6 Diskussion
6.3 Vidare forskning och tänkbara didaktiska implikationer
Det har varit svårt att hitta forskning om hur elevers digitala läsförståelse ska bedömas och resultatet i studien visar att lärarna inte arbetar med bedömning av elevernas digitala läsförståelse. Trots att jag visste att det fanns lite kunskap om detta och jag försökte att få mer kunskap via en av mina forskningsfrågor så lyckades jag inte med detta. Eftersom det fortsatt finns en kunskapslucka om bedömning är det önskvärt med mer forskning inom detta område.
Studiens resultat medför följande didaktiska implikationer. Lärare bör tänka på att låta elever samarbeta eftersom det påverkar den digitala läsförståelsen positivt. Dessutom bör lärare även tänka på att involvera elevernas intresse- och erfarenhetsområde vid val av digitala texter eftersom det ökar elevernas motivation och intresse för textinnehållet i läsning med digitala texter. Vidare vore det önskvärt att lärare är insatta i och förstår vilka digitala texter eleverna ställs inför på internet eftersom de då kan stötta eleverna i läsning med digitala texter på ett annat sätt än de gör vid läsning med traditionella texter. Eftersom det krävs specifika förmågor och kompetenser vid digital läsning förutom traditionell literacy, bör lärare likaså ge elever tillfällen att träna på dessa. Avslutningsvis bör skolledare uppmärksamma lärarnas behov av kompetensutveckling om bedömning av digital läsförståelse.
Referenslista
Anderson, T.L. (2018). E-readers make a difference for diverse readers.
International Journal of Technology in Education and Science
(IJTES), 2(1), 40–56.
Appert, J. (2020). Digital läsning och läsförståelse. En systematisk
litteraturstudie om elevers digitala läsning och behov av
undervisning. Självständigt arbete 1. Kalmar: Linnéuniversitetet.
Ciampa, K. (2012). Reading in the Digital Age: Using Electronic Books as a Teaching Tool for Beginning Readers. Canadian Journal of
Learning and Technology, v38 n2 Sum 2012.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid
examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm:
Natur & Kultur.
Harris, C., Stover, K., & Yearta, L. (2016). Formative assessment in the digital age, blogging with third graders. The reading teacher 69(4). 377–381.
Henry, L.A., Castek, J., Ian O'Byrne., W & Zawilinski, L. (2012). Using Peer Collaboration to Support Online Reading, Writing, and
Communication: An Empowerment Model for Struggling Readers,
Reading & Writing Quarterly, 28(3) 279–306.
http://dx.doi.org/10.1080/10573569.2012.676431 (Hämtad 210404). Lenhard, W., Schroeders, U., & Lenhard, A. (2017). Equivalence of screen
versus print reading comprehension depends on task complexity and proficiency. Discourse Processes. 54(5—6), 427—445).
Equivalence of Screen Versus Print Reading Comprehension Depends on Task Complexity and Proficiency (lnu.se). (Hämtad 210404).
Molin, L. Literacypraktiker i det digitaliserade klassrummet.
(Licentiatuppsats, Institionen för tillämpad informationsteknologi Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet).
gupea_2077_49965_1.pdf. (Hämtad 210405).
Molin, L & Lantz-Andersson, A. (2016). Significant Structuring Resources in the Reading Practices of a Digital Classroom. Journal of
Information Technology Education: 15, s. 131-156.
https://doi.org/10.28945/3513. (Hämtad 210402).
Pardede, P. (2019) Print vs Digital Reading Comprehension in EFL. Journal
of English Teaching, Volume 5 (2), June 2019. EJ1266161.pdf
(ed.gov). (Hämtad 210402).
Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet Begrepp, processer och
resultat (Doktorsavhandling, Mittuniversitet Härnösand, Faktulteten
för humanvetenskap).
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 210330).
Simpson, A., Walsh, M., Rowsell, J. (2014) The digital reading path: Researching modes and multidirectionality with iPads. Literacy,
Volume 47, Issue 3, s. 123–130. . doi/full/10.1111/lit.12009.
(hämtmad 210331).
Skolverket (2016) ePIRLS 2016. Den digitala läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. ePIRLS 2016 - Skolverket. getFile - Skolverket. (Hämtad 210329).
Sofkova Hashemi, S., Wennås Brante, E., Cederlund, K., Godhe, A-L., Magnusson, P., Stenliden, L., Svärdemo Åberg, E., Åkerfeldt, A. (2018). Johansson, M., Martinsson, B-G, Parmenius Swärd, S. (red) Digitala textkompetenser och undervisning. En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan. I: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk
inriktning Bildning, utbildning, fortbildning. Linköping: Linköpings universitet., p. 270–286.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - Teoretiska traditioner. IB. Säljö, R., Lundgren, U.P., Liberg, C. (Red.) Lärande, skola, bildning (s. 251–309) Stockholm: Natur & kultur.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (vr.se). (Hämtad 210412).
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555 332112063/Godforskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 210412). Wang, c., Christ, T., Ming Chiu (2018). Exploring the relationship between
Kindergartens´ buddy reading and individual comprehension of multimodal digital texts. I: 15th International Conference on
Cognition and Exploratory Learning in Digital Age (CELDA 2018),
Bilaga A Intervjuguide
Inledning:
Hur gammal är du och hur länge har du arbetat som lärare? Vilken årskurs undervisar du i?
Undervisningen:
Didaktiska val:
I vilket format läser eleverna oftast, digitalt eller tryck text? Hur definierar du digital läsning?
I vilka sammanhang förekommer digital läsning i din undervisning? Vilka möjligheter har eleverna att ta del av digitala texter?
Kan du berätta om din senaste lektion när ni hade digital läsning?
Hur väljer du digitala texter? Hur arbetas det med dem? Vilken hänsyn tas till elevernas intressen?
Vilka fördelar ser du med digital läsning i din undervisning? Vilka nackdelar ser du med digital läsning i din undervisning? I vilka sammanhang föredrar du analoga texter?
Stöttning:
Vilken stöttning använder du som lärare dig av vid undervisning i digital läsning?
Vad behöver eleverna för stöd i läsning och förståelse av digitala texter? Vilka skillnader finns det mellan att arbeta individuellt eller i par vid läsning av digitala texter?
Hur kan du få stöd av annan personal i undervisningen av digitala texter? Lärarens roll:
Finns det några arbetssätt som du arbetar med, eller som du skulle vilja arbeta med, för att utveckla elevernas digitala läsande?
Hur har arbetet med elevers läsning förändrats med tanke på digital läsning? Positivt/negativt?
Hur har din roll förändrats i ett digitalt klassrum?
Lärarens kompetens:
Vilken redskap finns tillgängligt för digitala texter? Vilken utbildning har du i digital läsundervisning?
Vilken skillnad är det att undervisa i traditionell läsning jämfört med digital läsning?
Vilka skillnader i läsförståelsen har du noterat vid digital läsning jämfört med traditionell läsning?
Vilka skillnader är det att bedöma elevers läsförmåga/läsförståelse vid traditionell kontra digital läsning?
Eleverna
Vilken effekt har digitala texter på elevers läsförmåga?
Hur har arbetet med elevers läsning förändrats med tanke på digital läsning? Positivt/negativt?
Hur upplever du att elevernas motivation och lärande påverkas vid läsning av digitala texter?
Hur upplever du att elevernas läshastighet påverkas vid läsning av digitala texter?
Hur har sättet eleverna läser på förändrats jämfört med tidigare? Vilken form föredrar elever att läsa på?
Vilken positiv resp negativ påverkan på eleverna har läsning av digitala texter?
Avslutning:
Bilaga B Missivbrev
Hej.
Jag heter Johanna Appert och jag studerar sista terminen till lärare vid Linnéuniversitetet i Kalmar i årskurserna F-3 och ska inom kort skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är lärares arbetssätt i undervisningen vid digital läsning. Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att intervjua lärare. På grund av pågående pandemi kommer intervjun att hållas digitalt under vecka 14-15. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter och den kommer att spelas in (ljudupptagning) för att underlätta den analys som ska göras. Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Materialet kommer bara att användas för examensarbetet och raderas därefter. Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning. Om du väljer att delta i min studie och därmed lämnar samtycke kontaktar du mig för att boka in en tid för intervju. Tacksam för snabb återkoppling om möjligt då jag önskar boka in intervjun senast under v.12.
Jag väljer att delta i studien och godkänner att Linnéuniversitetet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information och jag är medveten om att jag kan avbryta mitt deltagande när som helst under studiens gång utan att behöva uppge en anledning.