6.1 S PÄNNINGEN MELLAN SR OCH IR SOM INSTITUTIONELL REDOVISNINGSPRAKTIK ENLIGT BERÄTTELSER
6.1.2 Vidare forskning
Problematik uppstod med avseende till undersökningens datainsamling, till följd av att intervjuerna behövdes utföras genom videosamtal online på grund av rådande pandemin (Covid-19). Vid ett par av intervjutillfällena bröts samtalen upprepande, vilket berodde på uppkopplings-relaterade problem. Detta
innebar att respondenterna tappade tråden, ofta mitt i ett resonemang, vilket potentiellt kan ha gjort att intressant information försvann från datainsamlingen. Under en intervju släpade även ljudet, vilket bidrog till en försämrad dynamik i samtalet. Att utföra intervjuerna på plats hade varit att föredra men det var tyvärr inte möjligt vid tidpunkten. Om datainsamlingen utförts på plats kunde vissa störningar undvikits samt kunnat underlätta eventuella följdfrågor.
Författarnas rekommendationer till vidare forskning är följande: att vidare utforska institutionaliseringsprocesserna kring övergången från SR till IR, genom att formulera tydligare och mer strukturerade djupintervjuer, i en större datainhämtning. Materialet utvunnet från denna studie upplevdes av författarna inte vara tillräckligt djup för att kunna dra mer konkreta paralleller mellan teori och analys. Narrativ analys lyfter individens berättelser, men det hade även varit intressant att utföra dessa intervjuer i fokusgrupper, för att tillåta en mer dynamisk interaktion mellan olika aktörer, deras olika roller och uppfattningar inom hållbarhetsredovisningens praktiker.
Referenslista
Alvesson, M. & Spicer, A. (2018). Neo-institutional theory and organisation studies: a mid-life crisis? Organisation Studies, 40(2), 199-218. doi: 10.1177/0170840618772610
Bolagsverket (2019). Hållbarhetsrapport.
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/hallbarhetsrapport-1.17962 [2021-04-02]
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder.3.,[rev.] uppl. Stockholm:Liber
Bryman A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3.,[rev.] uppl. Stockholm:Liber
Currie, G., Humpreys, M.,Waring, J. & Rowley, E. (2009). Narratives of professional regulation and patient safety: the case of medical devices in anaesthetics, Health, Risk & Society, 11(2), 117-135. Czarniawska, B. (2004). Narratives in Social Science Research. London:SAGE.
de Villiers, C., Venter, E.R. & Kelly Hsiao, P-C. (2016). Integrated reporting: background, measurement issues, approaches and an agenda for future research, Accounting & Finance, 57(4), 937- 959. doi: 10.1111/acfi.12246
du Toit, E. (2017), "The readability of integrated reports", Meditari Accountancy Research, Vol. 25 No. 4, pp. 629-653. https://doi.org/10.1108/MEDAR-07-2017-0165
Dumay, J., Bernardi, C., Guthrie, J. & Demartini, P. (2015). Integrated reporting: a structured literature review, Accounting Forum, 40(3), 166-185. doi: 10.1016/j.accfor.2016.06.001
Dumay, J., Bernardi, C., La Torre, M. & Guthrie, J. (2018). Integrated reporting and integrated thinking: practical challenges.
Green, S.D. & Sergeeva, N. (2019). Value creation in projects: Towards a narrative perspective, International Journal of Project Management, 37(5), 636-651. doi: 10.1016/j.ijproman.2018.12.004 Hadjipetri Glanz, S. (2018). Attityden till rapportering behöver förbättras. Tidningen Balans. https://www.tidningenbalans.se/nyheter/attityden-till-rapportering-behover-forandras/ [2021-05-04]
Higgins, C., Stubbs, W. & Love, T. (2014). Walking the talk(s): organisational narratives of integrated reporting, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 27(7), 1090-1119. doi: 10.1108/AAAJ-04- 2013-1303
Humphrey, C., Dwyer, B. & Unerman, J. (2016). Re-theorizing the configuration of organizational fields: the IIRC and the pursuit of ‘Enlightened’ corporate reporting, Accounting and business research, 47(1), 30-63. doi: 10.1080/00014788.2016.1198683.
IIRC. (2013). Integrated reporting. London: The International Integrated Reporting Council. http://www.theiirc.org/ [2021-04-01]
Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: MTM.
Johansson, Anna. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur
Kılıç, M. & Kuzey, C. (2018), "Assessing current company reports according to the IIRC integrated reporting framework", Meditari Accountancy Research, Vol. 26 No. 2, pp. 305-333. https://doi.org/10.1108/MEDAR-04-2017-0138
KPMG (2019). I vilken riktning går hållbarhetsrapportering? KMPG https://home.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2019/undersokning-om-hallbarhetsrapportering- 2019-fran-kpmg.pdf [2021-05-04]
Labov, W. & Waletzky, J. (1967). Narrative analysis: oral versions of personal experience, i Helms, J. (ed.) Essays on the verbal and visual arts. Seattle: University of Washington Press.
Lai, A., Melloni, G., & Stacchezzini, R. (2018). Integrated reporting and narrative accountability: the role of preparers, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 31(5), 1381-1405. doi: 10.1108/AAAJ-08-2016-2674.
Lawrence, T. B.; Suddaby, R. (2006). "Institutions and Institutional work". I (red.) Clegg, S., Hardy, C., Lawrence, T. Handbook of Organization Studies. London: Sage.
Lawrence, T., Suddaby, R. & Leca, B. (2009). Introduction: Theorizing and studying institutional work. Institutional work.
Lawrence, T., Suddaby, R. & Leca, B. (2011). Institutional work: refocusing studies of organization, Journal of Management Inquiry, 20(1), 52-58. doi:10.1177/1056492610387222
Lawrence, T., Leca, B. & Zilber, T. (2013). Institutional Work: Current Research, New Directions and Overlooked Issues. Organization Studies, 34, ss. 1023–1033, doi:10.1177/0170840613495305.
Maroun, W. (2017). Assuring the integrated report: insights and recommendations from auditor, The British Accounting Review, 49(3), 329-346. doi: 10.1016/j.bar.2017.03.003
McNally, M.-A., Cerbone, D. & Maroun, W. (2017), "Exploring the challenges of preparing an integrated report", Meditari Accountancy Research, Vol. 25 No. 4, 481-504. https://doi.org/10.1108/MEDAR-10-2016-0085
Mio, C., Fasan, M., & Costantini, A. (2019). Materiality in integrated and sustainability reporting: a paradigm shift? Business Strategy and the Environment, 29(1), 306-320. doi: 10.1002/bse.2390
Mordhorst, M. & Schwarzkopf, S. (2017). Theorising narrative in business history, Business History, 59:8, 1155-1175, DOI: 10.1080/00076791.2017.1357697
Paolone, F., Sardi, A., Sorano, E. & Ferraris, A. (2020), "Integrated processing of sustainability accounting reports: a multi-utility company case study", Meditari Accountancy Research, Vol. ahead- of-print No. ahead-of-print. https://doi.org/10.1108/MEDAR-01-2020-0667
Phillips, N., Lawrence, T. & Hardy, C. (2004). Discourse and institutions, Academy of Management Review, 29(4), 635-652.
Pistoni, A., Songini, L. & Bavagnoli, F. (2018). Integrated reporting quality: an empirical analysis, Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 25(4), 489-507. doi: 10.1002/csr.1474
Polkinghorne, Donald E. (1995). Narrative configuration in qualitative analysis, i Hatch, J. Amos and Wisniewski, Richard (eds.) Life History and Narrative London, UK: The Falmer Press s. 5-23
Reay, T. & Hinings, C. R. (2009). Managing the rivalry of competing institutional logics. Organization Studies, 30, 629–651
Rhodes, C. & Brown, A.D. (2005). Narrative, organisations and research. International Journal of Management Reviews, 7(3), 167-188. doi:
Riessman, C.K. (2004). Narrative interviewing. I: (red) Lewis-Beck, M.S., Bryman, A. & Liao, T.F. The sage encyclopaedia of social science research methods. Thousand Oaks: Sage.
Rinaldi, L., Unerman, J. & de Villiers, C. (2018). Evaluating the integrated reporting journey: insights, gaps and agendas for future research, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 31(5), 1294- 1318. doi: 10.1108/AAAJ-04-2018-3446
SCB. (2021). Statistisk lägesbild 2021. Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. SCB. https://www.scb.se/contentassets/040eb929941641f9a3a72ca7b32f0245/mi1303_2021a01_br_x41br2 102.pdf [2021-05-28]
Scott, W.R. (2008). Lords of the dance: professionals as institutional agents. Organization Studies, 29(2), 219 – 238. doi: 10.1177/0170840607088151
Stubbs, W. & Higgins, C. (2014). Integrated reporting and internal mechanisms of change, Accounting, auditing & accountability journal, 27(7), 1068-1089. doi: 10.1108/AAAJ-03-2013-1279
Unerman, J., & Zappettini, F. (2014). Incorporating materiality considerations into analyses of absence from sustainability reporting. Social and Environmental Accountability Journal, 34(3), 172-186. doi: 10.1080/0969160X.2014.965262
Velte, P. & Stawinoga, M. (2017). Integrated reporting: The current state of empirical research, limitations and future research implications, Journal of Management Control: Zeitschrift für Planung und Unternehmenssteuerung, 28(3), 275-320. doi: 10.1007/s00187-016-0235-4
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf [2021-05-10]
Vitolla, F. & Raimo, N. (2018). Adoption of integrated reporting: reasons and benefits - a case study analysis, International journal of business and management, 13(12). doi: 10.5539/ijbm.v13n12p244
Bilagor
Bilaga två: Intervjuguide
Bakgrundsfråga: Berätta gärna lite om dig själv, exempelvis:
- vad du jobbar med,
- hur länge du har jobbat inom hållbarhetsredovisning - och hur det kommer sig att du jobbar med det du gör?
Vad tycker du om de olika praktikerna inom hållbarhetsredovisning (alltså separat rapportering
kontra integrerad)?
Vilken typ av hållbarhetsredovisning använder ni idag och varför?
- När skedde skiftet till IR? varför?
- Är företaget fortfarande i en övergående fas? Motgångar/framgångar. Ge gärna exempel! - Ser du några fördelar och nackdelar med hur ni arbetar idag?
Hur går det till när hållbarhetsrapporteringen görs hos er? Vad är din roll och ditt ansvar i framtagandet av rapporten?
- Hur ser du på ditt samspel med andra medarbetare/avdelningar inom företaget som arbetar med hållbarhetsredovisningen? Kan du ge exempel?
- Tycker du att du har en påverkan på andra individers handlingar i processen av att ta fram hållbarhetsrapporten? Kan du ge exempel?
Vad tror du om [företagets] framtida hållbarhetsredovisning?
- Om det var helt upp till dig, vad skulle du vilja förändra? Varför?
- Vad hade detta haft för betydelse för redovisningen? För- och nackdelar?
- Hur skulle förändringen se ut i praktiken? Vem/vilka skulle driva förändringen i företaget? - Skulle du säga att skiften i redovisningspraktiker är en stor omställning?