Som beskrivits i kapitel 6.7 “Studiens trovärdighet” kan studien inte dra några
generaliserbara slutsatser. För att kunna göra detta krävs det att fler aktörer inkluderas. För att komplettera denna studie hade framtida studier kunnat undersöka hur andra aktörer såsom privatägda byggherrar, entreprenörer och Stockholms stad påverkar
energiförbrukningen. En bredare bild gör att mer generaliserbara slutsatser skulle kunna dras. Denna studie har identifierat utvecklingsområden, men har inte undersökt lösningar djupare. Framtida studier skulle kunna fokusera på varje enskilt utvecklingsområde och undersöka olika lösningsmetoder. Exempelvis hur Stockholmshem skulle kunna genomföra
49
detaljerade energiberäkningar tidigt i processen. Ett annat område är upphandling med entreprenörer, där studier kan undersöka om viten skulle kunna påverka
energiförbrukningen och om det skulle kunna vara en ekonomisk hållbar lösning i framtiden.
Stockholms stads energiförbrukningskrav har syftet att skapa mer energismarta bostäder som i sin tur ska bidra till mer hållbara städer. Framtida studier skulle kunna analysera hur kravet påverkar byggherrars arbete med bostäder. Om det bidrar till mer energisnåla bostäder i kommunen och om den har några miljömässiga bieffekter. Denna studie skulle kunna användas som underlag om andra kommuner Sverige hade velat införa liknande krav. Stockholms stad har som mål att införa energikrav på 45 kWh/m2. Framtida studier hade kunnat undersöka hur olika aktörer ser på denna förändring och hur det skulle påverka byggbranschen i Stockholms stad.
50
Slutsats
Stockholmshem arbetar för att bidra till en hållbar utveckling i Stockholm. En del i det arbetet är att försöka nå stadens energikrav på 55 kWh/m2 och år. Förutsättningar för Stockholmshem att nå stadens energikrav påverkas av flera olika faktorer. Ledningen har en viktig roll i att motivera medarbetarna till att arbeta för att uppnå kravet. Att få
medarbetarna engagerade i energifrågan och få projektcheferna att stanna kvar längre i projekten är något Stockholmshem behöver arbeta mer med. Idag sker flera
utvecklingsarbeten som kan bidra till att Stockholmshem når kravet i framtiden. Det nya mappsystemet skulle kunna göra information mer tillgänglig, det nya huvudkontoret kan bidra till att medarbetare kommunicerar mer med varandra och den nya mätplanen kan bidra till säkrare värden i energiuppföljningen. Andra områden som finns kvar att utveckla är kontroller under genomförandefasen, standardisering av energiberäkningar, riktlinjer för hur energifrågan ska prioriteras och hur energifrågan ska komma in tidigare i processen. Avslutningsvis kan organisationskulturen kring att dela med sig av kunskaper på Stockholmshem ses som god utifrån de intervjuer som genomförts. Det finns en samsyn inom företaget att energifrågan är viktig. Även faktorer som påverkar energiförbrukningen mest finns det en samsyn kring. Stockholmshems viktigaste verktyg för att samla in, lagra, sprida, utveckla och använda kunskaper inom energiförbrukning vid nyproduktion är projekteringsanvisningarna menar respondenterna. De upplevs fungera bra men det skulle kunna gå att utveckla hur förbättringsförslag kommer in i projekteringsanvisningarna. För att nå stadens energikrav idag behöver mer ekonomiska resurser läggas på energifrågan. Det är viktigt att ha en holistisk syn, då det finns andra områden som påverkar Stockholmshems mål att bygga hållbara bostäder. Även om energieffektivisering är en viktig del i hållbar stadsutveckling kan ett för stort fokus på energifrågan leda till större miljöpåverkan och dyrare lägenheter vilket går emot Stockholmshems allmännyttiga uppdrag.
51
Referenser
Alavi, M.,, Leidner D.E,. (2001) Knowledge Management and Knowledge Management
Systems: Conceptual Foundations and Research Issues. Management information systems
Research Center, University of Minnesota. Från
https://www.jstor.org/stable/3250961?casa_token=pOk9Zvqt3SUAAAAA%3AJ3SSRYvgQ h64xgO4YedYCG68F3UY0QcDSBlDlQIs9YPffNIXUtWioO2BpBIvE-TsPItPSWXExH-
LTFbDBC16F6Rwviea-6ccTjpd1m-FsLMwSUVulbNVfA&seq=5#metadata_info_tab_contents
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement : Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och
andra organisationer (2., [rev.] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning (5., uppdaterade och utök. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Boverket. (2014). Vad är en detaljplan. Hämtad 19 november 2020, från Boverket
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneinstrumentet/vad-ar-detaljplan1/ Boverket. (2015). Förutsättningar för genomförande. Hämtad 21 september 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/forutsattningar-for-genomforande/
Boverket. (2017). Tillsynen och efterlevnaden av energihushållningskravet. Hämtad 2 november 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/tillsynen-och-efterlevnaden-av-energihushallningskravet.pdf
Boverket. (2018). Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn. Hämtad 28 augusti 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/kartlaggning-av-fel-brister-och-skador-inom-byggsektorn.pdf
Boverket. (2019a). Kontrollansvarig. Hämtad 6 september 2020, från Boverket, https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/kontrollansvarig/
Boverket. (2019b). Olika skeden i byggandet. Hämtad 27 september 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/metod_byggande/skeden/
Boverket. (2020a). Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. BFS
2011:6 med ändringar till och med BFS 2020:4. Hämtad 4 september 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/resources/constitutiontextstore/bbr/PDF/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf#tabell_9_2a_h_gsta_till_tna_prim
52
Boverket. (2020b). Detaljplanering. Hämtad 17 oktober 2020, från Boverket, https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/detaljplanering/
Boverket. (2020c). Guide för bygglov och byggprocessen. Hämtad 2 november 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-bygglov-och-byggprocessen/
Boverket. (2020d). Guide för detaljplaneprocessen. Hämtad 16 oktober 2020, från Boverket,
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/hur-en-detaljplan-tas-fram/?fbclid=IwAR168dAmAt1XUNwEq0NMPme6vx5A0ZvOxSqXb2WMc0zFswEEplS QFoTk7vc
Boverket. (2020e). Verifiering av energikraven. Hämtad 10 oktober 2020, från Boverket, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/energihushallning/verifiering-av-energikraven/
Boverket, (2020f), Översyn av energikrav i inversteringsstödsförordningen. Online: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2020/oversyn-av-energikraven-i-investeringsstodsforordningen.pdf
Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research
in Psychology, 3(2), 77-101.doi:10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl 2). Liber AB
Carlsson, J. (2012). Osäkerhet i energisimuleringar av flerbostadshus Uppsala universitet. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:489163/FULLTEXT01
Davenport, T & Prusak, L. (1998). Working Knowledge: How Organizations Manage What
They Know.
Från https://www.researchgate.net/publication/229099904_Working_Knowledge_How_Or ganizations_Manage_What_They_Know
Davenport, T & Prusak, L. (2003). Conhecimento empresarial: como as organizações gerenciam seu capital intellectual, in Joia, L.A. and Lemos, B., Relevant factors for tacit knowledge transfer within organizations, Journal of Knowledge Management, Vol.14, No.3, 2010. Från
https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/13673271011050139/full/pdf?title=re levant-factors-for-tacit-knowledge-transfer-within-organisations
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The "what" and "why" of goal pursuits: Human needs and the self-determination of behavior. Psychological Inquiry, 11(4), 227-268.
doi:10.1207/S15327965PLI1104_01
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (3., rev. och uppdaterade uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Europeiska kommissionen, (2005). Att köpa grönt!- Handbok om miljöanpassad offentlig
upphandling. Hämtad 1 november 2020, från Europeiska kommissionen,
53
Gillham, B., (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomföranden. Lund: Studentlitteratur AB.
Globalamålen (2020), 11 HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN. Hämtad 2 september 2020, från Globalamålen,
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ Guest, G., MacQueen, K. M., & Namey, E. E. (2012). Applied thematic analysis. Thousand Oaks, CA: SAGE.
Gustavsson, T & Lane, A-L (2015) Tillämpning av ByggaE - Metod för kvalitetssäkring av
energieffektiva byggnader, Från
http://byggae.se/wp-content/uploads/2016/10/SP-Rapport-2015_85-Till%C3%A4mpning-av-ByggaE.pdf
Hansson, B. & Pemsel, S. (2011). Beställarens nycklar till framgång. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Härngren, G & Sällström C. (2009). Att utveckla teamkultur i byggsektorn. Svensk Byggtjänst.
Josephson, P-E, Styhre, A & Wasif, I (2008). Organisera och leda för lärande i bygg- och
anläggningsprojekt. Från
https://www.cmb-chalmers.se/wp-content/uploads/2015/10/organisera_larande.pdf
Josephson, P-E. & Saukkoriipi, L. (2009). 31 rekommendationer för ökad lönsamhet i
byggandet – att minska slöseriet. Sveriges Byggindustrier. Från
http://www.cmb-chalmers.se/wp-content/uploads/2015/10/31_rekommendationer.pdf Josephson, P-E, & Svensk byggtjänst. (2013). Långsiktig framgång : Reducera fel och slöseri i byggandet. Stockholm: Svensk byggtjänst.
Johansson, K (2010). Knowledge Management i byggindustrin. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Knauseder, I., Styhre, A. & Josephson, P-E. (2003). Knowledge Transfer within Construction Projects. Proceedings of the 3rd Nordic Conference on Construction Economics and Organisation, 23 – 24 April 2003, Lund, Sweden. s. 229-237.
Konkurrensverket, (2012) Upphandlingsreglerna – en introduktion Hämtad 15 september 2020, från Konkurrensverket,
https://strategiska.se/app/uploads/upphandlingsreglerna.pdf
Konkurrensverket (2020). Upphandlingsreglerna – en introduktion Hämtad 15 september 2020, från Konkurrensverket,
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/informationsmaterial/upphandlin gsreglerna--en-introduktion.pdf
54
Kurkinen. E, Filipsson. P, Elfborg. S, Ruud. S. (2014). Skillnad mellan beräknad och verklig
energianvändning - Energistyrning under byggprocessen. SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut: Energiteknik. Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:962872/FULLTEXT01.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Levin, P, Gustavsson, T, Lane, A-L & Alte, J, (2018). Energikartan - En kartläggning av
hur viktiga energipåverkande moment i byggprocessen behandlas i olika metoder. Från
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/8ee874ea-10be-4cf9-99f3-ea56790a8017/FinalReport/SBUF_Slutrapport_13350_Energikartan.pdf
Levin, P (2019). Säkerställande av energimätningar i nybyggda flerbostadshus. Från http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2019/11/Energim%C3%A4tningar-i-flerbostadshus_SBUFrapport-190915.pdf
Lundberg, S, Marklund, P-O och Brännlund, R, (2009). Miljöhänsyn i offentlig
upphandling. Från
https://www.konkurrensverket.se/globalassets/aktuellt/nyheter/las-rapporten-miljohansyn-i-offentlig-upphandling21mb.pdf
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur. Meiling, J. Lundkvist, R, Magnusson, R. (2011) Erfarenhetsåterföring: Dags för
klargörande, omtag och nya nivåer! Samhällsbyggaren nr 2 2011. Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:976971/FULLTEXT01.pdf
Naturvårdsverket. (2020). Hållbar stadsutveckling, Hämtad 27 september 2020, från Riksdagen, https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Hallbara-stader/
Nonaka, I (2007). The Knowledge-Creating Company. Från
https://hbr.org/2007/07/the-knowledge-creating-company
Norbäck, M, Wahlström, Å. (2016). Sammanställning av lågenergibyggnader i Sverige, Från http://www.enerma.se/wp-content/uploads/2018/01/LAGAN_SALIS_2015.pdf
Nordstrand, U., 2008. Byggprocessen. Stockholm: Liber AB.
Osvalder, A. (2016). Tyst kunskap och kompetens - Utveckling av metod för att överföra
erfarenheter från processtyrning. Från
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/21212/tyst-kunskap-och-kompetens- utveckling-av-metod-for-att-overfora-erfarenheter-fran-processtyrning-energiforskrapport-2015-199.pdf
55
Region Stockholm. (u.å). Regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2050. Hämtad 4 november 2020 från Region Stockholm, https://www.sll.se/verksamhet/Regional-utveckling/strategier-och-planer-inom-regional-utveckling/rufs-2050/
Region Stockholm. (2020), Yttrande över Stockholms stads klimathandlingsplan 2020-2023. Hämtad 11 october 2020 från Region Stockholm,
https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/anslagstavla/regionstyrelsen/20200218/p-9-rs-2019-1112-yttrande-over-stockholms-stads-klimathandlingsplan-2020-2023.pdf
Rådberg, (2013). Byggjuridik i praktiken. Stockholm: Byggenskap.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Hämtad 19 september 2020, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
SFS 2000:1383 Lag om om kommunernas bostadförsörjningsanvsar. Hämtad 3 september 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20001383-om-kommunernas_sfs-2000-1383
SFS 2010:879. Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Hämtad 12 september 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010879-om-allmannyttiga-kommunala_sfs-2010-879
SFS 2016:1145 Lag om offentlig upphandling. Hämtad 17 september 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161145-om-offentlig-upphandling_sfs-2016-1145
SIS, (u.åa). Ledningssystem för kvalitet - Krav (ISO 9001:2015). Hämtad 16 oktober 2020, från SIS,
https://www.sis.se/produkter/foretagsorganisation/foretagsorganisation-och-foretagsledning-ledningssystem/ledningssystem/sseniso90012015/
SIS, (u.åb). Miljöledningssystem - Krav och vägledning (ISO 14001:2015). Hämtad 16 oktober 2020, från SIS,
https://www.sis.se/produkter/foretagsorganisation/foretagsorganisation-och-foretagsledning-ledningssystem/ledningssystem/sseniso140012015/.
SIS, (u.åc). Vad är en standard?. Hämtad 16 oktober 2020, från SIS, https://www.sis.se/standarder/vad-ar-en-standard/
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
56
Smith, E.A. (2001), "The role of tacit and explicit knowledge in the workplace", Journal of Knowledge Management, Vol. 5 No. 4, pp. 311-321. från
https://doi.org/10.1108/13673270110411733
Stockholmshem, (u.å). Klimatneutrala 2030. Hämtad 2 september 2020, från
Stockholmshem, https://www.stockholmshem.se/om-oss/hallbarhet/miljo/klimatneutrala-2030/
Stockholmshem (2020a). Företagsfakta. Hämtad 26 augusti 2020, från Stockholmshem, https://www.stockholmshem.se/om-oss/foretagsfakta/
Stockholmshem (2020b). Års- och hållbarhetsredovisning 2019 - Nyproduktion och
ombyggnad. Hämtad 26 augusti 2020, från
Stockholmshem, https://www.stockholmshem.se/om-oss/foretagsfakta/arsredovisningar/ars-och-hallbarhetsredovisning-2019/nyproduktion-och-ombyggnad/
Stockholmshem (2020c). Års- och hållbarhetsredovisning 2019 - Miljö och klimat. Hämtad 26 augusti 2020, från Stockholmshem,
https://www.stockholmshem.se/om-oss/foretagsfakta/arsredovisningar/ars-och-hallbarhetsredovisning-2019/miljo-och-klimat/ Stockholmshems Intranät, (u.å) Hämtad 20 oktober 2020, från Stockholmshem,
Stockholms stad, (2015) Markanvisningspolicy 2015. Hämtad 20 september 2020, från Stockholms stad,
https://tillstand.stockholm/globalassets/foretags--och-foreningsservice/branscher/byggforetag/markanvisningar/markanvisningspolicy-2015.pdf Stockholms stad, (2016). Stadens bostadsbyggande Nr 1, 2016. Hämtad 10 september 2020, från Stockholms stad,
https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/revision/revisionsrapporter/stadens-bostadsbyggande-nr-1-2016.pdf Stockholms stad, (2017). Hållbarhetskrav vid byggande på stadens mark i Stockholm. Hämtad 29 augusti 2020, från Stockholms stad,
https://tillstand.stockholm/globalassets/tillstand-och-regler/tillstand-regler-och-tillsyn/lokal- och-fastigheter/hallbarhetskrav-vid-byggnation/hallbarhetskrav-vid-byggande-pa-stadens-mark-i-stockholm---faststalld-20170630.pdf
Stockholms stad (2019a). Om Stockholms stad - organisation - Bolag - Stockholms stadshus
AB. Hämtad 31 augusti 2020, från Stockholms stad https://start.stockholm/om-stockholms-stad/organisation/bolag/stockholms-stadshus-ab/
Stockholms stad (2019b). Om Stockholms stad - organisation - Bolag. Hämtad 31 augusti 2020, från Stockholms stad,
57
Stockholms stad, (2020) Miljöprogram 2020–2023 Hämtad 31 augusti 2020, från Stockholms stad, http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/mp/2020-2023/miljoprogram-sthlm-2020-2023-ta.pdf
Sveby, (2012), Energiverifikat – uppföljning av energikrav under byggprocessen. Hämtad 17 oktober 2020, från Sveby,
http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Energiverifikat_version_1.0.pdf Sveriges Allmännytta (u.å.a). Allbolagen. Hämtad 7 september 2020, från Sveriges
Allmänytta,
https://www.sverigesallmannytta.se/allmannyttan/allmannyttan-viktigare-an-nagonsin/allbolagen/
Sveriges Allmännytta (u.å.b). Allmännyttan. Hämtad 7 september 2020, från Sveriges Allmänytta,
https://www.sverigesallmannytta.se/allmannyttan/
Sveriges Allmännyttan (u.å.c). Offentlig upphandling (LOU). Hämtad 7 september 2020, från Sveriges Allmänytta,
https://www.sverigesallmannytta.se/juridik/offentlig-upphandling-lou/
Sveriges miljömål (2020) Global genomsnittlig yttemperatur och tioårsmedelvärde, i
förhållande till genomsnitt 1850-1900.Hämtad 23 september 2020, från Sveriges miljömål,
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/global-medeltemperatur/- Swedish Standards Institute. (2015b). Miljöledningssystem - Krav och vägledning (SS-EN ISO 14001:2015). Svenska institutet för standarder.
Swedish Standards Institute. (2015a). Ledningssystem för kvalitet - Krav (SS-EN ISO 9001:2015). Svenska institutet för standarder
Söderberg, J. (2011). Att upphandla byggprojekt (6., [rev.] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Townsend, C., R. (2008). Ecological applications - toward a sustainable world. Blackwell. Oxford. (GB). 346 p
Urban utveckling, (uå). Markanvisning. Hämtad 30 oktober 2020, från Urban utveckling, https://urbanutveckling.se/ordlista/mno/markanvisning
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 30 september 2020, från Vetenskapsrådet, https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Walczak, S. (2005). Organizational knowledge management structure. The Learning
Organization, 12, 330-339. Från doi:10.1108/09696470510599118
58
Wahlström, Å, (2015) Likheter och skillnader mellan Svebyoch ByggaE. Från http://byggae.se/wp-content/uploads/2016/10/LAGAN_ByggaE_Sveby_150303.pdf Wahlström, Å & Edenhofer, V, (2019). Vägledning för hantering av energikravet i
byggprocessen. Från
Vägledning för hantering av energikravet i byggprocessen (laganbygg.se)
WWF (u.åa). Ekologiska Fotavtryck. Hämtad 11 oktober 2020, från WWF, https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/
WWF (u.åb). Konsekvenser av global uppvärmning. Hämtad 11 oktober 2020, från WWF, https://www.wwf.se/klimat/konsekvenser/
59