Det har i detta arbete ofta lyfts vikten i att förstå hur idrotts och hälsa framställs i medier då det har en stark inverkan på hur ämnet förstås av allmänheten. Trots detta är forskningsläget begränsat när det gäller medieframställning av idrottsundervisning. När det gäller
idrottsundervisningens porträttering på film så är forskningsläget ytterst begränsat ur en svensk kontext. Denna studie har visat att Idrott och Hälsa delvis porträtteras på ett missvisande sätt utifrån den realistiska idealbilden av ämnet. Studien undersökte däremot enbart fyra filmer. Ytterligare och mer omfattande forskning krävs för att kunna dra mer precisa och generella slutsatser kring hur Idrott och Hälsa kan förstås utifrån just filmer som medium. Det kan även finnas ett intresse av att genomföra en liknande studie fast på andra medier än film eftersom dessa samverkar i att befästa föreställningar hos befolkningen. Exempelvis skulle en svensk variant av Hyndman et als. (2020) studie, som undersökte ämnets framställning i internationella nyheter, vara av intresse för svensk idrottsdidaktik. Något som delvis undersöktes i McCullick et als. (2003), Duncan et als. (2002) och Walton- Fisette et al. (2017) studier var hur idrottslärare porträtterades utifrån ett genusperspektiv. Jag hade i denna studie inte möjlighet att titta nämnvärt på just detta perspektiv med hänsyn till projektets tidsram. Däremot speglar filmer ofta samtiden (Farhi, 1999) vilket innebär att det hade varit intressant att titta på just denna aspekt i relation till idrottsläraryrkets porträttering på film. Detta för att få en ökad förståelse för vilka stereotyper som präglar ämnesdisciplinen. Inte bara genus hade varit ett intressant att titta på. Andra typer av intersektionella perspektiv, såsom etnicitet, sexualitet eller ålder hade också kunnat vara föremål för filmanalyser. Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att denna studie enbart undersöker vilka budskap som förmedlas om Idrott och Hälsa i fyra svenska filmer. Undersökningen utgör på så sätt enbart ett första steg i vad som skulle kunna utgöra en fullständig odlingsteoretisk analys kring hur filmers porträttering av idrottsämnet faktiskt inverkar på elevers och allmänhetens uppfattning av ämnet (Gerbner, 1998). Fortsatt forskning på området bör därför undersöka hur tittare reagerar och tar till sig budskapen som förmedlas i studiens fyra filmer. Exempelvis kan en
studiedesign låta elever eller andra tittare jämföra den bild de ser av idrottsundervisning på film med verkliga erfarenheter.
Slutsatser
Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för hur idrottslärare och
idrottsundervisning porträtteras i de svenska filmerna Ondskan (2003), Älska mig (2008), Tusen gånger starkare (2010) och En komikers uppväxt (2019). Studien visar sammantaget att idrottslärare porträtteras mer som coacher som värdesätter prestation över allt annat och vars främsta kännetecken är visselpipan. Undervisningen i sig porträtteras som ett mekaniskt görande och det finns ofta en avsaknad av ett läroplansförankrat syfte. Därtill framställs Idrott och Hälsa som en trakasserifylld miljö.
Budskapen som förmedlas om Idrott och Hälsa i de fyra filmerna kan ses som negativa och även missvisande vid jämförelse med hur ämnet ska förstås utifrån styrdokument och idrottslärare själva. Trots detta så speglar resultatet på vissa sätt verkligheten, om än med en viss överdrift. Hur idrottslärare och idrottsundervisning framställs bekräftar också på många sätt den stereotypa och missvisande bild som allmänheten har av Idrott och Hälsa, vilket medför att dessa föreställningar blir ännu mer cementerade.
Konklusionsvis så verkar filmers porträttering av Idrott och Hälsa kunna både spegla och cementera en stereotypisk bild av vad idrottslärare och idrottsundervisning är. På så sätt blir filmer en faktor som inverkar på lärares förmåga att motivera sitt eget ämne men även hur ämnet betraktas statusmässigt. Denna studie har bidragit till ökad kunskap kring hur just detta medium kan tänkas inverka på den generella bilden av Idrott och Hälsa. En ökad förståelse för vad som påverkar människor och elevers föreställningar om ämnet beskrivs av Hyndman et al. (2020) som förutsättning för att kunna formulera ett kontringsnarrativ som bättre speglar innehåll och syfte med idrottsundervisning. Resultaten från denna studie kan därför ses som användbara för idrottslärare då det ger dem ökade möjligheter att motivera sitt eget ämne. Studiens resultat kan även användas som diskussionsmaterial i syfte att diskutera yrkets status och stereotypa bild bland såväl aktiva idrottslärare och på idrottslärarutbildningen.
Referenser
Barthes, R. (2015). Mythologies. Média Diffusion. Le Seuil.
Beck, B. (2012). The teacher from the black lagoon: Revenge of the bad teacher. Multicultural Perspectives, 14(2), 89-92.
Brolin, R. (2008). Älska mig [Film]. iFocus Sweden AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cohen, J. (2010). Teachers in the news: A critical analysis of one US newspaper’s discourse on education, 2006–2007. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 31(1), 105-119.
Cullum-Swan, B. E. T. S., & Manning, P. (1994). Narrative, content, and semiotic analysis. Handbook of qualitative research, 463-477.
Duncan, C. A., Nolan, J., & Wood, R. (2002). See you in the movies? We hope not?. Journal
of Physical Education, Recreation & Dance, 73(8), 38-44.
Dyson, B., Gordon, B., Cowan, J., & McKenzie, A. (2016). External providers and their impact on primary physical education in Aotearoa/New Zealand. Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education, 7(1), 3-19.
Farhi, A. (1999). Hollywood goes to school: Recognizing the superteacher myth in film. The Clearing House, 72, 157-159.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A., & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (s.16–41). Stockholm: Liber.
George, M., & Curtner-Smith, M. D. (2018). Influence of acculturation on parents’ readings of and expectations for physical education. Journal of Teaching in Physical Education, 37(1), 35-45.
Gerbner, G. (1998). Cultivation analysis: An overview. Mass communication and
Gregory, M. (2007). Real teaching and real learning vs narrative myths about education. Arts
and Humanities in Higher Education, 6(1), 7-27.
Hammar, M. (10 november 2020). Idrottslärarna har fått nog: ”Vår yrkesgrupp ses som mindre värd”. Dagens Nyheter. Stockholm.
Harris, M. & Griffin, J. (1997) Stereotypes and personal beliefs about women physical education teachers, Women in Sport and Physical Activity Journal, 6, 49-83.
Hyndman, B., Suesee, B., McMaster, N., Harvey, S., Jefferson-Buchanan, R., Cruickshank, V., ... & Pill, S. (2020). Physical education across the international media: A five-year analysis. Sport, Education and Society. Förhandspublicering online.
https://doi.org/10.1080/13573322.2019.1583640
Håfström, M. (2003). Ondskan [Film]. Moviola.
Jones, L., & Green, K. (2017). Who teaches primary physical education? Change and transformation through the eyes of subject leaders. Sport, Education and Society, 22(6), 759- 771.6.
Kaskaya, A., Unlu, I., Akar, M. S., & Ozturan Sagirli, M. (2011). The effect of school and teacher themed movies on pre-service teachers' professional attitudes and perceived self- efficacy. Educational Sciences: Theory and Practice, 11(4), 1778-1783.
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Lines, G. (2007). The impact of media sport events on the active participation of young people and some implications for PE pedagogy. Sport, Education and Society, 12(4), 349-366. Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i
gymnasieskolan och idrott på fritid (Doctoral dissertation, Malmö högskola,
Lärarutbildningen).
McCullick, B., Belcher, D., Hardin, B., & Hardin, M. (2003). Butches, bullies and buffoons: Images of physical education teachers in the movies. Sport, Education and Society, 8(1), 3-16. McGrail, J. P., & McGrail, E. (2016). Exploring Teachers in Fiction and Film: Saviors,
Quennerstedt, M. (2019). Physical education and the art of teaching: Transformative learning and teaching in physical education and sports pedagogy. Sport, Education and Society, 24(6), 611-623.
Thomsen, S. R. (1993). A worm in the apple: Hollywood's influence on the public's perception of teachers. Paper presented at the Southern States Communication Association Joint annual meeting, Lexington, KY, April.
Sandahl, B. (2005). Ett ämne för alla?: normer och praktik i grundskolans
idrottsundervisning 1962-2002 (Doctoral dissertation, Carlsson bokförlag). Schildt, P. (2010). Tusen gånger starkare. [Film]. Sonet Film AB.
Sekersöz, R. (2019). En komikers uppväxt. [Film]. Anagram Sverige.
Smith, B. J., & Bonfiglioli, C. M. (2015). Physical activity in the mass media: an audience perspective. Health Education Research, 30(2), 359-369.
Spittle, M., Petering, F., Kremer, P., & Spittle, S. (2012). Stereotypes and self-perceptions of physical education pre-service teachers. Australian Journal of Teacher Education, 37(1), 19- 42.
Sjöström, J. (2019). Didaktisk modellering. In Forum för forskningsbaserad NT-undervisning: Bidrag från konferensen FobasNT18 13-14 mars 2018 i Norrköping. Linköping University Electronic Press.
Ulmer, J. (2016). Re-framing teacher evaluation discourse in the media: An analysis and narrative-based proposal. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37(1), 43- 55.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm
Walton-Fisette, J. L., Walton-Fisette, T. A., & Chase, L. F. (2017). Captured on film: A critical examination of representations of physical education at the movies. Physical
Education and Sport Pedagogy, 22(5), 536-547.
Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter: ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning och