Vidare forskning om hur digitala verktyg kan underlätta för elever med annat modersmål vore intressant att forska vidare på.
Det vore också intressant att se om det är det någon skillnad på hur lärare och speciallärare arbetar med digitala verktyg beroende på om de arbetar i områden med låg socioekonomisk status eller i områden med hög socioekonomisk status. Vad kan skolor lära av varandra?
Det skulle även vara intressant att vidare undersöka hur digitala verktyg påverkar elever med
koncentrationssvårigheter och/eller ADHD. Vilka verktyg är mest gynnsamma för den elevgruppen?
Kan vissa verktyg skapa mer oro eller stress hos elever med koncentrationssvårigheter?
27
Referenser
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
Studentlitteratur AB.
Diaz, P. (2014). Arbeta formativt med digitala verktyg. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur.
Fleischer, H. (2013). En elev – en dator: Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den
datoriserade skolan. Dissertation Series No. 21. Diss., Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. (1. uppl.) Stockholm:
Gothia fortbildning.
Despina Kalaitzidi (2019). Målet är att skapa en varierad undervisning. Hämtad från https://it-pedagogen.se/malet-ar-att-skapa-en-varierad-undervisning/
Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.
Grimes, D. & Warschauer, M. (2008). Learning with Laptops: A Multi-Method Case Study. Journal of Educational Computing Research, 38(3), 305–332.
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom ‘en dator per elev’. Örebro: Örebro universitet.
Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34389 Gustafsson, Å. Egen kommunikation (4 november 2020)
Hattie, J. Synligt lärande. Natur & Kultur, Stockholm, 2012.
Hylén, J. (2014). Utvärdering av lärplattor i Gislaveds grundskolor. Education analytics.
Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm: Ifous.
Ingram, N. (2014). Time past: Impacts of ICT on the pedagogic discourse in the Interactive project. Technology, Pedagogy and Education. DOI: 10.1080/1475939X.2014.972440
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larkin, K. (2011). You use! I use! We use! Questioning the Orthodoxy of One-to-One Computing in Primary Schools. Journal of Research on Technology in Education, 44(2), 101–120.
Legilexi. https://legilexi.org/om-oss (2 december 2020).
LegiLexi (2017) Lära barn läsa-Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse (elektronisk resurs) https://lVägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm:
Skolverket.
Lindberg, S. & Stenlund, J. (2016). Digitala läromedel för adderat lärande. En studie om hur digitala verktyg används i matematikundervisningen på lågstadiet. Kandidatuppsats. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Lyytinen, H., Erskine, J., Hämäläinen, J., Torppa, M., & Ronimus, M. (2015). Dyslexia—Early Identification and Prevention: Highlights from the Jyväskylä Longitudinal Study of Dyslexia. Current Developmental Disorders Reports, 2(4), 330. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/s40474-015-0067-1
Mabry, L., & Snow, J.Z. (2006). Laptops for High-Risk Students: Empowerment and Personalization in a Standards-Based Learning Environment. Studies in Educational Evaluation, 32(4), 289–316.
Maninger, R.M. & Holden, M.E. (2009). Put the Textbooks Away: Preparation and Support for a Middle School One-to-One Laptop Initiative. American Secondary Education, 38(1), 5–33.
28
Mavrou, K. (2012) ‘Examining peer acceptance in verbal and non-verbal interaction during computer supported collaborative learning: Implications for Inclusion’. International Journal of Inclusive Education, 16(2), 119–
138
Norén,S. (2018). Lära barn att läsa. LegiLexi.
Picciano, A, Dziuban, A & Graham, C. (2013). Blended Learning: Research Perspectives, Volume 2. Rout-ledge.
Regeringskansliet (19 december 2019). Skolverket får ansvar för digitaliseringen.
https://www.regeringen.se/debattartiklar/2019/12/skolverket-far-ansvar-for-digitaliseringen/
Riis, U. (2000) IT i skolan mellan vision och praktik – En forskningsöversikt. Skolverket.
Ronimus, M., Eklund, K., Pesu, L., & Lyytinen, H. (2019). Supporting Struggling Readers with Digital Game-Based Learning. Educational Technology Research and Development, 67(3), 639–663.
Sanoma utbildning Hämtad 2020-12- 02 från http://www.lukimat.fi/lasning/material/spel-ett-1 Sanoma utbildning om blended learning https://www.sanomautbildning.se/globalassets/aktuellt/kataloger-2019/katalog-f-3-2019.pdf
Skolplus AB (2018). (1 december 2020). http://skolplus.se Skolstil (2020). (2 december 2020). https://www.skolstil.se/
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2015). It-användning och elevresultat i PISA 2012. Fokus på, nr 3. Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3504 [2015-11-06]
Skolverket (2016). Digitalisering i skolan-möjligheter och utmaningar.
skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2018/digitaliseringen-i-skolan---mojligheter-och-utmaningar
Skolverket (2019). Datorns historia och skolan. https://larportalen.skolverket.se Spel-Ett. (2 december 2020). http://www.lukimat.fi/lasning/material/spel-ett-1
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014) https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/dyslexi-hos-barn-och-ungdomar---tester-och-insatser/
Svärdemo Åberg, E. (1999). Datorstödd undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Stockholm: HLS Förlag. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-97807 Söderbom, A. Ulvenblad, P. (2016) Värt att veta om uppsatsskrivande: rapporter, projektarbete och
examensarbete. Studentlitteratur AB
Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen: En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Dyslexi, 16(4), 19–21. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-67529 Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Stockholm:
Vetenskapsrådet. (Elektronisk resurs). (114 s)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm Vetenskapsrådet (Elektronisk resurs).
Vygotskij, L. S. (1981). Inlärning och psykisk utveckling i skolåldern. I L.-C. Hydén (Red.) Psykologi och dialektik (ss. 154–172). Stockholm: Norstedt. (19 s)
Vygotskij, L. S. (2001). En experimentell undersökning av begreppens utveckling. I Tänkande och språk (ss. 167–250). Stockholm: Daidalos. (83 s)
Zucker, A.A. & Hug, S.T. (2008). Teaching and Learning Physics in a 1:1 Laptop School. Journal of Science Education and Technology, 17(6), 586–594.
29
Bilagor
Bilaga 1.
Enkät som skickades till undervisande lärare och speciallärare på lågstadiet
30 Bilaga 2.
Missivbrev och länk till enkäten
Hej lärare, speciallärare och specialpedagoger!
Vi är två lågstadielärare som just nu går tredje och sista terminen på speciallärarprogrammet med inriktning läs- och skriv vid Stockholms universitet. Den här sista terminen ingår det att skriva en 15 poängsuppsats där vi bland annat ska göra en studie med intervjuer. Genom studien vill ta reda på om lärare, speciallärare och specialpedagoger på lågstadiet (åk 1–3) använder appar eller andra digitala program i sin läs- och skrivundervisning och i sådana fall vilka appar eller program som används.
Vi skulle vara så tacksamma om ni vill ta er tid att svara på den här korta enkäten som högst tar fem minuter att genomföra. Vi kommer även att vilja intervjua några av er i syfte att undersöka hur ni arbetar med dessa appar och digitala verktyg. Om det är ok att vi kontaktar dig för att boka in en intervju så skriv dina kontaktuppgifter i slutet av enkäten. All medverkan i denna studie (både enkät och intervju) är helt anonym och inga svar kommer att kunna härledas till dig som medverkat.
Svara gärna senast den 27 oktober Stort tack för din medverkan!
Carina Davidsson och Viktoria Reuterhäll
https://survey.su.se/Survey/36167
31 Bilaga 3.
Brev till lärare/speciallärare inför intervju.
Vi fick in väldigt många svar och är särskilt intresserade av om du använder några eller någon av följande appar/program i din undervisning: Skolstil, Skolplus, Bingel, ABC-klubben, LegiLexi och/eller LexiaProvia. Vi vill även veta om eller vilka andra appar/program som du använder i din läs- och skrivundervisning.
Vi vill ta reda på hur dessa appar/program fungerar för dig och eleverna i undervisningen. Det kanske blir lite upprepning eftersom vi är intresserade av varje app. för sig och det kanske blir samma frågor till varje app.
Intervjufrågor med lärare/speciallärare
Hur många yrkesverksamma år har du som lärare?
Varför har du valt dessa appar/program?
Hur fungerar appen/programmet?
Vilken förmåga tränas med hjälp av appen? Stavning Hur använder du apparna/programmen med eleverna?
Hur använder du apparna/programmen med eleverna med läs- och skrivsvårigheter?
I vilken situation och när använder du dessa appar/program?
Arbetar eleverna självständigt med dessa appar/program eller arbetar ni tillsammans med dem i helklass?
Har du sett någon förbättring i elevernas kunskapsutveckling i att läsa och skriva efter att ha arbetat med dessa appar/program? Har du något exempel på detta i sådana fall?
Vet du om det finns någon forskning eller dokumentation kring de här apparna/programmen?
Är det någon app. eller annat program som du skulle vilja använda i din undervisning och i sådana fall varför?
Vilka fördelar ser du med att arbeta med dator/iPad?
Vilka nackdelar ser du med att arbeta med dator/iPad?
Vilka för- respektive nackdelar finns med datorn som skrivdidaktiskt verktyg?
Vilken fortbildning har du fått i hur digitala verktyg kan användas i det pedagogiska arbetet?
Tack på förhand Carina och Viktoria
32 Programmets eller
appens namn
Fördelar Nackdelar
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se