Idrott och Hälsa på film
En kvalitativ studie om hur idrottsundervisning och idrottslärare porträtteras på filmPhysical Education in the movies
A qualitative study on how physical education and physical educators are portrayed cinematically
Författare: Jacob Sköldmark
Termin 9 År 2020
Examensarbete: Avancerad nivå 15 hp Huvudområde: Idrottsvetenskap
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Idrott och Hälsa
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Dean Barker, Docent, Örebro universitet
Abstract
Mainstream media and especially movies have an ability to influence people’s perceptions on many different phenomena. This study aims to create an increased understanding of how physical education teachers and physical education are portrayed in the Swedish movies Ondskan (2003), Älska mig (2008), Tusen gånger starkare (2010) and En komikers uppväxt (2019). The method used in this study was a qualitative textual analysis. Semiotics and didactics where used as theoretical interpretive tools. The result shows that the subject is portrayed negatively in various aspects. Physical educators are portrayed as sport coaches who values performance over everything else. The PE-classes are portrayed with an absence of purpose and as a place where bullying takes place. The result could be used by PE-teachers and PE-educators as a background for discussion regarding stereotypes and the status of the profession.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Syfte och frågeställningar ... 2 Forskningsöversikt ... 3 Media, skola och idrottsundervisning ... 3 Idrottsundervisning och stereotyper ... 4 Lärare på film ... 5 Teoretiskt ramverk ... 7 Odlingsteori ... 7 Meddelandesystemanalys och semiotik ... 8 Didaktik ... 9 Tillämpning av det teoretiska ramverket ... 9 Metod ... 11 Urval ... 11 Design och Datainsamling ... 11 Analys av datamaterial ... 12 Etik ... 13 Trovärdighet ... 13 Filmerna ... 14 Resultat ... 16 Porträttering av idrottslärare i filmerna ... 16 Porträttering av idrottsundervisning i filmerna ... 19 Diskussion ... 23 Resultatsammanfattning ... 23 Resultatdiskussion ... 23 Metoddiskussion ... 27 Konklusion ... 28 Vidare forskning ... 28 Slutsatser ... 29 Referenser ... 30Inledning
Idrott och Hälsa förekommer frekvent i debatten kring skola och samhälle. Idrottsundervisning har under hela sin existens kämpat för sin egen status som ett kunskapsämne jämte de andra skolämnena (Larsson, 2016). I en artikel som nyligen
publicerades på Dagens Nyheter förmedlar idrottslärare runt om i landet en frustration över att deras ämnesdisciplin ses som mindre värd i jämförelse med andra ämnen (Hammar, 2020). En lärare i artikeln menar att den höga akademiska nivån som idrottslärarutbildningen utgör och hur yrkesrollen betraktas utgör två helt skilda världar (Hammar, 2020).
En anledning som bidrar till Idrott och Hälsas statusförfall skulle kunna vara att ämnet kämpar med en stereotypisk bild av lärarna och undervisningen som de bedriver. Enligt George och Curtner-Smith (2018) så tycker föräldrar att det inte är någon större skillnad på en tränare i en sport och en idrottslärare. Dessutom verkar de ha en uppfattning om att de värden och syften som är centrala inom deras barns fritidsidrottande också bör vara centrala inom idrottsundervisningen. Harris och Griffin (1997) pekar på att idrottslärare själva tycker att det finns en allmän uppfattning om att idrottslärare bör vara mer vältränade än genomsnittet men samtidigt vara mindre intelligenta än andra lärare. Det framhålls även i samma studie att verksamma inom yrket bör utstråla en tydlig maskulinitet och tuffhet, även bland kvinnliga idrottslärare. Förklaringen till ovanstående föreställningar inhyser gissningsvis flertalet perspektiv men enligt George och Curtner-Smith (2018) så uppger just föräldrar att media förvränger deras bild av idrottsundervisning och de pedagoger som bedriver den.
Forskning som behandlar ämnets framställning i olika mediala sammanhang och hur detta kan påverka föreställningar om ämnet är begränsad även om vissa nedslag går att göra. En nyligen utförd studie av Hyndman, Suesee, McMaster, Harvey, Jefferson-Buchanan, Cruickshank, Barnes och Pill (2020) visar att ämnets framställning i nyheter nästan enbart är inriktad på genomförandet av fysisk aktivitet samtidigt som teoretisk kunskap inte ges något utrymme alls. Det finns gott om filmer som porträtterar läraryrket och skolmiljön överlag, både med allvarsam och satirisk underton (Gregory, 2007). Samtidigt står det klart att filmer, som utgör en väsentlig dimension av media, har en förmåga att både spegla och forma samhället (Farhi, 1999). Även om det finns forskning som behandlar lärare på film så är den begränsad till mer teoretiskt präglade ämnen snarare än Idrott och Hälsa. De engelskspråkiga filmer som
däremot inriktar sig på idrottslärares porträttering på film porträtterar idrottslärare på ett mycket negativt och stereotypt sätt (Walton-Fisette, Walton-Fisette & Chase, 2017). Det finns
för närvarande en bristfällig mängd forskning som behandlar idrottslärare och idrottsundervisnings filmporträttering med en svensk kontext.
Kunskap gällande vilka budskap som förmedlas kring Idrott och Hälsa på film bör vara av intresse för alla som är yrkesverksamma inom idrottsdidaktiska områden. Detta då kunskap kring vad som sägs om ämnet utanför dess gränser kan användas för att skapa ett
kontringsnarrativ som bättre speglar hur idrottsundervisning faktiskt ska bedrivas (Hyndman et al., 2020). På så sätt skapas ökade möjligheter att formulera syften och besvara den didaktiska varför-frågan innanför ramarna för Idrott och Hälsa. Det senare lyfts även fram som något mycket viktigt i jakten på att återta yrkets status (Quennerstedt, 2019).
Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för hur idrottslärare och idrottsundervisning porträtteras i de svenska filmerna Ondskan (2003), Älska mig (2008), Tusen gånger starkare (2010) och En komikers uppväxt (2019). Två frågeställningar kommer att vara vägledande för arbetet;
1. På vilka sätt framställs rollen som idrottslärare i de svenska filmerna Ondskan (2003), Älska mig (2008), Tusen gånger starkare (2010) och En komikers uppväxt (2019)? 2. På vilka sätt framställs idrottsundervisning på i de svenska filmerna Ondskan (2003),
Forskningsöversikt
I detta avsnitt redogörs för tidigare forskning som relaterar till området. Översikten kommer inledningsvis att behandla empiriska undersökningar kring media och stereotyper kopplat till idrottsundervisning. Fokuset kommer därefter riktas mot forskning som mer specifikt inriktar sig på fenomenet lärare på film.
Media, skola och idrottsundervisning
Media har en förmåga att påverka människors uppfattning kring olika fenomen och vilka sociala normer som uttrycks. Enligt Ulmer (2016) förser media allmänheten med
ingångsvärden som de sedan kan använda för att diskutera hur olika verksamheter ska
bedrivas, exempelvis skolan. Forskaren undersökte på vilket sätt medier framställer läraryrket och vilka konsekvenser det kan få för yrkesgruppen. Resultatet visade att lärare ofta
porträtteras som otillräckliga ur en professionell synvinkel. Däremot utgör media även en plattform för positiva narrativ kring läraryrket. Ulmer argumenterar för att läraryrket kan använda detta till sin fördel genom att förmedla egna kontringsnarrativ och riktiga berättelser om deras vardag. Detta för att kunna förmedla sin professionalitet i högre utsträckning.
Cohen (2010) argumenterar vidare för att mainstreammedia är den aktör som har störst inflytande över utbildningspolicy på både lokal men även på en mer omfattande nivå. Media verkar även ha ett stort inflytande över människors syn på fysisk aktivitet, vilket får anses särskilt intressant för idrottsundervisning. Detta bekräftas av Smith och Bonfiglioli (2015) pekar på att media har en förmåga att kraftigt inverka på allmänhetens uppfattning kring idrott men också människors beteenden och normativa synsätt i relation till sport och fysisk
aktivitet. Ovanstående resonemang illustrerar vilken makt som media har att förändra och påverka skolan som verksamhet.
Media kan inverka specifikt på idrottsämnet på olika sätt. I en studie av Hyndman et al. (2020) undersöks hur nyheter har rapporterat kring skolidrott under mellan 2013 och 2018. Resultatet visade att det fanns tydligt representerat en hälsodiskurs där fysisk aktivitet och motion var det enda som framhölls som relevant till förmån för teoretisk kunskap. Enligt forskarna så speglar resultatet från deras studie inte de syften som idrottsundervisning egentligen vilar på, varken utifrån styrdokument eller praktik. De argumenterar för att nyhetsrapporteringen kring idrottsundervisning inverkar negativt och missvisande gentemot den allmänna befolkningen, men även de utbildningsansvariga som fattar beslut kring idrottsundervisning (Hyndman et al., 2020). Enligt George och Curtner-Smith (2018) bidrar
media till att föräldrars bild av idrottsundervisning är helt missvisande. Exempelvis så visar forskarna att synen på vad eleverna ska lära sig på idrottslektionerna i skolan och vad de ska lära sig på deras fritidsidrotter inte skiljer sig åt i någon hög utsträckning. Dessutom likställer föräldrarna idrottsläraren med en vanlig tränare (George & Curtner-Smith, 2018). Å andra sidan kan nyhetsrapportering och medial uppmärksamhet också främja idrottsundervisning. Enligt Lines (2007) så kan en ökad nyhetskonsumering av stora mediala idrottsevent inverka positivt på både ungdomars vilja att bedriva fysisk aktivitet samtidigt som det kan ge ett temporärt uppsving för idrottsundervisningens status som skolämne. Detta menar forskaren att idrottslärare kan använda till sin fördel i undervisningen.
Idrottsundervisning och stereotyper
Det har innan belysts att media skapar en allmän opinion kring idrottsundervisning som är missvisande (Hyndman et al., 2020) och som skapar en bild av idrottsläraren som en
sportcoach (George & Curtner-Smith, 2018). Harris och Griffin (1997) visar att idrottslärare själva är medvetna om att människor har en felaktig stereotypisk bild av dem som
yrkesutövare. I deras resultat framhålls faktumet att idrottslärare uppfattar att kvinnliga idrottslärare ses som maskulina, aggressiva, atletiska och ointelligenta (Harris & Griffin, 1997). Enligt Spittle, Petering, Kremer och Spittle (2012), som genomfört intervjuer med idrottslärarstudenter, är detta medvetande ett faktum även under utbildningen. I likhet med resultaten i Harris och Griffins (1997) studie så menar respondenterna i Spittle et als. (2012) undersökning att de i sin kommande yrkesroll förväntas vara aktiva inom idrotten själva och vara tävlingsinriktade.
Stereotyper har alltid en viss förankring i verkligheten. Att idrottsundervisning medialt beskrivs och framställs på liknade sätt som idrotten i samhället kan bero på att mycket inom idrottsundervisningen och samhällsidrotten faktiskt är detsamma i praktiken (Londos, 2010).
Enligt Sandahl (2005) har majoriteten av svenska idrottslärare rent historiskt haft en bakgrund inom föreningsidrotten. Detta har i sin tur lett till att deras målsättningar med och
strukturerande av undervisning låtits präglas av denna bakgrund snarare än vad
styrdokumenten faktiskt anger (Sandahl, 2005). Londos (2010) studie visar därtill hur elever med erfarenhet från föreningsidrotten ges extra utrymme och ansvar inom Idrott och Hälsa. Samhällsidrotten har alltså ur både ett lärar- och elevperspektiv ett grepp om
idrottsundervisningen (Sandahl, 2005; Londos, 2010) vilket kan motivera varför idrottsundervisning faktiskt framställs som det gör.
Utanför en svensk kontext finns det ännu tydligare exempel som motsvarar allmänhetens stereotypa bild av idrottsundervisning. I både Nya Zeeland och Storbritannien sker en utveckling där riktiga tränare från idrottsrörelsen används inom idrottsundervisningen vid sidan om och ibland till förmån för de traditionella idrottslärarna. Detta har inneburit
ytterligare svårigheter för elever och föräldrar att skilja på de olika rollerna samtidigt som det har degraderat de traditionella idrottslärarnas status (Dyson, Gordon, Cowan & McKenzie, 2016; Jones & Green, 2017). Den utveckling som här beskrivs väcker frågor kring vad en idrottslärare faktiskt är.
Lärare på film
Gregory (2007) argumenterar för att just filmer är det medium som starkast reproducerar stereotyper kring läraryrket och skolmiljön på ett sätt som vilseleder och förvirrar allmänheten kring vad som faktiskt är riktig utbildning. Filmer kan porträttera stereotyper av lärare på olika sätt. Beck (2012) menar att lärare som får gestalta huvudkaraktären i filmer ofta målas upp som en hjälte. Kaskaya,Unlu, Akar och Ozturan Sagirli(2011) undersökte hur spelfilmer med en handling centrerad kring en sådan stereotyp har en inverkan på lärarstudenters
självbild och motivation för sitt framtida yrke. Två av filmerna som ingick i studien var Dead
Poets Society (1989) och Freedom Writers (2007). Utifrån resultaten kunde det konstateras att
filmerna hade ett positiv effekt på lärarstudenternas inställning till sitt framtida yrke. Det framgick även att studenterna skapade sig en starkare bild av sig själva som framtida lärare samtidigt som filmerna skapade en spänning och förväntan inför framtiden (Kaskava et al., 2011). I kontrast till detta kan lärare även porträtteras negativt på film. McGrail och McGrail (2016, kapitel 17) skriver om vilka budskap som förmedlas i filmen Bad Teacher från 2012 som handlar om en lat och alkoholiserad lärare i USA. De argumenterar för att filmen, som förmedlar en mycket pessimistisk bild av en amerikansk skola, kan resultera i att
lärarstudenter, skapar sig en felaktig och negativ bild av yrket. Filmer som porträtterar lärare verkar därmed ha möjlighet att både höja och sänka statusen för läraryrket.
När idrottsundervisning porträtteras på film är det framförallt med en negativ prägel. I en studie av McCullick, Belcher, Hardin och Hardin (2003) undersöktes 18 filmer som på något sätt involverade en idrottslärarkaraktär. Resultatet visade att distinktionen mellan idrottslärare och en coach är mycket svaga och att yrkena ofta porträtteras som ett och samma. Filmerna som analyserades var alla Hollywoodfilmer och skildrade en amerikansk skolkontext. Vidare visade studien att idrottslärare framställs som inkompetenta pedagoger som gillar att
trakassera sina elever. Forskarna framhåller att den förhållandevis negativa bild av idrottsämnet som påvisas istudien kan inverka på ämnets legitimitet samtidigt som de understryker att så gott som allayrken plågas av negativt laddade stereotypa porträtteringar. Duncan, Nolan och Wood (2002) har genomfört en liknande studie där datamaterialet, det vill säga filmerna, som analyserades till viss del var samma. Resultaten är till stor del av liknande karaktär som McCullick et al. (2003) men Duncan et al. (2002) visar därtill att
idrottsundervisning betraktas som ett icke-akademiskt ämne samt omklädningsrummen framställdes som en miljö där mobbing och förnedring var regelbundna inslag.
Något som ytterligare skilde resultaten från studierna åt var hur kvinnliga idrottslärare porträtterades. McCullick et al. (2003) menar att de kvinnliga idrottslärarna framställs som maskulina med stereotypiskt lesbiska egenskaper medan Duncan et al. (2002) visar att de framställs som mycket attraktiva och någon som alla pojkelever trånar efter. Walton-Fisette et al. (2017) gjorde en systematisk analys över alla engelskspråkiga filmer med en
idrottslärarkaraktär fram till 2012. De mest framträdande resultaten var att
idrottslärarkaraktären genomgående var ett uttryck för överdriven maskulinitet. Walton-Fisette et al. (2017) undersökte även vad för typ av undervisning som bedrevs i filmerna. Scenerna som porträtterade idrottsundervisning i deras studie visar på ett innehåll som är centrerat kring specifika aktiviteter såsom bollspel och fitness-test. Ämnet framställdes därmed som oakademiskt i jämförelse med andra skolämnen, enligt forskarna (Walton-Fisette et al., 2017).
Teoretiskt ramverk
Tre teoretiska utgångspunkter kommer att vara centrala i detta arbete och dessa beskrivs härnäst. Först och främst kommer Odlingsteori redogöras för då den skapar en klarare bild av vilken inverkan filmers porträttering av idrottslärare kan ha på en allmän opinion. Därefter kommer teoretiska utgångspunkter för Meddelandesystemanalys, Semiotik och Didaktik att redogöras för då dessa används som tolknings- och analysverktyg i studiens resultatdel.
Odlingsteori
Under 1960-talet föreslogs teoribildningen cultivation theory, eller odlingsteori, i syfte att förklara vad kontinuerlig exponering för media och framförallt tv-tittande har för effekter på samhället i stort. Teorin formulerades av George Gerbner som ville bredda dåtidens
mediaeffektsforskning som framförallt inriktade sig på medias kortsiktiga effekter på enskilda människor. Gerbner var istället intresserad av hur meddelanden och värden från fiktiv
television och film inverkar på kollektiva uppfattningar och samhällsvärderingar (Gerbner, 1998).
Det finns två huvudsakliga antaganden inom teoribildningen. Först och främst lyfts fiktiv rörlig bild fram som en unik form av media. Tv-tittande pekas ut som det dominerande narrativa verktyget i samhället då det både är ett visuellt och auditivt berättande. Detta skiljer mediet från till exempel böcker där förmedlingen av information är mer ensidig och därför inte lika kraftfull. Det andra antagandet innebär att television formar samhällets sätt att tänka och se på saker. Mötet mellan människor och tv influeras av demografiska, sociala, personliga och kulturella kontexter. Detta resulterar i att nya värderingar och uppfattningar kring
verkligheten bildas när den bakomliggande kontexten på nytt influeras av de underliggande budskapen i exempelvis filmer. Processen är repetitiv då kontexten innan mötet med media redan antas vara formad av just media. Värderingar, normer och föreställningar formas således över tid och blir därför extra cementerade (Gerbner, 1998). Dessa två antaganden går även att tillämpa mer specifikt på en skolkontext. Enligt Thomsen (1993) inhyser spelfilmer med fokus på skolan en mängd underliggande budskap och värderingar. En upprepad konsumtion av dessa berättelser leder därför till att föreställningar om skolan, utbildning och lärande formas och förstärks (Thomsen, 1993).
Forskning med hjälp av odlingsteori är strukturerad i fyra delar där den första är en systematisk analys av budskap i den aktuella medieformen, vilket benämns
mediekonsumtion, deras bild av verkligheten och sedan en analys utifrån dessa (Gerbner, 1998). Syftet för detta arbete är att skapa en ökad förståelse för hur idrottslärare och idrottsundervisning porträtteras i fyra svenska filmer. För att undersöka just detta så är det framförallt den första delen i tillämpningen av forskningsprocessen som är mest användbar och därav kommer den att mer detaljerat att redogöras för.
Meddelandesystemanalys och semiotik
Meddelandesystemanalys syftar till att hitta de mest representativa och återkommande budskapen inom exempelvis television. Detta genomförs ofta med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där forskaren inledningsvis bekantar sig med materialet för att sedan systematiskt kodar och tematiserar den. Den resulterande tematiken ska sedermera besvara vad som förmedlas genom media, vilket kan vara både tydliga och underliggande budskap gällande ett visst fenomen. Resultatet från en meddelandesystemanalys kan inte ensamt förklara och skapa förståelse för vilken inverkan media har på människors föreställningar. Däremot är tillvägagångssättet ett vitalt första steg i processen i den fortsatta odlingsprocessen (Gerbner, 1998).
För att kunna göra en meddelandesystemanalys så kan det finnas ett värde av att använda sig av ett teoretiskt tolkningsverktyg. Semiotiken är en av de mest använda metoderna när det kommer till studier av populärkultur. Begreppet härstammar från ordet semeion som på grekiska innebär teckenlära. Läran syftar till att studera hur olika underliggande meningar och betydelser bildas genom symbolik i kommunikation, bilder eller filmer. (Cullum-Swan & Manning, 1994). Inom film så innebär en analys med semiotiska glasögon att identifiera och lyfta fram dolda budskap genom att hitta och tolka innebörden av språkbruk, miljö, kläder eller narrativ. Ett exempel på detta är hur romarna framställs på film. De porträtteras ofta med svettdroppar i pannan vilket i sin tur ska signalera att de är tänkande individer (Barthes, 2015).
Denna studie genomfördes som en kvalitativ textanalys då filmer också kan betraktas som texter. På så sätt kan en text, med utgångspunkt i semiotiken, ses som en samling av tecken och symboler vilket en kvalitativ textanalys vill lyfta fram. I detta arbete används Barthes (2015) semiotiska begreppsapparat som stöd för den kvalitativa textanalysen. Enligt honom består en semiotisk analys av denotation och konnotation. Denotation beskrivs av Barthes som den första gradens tolkning och syftar på det uppenbara som förmedlas av ett medium.
kan därför betraktas som det första, direkta intrycket en tittare får. Med konnotation åsyftas i stället det andra intrycket vilket innebär vad för känslor vi associerar med det denotativa objektet. Detta kan vara känslor av glädje, spänning, sorgsenhet eller rädsla men även mening och betydelse. Dessa känslor bidrar sedan till att skapa en cementerad bild av olika fenomen (Barthes, 2015).
Didaktik
Didaktik kan benämnas lärarnas och undervisningens vetenskap. Enligt Öhman (2014) innebär begreppet didaktik konsten att undervisa. Didaktisk kunskap innebär ett möte mellan utbildningsvetenskaplig forskning, ämneskunskaper och skolans praktik (Sjöström, 2019). Didaktik utgår inte sällan från tre centrala frågor; vad, hur och varför. För att besvara frågorna gör läraren olika didaktiska val. Att besvara vad-frågan innebär att välja ett kunskapsinnehåll som eleverna ska lära sig. Hur-frågan besvaras genom att välja en undervisningsstrategi som ska främja lärandet av innehållet. Att besvara varför-frågan handlar om att motivera
innehållet, det vill säga att lyfta fram syftet.
Didaktik kan oftast vara ämnesspecifik och inom ämnet Idrott och Hälsa kan begreppet idrottsdidaktik användas. Likt mer allmän didaktisk teori så är idrottsdidaktiken centrerad kring de tre frågorna som ovan nämnts (Larsson, 2016). Quennerstedt (2019) beskriver hur idrottsundervisning ofta utgår från färdiga undervisningspaket som besvarar de didaktiska vad- och hur-frågorna. Varför-frågan tycks däremot glömmas bort inom
idrottsundervisningen, menar Quennerstedt, vilket leder till att idrottsundervisningen blir playing sports. Svaret på den didaktiska varför-frågan blir därför automatiskt rörelse och fysisk aktivitet till förmån för den kunskap som står angiven i kurs- och ämnesplaner för ämnet.
Tillämpning av det teoretiska ramverket
Sammanfattningsvis så fyller det teoretiska ramverket fyra huvudsakliga funktioner i uppsatsen. Först och främst stärker odlingsteorins två huvudantaganden behovet av att veta vad som faktiskt förmedlas om idrottsundervisning i svensk film. Om film har en så pass kraftig förmåga att inverka på allmänhetens föreställningar av skolan som Thomsen (1993) anger, samtidigt som amerikanska filmer porträtterar idrottsundervisning helt missvisande (Walton-Fisette et al., 2017) så finns det även ett stort behov av att ta reda på hur filmer porträtterar skolämnet i en svensk kontext. Odlingsteorins andra funktion är att skapa struktur
åt den analys som genomförs av de fyra filmerna i studien då denna liknar och uppfyller samma syfte som en meddelandesystemanalys. Den tredje funktionen står semiotiken för. Det används som stöd vid såväl datainsamling som analys. Funktionen vid datainsamlingen är att jag lägger stor vikt på att beskriva och lyfta fram detaljer som språkbruk, kläder och miljö. Senare används semiotiken för att analysera vad dessa detaljer resulterar i för budskap kring idrottsläraryrket. Analysen består därför av både denotation och konnotation utav materialet. Till sist används didaktikteori för att kunna förstå och tolka datamaterialet som berör just undervisningen, vilket främst svarar mot arbetets andra frågeställning.
Metod
Fortsättningsvis så kommer metodologiska ingångar att redogöras för. Dessa presenteras i olika avsnitt som i tur och ordning behandlar Urval, Design och Datainsamling, Analys av datamaterial, Etik och Trovärdighet. En sammanfattning av Filmerna ges även på slutet.
Urval
De fyra filmerna som undersöktes i studien valdes ut på grund av två huvudsakliga anledningar. Först och främst så präglades urvalet av personlig kännedom gällande tre av filmerna. Då jag konsumerat mycket film under de senaste 15 åren så hade jag en egen bild av vilka svenska filmer som innehåller en idrottslärare. De tre filmerna som valdes utifrån personlig erfarenhet var Ondskan (2003), Tusen Gånger Starkare (2010) och En komikers uppväxt (2019). Den fjärde filmen Älska mig (2008) lokaliserades genom en frisökning på Google efter svenska ungdomsfilmer. Detta genererade en lista med ett 40-tal filmer.
Sammanfattningar för respektive film lästes översiktligt igenom och det visade sig att filmen Älska mig (2008) porträtterade idrottsundervisning i högst utsträckning, varvid den valdes som sista film att ingå i studien. Den andra huvudsakliga anledningen till urvalet var att idrottslärare och idrottsundervisning utgör en väsentliga delar av filmerna. Med väsentlig innebär att det är en faktisk skådespelare med repliker som porträtterar idrottsläraren och att någon form av undervisning också går att observera. Urvalet kan utifrån ovanstående redogörelser beskrivas som målstyrt då filmerna som valdes ut antogs innehålla en
tillfredsställande mängd data för en kvalitativ analys. Enligt Bryman (2018) är denna typ av urval vanlig inom kvalitativ forskning då forskaren är mer integrerad i forskningsprojektet och därför kan påverka urvalet i större utsträckning. Urvalet kan även ses som ett
bekvämlighetsurval då jag hade kännedom av tre av filmerna sen innan. Denna urvalsform kan också motiveras utifrån Bryman (2018) då den lämpar sig för småskaliga projekt, vilket denna studentuppsats är ett exempel på.
Design och Datainsamling
Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för hur idrottslärare och
idrottsundervisning porträtteras i de fyra svenska filmerna som utgör det ovan beskrivna urvalet. En sådan typ av dokumenterad kunskap kan likställas med resultatet från en meddelandesystemanalys. Forskning som undersöker vilka budskap som förmedlas genom filmer är ofta kvalitativa studier då de syftar till att lyfta fram det relevanta i det insamlade datamaterialet (McCullick et al., 2003). För att besvara forskningsfrågorna analyserades fyra
filmer som innehåller scener med idrottslärare och idrottsundervisning med en kvalitativ metodansats. För att så effektivt som möjligt kunna göra en analys av filmscenerna så
beskrevs varje filmscen i de utvalda filmerna som innehöll någon form av idrottsundervisning med ett referat. Det var sedan dessa referat som utgjorde den fortsatta utgångspunkten för studien. På så sätt kan studien beskrivas som en kvalitativ textanalys, eftersom filmscenerna analyserades i textform. Då studien använde sig av semiotik som teoretiskt tolkningsverktyg så kan texterna som utgjorde datamaterialet beskrivas som konnotativa utifrån Barthes (2015) begreppsapparat.
Referaten som utgjorde datamaterialet bestod sammantaget av 12 sidor fyllda med text. Dessa kan betraktas som detaljerade skriftliga beskrivningar av filmscenerna. De utgjordes i
huvudsak av beskrivningar av vad som sker och vad som sägs under de scener där
idrottsundervisning förekommer eller där idrottsläraren syns i bild. Alla repliker återges och det som händer beskrivs. Även detaljer såsom kläder, språkbruk och kroppsspråk beskrevs om det ansågs relevant utifrån ett semiotiskt perspektiv. Under nästkommande underrubrik ges exempel på en del ur ett referat.
Analys av datamaterial
För att analysera de refererade filmscenerna användes en textanalys med utgångspunkt i Fejes och Thornberg (2019) och med stöd av de teoretiska tolkningsverktygen semiotik och
didaktik. Första steget i analysen gick ut på att överskåda och lära känna datamaterialet. Därigenom lästes alla filmreferat igenom i sin helhet för att få en klar överblick. Efter den övergripande bearbetningen genomfördes en nyckelordskodning, vilket ofta genomförs i kvalitativa analyser (Fejes & Thornberg, 2019), i marginalen på referaten. Jag strävade här efter att reducera datamaterialet genom att sammanfatta relevanta beskrivningar av
filmscenerna med ett begrepp eller en mening. Utgångspunkten för vad som kunde tänkas vara intressant eller betydelsefullt var forskningsfrågorna och semiotiken. Därigenom markerades och kodades språkbruk, miljö, kläder och undervisningssituationer. Ett exempel på en nyckelordskodning från analysarbetet ges nedan:
Del av referat Nyckelord/fraser
Idrottslektionen startar och läraren skriker: ”Och så börjar vi lektionen med att rulla runt på det kalla golvet”. Eleverna rullar stock på gymnastiksalsgolvet på en rad. Kameravinkeln är ett fågelperspektiv. Idrottsläraren ropar sedan ”Och så börjar vi lektionen med ettusen uppfriskande armhävningar”. Det klipps till eleverna som gör armhävningar och stönar på gymnastikgolvet. En faller ihop.
Avsaknad av lärande/syfte Inget beslutsfattande från elever Läraren plågar eleverna
Nästa steg i analysen gick ut på att sammanställa teman som kunde besvara
forskningsfrågorna. Detta genomfördes först genom att skapa en lista över nyckelfraser som förekom frekvent i datamaterialet. Dessa fördes sedan samman till olika kluster som till sist utgjorde teman som i sig grundas i en representativitet i referaten och filmscenerna. Fyra centrala teman uppstod från analysen varvid två svarade mot den första forskningsfrågan. Dessa var Framträdande och klädsel och Språkbruk och agerande. De två andra svarade mot den andra forskningsfrågan och dessa var Idrottsdidaktiska aspekter samt Mobbning och utsatthet. I kodningsexemplet under föregående rubrik så hamnade fraserna ”Avsaknad av lärande/syfte” och ”inget beslutsfattande från elever” i det kluster som sedermera utgjorde temat Idrottsdidaktiska aspekter. ”Läraren plågar eleverna” hamnade under Mobbning och utsatthet. Varje tematik analyserades sedan var för sig genom konnotativa semiotiska tolkningar av de denotativa beskrivningar som ingått i respektive tema. Under temat Idrottsdidaktiska aspekter användes didaktisk teori för att tolka och förstå hur idrottsundervisningen porträtterades.
Etik
Filmerna som undersökts i studien är tillgängliga för allmänheten genom både
streamingtjänster och i fysisk form och kan därför användas som föremål för vetenskaplig granskning. Studien innehöll inga deltagare vilket medförde att jag inte behövde ta hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) fyra huvudkrav som rör individskydd. Däremot syftar forskningsetik även till forskningens kvalitet. Bland annat förordar Vetenskapsrådet (2017) att granskning och redovisning av studiens utgångpunkter är vitalt. Detta är något som jag lagt stor vikt på då en bred sökning och redogörande för tidigare forskning på området ingått i arbetet. Något som också framhålls som viktigt ur ett forskningsetiskt perspektiv är studiens precision i
förhållande till det tidigare forskningsläget och relevans för yrkesgruppen. Det är därmed viktigt att studien tillför någon form av ny och relevant kunskap (Vetenskapsrådet, 2017). Även detta är något som mitt arbete uppfyller då det undersöker filmers framställning ur en svensk kontext snarare än en amerikansk vilket skapar förutsättning för såväl ny kunskap som relevans för mitt framtida yrke som idrottslärare i en svensk skola.
Trovärdighet
Det finns flera element i studien som stärker trovärdigheten för metoden och resultaten. Först och främst genomfördes studien med en stor transparens eftersom datamaterialet i studien är tillgängligt för alla. Transparens inom forskning innebär att datamaterial och tolkningar av
denna redovisas för, i syfte att motverka överdrivna och felaktiga tolkningar (Bryman, 2018). Filmers existens bygger på att människor ska konsumera dem vilket innebär att de semiotiska tolkningar som genomfördes i studien kan granskas och förstås av alla människor som sett filmerna. På så sätt kan både metoden och resultaten betraktas som transparenta vilket stärker dess tillförlitlighet. Något som ytterligare stärker trovärdigheten i studien är att jag innan analysen av datamaterialet tydliggjort teoretiska ställningstaganden genom att redogöra för semiotik och didaktik. Detta är extra viktigt i kvalitativa studier för att forskarens tolkning ska bli konsekvent (Bryman, 2018).
Filmerna
Ondskan (2003) utspelar sig på sent 50-tal och är centrerad kring 16-åriga Erik som har ett mycket tufft liv. Han bor med sin mamma och styvpappa varav den senare misshandlar honom systematiskt i hemmet. När Erik blir utkastad från sin skola skickas han till
internatskolan Stjärnsberg. På den nya skolan är det eleverna som håller ordning med hjälp av ett hierarkiskt system som benämns kamratuppfostran. Erik har svårt att infinna sig i systemet och börjar sakta men säkert göra revolt mot de äldre eleverna. Filmen är baserad på Jan Guillous bok med samma namn (Håfström, 2003).
Älska mig (2008) handlar om 15-åriga Alice vars vardag består av mobbning och trakasserier från ett annat tjejgäng i hennes klass. Trakasserierna trappas succesivt upp under filmen och efter en fest börjar Alice fundera på om det faktiskt är värt att leva fortfarande. Berättelsen har två slut där det ena är sorgligt och det andra är lyckligt. Filmen är baserad på verkliga
berättelser och erfarenheter från ungdomar gällande mobbning och utsatthet. Den skapades i syfte att figurera som diskussionsunderlag i skolan gällande dessa teman (Brolin, 2008). Tusen gånger starkare (2010) handlar om den tillbakadragna Signe som går i 9:an. I hennes klass är det killarna som har inflytandet och lektionerna är oftast väldigt stökiga. En dag börjar en ny tjej i klassen som inger ett mycket gott intryck till lärarna. Saga, den nya tjejen, får i uppdrag att neutralisera maktbalansen mellan könen i klassen och snart börjar tjejerna göra revolt. Filmen är baserad på Kristina Herrströms bok med samma namn (Schildt, 2010). En komikers uppväxt (2019) följer Juha, både som vuxen framgångsrik komiker och
barndomen på 70-talet i den fiktiva Stockholmsförorten Sävbyholm. Under sin barndom försöker Juha ständigt bli en av de populära i klassen men samtidigt umgås han på fritiden med Thomas som blir systematiskt mobbad i klassen. Filmen varvar mellan att porträttera
Juha som vuxen med tillbakablickar från hans barndom. Filmen bygger på Jonas Gardells bok med samma namn (Sekersöz, 2019).
Resultat
Nedan presenteras resultatet från analysen av de fyra filmerna. De presenteras i två större delar som var och en svarar mot varsin utav arbetets två frågeställningar. Delarna benämns; Porträttering av idrottslärare i filmerna och Porträttering av undervisning i filmerna. Respektive del har i sig ett flertal underrubriker som grundar sig i de teman som analysen genererat.
Porträttering av idrottslärare i filmerna
I denna del beskrivs resultaten från textanalysen som genomförts med hjälp av det teoretiska ramverket med avseende på den första forskningsfrågan. Resultatet presenteras i olika teman som var genomgående och representativa för hela urvalet. De teman som analyserats är Framträdande och klädsel samt Språkbruk och agerande. Varje tema varvar denotativa semiotiska beskrivningar med konnotativa tolkningar av beskrivningarna. Detta är i linje med Barthes (2015) modell för en semiotisk analys. Först och främst ges dock en kort beskrivning av respektive idrottslärare i de olika filmerna.
Idrottslärarna
Tosse Berg är idrottsläraren på Stjärnsberg i Ondskan, internatskolan där Erik börjar och där berättelsen utspelar sig. Han är i 50 års-ålder och har en betydande roll i filmen. Han dyker upp totalt 10 gånger under filmens gång. Han har en sammanlagd skärmtid på ungefär nio minuter. Under filmens gång figurerar han som en mentor till Erik eftersom han tränar honom i simning.
Gympafröken är idrottsläraren i En komikers uppväxt. Hon dyker upp vid ett tillfälle vid filmen där hon får en skärmtid på ungefär en minut och 30 sekunder. Gympafröken är en elak typ som bedriver en undervisning där hon verkar vilja straffa eleverna. Hon gillar att peka ut dem som inte är så duktiga på idrotten och hånskrattar åt dem.
Örjan är idrottsläraren i Tusen gånger starkare. Han dyker upp i totalt fyra scener under filmens gång, varav två är när idrottsundervisning bedrivs. Vid de andra tillfällena syns han i skolmatsalen och korridoren. Han har en total skärmtid på ungefär fem minuter. Under lektionerna kör han nästan bara bollspel vilket killarna i klassen uppskattar mycket. När tjejerna å andra sidan börjar förändra maktbalansen i klassen tvingas Örjan välja andra aktiviteter.
Idrottsläraren i Älska mig nämns aldrig vid namn. Han är en man i 30-års åldern och dyker upp tre gånger under filmens gång med en skärmtid på ungefär tre minuter. Vid två av tillfällena har Alice klass idrottslektion i idrottssalen på skolan och vid det tredje tillfället har de livräddning i simhallen.
Framträdande och klädsel
Lärarnas utseende kan beskrivas denotativt på följande sätt; Tre av lärarna är iklädda löst åtsittande träningsoveraller och den fjärde, idrottsläraren i Älska mig är klädd i träningsshorts och t-shirt. De tre som är klädda i träningsoveraller är i 50 eller 60-års åldern. Berg och Örjan har båda dåligt med hår på huvudet och Gympafröken har silvrigt, grått hår och rynkor. Hon har även ett svettband runt pannan och håret uppsatt i en knut. Dessa tre lärare har även en visselpipa runt halsen vid nästintill samtliga tillfällen som de syns i bild och det första som både syns och hörs utav dem är att de blåser i visselpipan.
Konnotativt symboliserar lärarnas klädsel flera aspekter. Först och främst har alla någon form av träningskläder på sig vilket skapar en symbolik för tittaren att denne befinner sig i en idrotts- eller sportkontext. Kläderna lärarna bär kan konnotativt tolkas som ett specifikt uttryck för deras yrkesgrupp, det vill säga att idrottslärare har träningskläder på sig när de undervisar. Tre av lärarna bär däremot på träningsoveraller som inte alls ser ut att lämpa sig optimalt för egen fysisk aktivitet utan snarare bekvämlighet. De ser väldigt klumpiga och varma ut. Konnotativt blir detta ett uttryck för att de leder fysisk aktivitet snarare än deltar själva i den. Därtill blir kläderna ett konnotativt uttryck för en slags avslappnad otvungenhet. Exempelvis kan detta jämföras med de andra lärarna i exempelvis Ondskan och Tusen gånger starkare som ofta instoppade skjortor och är mer uppklädda. Detta blir ett uttryck för en högre formalitet bland de andra lärarna än hos idrottslärarna.
Alla idrottslärare, bortsett från i Älska mig, ger ett lite äldre intryck vilket symboliseras genom hårbortfall, grått hår och rynkor. På så sätt skapas en konnotativ känsla av idrottslärarna som kunniga inom idrott och sport samtidigt som de har en stor erfarenhet. Å andra sidan kan de tre lite äldre idrottslärarna förstås som ett uttryck för något utdaterat. Deras ålder kan därför också tolkas som en symbol för att de är gammaldags. Gympafröken i En komikers uppväxt blir en tydlig symbol för något utdaterat och negativt, dels på grund av hennes undervisning, dels på grund av hennes höga ålder, gråa hår och säckiga idrottsoverall.
Den tydligaste symbolen som ska föra tankarna mot att det är en idrottslärare tittaren betraktar i filmerna är visselpipan. Likt svettdropparna i pannan som signifikativt för den tänkande romaren så blir visselpipan det visuella och auditiva kännetecknet för idrottsläraren för såväl Örjan, Berg och Gympafröken. Visselpipan symboliserar däremot mer än att det är just en idrottslärare som betraktas. Den används som ett sätt att kommunicera med eleverna och blir därför en stor del i lärarnas pedagogik till förmån för deras röst. Därigenom blir attiraljen ett uttryck för idrottslärares bristande förmåga att använda sin egen röst vilket symboliserar en sämre pedagogisk förmåga bland idrottslärarna än hos andra lärare då rösten och talet är en större symbolik för denna yrkesgrupp. Visselpipan är snarare en symbol för idrott, sport och mer specifikt en tränare eller domare. Dessutom symbolisar visselpipan en viss formalitet och ett avståndstagande från eleverna vilket kontrasterar den informella symbolik som
idrottslärarnas klädkod utgör. Språkbruk och agerande
Den representativa bilden av hur idrottslärarnas språkbruk porträtteras i filmerna kan denotativt beskrivas utifrån flera aspekter. Först och främst sker nästan all kommunikation från läraren medan idrottslektionernas aktiviteter pågår. Språkbruket är då kortfattat och består till stor del av korta instruktioner eller direkt feedback. Örjan skriker till exempel vid flertalet tillfällen till sina elever ”Passa! Dribbla inte bara!” när de spelar basket medan idrottsläraren från Älska mig skriker ”Bra Liam, fortsätt så” när de är i simhallen och övar livräddning. Vid ett tillfälle, i Älska mig, porträtteras uppstarten av en lektion i Idrott och Hälsa. Vid det tillfället kommer läraren in i idrottshallen och ådrar sig uppmärksamheten med orden ”Jag ska hämta västar, Petter och Anna kan dela in lag så länge”. Han går sedan ut ur idrottshallen igen.
Detta skapar en viss symbolik ur ett konnotationsperspektiv. Kommunikationen från lärarna vid basket-, fotboll- och innebandymatcherna syftar till att få till ett så bra och effektivt lagspel som möjligt. Det sekundära intrycket blir att idrottslärarnas primära roll handlar om att förbättra och effektivisera ett lagspel. I praktiken kan en sådan roll stämma överens med vad en idrottslärare förväntas kunna och göra under sina lektioner. Däremot är det, teoretiskt sätt, en förhållandevis liten del av vad idrottsläraren förväntas förmedla genom sin yrkesroll. Samtidigt är det nästan enbart denna del av idrottslärarnas kompetens som förmedlas i filmerna. Att kunna effektivisiera ett lagbollspel är i huvudsak signifikativt med en tränare
och därför blir det istället ett uttryck för att idrottslärare och en lagtränare är i princip samma sak, eller i alla fall att de inhyser många gemensamma egenskaper.
Konnotationsmässigt så skapar avsaknaden av en längre dialog och kommunikation från idrottslärarna ett uttryck för att de är praktiker till förmån för teoretiker. Vad tittaren får erfara är en lekledare snarare än en teoretisk kunskapsförmedlare. Faktumet att det inte porträtteras någon form av längre dialog symboliserar en tydlig avsaknad av akademisk kompetens och en verksamhet där det inte krävs någon planering och struktur i undervisning. Vad som genom språkbruket borde symbolisera en pedagog över allt annat är just den inledande
kommunikationen till eleverna där inramningen av dagens lektion ska förmedlas. När det istället är en konsekvent avsaknad av just detta i samtliga filmer symboliserar detta att idrottslärare är en annan typ av lärare, med en annorlunda typ av pedagogisk förmåga. Något som också är genomgående för samtliga idrottslärare är att de talar om och mäter sina elevers prestationer i sin yrkesroll. Gympafröken i En komikers uppväxt skrattar och pekar ut en pojke som inte lyckas ta sig över plinten på idrottslektionen. Det finns även en kort scen i Ondskan när Berg ses ta tid på Erik, huvudkaraktären, när han simmar. När Erik slår i kanten och går i mål tittar så Berg på tidtagaruret och jublar. Vid ett tillfälle, när Berg ska motivera Erik inför en tävling säger han även:
- Erik, vet du vad som är det värsta för en gymnastiklärare? Det är att se en riktig talang gå till spillo, ett löfte som aldrig infrias. Bli aldrig så, även om du skaffar dig fiender. […] Idrotten är demokratisk Erik, tänk på det!
Citatet kan tolkas som Bergs sätt att beskriva syftet med sitt eget yrke. När Berg uttrycker att han avskyr att se en talang gå till spillo indikerar detta att hans arbete syftar till att utveckla ungdomars fysiska förmåga i prestationssyfte. Det bildas här en symbolik i att idrottslärare är en tränare som skall fysiskt fostra individer snarare än att skapa glädje och lust för fysisk aktivitet eller teoretisk kunskap. Vad som är viktigt att poängtera här är att filmen porträtterar idrottsundervisning under sent 50-tal då fysisk fostran var en central utgångspunkt för
undervisningen. Dessutom skapas en symbolik av att tävling är en naturlig och väsentlig del av idrottsundervisningen.
Porträttering av idrottsundervisning i filmerna
I denna del presenteras resultaten från textanalysen som genomförts med hjälp av det teoretiska ramverket med avseende på den andra forskningsfrågan. Fokuset här kommer därmed att ligga på att denotativt beskriva en representativ bild, från filmerna, kring hur
undervisningen i sig porträtteras och vad som kännetecknar den. Detta varvas i sin tur av konnotativa semiotiska tolkningar av datamaterialet. Avsnittet är strukturerat i två
huvudsakliga teman Idrottsdidaktiska aspekter där undervisningen som porträtteras tolkas utifrån vad-, hur- och varför-frågorna från den didaktiska delen av det teoretiska ramverket. Det andra temat är mobbning och utsatthet som behandlar just denna tematik då det var återkommande i samtliga filmer.
Idrottsdidaktiska aspekter
Idrottslektionerna består i tre av filmerna nästan enbart av färdiga bollidrotter såsom
innebandy, basket och fotboll. De två första idrottslektionerna som bevittnas i Tusen gånger starkare så spelas det basket i matchformat. I Älska mig spelas det innebandy på två av tre idrottslektioner. Det första som sker när båda dessa lektioner startas upp är att eleverna delas upp i lag för matchspel. Läraren är i både Ondskan och Tusen gånger starkare aktiv och blåser i sin pipa, kommenterar och skriker till eleverna medan de spelar.
Utifrån en didaktisk synvinkel finns det ett tydligt svar på både vad- och hur-frågan i hur Idrott och Hälsa porträtteras. Svaren är färdiga bollsporter och matchspel. Varför-frågan är däremot svårare att besvara utifrån filmernas porträttering. Ingen av lärarna motiverar vid något tillfälle sin egen undervisning men sättet som de agerar under lektionerna antyder att undervisningen syftar till att eleverna ska bli så bra som möjligt i de färdiga bollspelen. Samarbete och prestation verkar till exempel vara syften då eleverna ges mycket beröm när de gör mål, eller en snygg passning. Samtidigt uppmanas de konsekvent att passa bollen till de andra eleverna.
I de filmer där idrottsundervisningen består av basket, fotboll och innebandy så genomförs aktiviteterna flera gånger under respektive films gång. De porträtteras i de fallen på exakt samma sätt. Sammantaget verkar det alltså inte finnas någon progression mellan lektionerna, eftersom de gör precis samma sak vid de olika lektionstillfällena. Detta kan tolkas som ett uttryck för att eleverna inte är där för att lära sig något utan att syftet istället är att röra på sig, vilket därmed blir bilden som förmedlas kring idrottsundervisning. Att idrottsundervisningen utgår från ett görande till förmån för ett lärande exemplifieras tydligt i En komikers uppväxt där det enda vi får se är specifika uppgifter som eleverna ges och utför. Läraren säger bland annat till dem:
- Och så börjar vi lektionen med att rulla runt på det kalla golvet! [Eleverna rullar stock på en rad över gymnastiksalsgolvet]
- Och så börjar vi lektionen med att skrapa upp knäna mot det hårda
gymnastiksalsgolvet! [Eleverna släpar sig över gymnastiksalsgolvet med enbart med hjälp av armarna]
- Och så börjar vi lektionen med ettusen uppfriskande armhävningar! [Eleverna gör armhävningar på gymnastiksalsgolvet]
Jag väljer här att tillfälligt ignorera Gympafrökens uppenbart auktoritära och trakasserande ledarstil då detta analyseras vidare i nästkommande tema. Vad jag istället vill lyfta fram är sättet som idrottslektionen porträtteras på utifrån ett lärandeperspektiv. Vad man som tittare får erfara är att läraren säger åt eleverna att göra något vilket dom i sin tur gör. Jag tolkar det som att idrottslektionerna, i det här fallet, handlar om att göra olika typer av fysiska
aktiviteter rent mekaniskt och utan eftertanke. Det verkar alltså inte finnas något utrymme för eget tänkande eller individuellt beslutsfattande bland eleverna vilket symboliserar en
avsaknad av lärande. Mobbning och utsatthet
Sammantaget så porträtteras idrottsundervisning i filmerna som en mycket utsatt miljö för eleverna. Flera visuella och audiella cinematiska grepp bidrar till att Idrott och Hälsa
porträtteras på det här sättet. Först och främst är mobbning och trakasserier ett centralt tema i samtliga filmer. Vad som gör att just idrottsundervisningen lyfts fram som en extra
förskräcklig plats i det avseendet är miljön som det utspelar sig i. I tre av filmerna utspelar sig majoriteten av idrottslektionerna i idrottshallen som i sig är en större och rymligare sal än klassrummen som eleverna annars har sin hemvist i. Dessutom sker mycket rörelse under idrottslektionerna vilket alla filmer porträtterar i hög utsträckning. I Tusen gånger starkare bildas vid ett tillfälle en ring av killar runt en tjej som håller i en basketboll, de skriker ”rör på fläsket då!” vilket resulterar i att tjejen släpper bollen till marken. Läraren märker inte av situationen. Konnotativt ger den stora salen och den mer interaktiva undervisningen ett uttryck för att läraren inte har tillräcklig uppsikt och att eleverna därmed blir lämnade åt sitt eget öde. Idrottslektionerna blir därför en extra utsatt del av vardagen för de elever som redan blir mobbade i filmerna.
Lärarna bidrar på olika sätt till att idrottsundervisningen framställs som en trakasserifylld miljö. Vid ett tillfälle i Älska mig kommer läraren in med innebandyklubbor i idrottssalen
medan eleverna väntar på att lektionen ska börja. Fyra elever står tillsammans när en kommunikation uppstår mellan två av dem:
- Men vafan, inte bandy! [Elev 1] - Jag tycker det är kul! [Elev 2]
- Vad fan fick du luft ifrån jävla fetto, du orkar väl ändå inte springa efter den jävla bollen eller? [Elev 1]
[Idrottsläraren tar nu till orda men lägger inte märke till situationen som just uppstått]
- Jag ska hämta västar, Petter och Anna kan dela in lag så länge! [Idrottsläraren] När läraren lämnar salen utan att ha märkt av situationen som precis uppstått så tolkar jag det som ännu ett uttryck för att elever tillåts mobba och trakassera varandra i högre utsträckning än i det vanliga klassrummet där läraren är närvarande på ett mer omfattande sätt. Att läraren direkt vänder ryggen och går ut ur salen blir en symbol för att idrottslektionerna är en farlig plats, där inte ens läraren kan garantera säkerheten och välmående bland sina elever. I En komikers uppväxt är Gympafröken dessutom en del av trakasserierna och mobbningen mot vissa elever. Detta exemplifieras på flera sätt. Mest konkret är när hon säger ”Så börjar vi lektionen med att skratta åt tjocka Gutte som inte kan komma över plinten!”. Tittaren får då se en pojke som springer och tar sats mot en satsbräda och en plint. Han landar pladask på magen varpå alla elever gapskrattar och pekar åt honom. Även Gympafröken gapskrattar och pekar åt pojken samtidigt. Redan på en denotativ tolkningsnivå tydliggörs det att såväl lärare och elever gör narr av de som inte är lika kroppsligt begåvade i klassen. Konnotativt finns det dock flera symboler som skapar ett ännu starkare uttryck för detta. Exempelvis ekar ljudet mycket i idrottshallen vilket gör att elevernas hånskratt hörs i ännu högre utsträckning. Vidare är Gympafröken under hela lektionen placerad på någon form av läktare eller balkong och överblickar därmed idrottssalen och sina elever ovanifrån vilket tydligt symboliserar en skev maktbalans. Utifrån ett andra intryck så framstår hon som härskare som ger order till sina elever ovanifrån.
Diskussion
I denna del diskuteras studiens utformning och resultat. Främst läggs fokus på resultaten som diskuteras i relation till forskningsöversikten, teoretiska utgångspunkter och vad de betyder i ett större sammanhang. Även metodologiska ingångar diskuteras i termer av trovärdigheten och i relation till andra studier som undersökt filmporträttering av lärare. Avsnittet är uppdelat i tre delar. Den första är Resultatsammanfattning, där det centrala i resultatet lyfts fram för läsaren. De resterande två delarna är Resultatdiskussion och Metoddiskussion, vars innehåll beskrivits ovan.
Resultatsammanfattning
Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för hur idrottslärare och idrottsundervisning porträtteras i de svenska filmerna Ondskan (2003), Älska mig (2008), Tusen gånger starkare (2010) och En komikers uppväxt (2019). Sammanfattningsvis visar resultatet att idrottslärarna i filmerna porträtteras som sportiga och praktiskt lagda med en stor kunskap inom idrott, framförallt bollspel. Vad som karaktäriserar idrottslärarna är att deras expertis handlar om att leda och organisera fysisk aktivitet i stunden snarare än att förmedla kunskaper om detta. Idrottslärarna porträtteras också som att de värdesätter prestation i hög grad samt att deras yrke kan likställas det som en tränare eller coach inom föreningsidrotten gör.
Idrottsundervisningen i sig porträtteras utifrån didaktiska aspekter som ett mekaniskt genomförande av aktiviteter. Färdiga bollspel utgör innehållet och matchspel besvarar oftast den didaktiska hur-frågan. Idrottsundervisningen porträtteras även som en miljö där mobbning och utsatthet förekommer i hög utsträckning.
Resultatdiskussion
Vid överskådning av resultatet är den samlade bilden att idrottslärare och idrottsundervisning i huvudsak porträtteras på ett negativt sätt i de fyra filmerna. Negativt innebär i
sammanhanget att Idrott och Hälsa porträtteras i linje med den stereotypa bild som
allmänheten har av ämnet (George & Curtner-Smith, 2018). Idrottslärarna i sig porträtteras inte kollektivt på ett hjältelikt sätt likt andra lärare annars kan porträtteras på film (Kaskaya et al., 2011). Jag vill här tydliggöra att jag i studiens analys inte frångått att titta på positiva aspekter utan faktumet är att det finns en avsaknad av dessa utifrån min egen tolkning. Jag har försökt uttyda och lyfta fram goda synsätt med hur Idrott och Hälsa och idrottslärare
utgör livräddning ett undervisningsmoment på en av idrottslektionerna i Älska mig. Filmen slutar även med att huvudpersonen, Alice, räddas ur en bassäng av sina kompisar där de använder de livräddningsmetoder som idrottsläraren förmedlat. Här återfinns alltså en mer positiv nyans av idrottsämnet då det framställs som viktigt eftersom idrottsundervisningen i det här fallet bidrar till att rädda Alices liv. Vid betraktelse av filmreferaten som enskilda texter så finns det positiva element med hur idrottsundervisningen porträtteras att lyfta fram. Däremot finns det inga genomgående sådana teman när filmreferaten betraktas kollektivt. Detta är förklaringen till att resultatdelen framförallt beskriver en negativt präglad tematik kring hur idrottsundervisning och idrottslärare porträtteras i de fyra filmerna.
Att idrottslärare porträtteras som kunniga och erfarna inom just sporter och idrotter kan ses som ett väntat resultat utifrån en verklig kontext. Idrottslärare har som regel en bakgrund inom föreningsidrotten och ofta präglar detta deras undervisning (Sandahl, 2005).
Innehavandet av dessa egenskaper är även praxis rent stereotypiskt enligt såväl idrottslärare själva som allmänheten (Harris & Griffin, 1997). På så sätt bekräftar resultatet verkligheten i detta avseende. I såväl McCullick et als. (2003) och Duncan et als. (2002) studier porträtteras idrottslärare på ett överdrivet vältränat sätt i form av stora muskler och slimmade kroppar. Det samlade resultatet av denna studie visar däremot inte på en sådan porträttering av svenska idrottslärare på film. Lärarna som analyserats i studien är äldre och ger inte alls intrycket av att vara överdrivet vältränade. Därigenom ger den cinematiska porträtteringen av de svenska idrottslärarna inte en lika skev bild av hur en idrottslärare bör se ut rent kroppsligt som filmerna som analyserats av McCullick et al. (2003) och Duncan et al. (2002). Utifrån
resultatet och en odlingsteoretisk ansats (Gerbner, 1998) går det därför att argumentera för att de svenska filmer som ingått i studien inte skapar en föreställning om att idrottslärare behöver ha den perfekta muskulösa kroppen eller vara allmänt vältränad. Faktumet att svenska och amerikanska idrottslärare porträtteras på olika sätt kan även bero på att idrottsämnet skiljer sig mellan de båda länderna. I USA ser idrottsundervisningskontexten mer ut som den Nya-Zeeländska och Brittiska som beskrevs av Dyson et al. (2016) och Jones & Green (2017) där det är mer centralt, än i Sverige, med fysisk träning. Att de svenska idrottslärarna inte porträtteras som lika vältränade, muskulösa och unga kan därför vara ett uttryck för att undervisningskontexterna skiljer sig åt.
Resultatet pekar på att idrottslärarna i filmerna ofta påminner om tränare eller coacher som värdesätter prestation framför allt annat. Även detta stämmer överens med hur filmer porträtterar idrottslärare i en amerikansk kontext (McCullick et al., 2003). Även denna
dimension går att relatera till vardagen då gränsdragningen och skillnaderna mellan yrkena verkar vara svår att förstå för allmänheten. Prestation och fysisk fostran är en central
parameter inom idrotten och föreningslivet men i teorin och styrdokument hör det inte hemma i skolämnet Idrott och Hälsa. Implikationerna av att idrottslärare ändå porträtteras som tränare eller coacher i svenska filmer blir, utifrån Gerbner (1998), att gränsdragningen mellan de båda yrkena blir ännu svårare att konkretisera och idrottslärare kommer i ännu högre utsträckning att betraktas som en tränare snarare än en lärare. I ett länge perspektiv får detta även
konsekvenser för yrkets status. En idrottslärartjänst ska egentligen ska kräva flera års akademiska studier, vilket i sin tur borde skapa en bild av yrket som statusfyllt. Om det däremot porträtteras som ett yrke där en tränare från föreningslivet lika gärna kan hoppa in och ta över undervisningen så motverkar det denna bild och statusen för yrket riskerar att sjunka i allmänhetens ögon. På så sätt förstärks bilden av idrottslärare som mindre akademiska och intelligenta än övriga lärare, något som går hand i hand med tidigare forskning (George & Curtner-Smith, 2018; Spittle et al., 2012).
Även idrottsundervisning porträtteras som ett ämne med en avsaknad av lärande. Detta liknar resultaten från Walton-Fisette et al. (2017) som hävdar att ämnet framställs som oakademiskt i Hollywoodfilmer. Även detta bidrar negativt till förtroendet för ämnet hos den allmänna opinionen. Kunskap och lärande kan ses som det mest centrala för skolan som verksamhet vilket innebär att ett ämne som har en stor avsaknad av detta inte kommer att betraktas jämställt med andra ämnen. Här skapas dock en ytterligare problematik som blir mer konkret för själva idrottsundervisningen. Enligt Larsson (2016) har elever ofta mindre eller mer missvisande förståelse för Idrott och Hälsas syfte i jämförelse med andra ämnen. Detta är givetvis ett resultat av flera parametrar men utifrån Hyndman et al. (2020) utgör den mediala bilden av ämnet en av dessa. Walton-Fisette et al. (2017) pekar dessutom på att den yngre generationen som nu går i skolan konsumerar media i högre utsträckning än alla tidigare generationer. Om bilden av Idrott och Hälsa som förmedlas är, som Quennerstedt (2019) beskriver det, playing sports så skapas det en direkt olikhet mellan vad en idrottslärare vill förmedla med sin undervisning och vad elever uppfattar att ämnet är till för. Därigenom visar studien att dessa filmer riskerar att bidra ytterligare till problematiken gällande förankring av syfte hos eleverna.
Om filmer porträtterar idrottsundervisning som ett skolämne som enbart består av organiserandet av fysisk aktivitet till förmån för förmedling av kunskap så kan det även påverka statusen för skolämnet. Kunskap och lärande kan ses som det mest centrala för skolan
som verksamhet vilket innebär att ett ämne som har en stor avsaknad av detta inte kommer betraktas jämställt med andra mer teoretiskt präglade ämnen. Utifrån ett odlingsteoretiskt perspektiv (Gerbner, 1998) går det att argumentera för att bilden av ämnet som mindre kunskapsorienterat även här kommer att leda till ett bristande förtroende och status för ämnet hos allmänheten.
Att Idrott och Hälsa framställs som en plats där trakasserier och utsatthet får extra stort utrymme kan generera flera implikationer. Först och främst genomsyras denna tematik enbart av obehagskänslor vilket, utifrån Gerbner (1998), kan skapa en underbyggd känsla hos tittare av att Idrott och Hälsa är något riskabelt eller farligt. Idrott och Hälsa blir därmed
undermedvetet en kontext som ska fruktas och skrämma tittare. Vidare bidrar även tematiken till att minska och nedvärdera lärarens roll då de framställs som omedvetna, förvirrade och även elaka då de inte lägger märke till eller till och med deltar i trakasserierna. Walton-Fisette et als. (2017) studie visar att mobbning också är en central del i hur amerikanska idrottslärare framställs på film. Forskarna pekar på att trakasserier och mobbning ofta grundar sig i aggressiva och tävlingsinriktade miljöer vilket denna studie visar att idrottsundervisningen porträtteras. Idrottsundervisningen har historiskt varit en plats där aggressivitet, prestation och därmed rädsla och trakasserier varit reguljära inslag (Walton-Fisette et al., 2017). Det
frekventa porträtterandet av mobbning och utsatthet i studiens urval kan därför ses som ännu ett uttryck för ett ämne som kämpar med att distansera sig från sin historia med prestation, sport och tävling.
Avslutningsvis är det även viktigt att dedicera uppmärksamhet åt faktumet att alla filmer inte porträtterar modern idrottsundervisning. Ondskan och En komikers uppväxt porträtterar svensk idrottsundervisning under 50-tal och 70-tal vilket kan tyckas ointressant att analysera utifrån den moderna kontexten som vi befinner oss i nu. Det finns en poäng i resonemanget att filmer som porträtterar dagens idrottsundervisning också har en större kapacitet att påverka föreställningar kring den aktuella skolkontexten. Resultaten visar däremot att flera teman kring hur idrottslärare och idrottsundervisning porträtteras är genomgående för urvalet, oavsett om filmerna porträtterar olika tidsepoker. Exempelvis så bär Örjan, i Tusen gånger starkare, i princip samma kläder och använder visselpipan lika mycket som både Berg och Gympafröken. Bollspel dominerar även som lektionsinnehåll i båda filmerna som porträtterar modern undervisning. Utifrån ett odlingsteoretiskt perspektiv (Gerbner, 1998) kan det
samlade budskapet därför bli att Idrott och Hälsa-undervisningen i flera avseenden är detsamma som på 50- och 70-talet, det vill säga att det inte har förändrats mycket genom
historien. Detta kan vara en indikation på att idrottsundervisning än idag kämpar med att bli kvitt ett historiskt stereotypiskt arv från idrottsrörelsen, vilket Larsson (2016) och Londos (2010) tidigare beskrivit.
Metoddiskussion
Vid såväl kvalitativa som semiotiska undersökningar så är forskaren själv delaktig i tolkningen av datamaterialet. Detta innebär att det är min subjektiva uppfattning som varit central i resultatsammanställningen. Filmer ses utifrån individers unika subjektiva
uppfattningar och erfarenheter. Enligt Gerbner (1998) är det utifrån mötet mellan dessa parametrar och det underliggande budskapet från filmer som föreställningar kring exempelvis idrottslärare tar form. På så sätt kan det anses problematiskt att det är just min subjektiva tolkning och förståelse av filmernas porträttering av idrottsundervisning som kan
generaliseras till ett större sammanhang. Detta är en utav utmaningarna med kvalitativ forskning, enligt Bryman (2018). För att motverka ovanstående problematik och ändå skapa en trovärdighet för metoden har jag använt mig av semiotik och didaktik för att tolkningarna ska bli tillförlitliga. På så sätt är det inte enbart min subjektiva tolkning som utgör resultatet utan det är ett möte mellan denna och vedertagna teoretiska utgångspunkter, vilket Bryman (2018) menar är ett sätt att öka tillförlitligheten till kvalitativ forskning.
Något som ytterligare hade stärkt studiens kvalitét utifrån ett metodologiskt perspektiv är om det hade varit fler än jag som ansvarade för de semiotiska och didaktiska tolkningarna av filmerna. Även detta lyfts fram som något kvalitetssäkrande av såväl Bryman (2018) som Fejes och Thornberg (2019). De senare pekar på att just överskådning av datamaterial och nyckelordskodning har mycket att vinna kvalitetsmässigt om det diskuteras mellan två eller fler subjektiva uppfattningar. Detta är även något som de andra studierna som analyserats budskapen i filmer haft som praxis då de genomförts av bestått av två eller fler forskare. Studiens urval kan även det vara föremål för diskussion. De filmerna som analyserades valdes eftersom de porträtterade idrottsundervisning i relativt hög utsträckning och eftersom de fanns nära till hands på grund av personlig kännedom. Ett annat sätt att genomföra urvalet på skulle kunna vara att fråga elever, idrottslärare eller idrottsdidaktiska forskare om de själva har vetskap om några filmer som de vet porträtterar idrottsundervisning. Detta hade gjort urvalet mer relevant för problemområdet då ett urval utifrån sådana premisser hade skapat en ännu mer meningsfull och relevant studie eftersom tänkta läsare av studien kunnat relatera till filmerna i högre utsträckning.
Konklusion
I detta avsnitt preciseras vad studien kommit fram till och vilka implikationer det får i praktiken för idrottsläraryrket. Först ges förslag på Vidare forskning och till sist beskrivs studiens Slutsatser.
Vidare forskning
Det har i detta arbete ofta lyfts vikten i att förstå hur idrotts och hälsa framställs i medier då det har en stark inverkan på hur ämnet förstås av allmänheten. Trots detta är forskningsläget begränsat när det gäller medieframställning av idrottsundervisning. När det gäller
idrottsundervisningens porträttering på film så är forskningsläget ytterst begränsat ur en svensk kontext. Denna studie har visat att Idrott och Hälsa delvis porträtteras på ett missvisande sätt utifrån den realistiska idealbilden av ämnet. Studien undersökte däremot enbart fyra filmer. Ytterligare och mer omfattande forskning krävs för att kunna dra mer precisa och generella slutsatser kring hur Idrott och Hälsa kan förstås utifrån just filmer som medium. Det kan även finnas ett intresse av att genomföra en liknande studie fast på andra medier än film eftersom dessa samverkar i att befästa föreställningar hos befolkningen. Exempelvis skulle en svensk variant av Hyndman et als. (2020) studie, som undersökte ämnets framställning i internationella nyheter, vara av intresse för svensk idrottsdidaktik. Något som delvis undersöktes i McCullick et als. (2003), Duncan et als. (2002) och Walton-Fisette et al. (2017) studier var hur idrottslärare porträtterades utifrån ett genusperspektiv. Jag hade i denna studie inte möjlighet att titta nämnvärt på just detta perspektiv med hänsyn till projektets tidsram. Däremot speglar filmer ofta samtiden (Farhi, 1999) vilket innebär att det hade varit intressant att titta på just denna aspekt i relation till idrottsläraryrkets porträttering på film. Detta för att få en ökad förståelse för vilka stereotyper som präglar ämnesdisciplinen. Inte bara genus hade varit ett intressant att titta på. Andra typer av intersektionella perspektiv, såsom etnicitet, sexualitet eller ålder hade också kunnat vara föremål för filmanalyser. Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att denna studie enbart undersöker vilka budskap som förmedlas om Idrott och Hälsa i fyra svenska filmer. Undersökningen utgör på så sätt enbart ett första steg i vad som skulle kunna utgöra en fullständig odlingsteoretisk analys kring hur filmers porträttering av idrottsämnet faktiskt inverkar på elevers och allmänhetens uppfattning av ämnet (Gerbner, 1998). Fortsatt forskning på området bör därför undersöka hur tittare reagerar och tar till sig budskapen som förmedlas i studiens fyra filmer. Exempelvis kan en
