Det finns flera aspekter som av tids- eller omfångsbrist inte har varit möjligt att inkludera i denna undersökning. Jan Gehls teorier om livet mellan byggnaderna utgår från att det är viktigt att de offentliga rummen utformas på ett visst sätt och i en viss skala för att det sociala livet ska fungera. Det kan diskuteras hur Gehls teorier går att applicera på de samhällsförändringar som sker idag, främst med avseende på skiften i vart handelscentrum centreras. Livet i de offentliga rummen är till stor del beroende av vart folk väljer att utföra sina ärenden, handla och äta. Utanför butikskärnan är det ofta ett mycket stillsammare stadsliv. Dock syns en tendens i att externa köpcentrum tar över, i de fallen urholkas stadskärnorna helt och folklivet samlas i dessa externa centrum. Så en vidare diskussion skulle kunna vara kring hur en levande stad kan skapas utan butikers hjälp, och utan konsumtionsaspekten. Är det möjligt att utifrån vår kultur utveckla en livlig stadsmiljö som inte är beroende av butiker, caféer och restauranger?
Avgränsningen i tid har också inneburit att det inte har varit möjligt att undersöka hur det som skrivits i planerna har efterföljts i senare skeden i planeringen. Eftersom den ena planen som undersökts, Översiktsplan för Stockholms stad bara har varit antagen i ett år har det inte heller bedömts möjligt att få en bild av hur planen faktiskt har efterföljts. Det kan därför vara intressant att även undersöka hur det visar sig att planen faktiskt efterföljts och hur uppföljningen av de aspekter som lagts fram i översiktsplanen har sett ut.
Vad som till sist är anmärkningsvärt, men som kanske bör behandlas utanför diskussionen kring offentliga rum och delaktighet, är att inte något av begreppen jämställdhet, jämlikhet,
integration, segregation eller demokrati förekommer i Promenadstaden. Dessa begrepp
förekommer dock frekvent i den senaste översiktsplanen, vilket tyder på ett skifte i diskursen kring sociala frågor i stort. Huruvida detta endast beror på en förändring i vilka begrepp som tjänstemännen på kommunen valt att använda eller om det tyder på ett skifte mot en mer socialt inriktad planering är också något som hade varit intressant att undersöka djupare.
6 REFERENSER
Arnstein, Sherry. 1969. A ladder of citizen participation. Journal of the American planning association. 35 (4). 216-224.
https://www.participatorymethods.org/sites/participatorymethods.org/files/Arnstein%20ladd er%201969.pdf
(Hämtad 2019-05-21)
Boverket. u.å. Vägledning om medborgardialog vid fysisk planering.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/medborgardialog1/
(Hämtad 2019-05-21)
Boverket. 2014. Plan- och bygglagstiftningens utveckling.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och-bygglagsstiftningens-utveckling/
(Hämtad 2019-05-21)
Boverket. 2015. Kommunal fysisk planering.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/
(Hämtad 2019-05-21)
Boverket. 2018a. Aktualitetspröva.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/processen-for-oversiktsplanering/genomfora/aktualitetsprova/ (Hämtad 2019-05-21) Boverket. 2018b. Översiktsplanen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/ (Hämtad 2019-05-21)
Denscombe, Martyn. 2016. Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ejvegård, R. 2009. Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red). 2015. Handbok I kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Forsberg, Gunnel. 2010. Nyurbanism i Sverige? Behovet av geografisk kontextualisering. Geografiska notiser.
http://www.geografitorget.se/gn/nr/2010/bil/2-07.pdf
(Hämtad 2019-05-21)
Gehl, Jan. 2011. Life between buildings: using public space. Washington, DC: Island Press Henecke, Birgitta & Khan, Jamil. 2002. Medborgardeltagande i den fysiska planeringen – en
demokratiteoretisk analys av lagstiftning, retorik och praktik. Department of sociology. Lund
University.
https://portal.research.lu.se/portal/files/4453664/3972503.pdf
(Hämtad 2019-05-21)
Jacobs, Jane. 2011. The death and life of great American Cities. 50th anniversary ed. New York:
Modern Library.
Jordan, Andrew. 2008. The Governance of Sustainable Development: Taking Stock and Looking Forward. Environment and Planning C: Government and Policy. 26. 17-33. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1068/cav6
(Hämtad 2019-05-21)
Khakee, Abdul. 2006. Medborgardeltagande i samhällsplaneringen. I Gösta Blücher och Göran
Graninger (red.). Planering med nya förutsättningar: Ny lagstiftning, nya värderingar. Linköping University Electronic Press. 11–24.
Mistra urban futures. Dialog I stadsbyggandet.
https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/dialog-i-stadsbyggandet
(Hämtad 2019-05-21)
Nationalencyklopedin, offentligt rum.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/offentligt-rum
(Hämtad 2019-05-21)
Project for Public Spaces. 2007. What Is Placemaking? https://www.pps.org/article/what-is-placemaking
Project for public spaces. 2016. Light, quick, and cheap: 5 placemaking projects that inspire
us.
https://www.pps.org/article/light-quick-and-cheap-5-placemaking-projects-that-inspire-us
(Hämtad 2019-05-21)
Project for public spaces (a). Our history.
https://www.pps.org/about#history (Hämtad 2019-05-21)
Project for public spaces (b). What is placemaking: What if we built our communities around
places?
https://www.pps.org/category/placemaking
(Hämtad 2019-05-21)
Rådberg, Johan. 1988. Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875–1975. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/46653
(Hämtad 2019-05-21)
SFS 2010:900. Plan- och bygglag.
Sorell, John. 2006. Foreword. I Sarah Gaventa (red.). New public spaces. 1 uppl. London:
Mitchell. Beazley.
Statistiska centralbyrån. Invånare per kvadratkilometer efter region, kön och år.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101C/BefAre alTathetKon/table/tableViewLayout1/?rxid=e0858055-d8eb-4ee9-8b86-d90da1e02f77
(Hämtad 2019-05-21)
Stockholms stad. 2010. Promenadstaden.
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=2ahUKEwjck_e yyqziAhVDyKYKHS8hBc8QFjABegQIARAC&url=http%3A%2F%2Fwww.stockholm.se%2FPageFil es%2F267645%2F52638_Slutrapport_lowNY.pdf&usg=AOvVaw1RjuZpmvW1DqMMRcQlrpop (Hämtad 2019-05-21)
Stockholms stad. 2017. 1930–1950: Funktionalismen och Bloms parkprogram.
https://www.stockholm.se/KulturFritid/Park-och-natur/Parker/Parkhistoria/1930-1950/
Stockholms stad. 2018. Översiktsplan för Stockholms stad.
https://växer.stockholm/globalassets/tema/oversiktplan-ny_light/ny-oversiktsplan-2018-02-19_2.pdf
(Hämtad 2019-05-21)
Sveriges kommuner och landsting. 2019. Medborgardialog och delaktighet. https://skl.se/demokratiledningstyrning/medborgardialogdelaktighet.371.html
(Hämtad 2019-05-21)
Söderlind, Jerker. 1998. Stadens renässans. Från särhälle till samhälle. Om närhetsprincipen i
stadsplaneringen. Stockholm: SNS Förlag.
Talen, Emily. 1998. Sense of Community and Neighbourhood Form: an assessment of the social doctrine of new urbanism. Urban studies. 36 (8). 1361 – 1379.
http://www.illinois-online.org/krassa/ps410/Readings/talen%20build%20community.pdf
(Hämtad 2019-05-21)
Talen, Emily. 2016. Ny-urbanism – traditioner för framtiden. I Krister Olsson, Daniel Nilsson &
Tigran Haas (red.). Urbanismer: Dagens stadsbyggande i retorik och praktik. Lund: Nordic academic press. 20–32.
Tunström, Moa. 2009. På spaning efter den goda staden. Om konstruktioner av ideal och
problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. Örebro universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:588966/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 2019-05-21)
Widén, Pär. 2015. Kvalitativ textanalys. Andreas Fejes & Robert Thornberg (red). Handbok I
kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.