Emedan orsakerna, till varför likvärdighetsproblemet ser ut som det gör, verkar tämligen utredda av staten och tydliga förändringar redan synes klubbade, förefaller en fortsatt och viktig forskning kring likvärdig betygsättning i spanskan kunna vara en undersökning av vilka kunskaper som egentligen bedöms. Det vill säga vilka kunskapskrav som ställs samt vad som vägs in i kriterierna och därifrån göra en jämförelse mellan lärare. Betydelsen av detta tror jag är stor för att öka möjligheten till jämförelse mellan de nuvarande faktiskt existerande
kunskapskraven och de i den presumtiva kursplanen.
Avslutning
Den metod som använts i denna undersökning anser jag skulle kunna ha utvecklats i den mån att intervjufrågorna kunde ha testats i någon form innan de användes i undersökningen. Detta med tanke på att det skulle ha gett en möjlighet till fördjupad insikt i tänkbara följdfrågor vilka skulle kunna anknyta till det undersökta problemet på ett bättre sätt.
De intentioner och det intresse som låg till grund för en undersökning kring strategier i betygsättning tog på något sätt en ny vändning då det visade sig att den nya kunskapen och erfarenheterna som jag förvärvat blivit synnerligen tidsbegränsade sett ur ett
användningsperspektiv. Detta med hänsyn till att när denna undersökning närmade sig slutfasen klargjordes det att en ny läroplan, med nya explicita kriterier och mål samt nationella prov i alla teoretiska ämnen, kommer att framställas inom en snar framtid. Det betygsystem som finns nu kommer således att användas i ungefär tre år till, vilket i och för sig kräver att jag har väl utvecklade strategier för hur en rättvis och likvärdig betygsättning kan gå till även om nya strategier måste utvecklas inför de nya direktiven. Samtidigt vet ingen i nuläget hur den nya läroplanen i praktiken kommer att se ut och att då känna till ett antal strategier som kan öka likvärdighet i bedömning ser jag därför inte som överflödigt även om dessa strategier kopplats till en tidigare läroplan. Strategierna som presenteras här belyses inte särskilt i vilken grad de är likvärdiga eftersom det vore en extremt svårlöst uppgift men inte desto mindre kan jag ändå urskilja de strategier som finns både i den undersökta
verksamheten och i Skolverkets och forskningens rekommendationer för hur problemet med bristande likvärdighet kan minimeras.
Referenser
Allard, Birgitta m.fl., (1994), Betyg – och elevens rätt till kunskap, Stockholm: Liber Utbildning AB.
Andersson, Håkan (1991), Relativa betyg – Några empiriska studier och en teoretisk
genomgång i ett historiskt perspektiv, Doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Andersson, Håkan (1999), Varför betyg? – Historiskt och aktuellt om betyg, Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Håkan (2002), Betygen i backspegeln – beskrivning och reflektioner, i Andersson, Håkan (red.), (2002), Att bedöma eller döma - Tio artiklar om bedömning och
betygssättning, Stockholm: Liber.
Carlgren, Ingrid (2002), Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar, i Andersson, Håkan (red.), (2002), Att bedöma eller döma Tio artiklar om bedömning och betygssättning, Stockholm: Liber.
Ely, Margot m.fl. (1993), Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004), Examensarbetet i lärarutbildningen Undersökningsmetoder och språklig utformning, Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kroksmark, Tomas (2002), En tankes fall i praktiken – då den målrationella styrningen möter skolan, i Andersson, Håkan (red.), (2002), Att bedöma eller döma Tio artiklar om
bedömning och betygsättning, Stockholm: Liber.
Lindberg, Viveca (2002), Införandet av godkändgränsen – konsekvenser för lärare och elever, i Andersson, Håkan (red.), (2002), Att bedöma eller döma Tio artiklar om bedömning och betygsättning, Stockholm: Liber.
Myndigheten för skolutveckling (2003), Hur sätts betygen egentligen? – Grundskola, Myndigheten för skolutveckling, [www]. Hämtat från
http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdb
External_action/publicationDetails/_rp_publdbExternal_publ_id/88 2007-05-17.
Myndigheten för skolutveckling (2007a), Om Myndigheten för skolutveckling, [www]. Hämtat från http://www.skolutveckling.se/om_myndigheten/ 2007-05-17.
Myndigheten för skolutveckling (2007b), Bedömning och betyg, [www]. Hämtat från
Myndigheten för skolutveckling (2007c), Värdkommuner, [www]. Hämtat från
http://www.skolutveckling.se/kunskap_bedomning/bedomning_betyg/vardkommuner/
2007-05-17.
Måhl, Per (1998), Vad krävs nu? – En bok om hur skolan kan se ut och fungera, Stockholm: HLS Förlag.
Riksrevisionen (2004) Redogörelse till riksdagen, 2004/05: RRS4, Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens insatser för en likvärdig betygssättning, [www]. Hämtat från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3451&dok_id=GS04RRS4&rm=2004/0
5&bet=RRS4 2007-05-17.
Selghed, Bengt (2004), Ännu icke godkänt – lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen, Doktorsavhandling i pedagogik, Malmö, Reprocentralen Lärarutbildningen Malmö högskola.
Skolverket (2000), Rapport nr 190, Nationella kvalitetsgranskningar 2000, Stockholm: Liber. Skolverket (2001), Bedömning och betygsättning – Kommentarer med frågor och svar,
Stockholm: Liber.
Skolverket (2004a), Allmänna råd och kommentarer - Likvärdig bedömning och betygsättning, Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2004b), Skolverkets Nationella utvärdering av grundskolan (NU-03) – Missiv, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2004c), Rapport 250, Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – Sammanfattande huvudrapport, Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2004d), Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning, [www]. Hämtat från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1356 2007-05-17.
Skolverket (2004e), Rapport 243, 2004 - Attityder till skolan 2003, Stockholm: Fritzes. Skolverket (2005), Rapport 266, 2005 – Utbildningsinspektionen 2004 – Sammanställningar och analyser av inspektionsresultaten, [www]. Hämtat från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1506 2007-05-17.
Skolverket (2006), Inspektionsrapport från Skolverket 2 006:54 - Utbildningsinspektion i Umeå kommun – Beslut, [www]. Hämtat från
http://siris.skolverket.se/pls/portal/docs/PAGE/SIRIS/INSPEKTIONSDOKUMENT/KOM MUNERS_INSPEKTIONSDOKUMENT/INSPEK_T_KOMMUN/BESLUT%20OCH%20
KOMMUNRAPPORT35896.PDF 2007-05-17.
Skolverket (2007a), Likvärdighet och rättvisa, [www]. Hämtat från
Skolverket (2007b) Betyg, [www]. Hämtat från http://www.skolverket.se/sb/d/165 2007-05- 17.
Skolverket (2007c) Nationellt provsystem, [www]. Hämtat från
http://www.skolverket.se/sb/d/170 2007-05-17.
Skolverket (2007d), Grundskola, Kursplaner och betygskriterier, [www]. Hämtat från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=15&skolform=11
&id=2087&extraId= 2007-05-17.
Skolverket (2007e), Grundskola, Moderna språk, [www]. Hämtat från
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11
&id=3874&extraId=2087 2007-05-17.
SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem, Stockholm:Edita Sverige AB.
Sveriges Riksdag, SFS nr: 1985:1100, Departement/myndighet: Utbildnings- och kulturdepartementet, Skollag (1985:1100) 2 §, [www]. Hämtat från
http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK& ${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BAS
E}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1985%3A1100&RUB=&ORG=#1 2007-05-17.
Tholin, Jörgen (2006), Att kunna klara sig i ökänd natur – En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system, Doktorsavhandling, Högskolan i Borås.
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet (2007), Pressmeddelande, Björklund, Jan, [www]. Hämtat från Pressträff med Jan Björklund om mål i grundskolan 2007-05-17.
Bilaga 1
Kriterier för bedömning av betygssättningen
För att ge förutsättningar för att de 20 kommunerna bedöms på ett likartat sätt har följande kriterier för ett gott arbete vid betygssättningen varit vägledande för bedömningarna:
• Diskussioner om undervisningsmål och betygsfrågor förs på kommun och skolnivå, mellan och inom skolor såväl som mellan och inom ämnen.
• Lärarna genomgår kompetensutveckling för att kunna utföra de uppgifter som krävs för en likvärdig och rättvis betygssättning.
• Lärarna ges förutsättningar för samverkan och diskussioner om mål och betygssättning. • Det förs en dialog mellan rektor och lärare om betygssättningen.
• Skolorna har gjort lokala bearbetningar av de nationella betygskriterierna och dessa revideras återkommande.
• Rektor följer upp betygssättningen ur likvärdighetssynpunkt på ämnes-, klass-, program- och skolnivå.
• Det sker ett arbete för att göra undervisningsmål och betygskriterier kända för alla berörda. • Eleverna är informerade om kriterierna för bedömning av deras kunskaper.
• De nationella proven används, resultaten diskuteras och utgör stöd vid betygssättningen. • Eleverna känner förtroende för betygssättningen.
Regeringsuppdragets frågeställningar och kriterierna för bedömningen av granskningsresultaten anknyter till de nationella bestämmelserna om betygssättning. 1