltagande läraren kan när som helst avbryta sin medverkan. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och alla uppgifter rörande deltagare och skola kommer att avidentifieras. Det insamlade materialet kommer enbart att användas till examensarbetet och kommer inte att spridas eller publiceras på annat sätt.

Tack på förhand.

Vänliga hälsningar Christin Strandberg telefonnummer e-postadress

Bilaga 3

Hej,

Jag är lärarstudent vid Karlstads Universitet och ska under denna min sista termin skriva mitt examensarbete inom ämnet svenska.

Undersökningsdelen av examensarbetet kommer att bygga på kvalitativa intervjuer och syftet med denna studie är att undersöka vad lärare verksamma i förskoleklass anser om tidig identifiering av begynnande läs- och skrivproblematik och hur de identifierar de elever som kan komma att behöva extra stöd i början av sin läs- och skrivinlärning.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Om du väljer att delta så kommer intervjun att utföras på din arbetsplats, om inget annat önskas, inom de närmsta veckorna och ta ca.30 minuter att genomföra. För att underlätta bearbetningen så kommer intervjun att spelas in, men inspelningen kommer att raderas så snart den transkriberats. I min undersökning kommer jag att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och du som deltagare kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och alla uppgifter rörande deltagare och skola kommer att avidentifieras. Allt material kommer att förvaras så att inga obehöriga kan ta del av det. Det insamlade materialet kommer enbart att användas till examensarbetet och kommer inte att spridas eller publiceras på annat sätt.

Jag vet att ni lärare har ont om tid och fullspäckade scheman, men jag hoppas och tror att du vill dela med dig av dina erfarenheter till min undersökning.

Vänligen meddela mig snarast oavsett svar, jakande eller nekande.

Tack på förhand Christin Strandberg telefonnummer e-postadress

Bilaga 4

Intervjuguide

Bakgrundsinformation

Utbildning- inriktning, examensår Antal år i yrket, varav i förskoleklass

Särskilt pedagogiskt intresse/ fortbildning/ övrig utbildning

1. Vad innebär språklig medvetenhet för dig?

2. Hur arbetar du med elevers språkutveckling? Utifrån barnens villkor?

Lekar, rim & ramsor, högläsning? Något speciellt material?

Utveckling under året?

3. Vad anser du om tidig identifiering av lässvårigheter? Bra/dåligt? Hur kommer det sig?

Vilka för/nackdelar finns det? Kan du utveckla?

4. Hur ser du på möjligheten att identifiera lässvårigheter hos elever i förskoleklass? Går det att förutse? Varför/ varför inte?

Kan du utveckla? Hur kommer det sig?

5. Hur går arbetet med eventuell identifiering till i praktiken?

Tidiga tecken? Något utmärkande hos eleven? Bakgrund? Förmåga? Tester/screening? Om tester, vilka, när, hur? Ingick i deltagarens utbildning?

In document Att identifiera lässvårigheter hos elever i förskoleklass (Page 32-40)