Det behövs mer forskning inom området värkstimulerande dropp i aktiv förlossningsfas och dess påverkan på barnet. Kommande studier bör baseras på större populationer för att alstra mer konsekvent evidens. Det är även av intresse att undersöka i vilken utsträckning indikationer för behandling med värkstimulerande dropp infrias inom dagens förlossningsvård. Kvalitativ forskning baserad på intervjustudier, som berör kvinnans upplevelse av behandling med värkstimulerande dropp kan med fördel undersökas närmare. Även vikten av partnerns betydelse, i form av kontinuerligt stöd under förlossning, och dennes eventuella påverkan på medicinska interventioner är även av intresse för att bredda evidensen och utöka det vårdvetenskapliga perspektivet inom området.
REFERENSLISTA
Abascal, G., & Jakobsson, J. (2016). Smärtlindring under förlossningen. I H. Lindgren, K. Christensson & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans
kompetensområde (ss. 494–508). Lund: Studentlitteratur.
Altaweli, R., & Roberts, J. (2010). Maternal--infant bonding: a concept analysis. British
Journal of Midwifery, 18(9), 552–559. Hämtad den 25 oktober, 2018, från
https://www.magonlinelibrary.com/doi/pdf/10.12968/bjom.2010.18.9.78062 American Academy of Pediatrics. (2015). The Apgar Score – policy statement. Pediatrics,
136(4), 819-822. doi:10.1542/peds.2015-2651
Anim-Somuah, M., Smyth, R.M.D., Cyna, A.M., & Cuthbert, A. (2018). Epidural versus non- epidural or no analgesia for pain management in labour. Cochrane Database of
Systematic Reviews, Issue 5. Art. No.: CD000331.
doi:10.1002/14651858.CD000331.pub4
Berg, M. (2010). Vårdandets värdegrund vid barnafödande. I M. Berg & I. Lundgren (Red.),
Att stödja och stärka: Vårdande vid barnafödande (ss.29–44). Lund:
Studentlitteratur.
Cnattingius, S., Norman, M., Granath, F., Petersson, G., Stephansson, O., & Frisell, T. (2017). Apgar Score Components at 5 Minutes: Risks and Prediction of Neonatal
Mortality. Paediatric & Perinatal Epidemiology, 31(4), 328–337. doi:10.1111/ppe.12360
Dencker, A. (2016). Omvårdnad för att förebygga långsam förlossningsprogress. I H. Lindgren, K. Christensson & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans
kompetensområde (ss. 545 - 547). Lund: Studentlitteratur.
Drummond, S. (2018). Oxytocin Use in Labor: Legal Implications. Journal Of Perinatal &
Neonatal Nursing, 32(1), 34-42. doi:10.1097/JPN.0000000000000300
Ekelin, M., Svensson, J., Evehammar, S., & Kvist, L. J. (2015). Sense and sensibility: Swedish midwives' ambiguity to the use of synthetic oxytocin for labour
augmentation. Midwifery, 31(3), e36-42. doi:10.1016/j.midw.2014.12.006 Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB: Lund.
Erickson, E. N., Lee, C. S., & Emeis, C. L. (2017). Role of Prophylactic Oxytocin in the Third Stage of Labor: Physiologic Versus Pharmacologically Influenced Labor and
Birth. Journal Of Midwifery & Women's Health, 62(4), 418-424. doi:10.1111/jmwh.12620
Fahy, K.M., & Parratt, J.A. (2006). Birth Territory: A theory for midwifery practice. Women
and Birth, 19(2), 45-50. Hämtad den 23 oktober, 2018, från https://ac.els-
main.pdf?_tid=c23ed790-cb72-4d28-bce7-
780d69096ed1&acdnat=1540288134_9adf6f3ffca5f1d05deca3d4e535c380
Hallgren, A., & Lundgren, I. (2010). Förlossningsförberedelse och metoder för att hantera förlossningen. I M. Berg & I. Lundgren (Red.), Att stödja och stärka: Vårdande vid
barnafödande (ss.85–116). Lund: Studentlitteratur.
Handlin, L., Jonas, W., Petersson, M., Ejdebäck, M., Ransjö-Arvidsson, A.B., Nissen, E. et al. (2009). Effects of sucking and skin-to-skin contact on maternal ACTH and cortisol levels during the second day postpartum-influence of epidural analgesia and oxytocin in the perinatal period. Breastfeed Medicine, 4(4), 207–220. Hämtad den 26 oktober, 2018, från https://www.researchgate.net/profile/Wibke_Jonas/publication/26791107_Effects_ of_Sucking_and_Skin-to- Skin_Contact_on_Maternal_ACTH_and_Cortisol_Levels_During_the_Second_Day _Postpartum- Influence_of_Epidural_Analgesia_and_Oxytocin_in_the_Perinatal_Period/links/54 9160f30cf214269f280a8a.pdf
Herrera-Gómez, A., De Luna-Bertos, E., Ramos-Torrecillas, J., Ocaña-Peinado, F., Ruiz, C., & García-Martínez, O. (2018). Risk Assessments of Epidural Analgesia During Labor and Delivery. Clinical Nursing Research, 27(7), 841-852. Hämtad den 23 oktober, 2018, från https://doi.org/10.1177/1054773817722689
Hidalgo-Lopezosa, P., Hidalgo-Maestre, M., & Rodríguez-Borrego, M. A. (2016). Labor stimulation with oxytocin: effects on obstetrical and neonatal outcomes. Revista
Latino-Americana De Enfermagem (RLAE), 24, 1-8. doi:10.1590/1518-
8345.0765.2744
Hildingsson, I., Blix, E., Hegaard, H., Huitfeldt, A., Ingversen, K., Ólafsdóttír, Ó. Á. et al. (2015). How Long Is a Normal Labor? Contemporary Patterns of Labor and Birth in a Low-Risk Sample of 1,612 Women from Four Nordic Countries. Birth: Issues in
Perinatal Care, 42(4), 346–353. Hämtad den 23 oktober, 2018, från
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/birt.12191
Ingemarsson, I. & Ingemarsson, E. (2012). Fosterövervakning med CTG. Studentlitteratur AB: Lund.
Karaçor, T., Sak, S., Başaranoğlu, S., Peker, N., Ağaçayak, E., Sak, M. E. et al. (2017). Assessment of oxidative stress markers in cord blood of newborns to patients with oxytocin-induced labor. Journal Of Obstetrics & Gynaecology Research, 43(5), 860– 865. doi:10.1111/jog.13263
Khajehei, M. (2017). Labour and beyond: The roles of synthetic and endogenous oxytocin in transition to motherhood. British Journal Of Midwifery, 25(4), 230–238.
Kroll‐Desrosiers, A. R., Nephew, B. C., Babb, J. A., Guilarte‐Walker, Y., Moore Simas, T. A., & Deligiannidis, K. M. (2017). Association of peripartum synthetic oxytocin
administration and depressive and anxiety disorders within the first postpartum year. Depression & Anxiety (1091–4269), 34(2), 137–146. doi:10.1002/da.22599 Lindgren, H., & Wiklund, I. (2016). Det fysiologiska förloppet. I H. Lindgren, K. Christensson
& A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde (ss.438– 446). Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, I. (2010). Vård vid normalt barnafödande. I M. Berg & I. Lundgren (Red.), Att
stödja och stärka: Vårdande vid barnafödande (ss. 117–144). Lund:
Studentlitteratur.
Nordström, L., & Abascal, G. (2016). Primär och sekundär värksvaghet. I H. Lindgren, K. Christensson & A-K. Dykes (Red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans
kompetensområde (ss. 539–545). Lund: Studentlitteratur.
Nordström, L., & Wiklund, I. (2014). Förlossningens handläggning. I H. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (Red.), Obstetrik (ss. 107–122). Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, N. (2014). Förlossningsanalgesi. I H. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (Red.),
Obstetrik (ss. 253–264). Lund: Studentlitteratur.
Page, K., McCool, W. F., & Guidera, M. (2017). Examination of the Pharmacology of Oxytocin and Clinical Guidelines for Use in Labor. Journal Of Midwifery & Women's
Health, 62(4), 425–433. doi:10.1111/jmwh.12610
Pinto Saraiva, J., Vogt, S. E., da Silva Rocha, J., Dittz Duarte, E., & da Silva Simão, D. A. (2018). Association between maternal and neonatal factors and Apgar in usual risk neonates. Revista Da Rede De Enfermagem Do Nordeste, 19(1), 1-7.
doi:10.15253/2175-6783.2018193179
Polit, D.F., & Tatano Beck, C. (2017). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health, Lippincott
Williams & Wilkins.
Ryding, E-L. (2014). Psykologiska aspekter på graviditet och förlossning. I H. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (Red.), Obstetrik (ss. 127 – 140). Lund: Studentlitteratur. Sandin-Bojö, A., & Kvist, L. (2008). Care in labor: a Swedish survey using the Bologna
Score. Birth: Issues In Perinatal Care, 35(4), 321-328. Hämtad den 15 oktober, 2018, från https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1523-536X.2008.00259.x SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad den 27
september, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen. (2001). Handläggning av normal förlossning – State of art. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 8 oktober, 2018, från
https://www.sfog.se/media/66770/state_of_the_art_pn.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning (Nationella medicinska indikationer, rapport 2011:08). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 23 oktober, 2018, från
https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationer- varkstimulering-oxytocin.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 27 september, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-3-3/
Steinberg, J. (2013). Oxytocin augmentation during labor with epidural analgesia. American
Family Physician, 87(11), 760–761. Hämtad den 15 oktober 2018 från
https://www.aafp.org/afp/2013/0601/p760.pdf
Svenska Barnmorskeförbundet. (1999). Den internationella etiska koden för barnmorskor. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet. Hämtad 24 oktober, 2018, från
http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2014/01/Etiska-koden- for-barnmorskor-svensk-oversattning.pdf
Svenska Barnmorskeförbundet. (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet. Hämtad, 6 november, 2018, från
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-
se/uploads/2018/05/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska-Svenska- Barnmorskeforbundet-2018.pdf
Thavarajah, H., Flatley, C., & Kumar, S. (2018). The relationship between the five minute Apgar score, mode of birth and neonatal outcomes. Journal Of Maternal-Fetal &
Neonatal Medicine, 31(10), 1335-1341. doi:10.1080/14767058.2017.1315666
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 26 september, 2018, från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pd f
Vieira Fernandes, R. L., de Castro Damasceno, A. K., Soares Herculano, M. M., de Serpa Torres Martins, R., & Batista Oriá, M. O. (2017). Pharmacological obstetric analgesia: a study of obstetric and neonatal outcomes. Revista Da Rede De Enfermagem Do
Nordeste, 18(5), 687-694. doi:10.15253/2175-6783.2017000500017
Waldenström, U. (2007). Normal childbirth and evidence based practice. Women and Birth,
20(4), 175–180. Hämtad den 15 oktober, 2018, från https://ac.els-
cdn.com/S1871519207000935/1-s2.0-S1871519207000935- main.pdf?_tid=6c5b0a5a-1c2e-4b82-b205-
Widström, A-M., Jonas, W., & Nissen, E. (2016). Det nyfödda barnet, tidig mor-barn- interaktion och amning. I H. Lindgren, K. Christensson & A-K. Dykes (Red.),
Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde (ss.623 - 645). Lund:
Studentlitteratur.
World Medical Association. (2018). Declaration of Helsinki – Ethical principles for medical
research involving human subjects. Hämtad den 27 september, 2018, från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
BILAGA A: INFORMATIONSBREV
Till berörd klinikchef på kvinnokliniken Västerås 2018-09-04
Vi är två barnmorskestudenter på Mälardalens högskola i Västerås som under hösten skriver vår magisteruppsats. Till arbetets syfte vill vi undersöka användningen av värkstimulerande dropp hos förstföderskor, i relation till epidural (EDA) och utfall av barnets Apgar-poäng. Vi ställer oss frågan om dagens tidspressade förlossningsvård och underbemanning av barnmorskor hindrar den födande kvinnan från ett naturligt förlossningsförlopp baserat på individuella förutsättningar och önskemål. Tidigare forskning är tvetydig om huruvida värkstimulerande dropp har någon inverkan på barnets Apgar-poäng och vi vill därför se närmare på hur användningen ser ut och dess relation till kringstående faktorer så som EDA och Apgar. Vi kommer att studera förstföderskor som fött enkelbörd i fullgången tid, utan instrumentell indikation eller inducering i aktiv förlossningsfas.
För att genomföra arbetet önskar vi att få tillgång till förlossningsliggarna där data kan inhämtas. Vi vill även be om tillstånd till att granska datajournaler, partogram samt CTG- registrering.
Under förutsättning att vi får tillstånd att genomföra detta, kommer all data att samlas in på kvinnokliniken och förlossningsliggarna kommer inte att lämna kliniken. Alla
personuppgifter kommer att avidentifieras, varken personnummer eller namn kommer att användas i examensarbetet. Under arbetets gång kommer opponenter, handledare och examinator ta del av materialet. Uppgifterna kommer endast att användas i vårt examensarbete och det godkända arbetet kommer att finnas tillgängligt i det Digitala vetenskapliga arkivet (Diva) för intresserade läsare.
Tack på förhand,
Isabel Näslin Annica Wallgren Godoy
inn18001@student.mdh.se awy17001@student.mdh.se Birgitta Kerstis
Handledare
BILAGA B: EXEMPEL PÅ DATAINSAMLING OCH KODNING
EDA och Värkstimulerande dropp Dikotom Apgar Kön NEJ = 0 0-6 = 0 Flicka = 0 JA = 1 7-10 = 1 Pojke = 1
Barnnr. Kvinnans ålder Graviditetslängd
(dagar)
EDA Värkstimulerande dropp Apgar
1 min Diktotom Apgar 1 min Apgar 5 min Dikotom Apgar 5 min Kön 1257 29 280 1 1 9 1 10 1 1 1092 28 279 0 0 10 1 10 1 0 987 40 281 1 1 9 1 10 1 1 1787 28 282 1 0 9 1 9 1 0 1530 19 280 0 1 6 0 7 1 0
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
Författare, Titel, Tidskrift,
Land, Publikations år Syfte Metod Resultat och Slutsatser
Altaweli, R., & Roberts, J. Maternal--infant bonding: a concept analysis.
British Journal of Midwifery Storbritannien
2010
Att klargöra innebörden av bonding genom att särskilja det från andra relaterade begrepp som attachment, därmed ge en bättre förståelse av bonding mellan modern och barnet.
Begreppsanalys med metodisk referensram utifrån en åtta-stegsmodell som beskrevs av Walker och Avant (2005).
Analysen identifierade gemensamma attribut och konsekvenser, samt skilda koncept från liknande och relaterade begrepp som ledde till större förtydligande av moder-barn
bondingprocessen inom amning och mödravård. En utvecklande förståelse för bondingprocessen kan fastställa en grund för barnmorskor och andra vårdgivare för att utforma lämplig vård för nyblivna föräldrar. Resultatet av bonding mellan modern och barnet, som börjar i graviditeten och underlättas genom hud-mot- hud-kontakt och amning, har potentiell långsiktig nytta för mamma och barn. Vårdpersonal har en viktig roll i att underlätta denna bondingprocess.
American Academy of Pediatrics The Apgar Score – policy statement
Pediatrics USA
Att beskriva Apgarbedömning, dess användning och
begränsningar samt förlag till vidare utveckling av metoden.
Litteraturbaserad sammanställning av n= 16 vetenskapliga artiklar och ett policyuttalande utformat av American Acedemy of Pediatrics Commitee on fetus and newborn & American College of Obstetricians and Gynecologists Commitee on Obstetric practice.
Apgarbedömning talar om det nyfödda barnets allmäntillstånd precis efter födseln och vid korrekt användning kan metoden användas för standardiserad utvärdering. Apgar ska inte användas för att prediktera mortalitet eller nedsatt neurologisk funktion även om forskning har visat att Apgar under fem vid fem minuter var relaterat till en högre risk för cerebral pares. Apgar-poäng påverkas av flera faktorer hos
Författare, Titel, Tidskrift,
Land, Publikations år Syfte Metod Resultat och Slutsatser
2015 barnet, mamman och förlossningen. En utökad
bedömning av Apgar föreslås för användning vid återupplivning av nyfödd där även
interventioner dokumenteras och tas in i bedömningen.
Anim-Somuah, M., Smyth, R.M.D., Cyna, A.M., & Cuthbert, A.
Epidural versus non-epidural or no analgesia for pain
management in labour Cochrane Database of Systematic Reviews Storbritannien 2018
Att bedöma effekterna av all slags epiduralanalgesi (inklusive kombinerad spinal-epidural) hos modern och barnet, jämfört med ingen epidural eller utebliven smärtlindring under förlossning.
Registergranskning. Insamlingen omfattade 38 studier med n= 9658 kvinnor. Data insamlades från randomiserade kontrolleradestudiersom jämförde all slags av epidural med
smärtlindring som inte involverade
centralblockad, eller epidural med utebliven smärtlindring under förlossning.
EDA förefaller vara en effektiv
smärtlindringsmetod under förlossning. Kvinnor som använde denna typ av smärtlindring hade dock ökad risk för instrumentellt avslutande av förlossningen. EDA hade ingen statistiskt signifikant inverkan på risk för kejsarsnitt och verkade inte ha omedelbar effekt på
neonatalstatus, vilket bestämdes av Apgar.
Cnattingius, S., Norman, M., Granath, F., Petersson, G., Stephansson, O., & Frisell, T. Apgar score components at 5 minutes: Risks and prediction of neonatal mortality
Att granska varje komponent av Apgarbedömningen enskilt, vid fem minuter, för att undersöka komponenternas enskilda betydelse inom bedömningen och dess relation till risker och förutsägande av neonatal
Populations-baserad retrospektiv registerstudie som granskade n= 148 765 nyfödda barn som var av enkelbörd och föddes levande mellan åren 2008–2013. Statistisk analysmetod användes för att räkna ut relativ risk (RR).
Nedsatta värden av Apgar komponenterna; puls, andning och färg var enskilt associerade med ökad risk för neonatal mortalitet. Reducerad Apgarbedömning som inkluderade tre till fyra komponenter kunde förutse lika väl som en full Apgarbedömning för neonatal mortalitet. Vid bedömning av prematura barn
Författare, Titel, Tidskrift,
Land, Publikations år Syfte Metod Resultat och Slutsatser
Paediatric and Perinatal Epidemiology
Sverige 2017
mortalitet. gav reducerad Apgarbedömning en bättre
prediktion för neonatal mortalitet än en full bedömning.
Drummond, S.
Oxytocin use in labour – legal implications
The Journal of Perinatal & Neonatal Nursing USA
2018
Att belysa Oxytocinets farmakinetiska effekter på livmoderns kontraktioner och barnets syresättning samt redogöra för säker användning av oxytocin där önskad effekt uppnås utan ökad risk för skada.
Litteraturbaserad sammanställning, av n= 46 vetenskapliga artiklar, utifrån syftet.
Om användning av oxytocin inte är
kontraindicerat kan läkemedlet användas, dock med försiktighet. Alla vårdgivare som
administrerar läkemedlet behöver en gedigen kunskap om uterin aktivitet, korrekt
handhavande av läkemedlet relaterat till koncentration och infusionshastighet samt hur ökad uterin aktivitet påverkar det ofödda barnets syresättning. Att införa riktlinjer för administrering av läkemedlet samt att fastställa definition för normalt värkarbete i motsats till tachystolt värkarbete är essentiellt för säker användning i praxis.
Ekelin, M., Svensson, J., Evehammar, S., & Kvist, L. Sense and sensibility: Swedish midwives ambiguity to the use of synthetic oxytocin for labour
Att undersöka svenska barnmorskors syn på och erfarenheter av
värkstimulerande dropp i kontext av normal förlossning.
Kvalitativ intervjustudie som inkluderade n= 15 barnmorskor från södra Sverige med olika lång yrkeserfarenhet. Dataanalys gjordes via kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard et al. (2008)
Barnmorskorna i studien uttryckte ambivalens relaterat till användning av värkstimulerande dropp och beskrev en inre konflikt.
Barnmorskorna tyckte att värkstimulerande dropp används mycket ofta och vissa gånger utan anledning. Medvetenhet om läkemedlets potentiella negativa effekter på
Författare, Titel, Tidskrift,
Land, Publikations år Syfte Metod Resultat och Slutsatser
augmentation Midwifery Sverige 2015
förlossningsförloppet var av barnmorskorna väl kända.
Erickson, E., Lee, C., & Emeis, C. Role of Prophylactic Oxytocin in the third stage of Labor: Physiologic versus
pharmacologically influenced labour and birth
Journal of Midwifery & Women´s Health USA
2017
Att jämföra kvinnor som erhållit oxytocin i profylaktiskt syfte efter förlossningen jämfört med kvinnor som erhållit oxytocin för att inducera eller stimulera förlossning relaterat till blödningsvolym postpartum.
Sammanställning av data från n= 4
randomiserade kontrollerade studier från två nyligen publicerade Cochrane meta-analys artiklar. Kvinnor med spontan förlossning inkluderades. Data som inhämtades från studierna var; blödningsvolymer postpartum, risk för blodtransfusion, risk för administrering av ytterligare uterusstimulerande läkemedel.
Kvinnor som erhöll oxytocin i profylaktiskt syfte efter förlossning visade en lägre risk för postpartumblödning över 500 ml jämfört med kvinnor som inte erhöll behandlingen. Behandlingen minskade dock inte risken för blödning över 1000ml, behov av blodtransfusion eller behov av andra uterusstimulerande läkemedel. Kvinnor som erhåller
oxytocinstimulering under aktiv förlossning har eventuellt inte samma goda effekt av
profylaktiskt oxytocin efter förlossning som kvinnor som inte erhåller läkemedlet under aktiv förlossning.
Fahy, K.M., & Parratt, J.A. Birth Territory: A theory for midwifery practice
Women and Birth
Att beskriva, förklara och förutspå förhållandet mellan den individuella
förlossningsmiljön,
frågeställningar om makt och
Empirisk teorisyntes. Teorin syntetiserades induktivt från empiriska data alstrad av författarna, i sina roller som barnmorskor och forskare. För att påvisa teorins relevans tillämpades den på två kliniska berättelser
När barnmorskor använder ”midwifery guardianship” och kvinnan under förlossning stödjs utifrån hennes egna villkor för att skapa och behålla det perfekta Birth Territory, är kvinnan mest sannolik att; föda naturligt, vara
Författare, Titel, Tidskrift,
Land, Publikations år Syfte Metod Resultat och Slutsatser
Australien 2006
upplever förlossningsförloppet fysiologiskt och emotionellt.
utöver det, olika. sig lättare postpartum. Dessa fördelar
tillsammans med minskningen av medicinska interventioner gynnar också barnet.
Handlin, L., Jonas, W., Petersson, M., Ejdebäck, M., Ransjö-Arvidsson, A.B., Nissen, E., & Ulvnäs-Moberg, K. Effects of sucking and skin-to- skin contact on maternal ACTH and cortisol levels during the second day postpartum- influence of epidural analgesia and oxytocin in the perinatal period
Breastfeeding Medicine Sverige
2009
Detaljerad analys av mödrarnas frisättningsmönster av
hormonet kortikotropin (ACTH) och kortisol under en
amningssekvens andra dagen postpartum, relaterat till moderns oxytocin-nivåer såväl som till varaktigheten av sugning samt varaktigheten av hudkontakt innan barnet lades till bröstet. Vidare undersöktes om epiduralanalgesi och oxytocin-administrering under och efter förlossning påverkade frisättningsmönstret av ACTH och kortisol.
Prospektiv tvärsnittsstudie. Mödrar som hade fött sitt första barn på förlossningskliniker i Stockholm, Sverige mellan januari 2002 - december 2003 informerades fortlöpande om studien. n= 63 förstföderskor gav sitt
informerade samtycke och inkluderades. Blodprover analyserades för ACTH och kortisol genom enzymbunden immunoanalys.
Amning var associerad med en minskning av ACTH- och kortisolnivåer. Hud-mot-hud-kontakt bidrar till denna effekt. Ett signifikant negativt samband sågs mellan oxytocin- och ACTH- nivåer, men inte mellan oxytocin- och kortisolnivåer. Ett positivt och signifikant samband sågs mellan ACTH- och kortisolnivåer. Varaktigheten av hud-mot-hudkontakt före barnet sög på bröstet var signifikant och negativt förknippad med lägre kortisolnivåer, dock inte med ACTH-nivåer. Kortisolnivåerna skiljde sig signifikant mellan mödrar som fick epiduralanalgesi med och utan oxytocin.
Herrera-Gómez, A., De Luna- Bertos, E., Ramos-Torrecillas, J., Ocaña-Peinado, F., Ruiz, C., & García-Martínez, O.
Att fastställa om det förekom en koppling mellan användningen av EDA och olika
förlossningsutfall.
Retrospektiv kohort observationsstudie där författarna analyserade effekten av EDA på olika förlossningsutfall av totalt n= 2 683 förlossningar på ett spanskt sjukhus under en
Kvinnor med EDA hade ökad risk för oxytocinstimulerade förlossningar. EDA minskade andelen spontana förlossningar och ökade risken för instrumentellt
Författare, Titel, Tidskrift,
Land, Publikations år Syfte Metod Resultat och Slutsatser
Risk Assessments of Epidural Analgesia During Labor and Delivery
Clinical Nursing Research Spanien
2018
treårsperiod (mars 2010-mars 2013). förlossning eller förlust av fostrets välbefinnande, samt ökade andelen
episiotomier. Samtidigt hade kvinnor med EDA inte en ökad risk för perineala bristningar, EDA påverkade inte fosterhinnornas status vid förlossning eller olika typer av
efterbördsskeden.
Hidalgo-Lopezosa, P., Hidalgo- Maestre, M., & Rodríguez- Borrego, M.A.
Labor stimulation with oxytocin: effects on obstetrical and neonatal outcomes
Revista Latino-Americana De Enfermagem (RLAE)
Spanien 2016
Att utvärdera effekterna av förlossningsstimulering med oxytocin på maternella och neonatala resultat.
Retrospektiv kvantitativ registerstudie med n= 338 kvinnor som födde på ett
specialistsjukhus. Obstetriska och neonatala variabler uppmättes och jämfördes hos kvinnor som erhöll och inte erhöll stimulering