EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2020
Insamling, utveckling och
användning av kunskap för att
uppnå energikrav
En studie om AB Stockholmshems utmaningar med
att uppnå Stockholms stads energikrav
RICKARD TROLLSÅS
ANDREAS ÅKERBLOM
KTH
Insamling, utveckling och
användning av kunskap för att
uppnå energikrav
En studie om AB Stockholmshems utmaningar med
att uppnå Stockholms stads energikrav
RICKARD TROLLSÅS
ANDREAS ÅKERBLOM
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE PÅ PROGRAMMET CIVILINGENJÖR OCH LÄRARE
Titel på svenska: Insamling, utveckling och användning av kunskap för att uppnå energikrav.
Titel på engelska: Collect, develop, and use knowledge to reach energy demands.
Handledare: Monika Olsson, KTH Kungliga Tekniska högskolan. Handledare: Susanne Engström, KTH Kungliga Tekniska högskolan. Uppdragsgivare: AB Stockholmshem.
Sammanfattning
Befolkningsökningen i Stockholmsregionen är för tillfället en av de snabbaste i Europa, vilket ställer höga krav på stadsplaneringen. En effekt av urbaniseringen är att det finns ett stort behov av nyproducerade bostäder. Kommunen Stockholms stad äger aktiebolaget AB Stockholmshem, ett allmännyttigt bostadsföretag som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm. I enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål hållbara städer och samhällen har Stockholms stad infört ett energikrav för nyproducerade bostäder som en del av sitt arbete för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Kravet innebär att energianvändningen för nyproducerade flerbostadshus inte får överstiga 55 kWh/m2 och år. Stockholmshem arbetar för att försöka uppnå stadens energikrav, något som i dagsläget sällan uppnås. Detta
examensarbete skrivs på uppdrag av Stockholmshem och syftar till att identifiera utvecklingsområden för att hjälpa dem att uppnå stadens energikrav. Studien har
forskningsfrågan; Vilka utmaningar och utvecklingsområden finns hos Stockholmshem med
att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper som är kopplade till energiförbrukning vid nyproduktion?
För att besvara forskningsfrågan användes en tematisk analys med teman kopplade till begreppet Knowledge Management, KM. KM kan ses som ett verktyg som ämnar att identifiera hur en organisation arbetar med att samla in, sprida, utveckla samt använda kunskaper inom organisationen. Tre teman kopplade till KM identifierades för att kunna analysera datan och besvara studiens frågeställning. De tre teman som användes var;
infrastruktur och tillgänglighet, ledningens stöd och vision samt organisationskultur och samsyn. Data som används i den tematiska analysen kommer från elva semistrukturerade
intervjuer med personer som arbetar på AB Stockholmshem.
Från den tematiska analysen framkom ett flertal styrkor och några utvecklingsområden som är kopplade till KM. Kulturen att dela med sig av kunskaper kan ses som tillåtande inom företaget, men tillgängligheten kan förbättras. I nuläget beskrivs
dokumenthanteringssystemet som krångligt och svåråtkomligt. Det framkom även att de kontroller som genomförs med syftet att undersöka och säkerställa energiförbrukningen behöver ses över. Antalet kontroller i genomförandefasen, standardisering av
energiberäkningar och implementering av en ny mätplan kan ses som viktiga delar. De interna projekteringsanvisningarna kan anses vara Stockholmshems viktigaste verktyg för att ta vara på kunskap från tidigare projekt och medarbetare. Även om det finns en samsyn kring att energifrågan är viktig kan ledningen behöva ge tydligare direktiv om hur
energifrågan ska prioriteras. Det är däremot viktigt att inte fokusera enbart på energifrågan, då det kan leda till högre ekonomiska kostnader och större miljöpåverkan.
Abstract
The urbanisation in the Stockholm region is one of the fastest in Europe right now. The municipality Stockholm stad owns AB Stockholmshem, which is a public utility housing association that builds and manages buildings in Stockholm. In compliance with FN:s sustainable development goal sustainable cities and societies has Stockholm stad introduced an energy efficiency demand when building new buildings as a part of their work toward a more sustainable city development. The demand for new apartment buildings is set so that the energy efficiency is not allowed to be greater than 55 kWh/m2 and year.
Stockholmshem works in order to fulfill the demand, but today that rarely happens. This master thesis is an assignment from Stockholmshem that have been adapted according to guidelines for master thesis that exist for the Master of Science in Engineering and in Education at the KTH Royal Institute of Technology. The assignment aims to identify development areas that can help them achieve the energy efficiency demand in the future. The study has the research question; What challenges and development areas can be found
in Stockholmshem regarding their work with collecting, spreading, developing, and using knowledge that is connected to energy efficiency in new apartment buildings?
In order to answer the research question a thematic analysis was used, with themes
connected to the term Knowledge Management, KM. KM can be seen as a tool that aims to identify how an organization works with collecting, spreading, developing and using knowledge within the organization. Three themes were identified that are connected to KM and were used in the analysis of the data in order to answer the research question. The three themes were infrastructure and accessibility, the management's support and vision and also organisational culture and consensus. The data used in the thematic analysis were collected through eleven semi structured interviews with employees at AB Stockholmshem. The thematic analysis with data from the interviews identified strengths and development areas connected to KM. The culture can be seen as allowing and good, but the accessibility can be improved. The document management system that is used today is described as difficult and hard to access. The interviews also lifted that the controls that are implemented to verify that the calculated energy efficiency becomes the actual value in the end needs to be reviewed. The number of controls in the building phase, standardization of energy calculations and implementation of a new measurement plan were lifted as important aspects. The projecting instructions could be seen as the most important tool for
Stockholmshem when transferring knowledge from older projects and coworkers to new. Even if there is a consensus regarding the energy issue the management could give more clear guidelines regarding how the energy issue should be prioritized. But it is important to not only focus on the energy issue since that could lead to higher economic costs and greater environmental impact.
Förord
Vi vill tacka våra handledare på KTH Monika Olsson och Susanne Engström för mycket bra input och stöd under hela examensarbetet. Vår examinator Annika Gullberg vill vi tacka för tydliga förbättringsförslag och stöd under slutfasen av examensarbetet. Vi vill också tacka våra kontaktpersoner och handledare på Stockholmshem Sara, Emilia och Johanna för deras engagemang och hjälp som gjorde examensarbetet möjligt att genomföra. De medarbetare som vi träffat och intervjuat vill vi tacka för deras utförliga svar och trevliga bemötande. Ett extra stort tack vill vi rikta till våra respektive, Eleonora och Ewa som funnits där för oss under stora delar av vår tid på KTH. Deras tålamod och förståelse har hjälp oss hantera utmaningarna som uppstod i samband med Coronapandemin.
Avslutningsvis vill vi tacka de som närvarat vid långluncherna på Rice för roliga stunder och nyttiga pauser från pluggandet.
Begreppslista
BBR - Förkortning av Boverket byggregler
BEN - Förkortning av byggnadens energianvändning vid normalt brukande under ett normalår.
Bygghandling - Dokument och ritningar med detaljerad information som går att följa under genomförandet av en byggnation.
Byggherre - Den aktör som ansvarar för att bygget genomförs enligt plan och bygglagen. Byggherren kan själv genomföra byggnationen, men i större byggnationer anställs oftas entreprenörer som genomför byggnationen.
Detaljplan - Ett dokument som beskriver hur vatten och mark får användas i ett område. Entreprenörer - Är den aktör som fysiskt ska genomföra byggnationen. Entreprenören upphandlas av byggherren.
Formfaktorn - Är ett mått som beskriver förhållandet mellan en byggnads omslutningsarea och golvyta. Den beräknas Aom/Atemp, där Aom är byggnadens omslutningsarea och Atemp är golvytan som har en temperatur över 10°C.
Klimatskal - Tak, väggar, fönster med mera, de delar på en byggnad som gränsar mot utomhusmiljöer.
Kommunfullmäktige - Kommunens högsta beslutande organ, de antar bland annat detaljplaner.
Normalår - Det väderförhållande som vanligtvis existerar under ett år på en specifik plats. PBL - Plan- och bygglagen
Primärenergital - Talet beskriver en byggnads energiprestanda. Byggnadens
energianvändning och den energi som går åt till uppvärmning påverkar talet. Hushållsel och verksamhetsel räknas inte in. Energianvändningen och uppvärmningen korrigeras med en geografisk justeringsfaktor som för Stockholm ligger på 1.0.
Programhandling - Preliminära dokument och ritningar som används vid ansökan om bygglov.
Projektchef - En person som ansvarar för att driva utförandet av ett byggprojekt. Har större befogenheter än en projektledare.
Projektledare - En person som ansvarar för att driva utförandet av ett byggprojekt.
Innehåll
Inledning ... 1
1.1 Uppdraget... 2
1.2 Syfte ... 2
Bakgrund... 3
2.1 Byggprocessens olika faser ... 3
2.2 Energiförbrukningskrav ... 4
2.3 Kommunens roll under byggprocessen ... 6
2.4 Upphandling av entreprenör ... 9
2.5 Ledningssystem ... 12
2.6 AB Stockholmshem ... 13
2.7 Sammanfattning av bakgrund ... 16
Teoretisk bakgrund och teoretiskt ramverk för analys... 18
3.1 Teoretisk ramverk ... 18 3.2 KM i byggbranschen ... 21 Metod... 25 4.1 Arbetsprocessen... 25 4.2 Litteratursökning ... 26 4.3 Intervjuer... 27 4.4 Etiska överväganden ... 28 4.5 Metod för analys ... 28 Resultat ... 30
5.1 Infrastruktur och tillgänglighet ... 30
5.2 Ledningens stöd och vision ... 36
5.3 Organisationskultur och samsyn ... 38
Diskussion ... 42
6.1 Möten och dokumenthantering ... 42
6.2 Kontroll av energiförbrukning ... 43
6.3 Ledningens stöd ... 43
6.4 Prioritering av energifrågan ... 44
6.5 Möjligheter att uppnå energikraven ... 45
1
Inledning
Under det senaste seklet har klimatet på jorden förändrats drastiskt. Mänskliga aktiviteter har bidragit till att andelen växthusgaser i atmosfären har ökat, något som i sin tur lett till en temperaturökning. Idag har den genomsnittliga medeltemperaturen ökat med nästan en grad gentemot medeltemperaturen mellan år 1850 och 1900 (Sveriges miljömål, 2020).
Temperaturökningen har även lett till en stor förändring i många ekosystem, vilket har lett till en lägre biologiska mångfald (Townsend, 2008), ohälsa och sjukdomar hos fattiga människor har ökat, lägre livsmedelssäkerhet samt fler naturkatastrofer såsom stormar, översvämningar och värmeböljor (WWF, u.åa). Trots effekterna har människans användning av jordens resurser inte minskat. Idag behövs exempelvis 1,7 jordklot för att producera de resurser och hantera de utsläpp som all mänsklig aktivitet utgör. Om alla skulle leva som den genomsnittlige svensken skulle det krävas fyra jordklot (WWF, u.åb).
För att motverka effekterna av den globala uppvärmningen och skapa en mer hållbar framtid har FN tagit fram 17 globala mål, där ett av målen är hållbara städer och samhällen. I målet ingår hållbar stadsutveckling som omfattar bland annat hållbart byggande och hållbar planering av bostäder. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och det förväntas växa de kommande åren (Globalamålen, 2020). En viktig del i hållbar
stadsutveckling är att minska mängden växthusgaser som en stad bidrar till. Idag kommer cirka 70 procent av världens utsläpp av växthusgaser från städer (Naturvårdsverket, 2020). Även om städer utgör en stor del av utsläppen menar Naturvårdsverket (2020) att
urbanisering skulle kunna bidra till minskad klimatpåverkan och ett mer hållbart samhälle om det görs på rätt sätt.
Befolkningsökningen i Stockholmsregionen är en av de snabbaste i Europa just nu (Region Stockholm, u.å). För att hantera urbaniseringen arbetar Stockholms stad kontinuerligt för att sänka sina utsläpp. Staden har bland annat som mål att år 2040 vara fossilfritt och
klimatpositivt. Dessutom har staden som ambition att uppnå sin del av Parisavtalets
målsättning att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 2 grader. För att uppfylla detta ska utsläppen mellan år 2020 och 2040 inte överstiga 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Stockholms stad, 2020). En viktig del för att uppnå målsättningen är att minska
energianvändningen från värme och kyla i bostäder. År 2018 var utsläppen av växthusgaser från uppvärmning och komfortkyla 684 000 ton koldioxid, vilket motsvarade drygt 30 procent av stadens totala utsläpp. Siffran kan jämföras med utsläppen år 2000 då 1 848 000 ton koldioxid kom från uppvärmning och komfortkyla. Minskningen har primärt berott på att oljepannor i flerbostadshus och andra större fastigheter har ersatts av fjärrvärme, men också för att energianvändningen för uppvärmning har minskat med 25 procent. Trots att utsläppen från komfort och kyla har minskat behöver siffran sjunka ännu mer för att uppnå stadens mål (Region Stockholm, 2020).
2
Energikravet från Stockholms stad uppfylls sällan. Studier visar till och med att nyproduktioner i många fall inte uppfyller energikravet från Boverket. En rapport från Boverket från 2017 visar att mellan 16 och 40 procent av Sveriges nyproduktioner inte uppfyller kraven i Boverkets byggregler (BBR) (Boverket, 2017). En annan studie menar att siffran är cirka 40 procent (Norbäck & Wahlström, 2016). Anledningarna är bland annat låg eller obefintlig lönsamhet, brist på kunskaper och andra prioriteringar (Region Stockholm, 2020). Stockholms stad beskriver en del förbättringsförslag för att sänka
energiförbrukningen, däribland att använda energismarta vitvaror, använda solceller och arrangera demonstrationsprojekt som har som mål att uppnå en lägre energiförbrukning än Stockholms stad energikrav (Stockholms stad, 2017).
En av aktörerna i byggbranschen som behöver förhålla sig till energikraven från staden är AB Stockholmshem, som hädanefter benämns som Stockholmshem. Företaget är ett kommunalt bostadsbolag som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm. Stockholmshem anser att hållbara bostäder är viktigt och arbetar därför kontinuerligt för att bli både miljömässigt och socialt hållbara. Ett av de Stockholmshem mål är att bli klimatneutrala år 2030 och idag är företaget största miljöpåverkan är nyproduktion och uppvärmning av hus. Stockholmshem arbetar därför med att energieffektivisera och bostäder (Stockholmshem, u.å).
1.1 Uppdraget
Detta examensarbete är ett uppdrag från företaget Stockholmshem som anpassats efter de riktlinjer som finns för examensarbeten på programmet Civilingenjör och lärare på Kungliga Tekniska högskolan. Uppdraget omfattar att identifiera och analysera företagets utmaningar och utvecklingsområden i organisationen för att uppnå stadens energikrav. Uppdraget riktas mot de aktörer och områden som berör nyproduktion. För att ta sig an detta genomförs denna studie.
1.2 Syfte
Stockholmshem arbetar för att uppnå Stockholms stads energikrav på 55 kWh/m2 och år. Idag uppnår företaget inte alltid energikravet vid nyproduktion. För att bygga med låg energiförbrukning behövs stor kunskap och erfarenhet kring hur en nyproduktionsprocess ska bedrivas. Examensarbetet ämnar därför att undersöka hur Stockholmshem arbetar med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper inom organisationen som berör energiförbrukningen. Utifrån detta har studien för avsikt att identifiera och utreda utvecklingsområden och förbättringsförslag som kan bidra till att Stockholmshem kan nå stadens energikrav i framtiden.
1.2.1 Frågeställning
Vilka utmaningar och utvecklingsområden finns hos Stockholmshem med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper som är kopplade till energiförbrukning vid nyproduktion?
1.2.2 Avgränsning
Examensarbetet har avgränsats till att undersöka hur energiförbrukningen kan påverkas av Stockholmshems arbete med att sprida, utveckla och använda kunskaper. Således undersöks endast byggprocessen i Stockholms kommun. Studien har inte lagt fokus på
3
Bakgrund
Bakgrunden ämnar ge en beskrivning av Stockholmshems organisation och hur de arbetar i nyproduktionsprojekt. I kapitlet beskrivs bolaget förhållande till Stockholms stad, hur en byggprocess går till, upphandlingsformer och energikrav vid nyproduktion.
2.1 Byggprocessens olika faser
En byggprocess delas in olika faser. På Stockholmshem ser indelningen och benämningarna ut enligt följande: stadsutvecklings-, planskede-, system- och bygghandlings-,
genomförande- och garantifasen (se Figur 1). Levin et al (2018) beskriver att det kan finnas flera olika benämningar på samma fas och att de aktiviteter som ingår i varje fas beror på entreprenadform och byggnadstyp. Under en byggprocess är Stockholmshem byggherre, vilket bland annat innebär att de ansvarar för att bygget uppfyller plan och bygglagen (PBL). Stockholmshem anlitar även en eller flera entreprenörer som genomför byggnationen. Det som styr arbetet under de olika faserna är dokument som
projekteringsanvisningar, generella anvisningar, projektkontrollsplan samt kontrakt med entreprenörer. Nedan kommer en kort beskrivning av de olika faserna.
Figur 1: Byggprocessen Stadsutveckling
Stadsutvecklingsfasen kan beskrivas som en förstudie, där aktuella frågeställningar för byggherren är vad som ska byggas, var det ska byggas och vilka behov som finns.
Frågeställningarna ska besvara projektets mål och visioner och ge översiktliga ramar kring ekonomi, tekniska egenskaper, funktion, legala förutsättningar och miljöhänsyn (Boverket, 2019). I fasen upprättas ett markanvisningsavtal med kommunen som beskriver vad
byggherren får och inte får göra på kommunens mark (Stockholms stad, 2016). Byggherren ska även utreda vilka utmaningar och risker som projektet kan medföra. Utredningarna ligger till grund för detaljplanen för området där bygget ska ske. I slutet av
stadsutvecklingsfasen tar byggherren ett beslut huruvida byggprojektet ska genomföras eller ej. Exempel på aktörer som ingår i denna fas är stadsutvecklare, projektchef/projektledare, interna sakkunniga, arkitekter och kommunala tjänstemän (Boverket, 2019b;
Stockholmshems intranät, u.å) Planskede
I planskedet färdigställs detaljplanen genom samråd med olika interna och externa
intressentgrupper. Målen och kraven som fastställs beskrivs i projektets programhandlingar. Det utförs en första energiberäkning utifrån givna parametrar för att ge en indikation om projektet kommer klara energikraven. I denna fas bestäms entreprenadsform och ett förfrågningsunderlag tas fram av byggherren som beskriver förutsättningar och krav som entreprenörer behöver uppnå för att få kontraktet. Exempel på aktörer som ingår i denna fas är stadsutvecklare, projektchefer/projektledare, upphandlare, energiberäknare, andra
4 System- och bygghandling
I system- och bygghandlingsfasen sker projekteringen för hur allt ska se ut och genomföras. I projekteringsarbetet ingår att jämföra olika alternativ. Projekteringen sker i samråd med projektörer från olika områden till exempel ventilation, vatten, sanitet och el. Byggherrens roll i projektering påverkas av entreprenadformen. I denna fas utförs nya energiberäkningar och det söks även bygglov. Exempel på aktörer som ingår i denna fas är
projektchef/projektledare, interna och externa projektörer, upphandlare, sakkunniga inom olika områden och kommunala tjänstemän (Boverket, 2019b; Stockholmshems intranät, u.å).
Genomförande
I genomförandefasen utförs själva byggnationen. De ritningar och anvisningar som tagits fram i tidigare faser följs och kontrolleras under byggets gång för att säkerhetsställa att byggnationen följer det som bestämts. Exempel på aktörer som ingår i denna fas är
projektchef/projektledare, entreprenörer, sakkunniga inom olika områden, energiberäknare och kommunala tjänstemän. (Boverket, 2019b; Stockholmshems intranät, u.å).
Garanti
I garantifasen sker en överlämning från entreprenör till förvaltare. Hyresgäster flyttar in och byggnaden trimmas in för att få till rätt ventilationsflöden med mera. Under garantitiden utför byggherren kontroller för att undersöka om något behöver justeras. Det tas även fram en relationshandling, som beskriver hur energiförbrukningen ser ut i verkligheten gentemot tidigare energiberäkningar. Vid garantifasens slut övergår ansvaret från entreprenörer till förvaltare. Exempel på aktörer som ingår i denna fas är projektchef/projektledare,
entreprenörer, sakkunniga inom olika områden, energiberäknare, eftermarknadssamordnare, förvaltare, hyresgäster och kommunala tjänstemän (Boverket, 2019b; Stockholmshems intranät, u.å).
2.2 Energiförbrukningskrav
Vid nyproduktion i Stockholm behöver bostadsföretag förhålla sig till två
energiförbrukningskrav vid nyproduktion. Det ena kravet kommer från Boverket och gäller i hela Sverige, och det andra är från Stockholms stad och gäller endast i kommunen.
Energiförbrukningen i kraven beräknas utifrån Boverkets definition av primärenergitalet, det vill säga energi som används i byggnader samt energi som går åt till uppvärmning men där hushålls- och verksamhetsenergi exkluderas. Boverkets energikrav beskrivs i Boverkets krav och byggregler (BBR). BBR:s energikrav skiljer sig beroende på beroende på breddgrad, där sydliga breddgrader har lägre energiförbrukningskrav än nordliga. I Stockholm får flerbostadshus enligt BBR inte överstiga 75 kWh/m2. Boverket rekommenderar att använda mätning som metod för att verifiera primärenergitalet (Boverket, 2020e). Om en byggnad inte uppfyller BBR:s energikrav kan det leda till att byggherren tvingas vidta åtgärder så att det uppfylls (Boverket, 2020c).
5
mark (Stockholms stad, 2017). Markanvisningen kan dras tillbaka om det framgår att byggherren inte kommer att kunna fullfölja avtalet (Stockholms stad, 2015). Om energiberäkningar inför byggstart visar att energikravet inte kommer att uppfyllas bör byggaktören projektera om för att inte riskera att staden kommer att välja att inte gå med på att skriva en överenskommelse om exploatering med byggaktören (A. Johnson, personlig kommunikation, 4 december 2020).Om slutbesiktningen visar att energiförbrukningen överstiger energikravet menar Anders Johnson (personlig kommunikation, 4 december 2020) på exploateringskontoret att det troligtvis inte skulle leda till något vite för
byggherren. Om en byggherre inte arbetar för att uppfylla stadens hållbarhetskrav kommer det dock synas i exploateringskontorets årliga redovisning om företaget. Detta kan leda till att det blir svårare för byggherren att få tillåtelse att bygga på stadens mark (A. Johnson, personlig kommunikation, 4 december 2020).
För att följa upp och säkerställa att stadens hållbarhetskrav efterlevs beskriver Stockholms stad (2017) organisatoriska och administrativa förutsättningar som företag behöver förhålla sig till under byggprojekt på stadens mark. Planerings-, projekterings-, bygg- och
förvaltningsprocessen måste miljösäkras och byggaktören behöver ha ett ledningssystem för styrning och uppföljning till exempel ISO 14001. För att redovisa hur projekt ska uppfylla Stockholms stads miljökrav behöver alla projekt ta fram en miljöplan. I projekten ska en miljöansvarig utses som ansvarar för att miljökraven uppfylls. Genom utbildningar och information ska byggaktören säkerställa att alla medarbetare i ett projekt har kunskap om miljökraven. Avvikelser från kraven kräver Stockholms stads godkännande och ska anmälas skriftligt. I anmälan behövs en motivering om varför byggaktören önskar avvika från kraven. För att verifiera att kraven efterlevs kräver staden att olika dokument skickas in under projektets gång (Stockholms stad, 2017). Som byggherre ska man skicka in energiberäkningar till Stockholms stad två gånger under ett byggprojekt. Dels vid undertecknande av överenskommelse om exploatering och vid slutbesiktning. Uppmätta energivärden och energideklaration ska också skickas in senast 24 månader efter projektet är klart (Stockholms stad, 2017). Enligt Region Stockholm (2020) uppfylls sällan Stockholms stads energikrav på grund av bland annat obefintlig lönsamhet, andra prioriteringar och brist på kunskaper.
2.2.1 Energiberäkningar och mätningar
För att verifiera att en byggnad uppnår kraven för byggnaders energiprestanda utförs energiberäkningar och mätningar. I tidiga skeden under byggprocessen kan en energiberäkning utföras för att synliggöra möjligheter och utmaningar i byggnadens utformning. När beslut tagits om tekniska system kan nya energiberäkningar användas för att fastställa att byggnaden uppfyller energitekniska funktionskrav. De tidiga
energiberäkningarna behöver oftast uppdateras när byggnaden börjar ta form under genomförandefasen. Då mer indata finns tillgängligt senare i processen är det möjligt att använda sig av mer avancerade beräkningar som ger säkrare svar. Att dokumentera vilken indata som använts vid energiberäkningar är ett viktigt underlag vid energiuppföljning (Sveby, 2012).
Mätningar är en väsentlig del i arbetet för att kunna hitta fel och avvikelser på konstruktioner och installationer på en byggnation. År 2006 infördes krav på
6
att alla mätare och system för mätdatahantering behöver färdigställas i tidigare faser (Levin, 2019).
2.3 Kommunens roll under byggprocessen
Under en byggprocess är kommunen involverad i alla faser. Kommunen är med och sätter upp krav och riktlinjer som byggherren behöver förhålla sig till. Förutsättningarna beskrivs bland annat i markanvisningen, detaljplanen och bygglovet. Under det tekniska samrådet ska byggherren presentera en plan för hur bygget ska genomföras för att visa hur kraven ska uppfyllas. I planen ska byggherren beskriva hur olika kontroller under byggnadsfasen ska genomföras samt när olika dokument ska skickas in till kommunen. I slutsamrådet undersöker kommunen om byggnationen är byggd på rätt sätt. Om så är fallet ger de sitt godkännande och bygget sätts då i bruk. Denna rapport är avgränsat till Stockholm, vilket innebär att kommunen är Stockholms stad. Detta avsnitt kommer att beskriva processer där kommunen är inblandad.
Figur 2: Processer när kommunen är inkluderas i en byggnation. Blå rutor beskriver händelser är innan byggstart, ljusgröna under genomförandefasen och mörkgrön efter
byggslut. Inspiration från Wahlström & Edenhofer (2019)
2.3.1 Innan byggstart
Innan en byggnation påbörjas sker det ett långt förarbete där kommunen är inblandat och påverkar många delar. Under denna process ingår arbete med markanvisningar, detaljplaner och bygglov.
Markanvisningar
7
förhandla med staden om förutsättningar för att uppföra en byggnad på stadens mark. Bearbetning av förslag på en ny markanvisning sker genom nära samarbete mellan byggherre, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret (Stockholms stad, 2015). Markanvisningsavtalet, som sluts mellan kommunen och byggherren, reglerar byggherrens tillgång till stadens mark och ställer kvalitetskrav för gestaltning och energi- och miljöfrågor samt klargör ansvarsfördelningen mellan staden och byggherren (Stockholms stad, 2016). Avtalet sluts för att säkerställa att detaljplanen för området följs (Boverket 2015).
Stockholms stad kan dra tillbaka en markanvisning om det är uppenbart att byggherren inte klarar av att genomföra projektet på det sätt eller i den takt som avsågs i markanvisningen. Innan markanvisning ges gör staden en bedömning av byggherren. I bedömningen ingår byggherrens kreditvärdighet, organisationsstruktur, verksamhetshistoria och
genomförandekraft. Tidigare genomförda projekt bedöms också utifrån nytänkande, arkitektur, förmåga att hålla tidsplaner, långsiktigt kvalitets- och miljöprofil samt viljan att uppfylla stadens generella krav (Stockholms stad, 2015). Bara för att en byggherre får en markanvisning behöver inte byggprojekt bli av. Projektet behöver fortfarande gå igenom stegen i detaljplaneprocessen (Urban utveckling, u.å).
Detaljplanen
Detaljplanen är en juridisk bindande handling som beskriver hur mark och vatten får användas på ett område. Detaljplanen beskriver vilka bebyggelser och andra verksamheter som får byggas och vilken utformningen de får ha. Kommunen beslutar när och var en detaljplan ska tas fram och ifall den behöver godkännas (Boverket, 2020b). Det är exploateringskontoret som beställer en detaljplan av stadsbyggnadsnämnden om
markanvisningen ligger på stadens mark. Om marken är privatägd skickar byggherren en ansökan direkt till stadsbyggnadsnämnden (Stockholms stad, 2016). Enligt Plan- och bygglagen, PBL, ska detaljplanen för ny bebyggelse först granskas av
stadsbyggnadsnämnden och sedan av kommunfullmäktige (Stockholms stad, 2015). Detaljplanen baseras på utredningar framtagna av byggherrar som handlar bland annat om risker, buller och luftkvalitet. Stadsbyggnadsnämnden granskar och värderar olika intressen innan planen läggs fram för kommunfullmäktige (Stockholms stad, 2016). I processen att ta fram en detaljplan ingår även en samrådstid, där allmänheten och andra berörda parter kan komma med invändningar och förslag mot kommunens beslut (Boverket, 2020d).
Bygglov
En detaljplan gäller mellan 5 till 15 år och kan ha stor inverkan byggherrens förutsättningar (Boverket, 2014). När byggherren ansöker om bygglov prövas ansökan gentemot
detaljplanen (Boverket, 2020c). Ett bygglov kan beskrivas som byggherrens tillstånd att genomföra en byggnation. Byggherren skickar ritningar och andra viktiga handlingar som beskriver byggnationen till byggnämnden. Det är sedan upp till byggnämnden att besluta huruvida bygglovet ska beviljas eller ej. Byggherren är enligt PBL den enda aktören som ansvarar för bygglovet. För att byggnationen ska kunna starta behöver byggherren presentera en plan hur bygglovet ska genomföras, som byggnadsnämnden sedan ska godkänna. Godkännandet sker i ett tekniskt samråd mellan byggherren och
byggnadsnämnden. I samrådet visar byggherren visar organisationen, planering för byggnationen, förslag till kontrollplan, hantering av farligt avfall och övriga relevanta handlingar. När byggnadsnämnden anser att byggherrens plan är tillräckligt väl utformad ger de ett startbesked (Rådberg, 2013). I startbeskedet står det flertalet krav hur
8
I kontrollplanen står det angivet hur byggherren ska kontrollera att byggnationerna uppfyller de funktionskrav som ställs. Det innefattar bland annat att byggherren ska presentera hur BBR:s energikrav ska verifieras och vem som ska genomföra detta (Boverket, 2020c). I det tekniska samrådet sker därför en dialog mellan byggnadsnämnden och byggherre hur detta kan genomföras. Byggherren utnämner även en kontrollansvarig som har i uppgift att undersöka att bygget utförs efter kontrollplanen (Boverket, 2019a). I kontrollplanen ska byggherren förmedla uppgifter om:
“
1.
Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,2.
Vem som ska göra kontrollerna,3.
Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,4.
Vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,5.
Vilket farligt avfall som rivningsåtgärderna kan ge upphov till, och6.
hur farligt avfall och annat avfall ska tas hand om.“(SFS 2010:900. 10 kap 6 §)
2.3.2 Genomförandefasen
Under genomförandefasen utför entreprenörer normalt sätt så kallade egenkontroller efter de riktlinjer som finns i kontrollplanen. Kontrollansvarige ansvarar för att detta följs (Boverket, 2019a). Byggherren utser själv kontrollansvarig, men personen måste uppfylla vissa krav. Rådberg (2013) menar att en kontrollansvarig behöver vara lämpligt, såtillvida att personen har de kunskap och erfarenheter som uppgiften kräver. Enligt PBL (SFS 2010:900) så bär kontrollansvarige ansvaret att gällande bestämmelser och villkor följs. Detta menar Rådberg (2013) i praktiken innebär att kontrollansvarige behöver ha kunskap om miljöbalken, konsumenttjänstlagen, PBL och andra relevanta lagar som kan påverka byggprocessen. Av den anledning behöver kontrollansvariga vara certifierad (Rådberg, 2013).
Under arbetets gång är ansvarar byggnadsnämnden för att ett arbetsplatsbesök genomförs (Rådberg, 2013). Under besöket ska byggnadsnämnden enligt PBL (SFS 2010:900) föra ett protokoll över byggplatsen, som sedan ska överlämnas till både byggherren och den kontrollansvarige. Byggnadsnämnden har även rätt att efter arbetsplatsbesöket besluta om kompletterande villkor för bygget. Detta kan göras om:
“
1.
sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter sommeddelats med stöd av lagen, och
2.
behovet av villkoret inte kunde förutses när startbeskedet gavs.”(SFS 2010:900. 10 kap.29§)
Enligt Rådberg (2013) beskrivs det inte på ett tydligt sätt vilka skyldigheter byggnämnden har under besöket. Han menar att det därför går att ifrågasätta hur stort deras ansvar är.
2.3.3 Efter byggslut
Innan bygget får tas i bruk måste byggnadsnämnden godkänna bygget. Nämnden lämnar sitt beslut i slutbeskedet som ges i ett samråd (slutsamråd) mellan byggherren och
9
att byggherren ska vidta åtgärder så att kravet uppfylls. Beslut om åtgärder baseras på om felen anses vara försumbara eller ej (Boverket, 2020c). Byggnämnden kan även ta ut en särskild byggsanktionsavgift om något bryter mot bestämmelser i PBL eller EU
förordningar om krav på byggnadsverk (SFS 2010:900). Enligt Mikael Andersson Ståhl (Personlig kommunikation, 22 november 2020) på stadsbyggnadskontoret ges information till byggherren om vilka fel och brister som kan behöva åtgärdas innan kravet om åtgärder ställs. Det är för att ge byggherren möjligheten att utföra åtgärderna innan byggnämnden kräver det. Anders Johnson (Personlig kommunikation, 4 december 2020) på
exploateringskontoret menar även att stadens hållbarhetskrav, däribland energikravet, undersöks efter att bygget är färdigt. Resultatet skrivs in i exploateringskontoret årliga redovisning av företagets arbete med hållbarhetskraven, vilket kan påverka möjligheten att få markanvisningar i framtiden.
2.4 Upphandling av entreprenör
Byggnationen av en byggnad genomförs oftast inte av byggherren. Istället anställer
byggherren en eller flera entreprenören som bygger byggnaden. Detta avsnitt beskriver olika upphandlingsformer som en byggherre kan använda sig utav, samt lagen om offentliga upphandlingar som Stockholmshem behöver förhålla sig till.
2.4.1 Lagen om offentliga upphandlingar
Då Stockholmshem är ett kommunalt bostadsbolag behöver de förhålla sig till lagen om offentlig upphandling (LOU). LOU beskriver vilka regler som en upphandlande myndighet behöver följa vid offentliga upphandlingar. Till upphandlande myndigheter räknas statliga och kommunala myndigheter och en del statliga och kommunala bolag (Konkurrensverket, 2020). Det innebär att kommunala bostadsföretag, såväl aktiebolag som stiftelser, behöver förhålla sig till LOU vid inköp av varor, tjänster och byggentreprenader (Sveriges
Allmännyttan, u.åc). Den upphandlande myndigheten är skyldig att tilldela ett kontrakt till den leverantör vars anbud är mest ekonomiskt gynnsamt (SFS 2016:1145 §1). Vilket anbud som är mest ekonomiskt gynnsamma ska grundas på bästa förhållande mellan pris och kvalité, kostnad eller enbart pris (SFS 2016:1145 §1). Hur upphandlingen ska annonseras bestäms beroende på om upphandlingen överstiger olika tröskelvärden. Lagens syfte är att upphandlande myndigheter ska använda offentliga medel vid offentliga inköp på bästa sätt. Utöver detta ska lagen leda till att alla leverantörer får samma förutsättningar vid
upphandlingen, vilket kan öka konkurrensen och möjligheten att göra bra affärer (Konkurrensverket, 2012).
Det finns möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar med LOU. Lundberg et al (2009) menar att offentlig upphandling kan vara ett viktigt styrinstrument som kan påverka både inhemska och utländska leverantörers miljöhänsyn. Miljöanpassade upphandling beskriver Europeiska kommissionen (2005) kan vara ett effektivt styrmedel för byggherrar som vill bygga energieffektiva byggnader. I en miljöanpassad upphandling kan byggherren inkludera miljökriterier. Entreprenören blir då skyldig att visa att de har den tekniska kapaciteten som behövs för att uppfylla kontraktet. Genom att använda sig av miljöledningssystem eller miljödeklarationer kan entreprenörer visa att de uppfyller kriterierna i upphandlingen. Detta kan ge företag konkreta incitament för att utveckla miljöanpassad teknik som gör att man uppnår kriterierna (Europeiska kommissionen, 2005). Det går att ställa kriterier kopplade till energiförbrukningen där ett exempel är att entreprenören behöver betala ett vite om
10
formulerade och i proportion till det som ska upphandlas. De ska vara nödvändiga och lämpliga för att uppnå syftet med upphandlingen (Konkurrensverket, 2020).
2.4.2 Upphandlingsformer
Byggherrar kan välja att handla upp byggnadsentreprenader på olika sätt. Byggherrens val av upphandlingsform påverkar ansvarsfördelningen mellan aktörer i projektet (Söderberg, 2011; Rådberg, 2013). Nedan beskrivs tre upphandlingsformer som används av
Stockholmshem. Delad entreprenad
I en delad entreprenad har byggherren avtal med såväl projektörer som entreprenörer. Alla upphandlade entreprenörer är skyldig att uppfylla de funktionskrav som är inskrivna i kontrakten. Entreprenörerna som har kontrakt med byggherren i denna upphandlingsform benämns som sidoentreprenörer. Sidoentreprenörer ansvarar inte för att andra
sidoentreprenörer uppfyller sina funktionskrav. Exempel på sidoentreprenörer är VVS-entreprenörer, el-entreprenörer och byggnadsentreprenörer. Byggnadsentreprenören kan i vissa fall utses till huvudentreprenör, och har då ett så kallat samordningsansvar, och förväntas då samordna sidoentreprenörerna med tid och planering. Om byggnadsentreprenör inte är huvudentreprenör har byggherren samordningsansvaret (Söderberg, 2011).
Figur 3: Delad entreprenad, inspiration från Rådberg (2013)
En nackdel med entreprenadformen är att ansvarsfördelningen riskerar att bli tvetydig och att arbetet då lätt blir splittrat. För att detta inte ska uppstå förväntas byggherren vara väldigt delaktiga under byggnationen. Ett bygge innehåller normalt många olika byggnationer, som dessutom ofta påverkar varandra. Av den anledningen kan det vara svårt att avgöra var ett fel uppstod, och således också vilken entreprenör som bär huvudansvaret att felet uppstått. Byggherren riskerar då att få betala entreprenörerna för merkostnaderna, det vill säga de kostnader som uppstår när felet åtgärdas. Detta gör att byggherren kan få bekosta fel som entreprenörer gjort (Söderberg, 2011).
Generalentreprenad
I en generalentreprenad har byggherren normalt avtal med endast en entreprenör
11
generalentreprenören (Söderberg, 2011). Ansvarsfördelningen är tydligare i en
generalentreprenad än i delad entreprenad, där generalentreprenören automatiskt ansvarar för samordningen till samtliga underleverantörer (Söderberg, 2011; Rådberg, 2013). Precis som i delat entreprenörskap ansvarar byggherren för projekteringen.
Figur 4: Generalentreprenad, inspiration från Rådberg (2013) Totalentreprenad
I en totalentreprenad upphandlar byggherren endast en entreprenör (totalentreprenören) som själv ansvarar för hur projektet ska utformas, vilket inkluderar både projektering och byggande. Byggherren är inte inkluderad i projekteringen, utan konstruerar istället ett så kallat byggnadsprogram som innehåller funktionskrav. Totalentreprenörer är ansvariga att säkerställa att bygget uppfyller dessa krav, men bestämmer själva hur det ska genomföras. Totalentreprenören förväntas anställa underleverantörer. I en totalentreprenad kan
byggherren även anställa utomstående arkitekter och konsulter som tar fram en preliminär projektering innan totalentreprenören presenterat sin plan. Detta benämns som styrd
12
Figur 5: Totalentreprenad, inspiration från Rådberg (2013)
2.5 Ledningssystem
Svenska institutet för standarder (SIS) beskriver att ett ledningssystem är de processer och rutiner som styr en organisations verksamhet. Genom att sätta en standard för ett
ledningssystem går det att hitta gemensamma lösningar till återkommande problem. Syftet är att skapa transparenta och gemensamma rutiner som organisationer kan enas kring, och på så sätt höja kvaliteten och undvika missförstånd. Resultatet kan bli effektivare och mer resurssnål produktion hos företag. En standard kan också underlätta vid upphandling då en vara eller tjänst definieras på samma sätt av både köpare och leverantör. Det går att bli certifierad i olika standarder, genom att ha ett certifikat för en standard visar en organisation att man uppfyller kraven för standarden (SIS, u.åc).
Två standarder som många organisationer använder är ISO 14001 och ISO 9001. ISO 14001:2015 är ett miljöledningssystem som fastställer krav och ger vägledning inom miljöområdet. Genom att arbeta med ISO 14001 kan en organisation få effektivare
miljöarbete, mer hållbara affärsprocesser, ökad trovärdighet för organisationens miljöarbete, minska användning av resurser och material med mera. Syftet med standarden är att
organisationer ska arbeta mot att kontinuerligt minska sin totala miljöpåverkan (SIS, u.åb). ISO 9001:2015 är en ledningssystemstandard inriktat mot verksamhetsprocesser i en organisation. Genom att arbeta med standarden kan ledningen engageras, affärsprocesser förbättras, verksamheten effektiviseras, uppmuntran till intern och extern kommunikation samt kundtillfredsställelsen kan öka (SIS, u.åa).
I alla ISO standarder finns en så kallad PDCA cykeln, som innehåller fyra delar; Planera, Genomföra, Följa upp och Agera. PDCA cykeln är en iterativ process som organisationer kan använda sig av för att arbeta mot ständig förbättring (Swedish Standards Institute, 2015b; Ammeberg, 2012). De olika delarna beskrivs på följande sätt:
• Planera: Analysera utgångsläget genom att upprätta mål och processer som behövs för att åstadkomma resultat som i enlighet med företagets policy.
• Genomföra: Genomför olika handlingar och processer enligt den utarbetade planen.
13
Agera: Vidta åtgärder för ständig förbättring utifrån uppföljningens resultat. (Ammenberg, 2012; Swedish Standards Institute, 2015a; Swedish Standards Institute, 2015b).
2.6 AB Stockholmshem
Stockholmshem är ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag som ägs av kommunen Stockholm stad och ingår i koncernen Stockholms stadshus AB. Företaget grundades 1937 och är idag ett av Sveriges största bostadsföretag (Stockholmshem, 2020b). Idag har företaget 350 anställda, omsätter ca 2,6 miljarder kronor om året och äger 403 faster med omkring 55 000 hyresgäster (Stockholmshem, 2020a). I Stockholmshem arbete ingår både att förvaltar och bygga bostäder i Stockholm. År 2019 färdigställdes totalt 343 nya
lägenheter (Stockholmshem, 2020b). Företaget beskriver att de kontinuerligt utvecklar sitt miljöarbete för att kunna bygga energisnålare och mer miljösmarta bostäder. Hela företaget är certifierat med miljöledningssystemet ISO 14001 och nyproduktionsavdelningen är även certifierade med kvalitetsledningssystemet ISO 9001 (Stockholmshem, 2020c;
Stockholmshems intranät, uå). Ledningssystemen beskriver krav och rutiner med syftet att utveckla organisationens kvalitets- och miljöarbete (SIS, 2015c). Stockholmshem (2020c) beskriver även att de samarbetar med flera organisationer, däribland Sveriges allmännytta, Sweden green buildning council, Fastighetsägarna, BeBo, Byggvarubedömningen och Sustainable för arbeta mot mer resurs- och energisnåla bostäder.
Stockholmshems är indelade i olika avdelningar. De övergripande avdelningarna är VD, HR, Ekonomi, Boende & Lokaler, Bygg & Teknik och Utveckling & Marknad. Det är främst avdelningen Bygg & Teknik som har hand om företagets nyproduktion av bostäder. Bygg & Teknik är indelad i mindre avdelningar som har olika fokusområden; Inköp, Stadsutveckling, Nyproduktion, Kommunikation, Projektstöd och Teknik (Stockholmshems intranät, u.å).
14
2.6.1 Allmännyttigt bolag
Stockholmshem är ett allmännyttigt bolag som ägs av Stockholm stad. Ett allmännyttigt bolag är skyldiga att agera ur ett allmännyttigt syfte, vilket innebär att de behöver anpassa sitt arbete efter de riktlinjer som finns i kommunen. I lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag beskrivs lagar och riktlinjer som Stockholmshem behöver följa. De står bland annat att kommunala bostadsföretag är skyldiga att förvalta fastigheter med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen och erbjuda hyresgästerna inflytande i såväl bolaget som boendet (SFS, 2010:879). Syftet med lagen är bolagen ska agera utefter ett samhällsansvar, vilket innefattar etiska, miljömässiga och sociala aspekter som ska vara gynnsamma för kommunen på sikt. Stockholmshem är därför skyldiga att erbjuda bostäder för alla i kommunen, det vill säga att bostäderna ska vara anpassade för personer med varierad inkomst, ålder, ursprung och hushållstyp (Sveriges allmännytta, u.åa).
År 2011 skedde en lagförändring som innebar att kommunala bostadsbolag behöver styras efter affärsmässiga principer. Det betyder att bolagen ska agera utefter vad som mest ekonomiskt gynnsamt för bolaget på lång sikt. Detta kan jämföras hur lagen var utformad innan förändringen då bolagen skulle drivas utan vinstsyfte (SFS, 2010:879). Förändringen ska också bidra till att kommunala bolag inte ska ges några ekonomiska fördelarna gentemot privata bostadsföretag, vilket annars riskerar att snedvrida konkurrensen i branschen
(Sveriges allmännytta, u.åb). En farhåga var att lagförändring skulle göra det svårare för kommunala bostadsföretag att uppfylla sitt samhällsansvar. Enligt Sveriges allmännytta (u.åb) är så inte fallet. Istället menar de att lagförändringen bidrar till en tydligare ansvarsfördelning mellan kommunala bostadsföretag och kommunen.
2.6.2 Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB grundades 1991 och är moderbolaget i en koncern bestående av aktiebolag ägda av Stockholm stad (Stockholms stad, 2019a). Totalt består koncernen av 16 dotterbolag eller underkoncerner som ansvarar för parkering, vatten och avfall, bostäder och fibernät (Stockholms stad, 2019b). Moderbolaget har ett övergripande och sammanhållande funktion och ansvarar för Stockholms “övergripande utveckling, strategiska planering, löpande översyn och omprövning, utöva ekonomisk kontroll och uppföljning, utveckla styrformer och samspel mellan ägare, koncernledning och dotterbolag” (Stockholms stad, 2019a). Styrelsen består av nio ledamöter och nio ersättare som är utsedda av
kommunfullmäktige i Stockholm (Stockholms stad, 2019a).
Det är kommunfullmäktige som beslutar om Stockholmshems övergripande mål och uppdrag. De ägardirektiv som ges till Stockholmshem tas beslutas om i samband med när budgeten för Stockholm sätts. Kommunfullmäktige kan ge uppdaterade ägardirektiv under året och det är även kommunfullmäktige som utser Stockholmshems styrelse.
Stockholmshems styrelse tar beslut som är av större vikt eller principiell karaktär. Det är styrelsens som har ansvaret för att kommunfullmäktiges beslut verkställs. Stockholms Stadshus AB ansvarar för koncernövergripande frågor som behandlar strategisk planering, ekonomiska kontroller och att dotterbolagen följer ägardirektiven samt att dotterbolagens verksamheter följs upp och får det stöd som de behöver (Stockholmshems intranät, u.å).
2.6.3 Stockholmshems vision
Stockholmshems vision ämnar visa hur bolaget ska tänka, vara och handla i olika
15
utveckla arbetet och medarbetarna ska lyssna på varandra för att kunna skapa ett bättre Stockholmshem. Detta ska leda till att Stockholmshem bidra i ännu högre grad till den allmänna nyttan i världen. Visionen innehåller även tre värdeord som tagits fram gemensamt i organisationen, utveckling, omtanke och handlingskraft. Som medarbetare kan man bidra till utveckling genom att prova nya idéer, söka ny kunskap och dela med sig av sina erfarenheter. Det går att bidra till omtanke genom att lyssna uppmärksamt, göra det lilla extra och hjälpa andra. Till handlingskraft går det att bidra till genom att ta beslut, ta tag i saker och slutföra sina uppdrag (Stockholmshems intranät, u.å)
2.6.4 Stockholmshems miljöpolicy
Stockholmshem följer Stockholms stads miljöprogram med målet att erbjuda hyresgäster ett hållbart boende. Stockholmshem arbetar med att förebygga och minska sin miljöpåverkan från energianvändning, avfall och användning av material, mark och kemiska produkter för att bidra till en hållbar miljö. Miljöarbetet i företaget styrs av ett helhetsperspektiv med fokus på hållbara lösningar och skapandet av goda boendemiljöer för hyresgästerna. Genom att följa och utveckla företagets miljöledningssystem ska företagets miljömål uppnås. Arbetet ska kännetecknas av affärsmässighet, öppenhet och engagemang (Stockholmshems Intranät, u.å).
2.6.5 Stockholmshems energistrategi
I Stockholmshems ägardirektiv beskrivs mål kring energianvändning och ökad förnyelsebar energi som har sin utgångspunkt i Stockholms stads miljöprogram. För att uppnå de målen har Stockholmshem tagit fram en energistrategi som är uppdelad i fyra fokusområden. Det första fokusområdet är att vidareutveckla energiplanering där övergripande
bolagsmålsättningar ska omvandlas till specifika mål för varje förvaltningsområde.
Energiplaner ska tas fram för varje förvaltningsområde och ska innehålla möjligheter till en ökad användning av förnyelsebar energi. Det andra fokusområdet handlar om att säkerställa och kvalitetssäkra uppföljningen och mätbarheten av energianvändningen i Stockholmshems fastighetsbestånd. Stockholmshem ska välja driftstabila tekniska lösningar vid nyproduktion och ombyggnad enligt företagets projekteringsanvisningar. De åtgärder som genomförs för att sänka energianvändningen ska mätas och utvärderas genom att analysera besparingen av energi och kostnaderna för åtgärderna. Utvärderingarna av åtgärderna ska göras tillgängliga genom erfarenhetsåterföring. Det tredje fokusområdet är att Stockholmshems bostäder alltid ska möta stadens krav på energiprestanda vid nyproduktion och vid större ombyggnationer. De tekniska lösningarna som finns angivna i projekteringsanvisningarna ska därför vara anpassade efter stadens energikrav. Det fjärde fokusområdet är att Stockholmshem ska öka installationen av solceller och solvärme utifrån projektspecifika förutsättningar
(Stockholmshems intranät, u.å).
16
2.6.6 Stockholmshems miljöprogram vid nybyggnad
Vid nybyggnation av flerbostadshus behöver en miljöplan upprättas. I Stockholmshems projekteringsanvisningar finns riktlinjer för hur deras miljöplaner ska upprättas.
Byggnadernas energibehov och koldioxidutsläpp ska minimeras genom utformning och val av tekniska system. Där står i planen att Stockholmshem ska ställa energi- och klimatkrav gentemot entreprenörer. I förstudie- och projekteringsfasen ska möjligheterna att installera solceller undersökas. Byggnaden ska projekteras för att uppnå ställda krav och mål och ska uppnås genom att följa Stockholmshems projekteringsanvisningar. I
projekteringsanvisningar står det att energiberäkningar ska utföras enligt BBR och BEN. Genom mätningar ska alla energiberäkningar följas upp och verifieras. Den beräknade och verifierade energianvändningen ska max ligga på 55 kWh/m2 och år. Mätningarna och verifieringen ska följa Miljöbyggnad och Svebys metodik samt uppfylla BBR och BEN. En mätplan ska tas fram under projekteringsskedet som ska uppdateras under projektets gång när mer information om byggnaden tillkommer (Stockholmshems intranät, u.å).
I början av genomförandefasen ska entreprenören kalla till ett arbetsmöte där alla berörda aktörer ska delta för att diskutera kritiskt viktiga detaljer. Under byggandet ska kontroller och mätningar genomföras för att upptäcka fel och brister. Kontrollerna och mätningarna ska göras så tidigt som möjligt för att kunna ändra utformning och korrigera bristerna innan byggnaden står klart. Det ska ske olika typer av kontroller bland annat egenkontroller, termografering, täthetsprovning och fotodokumentation. För att minimera
energiförbrukningen och effektivisera driften av bostäderna menar Stockholmshem bland annat att de lägger stor vikt på kunskapsöverföring och intrimning av tekniska installationer vid driftöverlämningen mellan Stockholmshem och entreprenören (Stockholmshems intranät, u.å).
Om entreprenören vill göra avsteg från Stockholmshems miljökrav behöver de godkännas av Stockholmshems projektchef/projektledare innan genomförande. Under slutbesiktningen ska alla dokument gällande verifiering av miljöplan lämnas över till Stockholmshem. I dokumenten ska entreprenörens miljöansvarige intyga att miljöplanen efterlevts och att att egenkontrollerna genomförts efter entreprenörens egenkontrollsmallar (Stockholmshems intranät, u.å).
2.7 Sammanfattning av bakgrund
Att sänka energiförbrukningen är en viktig del för att skapa mer hållbara städer. Ett sätt att reglera förbrukning är genom att ställa energikrav på bostäder. I Stockholms stad ska en nyproduktion anpassas efter två energikrav; energikraven från Stockholms stad och Boverket. Stadens energikrav är idag 55 kWh/m2 och år (Stockholms stad, 2017) och Boverkets krav för Stockholmsregionen är 75 kWh/m2 och år (Boverket, 2020e).
Energikravet från Stockholms stad kan därför ses som strängare. Hur kraven ska uppfyllas skiljer sig dock åt. Genom funktionskrav i bygglovet står det angivet hur Boverkets energikrav ska uppfyllas (Boverket, 2020c), medan stadens energikrav är inskrivet som en del av hållbarhetskraven i markanvisningsavtalet (Stockholms stad, 2017). Om
17
december 2020). Kommunen har även rätt att dra tillbaka markanvisningar om om det är tydligt att byggherren inte kommer uppnå stadens energikrav (Stockholms stad, 2015). Idag är det få nybyggnationer som uppfyller kraven från Stockholms stad, men trots detta siktar kommunen på att sänka kravet till 45 kWh/m2 per år (Stockholms stad, 2017). Det finns idag olika utmaningar att uppnå en låg energiförbrukning. En byggprocess pågår under en lång tid, och involverar många olika aktörer. Det är därför viktigt att ha tydliga
ansvarsfördelningar och tydliga mål. Ansvarsfördelningen mellan byggherre och entreprenör påverkas bland annat av lagar och entreprenadsform (Söderberg, 2011; Konkurrensverket, 2012). Om ansvarsfördelningen är otydlig kan det påverka
energiförbrukningen. Andra aspekter som påverkar är låg eller obefintlig lönsamheten, kunskapsbrister och andra prioriteringar (Region Stockholm, 2020). Stockholmshem arbetar för att ständigt utvecklas, utvecklingen beskrivs drivas av företagets tre ledord utveckling, omtanke och handlingskraft. Stockholmshem arbetar även efter fyra fokusområden för att nå energikraven. Fokusområdena har sin utgångspunkt i stadens miljöprogram och berör energiplaner, uppföljning, energiprestanda och ökning av antalet solceller (Stockholmshems intranät, u.å).
18
Teoretisk bakgrund och teoretiskt ramverk
för analys
Detta avsnitt kommer att beskriva vad litteraturen anser är viktigt för att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper i en organisation. Även vanliga fel och brister i
byggföretag som kan påverka energiförbrukningen kommer att presenteras i detta avsnitt.
3.1 Teoretisk ramverk
Avsnittet teoretisk ramverk beskriver begrepp och teman som används för att analysera resultatet.
3.1.1 Data, Information och kunskap
Data, information och kunskap är tre begrepp som används ofta men definieras på olika sätt. I många fall används begreppen på ett felaktigt sätt, där personer beskriver data som
information, information som kunskap, och så vidare. För att kunna analysera hur kunskap överförs i en organisation är det därför viktigt att definiera dessa begrepp.
Data kan beskrivas som objektiv fakta av en situation. Den beskriver inte varför en situation har uppstått eller vad de innebär, utan kan ses som ett objektivt protokoll vad som har hänt i en situation (Davenport och Pruskas, 1998). Exempel på data är i en byggnad är;
energiförbrukning, energikälla, temperaturer, med mera. Datan beskriver inte vilken påverkan energikällor och temperaturen har på energiförbrukningen, eller hur en hög energiförbrukningen kan påverka klimatet.
Information beskriver Davenport och Pruskas (1998) som ett meddelande som påverkar en persons åsikt eller beteende. Ett meddelande skapas av en sändare och tas emot av en mottagare. För att meddelandet ska kunna ses som information ska sändaren ha format datan så att den får relevans och syfte för mottagaren. Ett meddelande som inte ger mottagaren någon insikt är inte information och således är det mottagaren och inte sändaren som avgör huruvida ett meddelande är information eller ej. Information kan uppstå på olika sätt, men vanligtvis sker det genom ljud, synlig kommunikation eller via dokument (Davenport och Pruskas, 1998). Information har inget större värde i arbetssituationer innan den fått en mening (Smith, 2001).
Kunskap beskriver Davenport och Pruskas (1998) som en mix av erfarenheter, värderingar, konceptuell information, men också som ett ramverk för hur ny information ska tas emot och utvärderas. I organisationer skapas kunskaper ofta ifrån dokument, rutiner, processer, övningar eller normer. Kunskap skapas ifrån information. Till skillnad från information där sändaren skapar informationen är det mottagaren som skapar kunskapen (Davenport och Pruskas, 1998). Kunskap kan även ses som information som har bearbetats och blivit personifierad av en individ (Alavi & Leidner, 2001).
Davenport och Pruskas (1998) ger fyra exempel hur information kan omvandlas till kunskap:
•
Jämförelse: Hur förhåller sig en information från en situation till en annan? • Konsekvens: Vilken innebörd har informationen för beslut och agerande? • Koppling: Hur relaterar den nya kunskapen till andra kunskaper?19
Figur 6: Förhållande mellan data, information, kunskap Olika typer av kunskap
Det finns flera sätt att kategorisera kunskap. Bland annat kategoriserade Polanyi (2013) två huvudtyper av kunskap; explicit och tyst kunskap. Explicit kunskap beskriv som teoretisk kunskap, det vill säga kunskap som enkelt går att skriva ner (Polanyi, 2013). Den explicita kunskapen är akademisk kunskaps som kan förklaras i språk eller i text och sprids lätt mellan individer (Smith, 2001; Nonaka, 2007). Tyst kunskap beskrivs som praktisk kunskap, när personen bara vet hur man ska göra, “know how” (Polanyi, 2013). Enligt Nonaka (2007) och Smith (2001) skapas tyst kunskap från personliga erfarenheter och att den överförs lättast genom observationer. Då den tysta kunskapen skapas från personliga erfarenheter är den svårare att kommunicera än den explicit kunskapen (Smith, 2001; Nonaka, 2007).
3.1.2 Knowledge Management
Knowledge Management, benämns i denna text som KM, beskriver hur en organisation arbetar systematiskt med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper inom verksamheten (Johansson, 2010; Alavi och Leidner, 2001). Detta innebär att transformera data till tillgänglig information som sedan blir till kunskap som sprids i företaget. KM skapar möjligheter för kunskap att spridas över organisationella hinder (Smith, 2001). Utöver kunskapsöverföring behandlar KM även hur den kollektiva kunskapen används för att utveckla organisationen och göra den mer konkurrenskraftig (Alavi & Leidner, 2001; Smith, 2001). Enligt Smith (2001) går det att dela in KM i fyra olika delar:
• Hantera materiellt intellektuellt kapital såsom patent, upphovsrätter och licenser med mera.
• Organisera och sprida organisationens information och kunskapstillgångar. • Skapa arbetsmiljöer för att dela och överföra kunskap mellan medarbetare. • Ta in och utnyttja kunskap från alla intressenter för att skapa gynnsamma
företagsstrategier.
Inom KM är det viktigt att identifiera hur kunskap samlas in, analyseras, rensas, lagras, sprids och används i företaget för att uppnå de fyra delarna (Smith, 2001). Smith (2001) menar även att det är viktigt att identifiera hur kunskap samlas in, analyseras, rensas, lagras, sprids och används i företaget. Enligt Walczak (2005) är en stor del av KM att skapa en kultur i organisationen där kunskapsöverföring stöds.
Arbete med KM
KM aktiviteter i en organisation har ofta tre klara mål; göra kunskap tydlig och tillgänglig, främja en god kunskapskultur och uppmuntra samarbete i företagets infrastruktur för kunskapsöverföring (Davenport and Prusak, 1998). Det första steget för att främja
20
människor skapas och sprids kunskap och färdigheter. I alla situationer där det sker samspel mellan människor finns det möjlighet att kunskap överförs (Säljö, 2014).
Kunskapsöverföring är en aktiv handling av både överförare och mottagare, där den som överför kunskap ofta inte har kontroll över hur kunskapen tas emot eller hanteras
(Davenport & Prusak, 2003).
Det är viktigt att ha olika sätt för kunskapsöverföring i en organisation. Kunskap ska inte endast föras över via dokument och mejl, utan även genom möten och andra
konversationsformer (Alavi & Leidner, 2001). Kunskapsdatabaser är ett sätt att sprida kunskaper i en organisation. De behöver vara välorganiserade, uppdaterade, trovärdiga och lätta att söka i för att skapa ett värde i användandet av databaserna. Kostnad, tillgänglighet och teknologiverktyg har en stor roll inom KM. IT-verktyg har en stor roll när det kommer till insamling, resning och spridning av kunskap (Smith, 2001). Ett starkt IT-verktyg gör det möjligt att systematiskt lagra och sprida information (Osvalder, 2016; Smith, 2001). Att information finns tillgänglig behöver däremot inte betyda att medarbetare tar till sig informationen. Exempelvis menar Osvalder (2016) att för mycket information kan det leda till förvirring. Det är ofta lättare att sprida explicit kunskap inom en organisation då den är tillgängligare och kan överföras genom bland annat tal, skrift, utbildningar, möten, seminarier, manualer, instruktioner eller andra dokument (Osvalder, 2016). För en lyckad kunskapsöverföring i en organisation behövs personliga kontakter, interaktion mellan medarbetare samt förtroende mellan olika aktörerna. Även att det avsätts tillräckligt med tid för reflektion från organisationen är en viktig del för en lyckad kunskapsöverföring
(Osvalder, 2016).
Företagsklimat
Många organisationer behöver förbättra hur de tar emot och sprider både tyst och explicit kunskap. Stöttande och interagerande lärandearbetsmiljöer som grundar sig i förtroende, öppenhet och uppmuntran till inlärning och delning gör det lättare för medarbetare att dela och ta till sig ny kunskap (Smith, 2001). Kunskapsöverföring bör vara en integrerad del av en organisations arbetsprocesser för att göra det möjligt för medarbetare att ta del av varandras framgångar och motgångar. Ledningen har ett ansvar i att skapa ett klimat på arbetsplatsen som uppmuntrar spridning och överföring av kunskap. Organisationer med interaktiva lärandemiljöer utvecklar ofta sätt att finna, sortera, använda och lagra en växande mängd av relevant data och information (Osvalder, 2016).
Medarbetare kan behöva motiveras till att dela med sig av kunskaper (Smith, 2001). Deci & Ryan (2000) menar att en persons drivkraft eller vilja att utföra en uppgift påverkas av många olika faktorer, där motivation är en viktig faktor. Motivation kan delas in i inre motivation eller yttre motivation. Yttre motivation beskrivs som den motivation en person kan få av en belöning eller bestraffningen från omvärlden. De flesta handlingar en vuxen människa utför påverkas av yttre motivation. Exempel på aspekter som kan påverka är sociala krav och roller som en vuxen förväntas axla. Handlingar som utförs med målet att nå ett specifikt resultat påverkas alltid av yttre motivation. Inre motivation definieras som den tillfredsställelse som uppgiften medför oberoende av de efterföljder som den kan ge. Den inre motivationen kan påverkas av till exempel positiv eller negativ feedback. Motivation genom att ge belöningar eller hot kan påverka den inre motivationen hos människor negativt och leda till mindre kreativitet och mindre problemlösning. Det vill säga att när yttre
21
Analysteman av KM
För att analysera KM inom en organisations kan man analysera organisationen utifrån tre teman. Temanena är konstruerade utifrån den teoretiska bakgrunden om KM. De är;
Infrastruktur och tillgänglighet, Ledningens stöd och vision samt Organisationskultur och samsyn.
Infrastruktur och tillgänglighet
Infrastruktur i KM är det som får kunskap att överföras i en organisation. Det behövs olika sätt att överföra kunskap i en organisation för att uppnå en lyckad KM (Osvalder, 2016). I tillgänglighet ingår att alla medarbetare vet var kunskap finns och hur man får tillgång till den. Det innefattar också hur en person kan dela med sig sina kunskaper till sina
medarbetare, så att kunskap inte fastnar hos en person eller en avdelning. Ett vanligt sätt att öka tillgängligheten är genom personliga kontakter och IT-verktyg som kunskapsdatabaser (Davenport & Prusak, 1998; Smith 2001).
Ledningens stöd och vision
Det går inte att få en fungerande KM utan ledningens stöd. Genom planering och avsättning av tid samt ekonomiska resurser kan ledningen skapa förutsättningar för lyckad KM
(Knauseder, Styhre & Josephson, 2003). Genom att ge tydliga direktiv och incitament skapas dessa förutsättningar. Ledningens medvetenhet och engagemang skapar en organisations vision och visar en väg som ledningen vill att organisationen ska följa. I visionen ska mål för vad man vill uppnå och vilken kunskap som behövs för att nå målet finnas med (Nonaka, 2007).
Organisationskultur och samsyn
Organisationskultur styrs av gemensamma värderingarna, tankesätt och normer. Inställning till kunskapsöverföring kan både ha en positiv och en negativ inverkan på hur bra kunskap kan spridas i en organisation. En stor del av KM är att skapa en kultur i organisationen där kunskapsöverföring stöds (Walczak, 2005). Arbetsmiljöer som stöttar och uppmuntrar till lärande ger bra förutsättningar för KM (Smith, 2001). Medarbetarnas förtroende för varandra påverkar möjligheterna för en lyckad kunskapsöverföring (Osvalder, 2016). Att arbeta mot samma mål är också en viktig del för att uppnå en bra organisationskultur. För att motivera personalen att arbeta mot samma mål är det en fördel om ledningens vision är i linje med personalens syn.
3.2 KM i byggbranschen
I detta avsnitt beskrivs hur KM används i byggbranschen för att bygga energismarta bostäder. Även vilka förbättrings och utvecklingsområden som finns beskrivs.
