5. Metod
8.4 Vidare forskning
Denna uppsats har på grund av de omständigheter kursen inbegriper endast kunnat skrapa på ytan av det material som har samlats in. Mer generösa omständigheter hade kunnat betyda ett mer generöst resultat. Föreliggande studie har tagit tag i flera trådar som inte har nystats upp hela vägen vilket vidare forskning gärna får fortsätta linda upp.
Ett område som är intressant att studera vidare är hur de kvalificerade samtalens innehåll kan förbättras exempelvis genom att de i större utsträckning blir reflekterande. Ett annat forskningsområde för att nyansera resultaten skulle kunna vara att genomföra samma enkät i en stor population specialpedagoger. Det kan även vara intressant att i en forskningsstudie följa samtalen i arbetslagen under en längre tid med intervjuer av lärare, specialpedagoger samt rektorer. En annan möjlig forskningsstudie för att fördjupa sig kan vara att undersöka elevers upplevelse av arbetslagsarbete, om de nu har någon upplevelse därav.
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Ahlefeld Nisser, Désirée von (2009). Vad kommunikation vill säga: en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet
Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Barley, Zoe A. & Beesley, Andrea D (2007).Rural School Success: What Can We Learn? Journal of Research in Rural Education.
Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur
Berg, Gunnar (1999). Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling: en bok för skolutvecklare om skolans styrning. 2., rev. uppl. Stockholm: Gothia
Bladini, Kerstin & Naeser, Monica (2013). Att kvalificera ett samtalsuppdrag: om ett utvecklingsarbete i speciallärarprogrammet. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet
Bladini, Kerstin. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Enskede: TPB
Blossing, Ulf (2008). Kompetens för samspelande skolor. Om skolorganisationer och skolförbättring. Lund: Studentlitteratur
Broady, Donald (3/2007) Den dolda läroplanen: KRUT nr 127
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Lars Torsten & Hultman, Jens (2014). Kritiskt tänkande – utan tvivel är man inte riktigt klok. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Fritzell, Christer (2009). Kvalificerade samtal: kunskap, mening, bildning.Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö universitet
Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (red.) (2016). Kollektivt lärande i arbetslivet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken?: specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning : en enkätstudie. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet
Habermas, Jürgen (1996). Kommunikativt handlande: texter om språk, rationalitet och samhälle. 2. uppl. Göteborg: Daidalos
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur Horn, Ilana Seidel & Little, Judith Warren (2010). Attending to Problems of Practice: Routines and Resources for Professional Learning in Teachers’ Workplace Interactions. American Educational Research Journal
Larsson, Pär & Löwstedt, Jan (2014). Strategier och förändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Leach, Tony (2009). Maybe I can flly; nurturing personal and collective learning in professional learning communities. Pastoral Care In Education
Lindgren, Lena (2008). Utvärderingsmonstret. Kvalitets och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Løw, Ole (2011). Pedagogisk handledning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Medarbetarundersökning, 2016
Molander, Bengt (1988). Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. 2. uppl. Stockholm: Thales
Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur
Scheeres, Hermine, Solomon, Nicky, Boud, David & Rooney, Donna (2010). When is it OK to learn at work? The learning work of organisational practices. Journal of Workplace Learning
Sverige (2012). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). 2., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Svensk författningssamling: SFS 2011:688 Förordning om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Utkom från trycket, 10 juni 2011.
Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativa metoder i Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 2. uppl. Stockholm: Liber
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1.
Information om enkäten
Tack för att du tar dig tid och läser detta! Anledningen till att du läser detta är att du arbetar i ett arbetslag. Enkäten utgör datainsamlingen i min examensuppsats, Specialpedagogprogrammet Linnéuniversitet. Fokus för uppsatsen är lärares upplevelse av kvalificerade samtal i arbetslaget samt lärares upplevelse av viktiga faktorer för ett framgångsrikt arbetslagsarbete.
Uppsatsens syfte är att undersöka kvalificerade samtals funktion (roll/betydelse) för lärares arbete i arbetslag samt vilka faktorer lärare värderar högt för ett framgångsrikt arbetslagsarbete. Deltagandet är helt frivilligt och du får när som helst avbryta enkäten. Enkäten består av fem olika delar. Bakgrund, faktorer för ett framgångsrikt arbetslagsarbete, organisationskultur, samtal i arbetslaget samt samtalens innehåll.
Resultatet av enkäterna kommer sammanställas och redovisas i min examensuppsats. Enkäterna kommer anonymiseras och det kommer inte vara möjligt att se vad just du har svarat.
Om du har frågor eller synpunkter får du gärna kontakta min handledare lektor Leif Nilsson,
leif.nilsson@lnu.se eller 0470 – 70 80 00 eller undertecknad, Anders Vilander
anders.vilander@gmail.com eller 0739-87 05 14.
Tack för din medverkan! /Anders
Enkät:
Arbete i arbetslag
Del 1. Bakgrund Kön
Man
□
Kvinna□
Annat:□
Främsta arbetsuppgifter (fler än ett kryss är möjligt)
Lärare i språk
□
Lärare i NO
□
Lärare i SO
□
Lärare i matematik
□
Lärare i praktiska/estetiska ämnen
□
Lärare i idrott och hälsa□
Resurspersonal
□
Medlem i skolans EHT
□
Antal år i yrket
0-1
□
2-5□
6-10□
11-20□
21-30□
31 eller fler□
Del 2. Faktorer för framgångsrikt arbetslagsarbete
Rangordna följande faktorer (samtliga) med siffror mellan 1-5. 1 är inte alls viktigt medan 5 är mycket viktigt för ett framgångsrikt arbete i arbetslaget.
͟ Trevliga fikastunder ͟ Delade värderingar ͟ Tydlig kommunikation
͟ Fokus på gemensam förståelse ͟ Tydliga ramar för det gemensamma
arbetet
͟ Pedagogiskt ledarskap i arbetslaget ͟ Gemensam fortbildning
͟ Möjlighet att ”dela” problem ͟ Kompetenta kollegor
͟ Samtal som fördjupar förståelsen av fenomen i verksamheten
͟ Samtal som kan bredda det egna perspektivet
͟ Gemensamma förhållningsregler ͟ Utvecklingsfokus i gruppen ͟ Goda relationer
͟ Delat ansvar
͟ Kan relatera till kollegorna ͟ Ömsesidig respekt i arbetslaget ͟ Annat: ___________________ ͟ Annat: ___________________ ͟ Annat: __________________
Del 3. Organisationskultur
1. I vilken utsträckning upplever du att du och dina kollegor har insyn i varandras undervisning?
1 2 3 4 5
Liten/ingen alls Stor
2. I vilken utsträckning upplever du att du i ditt yrke har möjlighet till spontana och frivilliga samarbeten med kollegor?
1 2 3 4 5
Liten/ingen alls Stor
3. I vilken utsträckning upplever du att samarbeten i ditt arbetslag är förutsägbara och knutna till schemalagda tillfällen?
1 2 3 4 5
Liten/ingen alls Stor
4. I vilken utsträckning kännetecknas din arbetsplats av tydliga grupperingar inom vilka samarbeten och kollegialitet finns?
1 2 3 4 5
Liten/ingen alls Stor
Del 4. Samtal i arbetslaget. Ringa in dina svar!
1. Anser du att du är medlem i ett välfungerande arbetslag?
JA NEJ
2. Upplever du att ni i ditt arbetslag har förtroendefulla relationer?
1 2 3 4
Inte så förtroendefulla Mycket förtroendefulla
relationer relationer
3. Upplever du att ditt arbetslag har en bra ledare?
1 2 3 4
Dålig ledare Bra ledare
4. I vilken utsträckning upplever du att alla i ditt arbetslag kommer till tals i beslutande frågor?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
5. Är samtalen i ditt arbetslag framåtsyftande?
1 2 3 4
Inte framåtsyftande Mycket framåtsyftande
6. Tar sig ditt arbetslag tid att verkligen förstå varandras åsikter?
1 2 3 4
Ja Nej
7. Kännetecknas samtalen i ditt arbetslag av ett yrkesspråk?
8. I vilken utsträckning upplever du att du i ditt arbetslag deltar i samtal som utvecklar dig som lärare?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
9. I vilken utsträckning upplever du att medlemmarna i ditt arbetslag kan prata om sådant du upplever som svårt?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
10. I vilken utsträckning upplever du att du har någon i ditt arbetslag som du kan vända dig till när du behöver stöd/hjälp?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
11. I vilken utsträckning upplever du att samtalen i ditt arbetslag skapar en djupare förståelse av det gemensamma uppdraget?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
12. I vilken utsträckning upplever du att ditt arbetslag kommer fram till genomförbara lösningar på problem?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
13. I vilken utsträckning upplever du att ditt arbetslag underlättar ditt dagliga arbete?
1 2 3 4
14. I vilken utsträckning upplever du att samtalen i arbetslaget gör att gemensamma problem ses ur nya perspektiv?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning
15. Upplever du att samtalen i ditt arbetslag utgår från en tydlig struktur?
1 2 3 4
Ingen struktur Tydlig struktur
Del 5. Samtalens innehåll
1. I vilken omfattning rör samtalen i arbetslaget specialpedagogiska frågor?
1 2 3 4
Liten utsträckning/inte alls I stor utsträckning 2 Vad handlar samtalen oftast om då de har specialpedagogiskt fokus? Deltar
specialpedagog?
3 Hur samtalar ni i arbetslaget om extra anpassningar, särskilt stöd och (andra) elevhälsofrågor?
4 I vilken utsträckning anser du att specialpedagog bidrar till att kvalificera (höja kvaliteten) de gemensamma samtalen? Motivera gärna.