Det finns väldigt lite forskning kring elever med adhd och motivation på gymnasiet. Den forskning som finns och bedrivs är starkt kopplad till motivation generellt och även till vissa ämnen. Det behövs ytterligare forskning inom området där vi kan inkludera både lärare och elever. Därför hade det varit intressant att intervjua elever med adhd
för att undersöka hur de ser på motivation, skolarbete och specialpedagogers arbete. Det hade också varit intressant att forska vidare på skolor där ett motivationsarbete
bedrivs på gruppnivå och se vad det får för resultat, men även att kunna se om det gynnar alla elever eller enbart elever med adhd eller andra svårigheter. Därutöver vore det även
fördelaktigt att kunna se hur det går för eleverna efter gymnasiet och hur många som har hjälp av att ha fått stöd under gymnasiet. Vidare hade även observationer kring hur
specialpedagoger arbetar med motivation och adhd kunnat utföras, vilket skulle ge ytterligare en aspekt att se på sammanhanget.
Bilagor
Bilaga A: Intervjuguide 1. Vad är motivation enligt dig?
2. Vem tycker du ansvarar för elevers motivation?
3. Har din syn på motivation förändrats över tid?
4. Hur visar sig avsaknad av motivation hos elever med ADHD i skolarbetet?
5. Hur arbetar du för att motivera elever med ADHD?
6. Vad anser du är den största skillnaden på elever med och utan svårigheter vad gäller motivation?
7. Vad anser du att skolan skulle kunna göra för att upprätthålla motivationen hos elever med ADHD?
Bilaga B: Missivbrev
Till dig som jobbar som specialpedagog/kurator
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Det är allt fler elever med ADHD som inte avslutar sin gymnasieutbildning och vi behöver mer kunskap om hur man ökar motivationen hos dessa elever. Jag vill därför genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan bidra med mer kunskap inom området.
Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagoger och kuratorer arbetar för att öka motivationen hos elever med ADHD.
Specialpedagoger och kuratorer på utvalda gymnasieskolor i området kommer att tillfrågas om deltagande i denna intervjustudie. Studien kommer att genomföras med hjälp av
intervjufrågor som skickas till dig innan intervjun äger rum. Intervjun tar cirka 40-60 minuter och kommer att spelas in. Intervjun genomförs på din arbetsplats eller via Zoom.
Deltagandet är anonymt och materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt. Deltagandet är även frivilligt och du kan när som helst, utan att du anger orsak, avbryta ditt deltagande. Materialet kommer att förstöras efter att studien har avslutats.
Har du några frågor får du gärna kontakta mig eller min handledare.
Studerande: Handledare:
Sanja Hadzic Kristina Hellberg
Sanja.Hadzic@vaxjo.se Kristina.Hellberg@lnu.se
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Akademikerförbundet SSR. (2015). Policy för skolkuratorer.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w.pdf [hämtad 2020-05-25]
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan-Resurser, organisering och praktik. Rapport i socialt arbete nr 121. Institutionen för socialt arbete.
Barber, B.K. and Olsen, J.A. (1997) Socialization in context: Connection, regulation, and autonomy in the family, school, and neighborhood, and with peers. Journal of Adolescent Research, 12(2), s. 287–315.
Barkley, A.R. (2013). Ta kommandot över din ADHD - strategier för ett gott liv. Stockholm:
Natur och Kultur.
Barron, K., Evans, S., Baranik, L., Serpell, Z. and Buvinger, E. (2006). Achievement Goals of Students with ADHD. Learning Disability Quarterly. 29(3): s.137–158.
Bolic Baric, V., & Hellberg, K., & Hemmingsson, H. (2015). Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger's disorder and attention deficit hyperactivity disorder. Autism: the international journal of research and practice. 20(2):
s.183–195.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology. 3(2), s. 77–101.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Bylund. E., Cedergren. L. & Hollo, A. (1995). Dialogen med patienten. En handbok att samla in och ta tillvara patienternas erfarenheter: SPRI.
Dahmström Karin. (2000). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, 3 uppl. Lund: Studentliteratur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I: M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Dweck, C. S. (2006). Mindset: The New Psychology of Success. New York: Random House Publishing Group.
D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Dalland C.P. & Klette K. (2016) Individual teaching methods: Work plans as a tool for promoting self-regulated learning in lower secondary classrooms? Education Inquiry. 7 (4), s.
381–404.
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (1999). Att utreda, forska och rapportera.
Malmö: Liber Ekonomi.
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling - en litteraturöversikt.
Pedagogisk forskning i Sverige. 7 (4) s. 279-305.
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – om lärande på människans villkor. Stockholm:
Natur& kultur.
Göransson, K, Lundqvist, G och Nilholm, C. (2015). Voices of special educators in Sweden: a total population study. Educational research. 54(3) 287–304.
Jakobsson I-L & Nilsson, I (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur
&Kultur.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Kalmar:
Lenanders grafiska AB.
Kent, K. M., Pelham, W. E., Jr, Molina, B. S., Sibley, M. H., Waschbusch, D. A., Yu, J., Gnagy, E. M., Biswas, A., Babinski, D. E., & Karch, K. M. (2011). The academic experience of male high school students with ADHD. Journal of abnormal child psychology, 39(3), s.
451–462.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019.
Stockholm: Skolverket.
Lundahl, B. & Kunz, C. & Brownell, C. & Tollefson, D. & Burke, B.. (2010). A
Meta-Analysis of Motivational Interviewing: Twenty-Five Years of Empirical Studies. Research on Social Work Practice - RES SOCIAL WORK PRAC. 20(2): s. 137–160.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (2uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
McClelland, D. (1987). Human Motivation. Camebridge: Camebridge University Press.
Mc Cracken G. (1988). The long interview. Qualitative Research Methods 13. London: Sage Publications.
Morsink, S., Sonuga-Barke, E., Mies, G., Glorie, N., Lemiere, J., Van der Oord, S., &
Danckaerts, M. (2017). What motivates individuals with ADHD? A qualitative analysis from the adolescent’s point of view. European Child & Adolescent Psychiatry, 26(8), 923–932.
Olivier, M.A.J., Steenkamp, D.S. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Underlying Deficits in Achievement Motivation. International Journal for the Advancement of Counselling 26, s. 47–63.
Polanczyk, G., & de Lima, M., Silva & Horta, Bernardo Lessa & Biederman, J. &
Rohde, A. (2007). The Worldwide Prevalence of ADHD: A Systematic Review and Metaregression Analysis. The American Journal of Psychology. 164(6), s. 942-948.
Ramberg, J. (2014). The extent of ability grouping in Swedish upper secondary schools: a national survey. International Journal Of Inclusive Education, 20(7), s. 685–710.
Repstad, P. (1993). Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
SCB Statistikmyndigheten. (2017). 3 av 10 tar inte examen från gymnasieskolan.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/3-av-10-tar-inte-examen-fran-gymnasieskolan/
[hämtad 2020-05-30]
SFS 2017:1111. Examensordning – Specialpedagogexamen. Stockholm.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Slaten, D C., Elison, M Z., Hughes, H., Yough, M., & Shemwell, D. (2015). Hearing the voices of youth at risk for academic failure: What professional school counselors need to know. The Journal of Humanistic Counseling, 54(3), s. 203–220.
Smith, Z. R., & Langberg, J. M. (2018). Review of the evidence for motivation deficits in youth with ADHD and their association with functional outcomes. Clinical Child and Family Psychology Review, 21(4), s. 500–526.
Socialstyrelsen. (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Skolverket.
Sonuga-Barke E, Bitsakou P, Thompson M. Beyond the dual pathway model: evidence for the dissociation of timing, inhibitory, and delay-related impairments in
attention-deficit/hyperactivity disorder. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. 49(4), s. 345–55.
Skolverket. (2003). Lusten att lära –med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Skolverkets allmäna råd för stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Gy 11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Norstedts.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Thornberg, R. (2012). A grounded theory of collaborative synchronizing in relation to challenging students. Urban Education, 47(1), s. 312–342.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wickström, S., Lintamo, L., Tranæus, S., & Werkö, S. (2011). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. I Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården : en handbok. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Wery, J. & Thomson M.M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for learning. 28(3) s.103–108.
Yeager, D. S., Hanselman, P., Walton, G. M., Murray, J. S., Crosnoe, R., Muller, C., Tipton, E., Schneider, B., Hulleman, C. S., Hinojosa, C. P., Paunesku, D., Romero, C., Flint, K., Roberts, A., Trott, J., Iachan, R., Buontempo, J., Yang, S. M., Carvalho, C. M., Dweck, C. S.
(2019). A national experiment reveals where a growth mindset improves achievement. Nature, 573(7774), s. 364–369.
Zimmerman, B. J., & Schunk, D. H. (2011). Self-Regulated Learning and Performance. In B.
J. Zimmerman, & D. H. Schunk (Eds.), Handbook of Self-Regulation of Learning and Performance. New York: Routledge.