Eftersom vår studie endast är genomförd med hjälp av förskollärare från en och samma förskola hade de varit spännande att genomföra den med förskollärare från andra förskolor. För att på så vis öka trovärdigheten och generaliserbarheten. Det hade varit spännande att se om resultatet hade blivit detsamma eller om det hade funnits skillnader. Vilket även hade kunnat skapa möjligheter att erfara fler uppfattningar och föreställningar av förskollärare angående inomhusmiljöns betydelse för barns lek och fantasi. Hade uppfattningarna hos förskollärarna sett olika ut beroende på vilka diskurser som råder på de olika förskolorna? Beskriver och upplever förskollärarna samspelen mellan barn och miljö olika på olika förskolor?
Vi har även under studiens gång fått fler tankar om vad mer som hade varit spännande att undersöka. En sådan tanke har varit att undersöka vilka samspel som sker mellan barn och miljö. Vi har blivit nyfikna på hur barn upplever dessa samspel och vad deras uppfattningar av miljöns betydelse är.
Avslutningsvis är vår förhoppning att med denna studie bidra till en förståelse för vilken betydelse förskolans inomhusmiljö har på barns lek, om hur utformningen av miljön både kan möjliggöra för lek och fantasi men även hindra den. Genom att synliggöra betydelsen för utformningen av inomhusmiljön kan en förståelse skapas för de samspel som sker
mellan barn och miljön. Om miljöns möjligheter tas till vara på kan den vara till hjälp för att stödja barns lek och behov.
Vi vill även bidra med en förståelse för hur förskollärarnas närvaro kan påverka leken. Genom att belysa förskollärarnas närvaro i barns lek och hur den kan påverkas kan en större förståelse skapas. Barns lek kan både stöttas men även störas av förskollärarnas närvaro. Samtidigt så är leken ett sätt för förskollärarna att lära känna barn och därmed även deras intressen och behov. Genom att lära känna barn i deras lek ökar möjligheterna för att kunna stötta och utveckla leken utifrån barns intressen och behov.
7 Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 8-16). Författarna och Liber. Berg, L.-E. (2016). Om leken som symboliskt mirakel. i T. Hangaard Rasmussen, Lek på
rätt väg? på spaning efter leken (ss. 105-128). Studentlitteratur.
Berge, A. (den 4 Mars 2019). "I Believe that a sofa can be of Great Help": Materiality in a Kindergarten room and the impact on Social practices. International Journal of
early Childhood, ss. 59-72. doi:https://doi.org/10.1007/s13158-019-00235-6
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och i samhälle. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i
kvalitativa metoder (ss. 157-175). Författarna och Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande
postmoderna perspektiv- exemplet förskolan (3:e uppl.). Liber.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok
i kvalitativa metoder (ss. 81-92). Författarna och Liber AB.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn- makt, normer och delaktighet i förskolan. Ordfront. Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2010). Barns delaktighet i det fysiska rummet-
Svenska OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden 2007–2010.
Engdahl, Ingrid. Hämtat från
http://www.omep.org.se/uploads/files/omep.uppslag.pdf
Eriksson Bergström, S. (2017). Rum, barn och pedagoger- om möjligheter och
begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i G. Ahrne, & P. Svensson,
Handbok i kvalitativa metoder (ss. 34-54). Liber.
Foucault, M. (1980). Power/knowledge: selected interviews and other writings 1972-1977. Pantheon.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Liber.
Lillemyr, O. (2016). Lek som mångfald. i T. Hangaard Rasmussen, Lek på rätt väg? På
spaning efter leken (ss. 11-26). Studentlitteratur.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. i A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, & K. Franzén, Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 144-156). Liber.
Malmquist, J., Hellberg, K., Möllås, G., Rose, R., & Shevlin, M. (2019). Conducting the Pilot Study: A Neglected Part of the Research Process? Methodological Findings
Supporting the Importance of Piloting in Qualitative Research Studies.
International Journal of Qualitative Methods, 1-11. doi:https://doi.org/10.1177/1609406919878341
Millei, Z. (Juni 2018). Distant places in children´s everyday activities: MUltiple worlds in an Australian preschool. Journal of Pedagogy, ss. 133-153. doi:https://doi.org/10.2478/jpd-2018-0007
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Liber. Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet.
Liber.
Read, M. A. (Juni 2007). Sense of Place in Child Care Environments. Early Childhood
Education Journa, 34, ss. 387-392. doi:https://doi.org/10.1007/s10643-006-0148-
1
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 220-236). Liber.
Skolinspektionen. (2017). Delrapport II Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
Skolinspektionen. Hämtat från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/ redovisningar-regeringsuppdrag/2017/ars-2-forskolesatsningen.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Skolverket.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. i G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (ss. 17-33). Författarna och Liber. Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten- att konstruera det lekande barnet. Malmö
Studies in Educational Sciences. Hämtat från
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/7828/valreglerade_friheten.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Hämtat från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf
Winther-Lindqvist, D. (2016). Den sociala fantasilekens frändringspotential. i T. Hangaard Rasmussen, Lek på rätt väg? På spaning efter leken (ss. 85-104). Studentlitteratur. Öhman, M. (2014). Det viktigaste är att få leka- om lekens relationella komplexitet och vuxnas interventioner i barns lekande. i T. Hangaard Rasmussen, Lek på rätt väg?
8 Bilagor
Bilaga 1Förfrågan till Rektorn. Förfrågan om att delta i en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med den pedagogiska miljön.
Hej!
Vi heter Mathilda Cvitan och Liselotte Svensson och är två förskollärarstudenter från Jönköping University. Just nu skriver vi vårt examensarbete och vi undrar om vi kan få möjlighet att genomföra ett fokusgruppsamtal med några av era legitimerade förskollärare.
Ett fokusgruppsamtal tar mellan 45 - 60 minuter och det behövs mellan 3 - 6 förskollärare. Under fokusgruppsamtalet kommer vi använda oss av stimulimaterial som förskollärarna sedan gemensamt ska diskutera kring. De kommer också få frågor som hjälp för att utveckla diskussionerna. Vi utgår även ifrån de fyra forskningsetiska huvudkraven i vår studie.
På grund utav rådande omständigheter kan vi erbjuda fokusgruppsamtal via Zoom, vilket innebär att mötet hålls online med videokamera och ljud. För att delta i mötet kommer en länk skickas.
Vi hoppas att vi får tillåtelse för att genomföra fokusgruppsamtal.
Vi bifogar information och missivbrev till förskollärarna.
Vid frågor och annat kan ni nå oss på telefon eller mejl:
Mathilda Cvitan: XXXXXXXXXX
XXXXXXXX@student.ju.se
Liselotte Svensson: XXXXXXXXXX
Bilaga 2
Informationsbrev till förskollärare. Förfrågan om att delta i en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med den pedagogiska miljön.
Hej!
Vi heter Mathilda Cvitan och Liselotte Svensson och är förskollärarstudenter på Jönköpings University. Just nu skriver vi vårt examensarbete och vi ska genomföra en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsamtal. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap utifrån förskollärarnas uppfattningar om hur utformningen av förskolans inomhusmiljö och förskollärarnas närvaro kan påverka barns lek och fantasi. Vi är intresserade av hur förskollärare arbetar med den pedagogiska miljöns utformning i förskolans inomhusmiljö för att stödja barns lek.
Ett fokusgruppsamtal innebär att flera deltagarna tillsammans diskuterar kring det förvalda ämnet och med hjälp av stimulimaterial och frågor från oss studenter kan diskussionerna fördjupas och utvecklas. Fokusgruppsamtalet kommer att pågå mellan 45 - 60 minuter och innefatta mellan 3 - 6 förskollärare.
Vi vill genomföra ett fokusgruppsamtal för att det är era gemensamma resonemang kring den pedagogiska miljöns betydelse för barns lek som vi vill erfara. Vid ditt godkännande kommer ljudinspelning av fokusgruppsamtalet ske som sedan kommer transkriberas för att sedan användas i studien.
Inför fokusgruppsamtalet kommer du att bli informerande om de fyra forskningsetiska huvudkraven som vi använder oss av i vår studie. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst under studiens gång om så önskas, du och dina med deltagare kommer avidentifieras. All information vi får till oss kommer behandlas och förvaras på ett säkert sätt. Ljudfil och transkribering kommer förstöras när vårt examensarbete är godkänd. Efter godkänt examensarbete kommer den laddas på DIVA som är en databas för högskolestudenter.
På grund utan rådande omständigheter kan vi erbjuda fokusgruppsamtal via Zoom, vilket innebär att mötet hålls online med videokamera och ljud. För att delta i mötet kommer en länk skickas.
Vi hoppas att du vill delta i vår studie och ser framemot fortsatt kontakt
För samtycke bifogas en samtyckesblankett som du kan fylla i och skicka till oss.
Vid frågor och annat kan du nå oss på telefon eller mejl:
Mathilda Cvitan: XXXXXXXXXX
XXXXXXXX@student.ju.se
Liselotte Svensson: XXXXXXXXXX
Bilaga 3
Samtyckesblankett för vuxendeltagande i studentforskning Förskollärarutbildning- Examensarbete.
Mathilda Cvitan och Liselotte Svensson genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka hur förskollärarna beskriver att de planerar den pedagogiska miljöns utformning för att stödja barns lek.
Mathilda och Liselotte genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad att delta i ett fokusgruppsamtal utifrån relevant ämne. All information som genereras kommer att avidentifieras och förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att obehöriga kan ta del av det. Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin Falkner (carin.falkner@ju.se)
Om du accepterar deltagande, vänligen skriv under nedan. Deltagarens kontaktinformation, telefon och/eller email: ___________________________________ Datum _____________________
____________________________ ________________________________ Deltagarens signatur Deltagarens namnförtydligande
____________________________ _______________________________ Studentens signatur Studentens namnförtydligande