Denna experimentella fallstudie har öppnat frågor och problematiseringar som skulle kunna vara intressanta att studera vidare. Bland annat skulle denna studie kunna göras med ytterligare en fallgrupp med en kombinerad undervisningsmetod av traditionell och laborerande. Detta skulle vara intressant i och med att forskning pekar på att grammatikundervisning bör ske genom flera olika undervisningsmetoder. En annan variabel att ha i åtanke i liknande studier är att undersöka skillnaden i inlärning mellan pojkar och flickor. Skolors traditionella grammatikundervisning skulle även vara intressant att studera i förhållande till studier där andra undervisningsmetoder provas.
Referenser
Ask, S. (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. (Uppl. 1:2). Lund: Studentlitteratur.
Boström, L. (2004). Lärande & metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med
traditionell undervisning i grammatik. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan
för lärande och kommunikation.
Boström, L., Josefsson, G. (2006). Vägar till grammatik. (Uppl. 1:6). Lund: Studentlitteratur.
Brodow, B. (2000). En undersökning av svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning. I B. Brodow, N.-E., Nilsson, S.-O., Ullström. Retoriken
kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. (Uppl. 1:13). Lund:
Studentlitteratur, s. 67–134.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 3). Stockholm: Liber. Denk, T. (2012). Komparativa analysmetoder. (Uppl. 1:1). Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio
punkter. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2019) Enkäten i praktiken. (Uppl. 4:1). Lund: Studentlitteratur.
Guvå, L., M., Wewel, Å. (2017). Spegla språket 8 – grundbok i svenska. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Josefsson, G. (2016). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. (Uppl. 2:12). Lund: Studentlitteratur AB.
Mitchell, D., Dunn, R., Klavas, A., Lynch, V., Montgomery, N., & Murray, J. (2003). Effects of traditional versus tactual/kinesthetic instruction on the achievement in, application of, and attitudes toward grammar of junior-high and high school learning disabled students. National Forum for Applied Educational Research Journal. 6 (3), 115–122. Hämtad 20-04-19
https://go.gale.com/ps/anonymous?id=GALE%7CA94078155&sid=googleScholar& v=2.1&it=r&linkaccess=abs&issn=10961453&p=AONE&sw=w
Nilsson, N.-E. (2000). Varför grammatikundervisning? I B. Brodow, N.-E., Nilsson, S.-O., Ullström. Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. (Uppl. 1:13). Lund: Studentlitteratur, ss. 11–27.
Rehnqvist, G., Svensson, G. (2012). Lära om språk. Språkvetenskaplig introduktion –
grundläggande termer och begrepp. (Uppl. 2). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. (PDF) Hämtad 2019-11-18 www.skolverket.se/publikationer
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Nordstedts. (PDF) Hämtad 2019-11-18
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/155396804233 3/pdf3975.pdf
Säljö, R. (2003). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts & Söner AB.
Teleman, U. (1987). Grammatik på villovägar. (Uppl. 3). Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag.
Tornberg, U. (2015). Språkdidaktik. (Uppl. 5). Malmö: Gleerups utbildning.
Ullström, S.-O. (2000). Inledning. I B. Brodow, N.-E., Nilsson, S.-O., Ullström.
Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. (Uppl.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN:91-7307-008-4. Stockholm. PDF (Hämtad
Bilagor
Bilaga A Informationsbrev till vårdnadshavare
Hej!
Under v 46 hade jag lektioner i grammatik (satslära) med klassen. I samband med dessa lektioner samlade jag in material som grund för en liten studie om undervisning och om hur elever kan lära sig grammatik på olika sätt. Ett litet test (om satslära) och en kort enkät görs av eleverna v 47.
I och med att forskning på elever under 15 år behöver ha vårdnadshavares medgivande vill jag meddela att det går bra att maila mig om man har något emot att specifika provsvar och/eller enkätsvar används. Jag tolkar tystnad som samtycke. I min text kommer inga namn eller platser nämnas, och ingen känslig data har samlats in i och med att det handlar om grammatik generellt och satsdelar specifikt.
Med vänlig hälsning, Judit Wickenberg Mail: xx222xx@student.lnu.se
Bilaga B Förkunskapsprov
Grammatik - förkunskapstest
Namn:1. Vad är ett...
a. Substantiv b. Verb c. Adjektiv d. Adverb e. Pronomen f. Preposition g. Räkneord h. Konjunktion2. De grammatiska begreppen är numrerade. Sätt rätt nummer i
rutan om dess rätta förklaring.
1.Kongurensböjning 2.Genetiv 3.Komparera 4.Bestämd form 5.Singular 6.Tempus 7.Tema 8.Hjälpverb
Nummer: Förklaring:
man kan låta adjektiven ingå i tre jämförelser (stor, större, störst)
den substantivform som betecknar ägande
verb som måste kombineras med andra verb (ex. hade hoppat)
vi beskriver hur ett verb böjs (ex. infinitiv, supinum)
olika tidsformer, vi placerar in handlingen i tiden (presens, preteritum, perfekt, pluskvamperfekt, futurum)
den substantivform som betecknar det som är känt.
adjektiven böjs efter sina huvudord
3. Här nedan följer några satsdelar. Beskriv deras funktion:
a. Predikat b. Indirekt objekt c. Predikativ d. Attribut e. Subjekt
4. Vad är en huvudsats?
5. Vad är en bisats?
6. Hur kan man lista ut vad som är en huvudsats och vad som är en
Bilaga C Uppgiftsbeskrivning elevcentrerad
undervisningsmetod
Uppgiftsbeskrivning - Labba med ert språk!
Material: Formelsamling (förklaringar om satsdelar), låda med färgkodade
ordlappar, uppgiftsbeskrivning.
Nu har ni fått en hel del ord med olika färger i lådan framför er. Vad är dessa för
ord? Varför har de olika färger? Kan ni lista ut något mönster?
Följ ordningen 1, 2, 3, 4, 5. Arbeta tillsammans i gruppen, diskutera och gå in i rollen som “forskare”. Våga laborera med ordlapparna. Ta hjälp av
“formelsamlingen” på bordet.
1. Dra varsin lapp och rada tre lappar efter varandra i den ordning som de
hamnar. Fortsätt tills lapparna är slut (ni får ihop 20 st rader).
2. Läs upp “meningarna” högt. Fungerar orden ihop? Varför/ varför inte? 3. Ta hjälp av formelsamlingen och ställ en hypotes/hypoteser* om vad som
fungerar/inte fungerar och varför ni tror det. Skriv ned er hypotes på det skrivpapper ni fått.
4. Prova era hypoteser en i taget. Ändra om bland lapparna och prova er fram.
5. Skriv slutsatser om vad ni kommit fram till. Förklara så utförligt ni kan om hur ni kom fram till era slutsatser med hjälp av formelsamlingen.
Tips! Det finns mycket som inte kan stämma och bli tokigt. Våga leka och laborera er fram! Våga ifrågasätta och leta lösningar med hjälp av formelsamlingen.
*En hypotes är det resultat man tror att man kommer få av en undersökning,
observation eller experiment. Den skall helst vara så precis som möjligt. I en hypotes skriver man alltså inte att jag tror det kan vara A eller B utan man bestämmer sig för att tro på en sak och sedan ifall experimentet visar något annat först då byter man
hypotes. Exempelvis “Vi tror att de gula lapparna är …” eller “Vi tror att gula lappar alltid måste komma först i raden” eller “De gröna och blåa lapparna måste vara med för att det ska kunna bli en fullständig mening”.
Bilaga D Formelsamling
Formelsamling - Formler till satsdelar i svenska språket
Satser och eller meningar
En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger.
s p = fullständig sats
Saknas subjekt eller predikat är satsen ofullständig. Ex. Hejsan! Hoppsan!
En mening kan vara hur kort eller lång som helst, en mening börjar alltid med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken.
Ex. Hoppsan! = mening, men ofullständig sats.
Ex. När det började blåsa på morgonen var vi tvungna att ta in all tvätt. =mening med två fullständiga satser.
Huvudsats och Bisats
Satser kan vara antingen huvudsats eller bisats. En huvudsats kan ensam bilda en mening. Ex. Katten jamar.
En bisats kan inte ensam bilda en mening. Ex. när hunden springer förbi.
En bisats måste sättas ihop med en huvudsats för att det ska bli en mening. Ex. Katten jamar, när hunden springer förbi.
BIFF-regeln hjälper dig att se om det är en huvud- eller bisats. I Bisats kommer Inte
Före Första verbet. I huvudsats kommer inte efter första verbet.
Ex. Katten jamar inte, när hunden inte springer förbi.
Satsdelar
Vad är skillnaden på ordklasser och satsdelar?
Ordklasser = system där varje ord i språket tillhör en speciell ordklass. Exempelvis:
substantiv, verb, adjektiv, adverb, pronomen, räkneord, konjunktioner, subjunktioner. Satsdel = system där orden i en sats (mening) får en viss betydelse/roll.
Predikat (p) Subjekt (s)
Direkt objekt (dir obj) Indirekt objekt (ind obj) Predikativ(pf)
OBS! Börja alltid med att ta ut (/ställa satsdelsfrågan för) predikat och sedan subjekt
osv….
Predikat
Predikatet (p) talar om vad som händer i en sats. Predikatet är alltid ett eller flera verb.
Ställ en fråga om vad som händer eller vad någon gör i en sats så får du svar på vad som är predikatet.
Ex. Sven plockade rosor åt Svea. Satsdelsfråga: Vad gjorde Sven? Svar: plockade. Plockade är predikatet
Ex. Jag skulle vilja försöka sluta sniffa i mina grannars brevlådor. Satsdelsfråga: Vad är det jag vill göra?
Svar: skulle vilja försöka sluta sniffa. “skulle vilja försöka sluta sniffa” är predikaten. Ex. Har han lämnat in lappen?
Satsdelsfråga: Vad har någon gjort?
Svar: Någon har lämnat. Har och lämnat är predikaten. Predikaten behöver inte alltid stå bredvid varandra i en sats.
Subjekt:
Subjektet (s) talar om vem, vilka eller vad som gör någonting.
Ställ en fråga: Vem/ vad/ vilka + predikatet. Då får du fram subjektet. Ex. Sven plockade rosor åt Svea.
Satsdelsfråga: Vem plockade?
Svar: Sven plockade. Sven är subjektet.
Ex. Lena och Greta sjunger två gånger i veckan. Satsdelsfråga: Vem sjunger?
Svar: Lena och Greta. Lena och Greta är subjekt. Ex. Det gula, charmiga huset låg vid en sjö. Satsdelsfråga: vad ligger?
Svar: Det gula, charmiga huset ligger. Det gula, charmiga huset är alltså subjekten. Huvudordet är huset, bestämningar är det gula, charmiga.
Direkt objekt:
Direkt objekt (dir obj) hör ihop med predikatet. Direkt objekt svarar på frågan:
Vem/ vad/ vilka + predikatet + subjektet?
Ex. Sven plockade rosor åt Svea. Satsdelsfråga: Vad plockade Sven?
Svar: Sven plockade rosor. Rosor är direktobjektet. Ex. Killarna spelade Guitar Hero och Sing Star. Satsdelsfråga: Vad spelade killarna?
Svar: De spelade Guitar Hero och Sing Star. Guitar Hero och Sing Star är direktobjektet.
Ex. Mormor bakade bullar och pepparkakor. Satsdelsfråga: Vad bakade mormor?
Svar: Mormor bakade bullar och pepparkakor. Bullar och pepparkakor är direkt objektet.
Indirekt objekt:
Indirekt objekt (ind obj) hör ihop med predikatet. Indirekt objekt svarar på frågan:
Åt/till/för/från + vem/vilka/vad + predikatet + subjektet.
Ex. Mats plockade rosor åt Tove.
Satsdelsfråga: Åt vem plockade Mats rosor?
Svar: Mats plockade rosor åt Tove. Tove är indirekt objekt. Ex. Mormor bakade bullar till de glada barnbarnen.
Satsdelsfråga: Till vem bakade mormor? Svar: Mormor bakade till de glada barnbarnen.
De glada barnbarnen är indirekt objekt. Barnbarnen är huvudord och de glada är bestämning till huvudordet.
Predikativ:
Predikativ (pred) är en nödvändig, utfyllnad för predikatet för att satsen ska bli riktig. Predikativ behövs vid de ”små” verben som vara, bliva, heta, kallas, verka och
kännas.
Ex. Han var ledig idag. Satsdelsfråga: Vad var han?
Svar: Han var ledig. Ledig är predikativ.
Både direkt objekt och predikativ svarar på frågan: Vad + predikat + subjekt? Hur skiljer du dem åt?
Predikativ är nödvändigt för att satsen ska bli meningsfull. Kom ihåg vara, bliva, heta, kallas.
Ex. Ögonen var bruna. Om du tar bort predikatsfyllnaden bruna blir satsen meningslös: Ögonen var.
Direkt objekt kan du ofta ta bort utan att satsen blir meningslös.
Ex. Mormor bakade bullar. Om du tar bort det direkta objektet bullar fungerar fortfarande satsen: Mormor bakade.
OBS! Börja alltid med att ta ut (/ställa satsdelsfrågan för) predikat och sedan subjekt
Bilaga E Grammatikprov
Vilket är predikatet i satsen ”Jag skulle vilja försöka sluta sniffa i mina granars brevlådor”?
o Skulle vilja o Skulle
o Skulle vilja försöka
o Skulle vilja försöka sluta sniffa
Hur skiljer man på direkt objekt och predikativ? Det finns 3 svar som är rätt. o Direkt objekt kan du ta bort utan att satsen blir meningslös.
o Direkt objekt svarar på frågan åt/till/för/från + vem/vad/vilka. o Predikativ är nödvändigt för att satsen ska bli meningsfull.
o Både direkt objekt och predikativ svarar på frågan: Vad+ predikat + subjekt?
Vad är ett predikat?
o Predikatet talar om vad som händer eller vad någon gör i en sats. o Predikatet talar om vem, vilka eller vad som gör något i en sats. o Predikatet talar om hur något ser ut.
o Predikatet behöver inte finnas med i en sats.
Sätt markering för rätt satsdel med rätt ord för satsen ”Han var ledig”
Predikativ Predikat Subjekt
Han var ledig
Sätt markering för rätt satsdel med rätt fråga
Predikat Subjekt Direkt objekt
Indirekt objekt Åt/till/för/från+vem/vilka/vad
Vem/vad/vilka+ predikat? Vem/ vad/ vilka + predikatet + subjektet?
Vad händer/görs?
Hur kan man ta reda på om en sats är en bisats? o I en bisats kommer INTE efter första verbet. o I en bisats kommer INTE före första subjektet. o I en bisats kommer INTE efter första subjektet. o I en bisats kommer INTE före första verbet.
Vad är skillnaden mellan en sats och en mening? o En sats och en mening är samma sak.
o En sats måste innehålla ett subjekt och predikat. Det behöver inte en mening. o En sats börjar alltid med stor bokstav och avslutas alltid med punkt.