Vidare forskning

Det hade varit intressant att göra en liknande studie men utöka metoden, genom observationer. En studie med både observationer och frågeformulär gör det möjligt att jämföra svaren, i likhet med Iversens (2020c) studie har lärarstudenterna ett

välkomnande synsätt för flerspråkiga i samtal med forskaren, men ett helt annat agerande i klassrummet (Iversen 2020c). En annan intressant forskning hade varit att

jämföra lärarstudenters syn på flerspråkighet med aktiva lärares, för att notera den förmodade skillnaden, för att därefter kunna analysera vad skillnaden beror på.

Referenser

Baker, C. (2001). Foundations of Bilingual Education and Bilingualism (3. uppl). Clevedon: Multilingual Matters.

Bravo Granström, M. (2019). Teachers’ Beliefs and Strategies when Teaching Reading

in Multilingual Settings Case Studies in German - Swedish and Chilean Grade 4 Classrooms [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet.

Busch, B. (2012). The Linguistic repertoire revisited. Applied Linguistics, 33 (5), 503– 523. doi:10.1093/applin/ams056

Carlson, M. (2009). Flerspråkighet inom lärarutbildningen - ett perspektiv som saknas.

Utbildning & Demokrati,18 (2),39–66. ISSN: 1102-6472.

Creese, A., & Blackledge, A. (2010). Translanguaging in the Bilingual Classroom: A Pedagogy for Learning and Teaching? The Modern Language Journal, 94 (1),103–115. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1540-4781.2009.00986.x Cummins, J. (2007). Rethinking monolingual instructional strategies in multilingual

classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (2), 221-240. https://journals.lib.unb.ca/index.php/CJAL/article/view/19743

De Angelis, G. (2011). Teachers' beliefs about the role of prior language knowledge in learning and how these influence teaching practices. International Journal of

Multilingualism, 8 (3), 216-234. https://doi.org/10.1080/14790718.2011.560669

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global perspective. Malden, MA: Blackwell.

García, O., & Leiva, C. (2014). Theorizing and Enacting Translanguaging for Social Justice. I A. Blackledge & A. Creese (Red.), Heteroglossia as Practice and

Pedagogy (s. 199-216). New York: Springer.

György Ullholm, K. (2010). Flerspråkighet, enspråkighet och etnisk identitet. I N. Musk & Å. Wedin (Red.), Flerspråkighet, identitet och lärande (s. 23–55). (1 upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Haglund, C. (2004). Flerspråkighet och identitet. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (Red.),

Svenska som andraspråk – i forskning undervisning och samhälle (s.359-387).

Lund: Studentlitteratur.

Hajer, M.,& Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok (2. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hult, F. (2012). English as a transcultural language in Swedish policy and practice.

Tesol Quarterly, 46 (2), 230–257. http://dx.doi.org/10.1002/tesq.19

Hyltenstam, K. & Milani, T.M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I K. Hyltenstam., M. Axelsson & I. Lindberg (Red.),

Flerspråkighet: En forskningsöversikt (s. 17–152). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Iversen, J. Y. (2019). Negotiating language ideologies: pre-service.

teachers’ perspectives on multilingual practices in mainstream education. International

Journal of Multilingualism, 2019, 103–116.

https://doi.org/10.1080/14790718.2019.1612903

Iversen, J. Y. (2020a). Pre-service teachers’ first encounter with multilingualism in field placement [Doktorsavhandling]. Faculty of Education. https://brage.inn.no/inn-xmlui/handle/11250/2673690

Iversen, J. Y. (2020b). Pre-service teachers’ narratives about their lived experience of language. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 2020, 81–100.

Iversen, J. Y. (2020c). Pre-service teachers’ translanguaging during field placement in multilingual, mainstream classrooms in Norway. Language & Education, 34 (1), 51–65. https://doi.org/10.1080/09500782.2019.1682599

Jonsson, C., Rosenfors, M. (2017). “I have struggled really hard to learn Sami”: Claiming and regaining a minority language. International Journal of the

Sociology of Language, 2017 (248), 49–71.

https://doiorg.proxy.lnu.se/10.1515/ijsl-2017-0030

Kasselias Wiltgren, L. (2014). Stolt!: om ungdomar, etniciteter och gemenskaper [Doktorsavhandling]. Linköpings universitet.

Kroskrity, P. V. (2004). Language Ideologies. I A. Duranti (Red.), A Companion to

Linguistic Anthropology (s. 496–517). Oxford: Blackwell.

Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Linköping. PDF. Lee, Y. S., Baik, J., & Charlesworth, R. (2006). Differential effects of kindergarten

teacher’ s beliefs about developmentally appropriate practice on their use of scaffolding following inservice training. Teaching and Teacher Education, 22 (7) 935 – 945. https://doi.org/10.1016/j.tate.2006.04.041

Lundberg, A. (2020). Viewpoints about Educational Language Policies.

Multilingualism in Sweden and Switzerland. Faculty of Education and Society,

2020, 11–160. DOI: 10.24834/isbn.9789178770779

Migrationsverket. (2020). Historik. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html.

[Hämtad 2020-12-02].

Otterup, T. (2005). "Jag känner mej begåvad bara": om flerspråkighet och

identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde

[Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet.

Paulsrud,Y., Rosén, B., Wedin, Å (2018). Introduktion. I B. Yoxsimer Paulsrud., J. Rosén., B. Straszer., & Å. Wedin (Red.), Transspråkande i svenska

utbildningssammanhang (1.uppl). (s.12–22). Lund: Studentlitteratur.

Paulsrud,Y.,Zilliacus, H. (2018). Flerspråkighet och transspråkande i lärarutbildningen. I B. Yoxsimer Paulsrud., J. Rosén., B. Straszer., & Å. Wedin (Red.),

Transspråkande i svenska utbildningssammanhang (s.29–46). Lund:

Studentlitteratur.

Prop 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning.

Rosén, J., & Wedin, Å. (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet: ett kritiskt

perspektiv (1. uppl). Stockholm: Liber.

Rydenval, M. (2015). Elite bilingualism? Language use among multilingual teenagers of Swedish background in European Schools and international schools in Europe.

Journal of Research in International Education, 14 (3) 213-277. DOI:

10.1177/1475240915614935

Skolverket (2002). Flera språk – fler möjligheter: Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen (Rapport nr. 2751). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654b8b/1553957977206/pd f1113.pdf

Skolverket (2008). Med annat modersmål: Elever i grundskolan och skolans

verksamhet. (Rapport nr. 321). Stockholm: Fritzes.

http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/fileadmin/PDF/Annat_modersmaal.pdf Stroud, C. (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I

K. Hyltenstam., & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk – i forskning

undervisning och samhälle (s. 313-342). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

Torpsten, A. (2018). Transspråkande, tidigare kunskaper och lärande. I B. Yoxsimer

Paulsrud., J. Rosén., B. Straszer., & Å. Wedin (Red.), Transspråkande i svenska utbildningssammanhang (1.uppl). (s.107–128). Lund: Studentlitteratur.

Wingstedt, M. (1998). Language ideologies and minority language policies in Sweden:

historical and contemporary perspectives [Doktorsavhandling]. Stockholms

universitet.

Wedin, Å. (2017). Flerspråkighet som resurs för lärande. I Å. Wedin (Red.), Språklig

Bilaga 1

Enkätbeskrivning

Vi är två studenter som heter Sandra Thour och Julia Buchalle Karlsson. Vi går lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi håller på med vårt examensarbete som handlar om synen på flerspråkighet i skolan, både hos aktiva lärare och blivande lärare. Dina svar betyder mycket för utvecklingen av flerspråkig undervisning samt kan leda till skolans ansvarstagande gällande fortbildning. Det finns inga rätt eller fel, utan skriv som du tänker/tycker. Genom ditt anonyma deltagande godkänner du att vi använder dina svar under anonymitet i arbetet med vår C-uppsats. Vi är väldigt tacksamma för ditt deltagande.

Enkäten är frivillig, består av 24 frågor och tar ca 10 minuter.

Bilaga 2

Enkätfrågor

1.Yrkesbefattning (välj alternativ) * Lärarstudent

Lärarstudent med arbetserfarenhet Lärare – Grundskola

Lärare – Gymnasieskola Lärare – Vuxenutbildning

2.Vilka ämnen undervisar du i/studerar du? (Fritextsvar)

3. Vilka språk kommer du i kontakt med under en vanlig vecka? (t.ex i samtal med familj/vänner, internet, läsning, film)

(Fritextsvar)

4. Betraktar du dig själv som flerspråkig? Motivera ditt svar. (Fritextsvar)

5. Har du erfarenhet av undervisning (som lärare/elev) där det talas olika språk? Motivera.

(Fritextsvar)

6. Finns det en språkpolicy för flerspråkighet på din skola? (Välj alternativ) Ja

Nej Vet inte

Arbetar inte i skolan

7. Vilka för- och nackdelar ser du med flerspråkighet i skolan? (Fritextsvar)

8. Vilka för- och nackdelar ser du med flerspråkighet som individ? (Fritextsvar)

9. Använder du/tänker du använda transspråkande i din undervisning? (Välj alternativ)

Ja Nej

Vet inte vad det är

10. a) Hur känner du inför att använda flerspråkighet som resurs i klassrummet? (Välj alternativ)

Säker Osäker

Anser inte att flerspråkighet är en resurs

10. b) Här kan du kommentera ditt ovanstående val (valfritt) (Fritextsvar)

11. Anser du att flerspråkiga elever behöver hjälp med svenskan i alla ämnen i skolan? Motivera ditt svar.

(Fritextsvar)

12. Du får reda på att din klass innehåller 80% flerspråkiga elever. Vad tänker du? Motivera.

(Fritextsvar)

13. a) Elever i nionde klass har ett grupparbete. Tre elever talar somaliska och begränsad svenska. Eleverna ska göra en presentation. Hur gör du? (Välj alternativ)

Låter de somaliska eleverna arbeta tillsammans, där de kan diskutera på somaliska, presentationen sker sedan på svenska, vid användningen av begrepp har de med en översättning på somaliska.

Sprider ut de somalisktalande eleverna med de svensktalande eleverna, under hela arbetsgången ska de tala svenska.

Delar in grupperna slumpmässigt där eleverna själva får säga till om de behöver hjälp

Be modersmålsläraren om hjälp

13. b) Här kan du kommentera ditt ovanstående val (valfritt) (Fritextsvar)

(Informanterna ska gradera sitt ställningstagande från 1–4 på frågorna 14-23)

14. Att vara flerspråkig innebär att man inte kan något språk ordentligt (Gradera) ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

15. Att vara flerspråkig gör det lättare att lära sig nya språk (Gradera) ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

16. Att vara flerspråkig innebär förvirring för att språken hindrar varandra (Gradera)

”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

17. Att vara flerspråkig innebär kognitiva fördelar. (Gradera) ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

18. Elever ska uppmuntras att använda alla sina språk. (Gradera) ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

19. a) Flerspråkiga elever har alltid ett annat modersmål än svenska. ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

19. b) Här kan du kommentera ditt ovanstående val (valfritt) (Fritextsvar)

20. a) Flerspråkighet är bra, men enbart svenska ska användas i undervisningen. ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

20. b) Här kan du kommentera ditt ovanstående val (valfritt) (Fritextsvar)

21. Flerspråkiga elever bör inte delta i undervisning av främmande/moderna språk. ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

22. Flerspråkiga elever bör ha rätt till modersmålsstöd. ”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

23. Inlärningen underlättas om flerspråkiga elever får använda sina modersmål under lektionerna.

”Håller inte med” 1 2 3 4 ”Håller med”

24. Elever i sjätte klass ska diskutera en film. Två elever talar franska och begränsad svenska. Hur gör du för att diskussionen ska bli framgångsrik?

Be modersmålsläraren om hjälp

Låter de fransktalande eleverna diskutera med de svensktalande eleverna Låter de fransktalande eleverna diskutera på franska och sedan översätta diskussionen via översättningsprogram