Att arbeta med naturvetenskap och hållbar utveckling är en stor del av yrkesprofessionen som förskollärare. I studien framkom det att alla förskolor som var med i studien arbetar mycket med naturvetenskap och hållbar utveckling, samt att den faktabaserade miljöundervisnings-traditionen var den som var den mest framträdande. Dom förskolor som deltog i studien är endast svenska förskolor, vi tycker därför att det vore värdefullt att studera vidare på hur förskollärare i andra länder jobbar med detta. Det skulle då gå att koppla till hur förskolor i andra länder jobbar med ämnet. En annan aspekt som skulle vara intressant att undersöka är hur föräldrakooperativa förskolor förhåller sig till andra ämnen än naturvetenskap och hållbar utveckling. Forskning om föräldrakooperativ finns knappt representerade i forskningsfältet och är därmed ett område att studera vidare.
Referenslista
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina. (2019). Fenomenografi. I Andreas, Fejes &
Robert, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.179-192). Stockholm: Liber.
David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur.
Due Karin, Tellgren Britt, Areljung Sofie, Ottander Christina & Sundberg Bodil. (2018). Inte som i skolan – Pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan. Nordic Studies in Science Education, 14(4), 411-426. doi: 10.5617/nordina.4106
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas, Fejes & Robert, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.16-43).
Stockholm: Liber.
Flogaitis Evgenia, Daskolia Maria & Agelidou Evagelia. (2005). Kindergarten Teachers’
Conceptions of Environmental Education. Early Childhood Education Journal, 33(3), 125-136. doi: 10.1007/s10643-005-0039-x
FN-förbundet. (2016). Faktablad 2–12 Hållbar utveckling. Hämtad 2021-04-27 från https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
Friluftsfrämjandet. (u.å. 2021). Skogsmulle i förskolan. Hämtad 2021-05-06 från https://www.friluftsframjandet.se/detta-gor-vi/forskolor-och-skolor/skogsmulle/
Globala målen. (u.å. 2021). Globala målen. Hämtad 2021-04-26 från https://www.globalamalen.se/
Gustavsson, Laila & Pramling, Niklas. (2014). The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena. International Journal of Early Years Education, 22(1), 59-72. doi:
http://dx.doi.org/10.1080/09669760.2013.809656
Hansson Lena, Leden Lotta & Thulin Susanne. (2020). Book talks as an approach to nature of science teaching in early childhood education. International Journal of Science
Education, 42(12), 2095–2111. doi: https://doi.org/10.1080/09500693.2020.1812011 Hansson Lena, Leden Lotta & Thulin Susanne. (2021). Samtal om ”naturvetenskapernas
karaktär” i förskolan med utgångspunkt i bilderböcker. I Andreas Larsson, Karin Stolpe
& Gunnar Höst (Red.), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning (s.107–118).
Linköping: Linköpings universitet.
Hedefalk, Maria. (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns
utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. (Doktorsavhandling, Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Educational Sciences, 3). Uppsala: Acta Universitatis. Hämtad från
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf
Klaar, Susanne & Öhman, Johan. (2014).Doing, knowing, caring and feeling: exploring relations between nature-oriented teaching and preschool children's learning.
International Journal of Early Years Education, 22(1), 37-58. doi:
https://doi.org/10.1080/09669760.2013.809655
Larsson, Jonna & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2019). Collective Resources as a Precursor for Educating Children Toward a Sustainable Global World. ECNU Review of
Education, 2(4), 396–420. doi: https://doi.org/10.1177/2096531119886506 Maynard, Trisha. (2007). Forest Schools in Great Britain: an initial exploration.
Contemporary Issues in Early Childhood, 8(4), 320-331. doi:
http://dx.doi.org/10.2304/ciec.2007.8.4.320
Naturskyddsföreningen. (2020). 10 tips till arbetet med globala målen i skolan. Hämtad 2021-05-07 från https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/10-tips-globala-malen
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030. Stockholm: Regeringskansliet.
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm:
Liber
Roos, Carin. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson och Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.46–57). Stockholm: Liber.
Sandberg, Anette. (2011). The Swedish National Curriculum: Play and learning with fundamental values in focus. Australasian Journal of Early Childhood, 36(1), 44-50.
doi: https://doi.org/10.1177/183693911103600108
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2001). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Skolverket. (2019). Globala målen i undervisningen. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/01-hallbar-
utveckling/Gymnasieskola/902-Hallbar-utveckling-GY/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/A1_GY_07A_01_globala.docx Skolverket. (2020). Så här fungerar förskolan. Hämtad 2021-04-07 från
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan
Sund, Per & Wickman, Per-Olof. (2008). Teachers' objects of responsibility: something to care about in education for sustainable development? Environmental Education Research, 14(2), 145–163. doi: 10.1080/13504620801951681
Thulin, Susanne & Gustavsson, Laila. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. Nordic Studies in Science Education, 13(1), 81–96.
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas, Fejes & Robert, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys.
(s.273–291). Stockholm: Liber.
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin. (2019). Grundad teori. I Andreas, Fejes &
Robert, Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.44-71). Stockholm: Liber.
Vamstad, Johan. (2012). Co-production and Service Quality: The Case of Cooperative Childcare in Sweden. Voluntas (Manchester, England), 23(4), 1173-1188. doi:
10.1007/s11266-012-9312-y
Vartiainen, Henriikka & Enkenberg, Jorma. (2013) Reflections of design-oriented pedagogy for sustainable learning: An international perspective. Journal of Teacher Education for Sustainability, 15(1), 57-72. doi:10.2478/jtes-2013-0004
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ärlemalm-Hagsér, Eva. (2013). Respect for Nature – A Prescription for Developing
Environmental Awareness in Preschool. Center for Educational Policy Studies Journal, 3(1), 25-44.
Östman, Leif. & Almqvist, Jonas. (2010). What Do Values and Norms Have to Do with Scientific Literacy? I Cedric Linder, Leif Östman, Douglas A. Roberts, Per-Olof Wickman, Gaalen Erickson & Allan Mackinnon (Red.), Exploring the Landscape of Scientific Literacy (s.160-175) London: Routledge.