Denna undersökning har använt en teoretisk utgångspunkt, en modell, som är gjord för skolundervisning. Skolundervisning och teaterundervisning i kulturskola skiljer sig åt. En konkret skillnad är hur många uppsatta mål det finns. Ett svar utifrån resultatet skulle kunna vara att teater behöver förtydliga sina mål som Ahlstrand (2014) menar, men i resultatet kan också ses hur lärarna hittar lösningar för att ändå göra målen tydliga. En fördel är att de kan följa elevens utveckling organiskt och inte behöver följa förutbestämd kurva. Vilka fördel och nackdelar som finns med mer tydliga mål i teaterundervisning är något som behövs
I denna studie läggs fokus på lärarens syn kring feedback det har väckt många frågor kring elevens syn. Detta är något som behöver undersökas vidare för att få svar på hur elevens utveckling kan främjas genom feedback och om det går att lära sig ta emot feedback. Att här undersöka hur eleverna tar emot feedback och vad de ser som en bra feedbackprocess är nödvändigt för att verkligen se vad som är ett hållbart feedbackklimat i teaterundervisning.
Slutsats
Studien visar att i teaterundervisning har teaterpedagogen en möjlighet att arbeta med lärande av att ge och ta feedback. Det är dock ett val för ska eleverna lära sig att ta emot och ge feedback krävs ett stort medvetet arbete där teaterpedagogen behöver etablera ett arbetssätt hos eleven stegvis.
REFERENSER
Ahlstrand, P. (2014). Att kunna lyssna med kroppen: En studie av gestaltande förmåga inom
gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Institutionen för etnologi,
religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.
Ahrne, G., och Eriksson-Zetterquist (2015). Intervjuer i Ahrne, G., & Svensson, P. (red).
Handbok i kvalitativa metoder. (s.34-54) Liber.
Ahrne, G., och Svensson, P. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt i Ahrne, G., & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. (s.17-31) Liber.
Berg M. E., och Erlandsson, A. (2007). Coaching: Att hjälpa ledare och medarbetare att
lyckas. Studentlitteratur.
Brooks, C., Carroll, A., Gillies, R., och Hattie, J. (2019). A Matrix of Feedback. Australian
Journal of Teacher Education, 44(4), 14–32. https://doi.org/10.14221/ajte.2018v44n4.2
Codex. (2020). Informerat samtycke. Hämtad 27 maj 2020, från Codex,
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Duncan, J., och E. West, R. (2018). Conceptualizing group flow: A framework. Educational
Research and Reviews, 13(1), 1–11. https://doi.org/10.5897/ERR2017.3313
Feedback. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-20 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/feedback
Fopp, D. (2013). Regi med barn och unga: En studie av hur personregi används i barn- och
ungdomsteaterverksamhet (Avhandling). Stockholm. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91437
Hattie, J., och Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational
Research, 77(1), 81–112. https://doi.org/10.3102/003465430298487
Hellspong, L. (2004). Konsten att tala: Handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. Hilmarsson, H. T. (2012). Samtalet med känslomässig intelligens. Studentlitteratur. Kornetsky, L. (2017). Signature pedagogy in theatre arts. Arts and Humanities in Higher
Education, 16(3), 241–251. https://doi.org/10.1177/1474022216652771
Kulturskolerådet. (u.å.). Kulturskolans Roll och förutsättningar-en orienteringsskrift för dig
file:///D:/Documents/Universitet/Sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt%20arbete/Bakgrund/L% C3%A4sa/kulturskolans_roll_och_forutsattningar.pdf
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Landell, U. (2018). ”Pedagogen ska lära ut en konstform…och som regissör måste jag tänka
pedagogiskt”: en studie av teaterlärares arbete med en teaterföreställning (Avhandling).
Linköping. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147325 Lerman, L., och Borstel, J. (2003). Liz Lerman och Borstel’s critical response process: A
method for getting useful feedback on anything you make, from dance to dessert.
Malby, M. (2010). Att främja teaterstudentens växande: vad kräver det av teaterläraren?. (magisteruppsats). Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för musik- och teatervetenskap.
Olsson, Bengt. (2010). Bedömning i estetiska ämnen – mer än bra eller dålig konst eller musik. I A. Klapp Ekholm (Red.), Bedömning för lärande: - En grund för ökat kunnande. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet.
Spolin, V. (1999). Improvisation for the theater: A handbook of teaching and directing
techniques (3. ed..). Evanston, IllNorthwestern University Press.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Zandén, O. (2010). Samtal om samspel: Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om
ensemblespel på gymnasiet. Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten,
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjuguide
Du som deltar i intervjun kommer vara anonym. All personinformation kommer under och efter studien hållas dold för utomstående.
Materialet kommer spelas in och transkriberas. Själva inspelningar kommer att raderas när uppsatsen är klar.
Informationen som samlas in kommer endast användas till studien.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan närsomhelst välja att avbryta ditt deltagande. Bakgrund
Du får gärna börja berätta om din erfarenhet som teaterlärare? Berätta om teaterkurserna på din kulturskola?
Vad har ni för mål med kurserna? Hur ser du på din roll som teaterlärare?
Man talar ofta om att det inte ska finnas något rätt och fel i teaterundervisningen. (ska du ha svaren)
Metod för Feedback
Hur använder du feedback i din undervisning?
Kan du utförligt beskriva en specifik situation där du gett feedback eller kritik. (vilka olika sätt, i vilka situationer.)
Kan du ge exempel.
Hur upplever du elevernas reaktion på den feedback du ger? (är det olika från person till person, Vad har de med sig?)
(Har du någon gång upplevt en feedback situation som gått dålig. Vad är det som brukar hända då? Hur har du upplevt problemet? Vilka problem har du upplevt med att ge feedback och konstruktiv kritik?)
Vad tror du är elevernas mål med undervisningen?
Har du mött motstånd från elever i att ta emot feedback? Kan man lära eleven att ta emot feedback?
Hur Tror du de ser på dig som lärare? Individen i gruppen.
Hur tänker du kring individens utveckling i gruppen? Om elever är på väldigt olika nivå hur hanterar du det? (Kan du anpassa till allas utveckling. Vad prioriterar du)
Hur ser du på att ge personlig Feedback: (Vilka situationer har du möjlighet att ge personlig feedback?)
Tror du det skulle vara nyttigt med mer personlig feedback? Hur ser du på elever ger feedback till varandra.
Avslut
Har du något mer att tillägga?
Går det bra att jag hör av mig om det dyker upp frågor? Då vill jag tacka för att du ställt upp.
Bilaga 2: Informationsmejl
Hej!
Mitt namn är Lisen Hertzman. Jag går sista terminen på teaterpedagogprogrammet på
Musikhögskolan, Örebro Universitet och skriver just nu mitt självständiga arbete. Jag undrar om du skulle vilja ställa upp och bli intervjuad i min studie?
Jag är intresserad av feedback och kritik i teaterundervisning på kulturskola. Jag är nyfiken på hur man kan arbeta med det, vilka problem och vilka möjligheter man kan stöta på.
Intervjun kommer ske via länk, förslagsvis genom zoom. Den kommer pågå max 1 h och ske under vecka 16 eller 17.
Jag hoppas detta låter spännande och att du vill delta i min studie. Nedan hittar du information som är viktig att ta del av innan du deltar i studien.
Intervjuns genomförande:
Du som deltar i intervjun kommer vara anonym.
Materialet kommer spelas in och transkriberas. Själva inspelningar kommer att raderas när uppsatsen är klar.
All personinformation kommer under och efter studien hållas dold för utomstående.
Informationen som samlas in kommer endast användas till studien.
Ditt deltagande är frivilligt och du kan närsomhelst välja att avbryta ditt deltagande.
Med vänliga hälsningar,