Forskningen är eftersatt vad gäller relationen mellan naturvetenskap, konstuttryck och skapande aktiviteter och hur de integreras med naturvetenskap i förskolans vardagliga verksamhet (Areljung 2017, s. 80). Överhuvudtaget menar Areljung att hennes studier visar att estetiska uttrycksformer utgör en avgörande del av yngre barns undersökande (Areljung 2017, s. 81). Barns estetiska handlingar och uttryck skulle därför vara av intresse att undersöka i en studie där barn observeras i sitt görande.
Utanför ramen för denna uppsats är frågan om genus och pojkar och flickors olika intressen och möjligheter till utforskande aktiviteter. Anna Gunther Hanssen (2018) har undersökt hur förskolans utemiljö formar ett begynnande naturvetenskapligt kunnande hos flickor och pojkar och ifrågasätter utemiljön som en neutral och jämlik plats för lärande. Fortsatt forskning om hur miljön påverkar flickor och pojkars möjligheter att lära naturvetenskap och förskollärares medvetenhet om frågan är aspekter som skulle kunna utredas vidare, såväl som naturvetenskapens möjligheter till en könsneutral verksamhet som kan utjämna skillnader och verka för jämlikhet. Thulin (2011, s. 108) menar att en bättre didaktisk medvetenhet hos förskolläraren ökar barns förmåga att tänka kritiskt och kan utveckla ett större intresse för naturvetenskap. Detta ställer frågor hur man kan arbeta med alla STEAM-ämnen med fokus på hållbar utveckling i svensk förskola. Barns tendens att samverka i kreativa processer i sitt utforskande av naturvetenskapliga ämnen och vardagliga dilemman kan göra att förskollärare kan komma närmare vad som kan utgöra ett naturvetenskapligt innehåll med fokus på hållbar utveckling.
32
Referenser
Areljung, S. (2017). Utanför experimentlådan: Kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning. Diss. Umeå: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet.
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Aumu%3Adiva-135095
Ashbrook, P. (2016). The Early Years: Fostering environmental Stewardship. I Science and
Children,53 (6). National Science Teachers Association, 2016, ss. 26-27.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. I Qualitative Research in
Psychology 3(2), ss. 77-101.
https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Björklund, C. & Pramling Samuelsson, I. (2020). Inledning – grundläggande begrepp och synsätt. I Björklund, C. & Pramling Samuelsson (red.) Innehållets didaktik i förskolan. Stockholm: Liber, ss. 10–20.
Björklund, C. & Pramling Samuelsson, I. (2020). Att peka ut något för någon. I Björklund, C. & Pramling Samuelsson (red.) Innehållets didaktik i förskolan. Stockholm: Liber, ss. 22–27. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 3. Stockholm: Liber.
Burnard, P. & Colucci-Gray, L. (red.). Why Science and Art Creativities Matter: (Re-)Configuring
STEAM for Future-Making Education. Critical Issues in the Future of Learning and Teaching, vol. 18.
Leiden/ Boston: Brill Sense, ss. 1–13.
Caiman, C. (2015). Naturvetenskap i tillblivelse – barns meningsskapande kring biologisk mångfald
och en hållbar framtid. Diss. Stockholm: Department of Mathematics and Science Education,
Stockholms univ.
DeJarnelle, N.K. (2018). Implementing STEAM in the Early Childhood Classroom. I European
Journal of STEM Education, 3 (3), 18, ss. 1-9.
https://doi.org/10.20897/ejsteme/3878
Due, K., Tellgren, B., Areljung, S., Ottander, C. & Sundberg, B. (2018). Inte som i skolan – pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan. I NorDiNa, 14(4), ss. 411–426.
https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1263789/FULLTEXT01.pdf
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk dokumentation som
grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss.
Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms univ.
Fenyvesi, K., Lehto, S., Brownell, C., Nasiakou, L., Lavicza, Z. & Kosola, R. (2020). Learning Mathematical Concepts as a Whole-Body Experience: Connecting Multiple Intelligences, Creativities and Embodiments within the STEAM Framework. I Burnard, P. & Colucci-Gray, L. (red.). Why
Science and Art Creativities Matter: (Re-)Configuring STEAM for Future-Making Education.Critical Issues in the Future of Learning and Teaching, vol. 18. Leiden/ Boston: Brill Sense, ss. 300-336.
33
Fleer, M. (2019). Scientific Playworlds: A Model of Teaching Science in Play-Based Settings. I
Research in Science Education, 49 (5). Dordrecht: Springer Science, ss. 1257-1278.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/s11165-017-9653-z
Furness, K. (2017). Formulera: Bild och projekt i förskolan. Stockholm: Liber.
Günther-Hanssen, A. (2018). Begynnande naturvetenskap och könade kroppar i förskolans utelek. I
Tidskrift för genusvetenskap nr 39 (4), ss. 9–30.
Halldén, G. (2007). Omsorgsbegreppet och bilden av barnet. I Halldén, G. (red.) Den moderna
barndomen – och barns vardagsliv, ss. 60–80.
Hjälmeskog, K., Andersson, K., Gullberg, A. & Lagrell, K. (2020). Didaktik i förskolan. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Jonsson, A. (2011). Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Lic.avh. Göteborg: Göteborgs universitet.
Larsson, J. (2016). När fysik blir lärområde i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gup.ub.gu.se/publication/243300
Lindeman, K.W., Jabot, M. & Berkley, M.T. (2013). The Role of STEM (or STEAM) in the Early Childhood Setting. I Learning Across the Early Childhood Curriculum Advances in Early Education
and Day Care, vol. 17, ss. 95–114.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Löfdahl, A. & Pérez Prieto, H. (2014). Förskolans dokument. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzèn, K (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 166–173.
Palmer, A. (2020). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i
arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund – Perspektiv och förhållningssätt i
förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Sharapan, H. (2012). From STEM to STEAM: How early Childhood Educators Can Apply Fred Roger´s Approach. I YC Young Children, January 2012, vol.67 (1), ss. 36-40.
https://www.jstor.org/stable/42731124
Siry, C. & Kremer, I (2011). Children Explain the Rainbow: Using Young Children´s Ideas to Guide Science Curricula. I Journal of Science Education & Technology 20 (5), ss. 643-654.
doi:10.1007/s10956-011-9320-5
Skolverket (2020). Naturvetenskaps- och tekniksatsningen: Didaktisk inledning.
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a2a08f/1531490434515/Didaktisk%20inl edning_KLAR.pdf [2020-12-14]
34
Skolverket (2016). Redovisning av uppdrag om utvecklingsinsatser inom områdena naturvetenskap
och teknik. Skolverket 2016. https://www.skolverket.se/publikationer?id=2736
Sommerville, M., McGavock, T. & Stephenson, K. (2020). Becoming Bird: Creative Pedagogies for Future-Making Education? Burnard, P. & Colucci-Gray, L. (red.). I Why Science and Art Creativities
Matter: (Re-)Configuring STEAM for Future-Making Education. Critical Issues in the Future of Learning and Teaching, vol. 18. Leiden/ Boston: Brill Sense, ss. 35–51.
Thulin (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapligt innehåll i
förskolan. Diss. Göteborg: Univ.
https://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:563009/FULLTEXT01.pdf
Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur AB.
Walan, S. & Enochsson, A-B. (2019). The potential of using a combination of storytelling and drama, when teaching young children science. I European Early Childhood Education Research Journal,
27(6), ss. 821-836. https://doi.org/10.1080/1350293X.2019.1678923
Whalström, N. (2016), Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups utbildning.
Yakman, G. (2008). STEAM education: an overview of creating a model of integrative education.
https://www.researchgate.net/publication/327351326_STEAM_Education_an_overview_of_creating_ a_model_of_integrative_education
Åberg, A. & Lenz-Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt
35
Bilagor
Den didaktiska triangeln och den didaktiska pyramiden (Hjälmeskog et al, 2020, ss. 26-33).
Innehåll Barn Förskollärare Innehåll Barn Barn Förskollärare Miljö
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se