Avseende varför nyemissioner föranleder en undermålig kursutveckling jämfört med mark-naden kan det också ifrågasättas om det verkligen är nyemissionen i sig som föranleder kurs-utvecklingen. Det kan tänkas att genomförandet av en nyemission endast är ett symptom på en underliggande problematik, gemensam för företag som genomför nyemissioner. Då före-tag genomför en nyemission för att ta in pengar innebär detta rimligtvis att föreföre-taget inte kan generera tillräckligt med pengar på egen hand. Ett företag som inte kan generera tillräckligt med pengar för att driva den verksamhet det avser att bedriva är långsiktigt ohållbart. En så-dan bakomliggande problematik kan således ligga till grund för den undermåliga kursutveckl-ingen hos företag som genomför nyemissioner, där nyemissionen i sig endast är en manifes-tation av otillräcklig intjäning.
Slutligen kan det konstateras att investerare borde höra en varningsklocka ringa då ett företag annonserar att en nyemission ska genomföras. Att dessa företag tenderar att underprestera gentemot marknaden på lång sikt torde det nämligen inte råda några tvivel om, även om den bakomliggande orsaken ännu får betraktas som oklar.
6.3 Vidare forskning
Som nämnts tidigare i uppsatsen är det endast en liten del av den negativa avkastningen som förklaras av de variabler som inkluderats i studien. Detta föranleder att ytterligare studier i ämnet med användandet av andra variabler skulle kunna ge en bättre insikt om varför avkast-ningen ser ut som den gör. Exempel på variabler som skulle kunna tänkas vara intressanta att undersöka är olika finansiella nyckeltal och värderingsmultiplar.
Att använda finansiella nyckeltal som oberoende variabler skulle ge insikt i hur välmående respektive mindre välmående företag står sig efter en nyemission. Värderingsmultiplar skulle
53
kunna användas för att undersöka om högt värderade företag presterar sämre efter en nye-mission i enlighet med de teorier som finns på området.
Vidare utgår denna studie från ett begränsat antal observationer då den var tvungen att ge-nomföras inom en specifik tidsram. Det kan därför vara intressant att se om samma variabler uppvisar ett annorlunda resultat över en längre tidsperiod eller över ett större geografiskt om-råde, i syfte att få en större mängd observationer. Möjligtvis skulle också fler svenska mark-nadsplatser kunna inkluderas i studien, såsom First North eller Aktietorget, för att studera ifall det råder någon skillnad i informationsasymmetri på de olika handelsplatserna.
Till sist borde det undersökas om det finns andra variabler med koppling till informations-asymmetri som bättre kan förklara den negativa avvikningen i samband med nyemissioner.
Som nämnts tidigare är informationsasymmetri en svår variabel att kvantifiera och det är så-ledes möjligt att variablerna som tagits upp i denna studie inte varit optimala för ändamålet.
Vilka dessa okända variabler kan tänkas vara är dock upp till framtida forskare att avgöra.
Även att undersöka hur informationsasymmetrin på marknaden har förändrats över åren vore intressant. Kan den uppkopplade världen gjort marknaden mindre påverkad av informations-asymmetri mellan dess aktörer?
54
Källförteckning
Avanza. (2018). Tillgänglig online: https://www.avanza.se/start/forsta-oinloggad.html [2018-04-11].
Barber, B.M., och Lyon, J.D. (1997). Detecting Long-Run Abnormal Stock Returns: The Em-pirical Power and Specification of Test Statistics, Journal of Financial Economics, vol. 43(3), ss. 341-372.
Bayless, M., och Chaplinsky, S. (1996). Is There a Window of Opportunity for Seasoned Eq-uity Issuance?, Journal of Finance, vol. 51(1), ss. 253–278.
Billett, M.T., Flannery, M.J., och Garfinkel, J.A., (2011). Frequent issuers’ influence on lon-grun post-issuance returns, Journal of Financial Economics, vol. 99(2), ss. 349-364.
Brooks, C. (2014). Introductory econometrics for finance. 3 uppl., Cambridge University Press.
Bryman, A. och Bell, E. (2013). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 2 uppl., Stock-holm: Liber AB.
Byun, H-Y., Hwang, L-S., och Lee, W-J. (2011). How does ownership concentration exacer-bate information asymmetry among equity investors?, Pacific-Basin Finance Journal, vol. 19(5), ss. 511-534.
Clark, G.L. och Wójcik, D. (2005). Financial Valuation of the German Model: The Negative Relationship Between Ownership Concentration and Stock Market Returns, 1997–2001, Eco-nomic Geography, vol. 81(1), ss.11-29
Datastream. (2018). Tillgänglig online:
https://financial.thomsonreuters.com/en/products/tools-applications/trading-investment-tools/datastream-macroeconomic-analysis.html [2018-04-23]
55
Dougherty, C. (2011). Introduction to Economtrics. 4 uppl., New York: Oxford University Press Inc.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om mark-nadsmissbruk (markmark-nadsmissbruksförordning).
Fama, E. F. (1970). Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work, Journal of Finance, vol. 25, ss. 383–417.
Fama, E.F. (1998). Market efficiency, long-term returns and behavioral finance, Journal of Financial Economics, vol. 49(3), ss. 283-306
Gokkaya, S. och Highfield, M.J. (2014). Sales of secondary shares in SEOs: A comparison across top managers, other insiders, and outsiders, Financial Management, vol. 43(4), ss.
757-794.
Gujarati, D.N. (2003). Basic Econometrics. 4 uppl., Mcgraw Hill Higher Education.
Huang, C-W., Ho, P-H., Lin, C-Y., och Yen, J-F. (2014). Firm age, idiosyncratic risk, and longrun SEO underperformance, International review of Economics and Finance, vol. 34, ss.
246- 266
Holdings. (2018). Tillgänglig online: https://www.holdings.se [2018-04-11].
Hull, R., Kwak, S., Walker, R. (2010). Insider signaling and seasoned equity offerings, Jour-nal of Economics och Finance, vol. 40(2), ss. 258-276.
Karpoff, J.M. och Lee, D. (1991). Insider Trading before New Issue Announcements, Finan-cial Management, vol. 20(1), ss. 18-26.
Kim, E.H. och Purnanandam, A. (2006). Why do investors react negatively to seasoned eq-uity offerings? Working paper. University of Michigan.
56
Leland, H.E. och Pyle, D.H. (1977). Informational Asymmetries, Financial Structure, And Fi-nancial Intermediation, Journal of Finance, vol. 32(2), ss. 371-387.
Loughran, T., Ritter, J.R. och Rydqvist, K. (1994). Initial Public Offerings: International Insights, Pacific-Basin Finance Journal, vol. 2(2-3), ss. 165-199. Updated May 21, 2015.
Loughran, T. och Ritter, J. (1995). The New Issues Puzzle, Journal of Finance, vol. 50(1), ss.
23-51.
Lundahl, U. och Skärvad, P.H. (2016) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.
4 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Mackinley, A.C. (1997). Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Lit-erature, vol. 35(1) ss. 13-39
Myers, S.C. (1984). The Capital Structure Puzzle, Journal of Finance, vol. 39(3), ss. 575-592.
Myers, S.C., och Majluf, N.S. (1984). Corporate financing and investment decisions when firms have information that investors do not have, Journal of Financial Economics, vol.
13(2), ss. 187-221.
NASDAQ - Stockholm. (2018). Tillgänglig online:
http://www.nasdaqomxnordic.com/Nyheter/Borsmeddelanden/stockholm/ [2018-04-11]
Nyemissioner. (2018). Tillgånglig online: nyemissioner.se/foretag/nyemissioner/sok [2018-04-11].
Ritter, J. (1991). The Long-Run Performance of Initial Public Offerings. Journal of Finance, vol. 46(1), ss. 3-27.
Schuster, J. (2003). IPOs: Insights from Seven European Countries. Discussion paper, nr.
461., London School of Economics and Political Science.
57
Skatteverket. (2018). Tillgänglig online: skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/aktiehisto-rik [2018-04-11].
Spiess, D.K., och Affleck-Graves, J. (1995). Underperformance in long-run stock returns fol-lowing seasoned equity offerings, Journal of Financial Economics, vol. 38(3), ss. 243- 267.
Walker, M. D., och Yost, K. (2008). Seasoned equity offerings: What firms say, do and how the
market reacts, Journal of Corporate Finance, vol. 14(4), ss. 376-386.
Westerlund, J. (2005). Introduktion till ekonometri. Studentlitteratur.
Zephyr. (2018). Tillgänglig online: https://www.bvdinfo.com/en-gb [2018-04-11]
58