Deltagande i utforskande samtal kan vara utmanande för olika elever. Som lärare måste man kunna bemöta dessa olikheter. Vi ser att en fortsättning för vidare forskning skulle kunna vara att mer rikta in sig på hur lärare kan lägga upp arbetet med utforskande samtal för elevers olika förutsättningar, för att därigenom underlätta inkluderingen. En av respondenterna, lärare F, arbetar väldigt genomtänkt med kooperativt lärande, som i korta drag innebär att elever arbetar i väldigt strukturerade samarbeten genom olika modeller och drar nytta av varandras kunskaper. Det fungerar i alla ämnen, inte bara i matematik. På det sättet når man en ökad måluppfyllelse. Det vore väldigt intressant att forska vidare runt det kooperativa lärandet och dess fördelar gentemot mer traditionell undervisning och hur lärare kan använda det praktiskt i utforskande samtal i matematik.
26
Referenser
Aspelin, J. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Ayalon, M., & Even, R. (2016). Factors Shaping Students’ Opportunities to Engage in Argumentative Activity. International journal of science and mathematics education, 14 (3), 575-601. Hämtad från: https://link.springer.com/article/10.1007/s10763-014-9584-3
Baxter, J., Woodvard, J., Voorhies, J. & Wong, J. (2002). We Talk About It, But Do They Get It?
Learning Disabilities, Research and Practise, 17 (3), 173-185. doi: 10.1111/1540-5826.00043
Berry, R. (2011). Assessment Trends in Hong Kong: Seeking to Establish Formative Assessment in An Examination Culture. Journal Assessment in Education: Principles, policy and practice, 18, 199-211. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1080/0969594X.2010.527701
Cengiz, N., Kline, K. & Grant, T. J. (2011). Extending Students’ Mathematical Thinking During Whole Group Discussions, Journal of Mathematics Teacher Education, 14, 355–374. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1007/s10857-011-9179-7
Clark, I. (2011). Formative Assessment: Policy, Perspectives and Practice.
Florida Journal of Educational Administration & Policy, 4(2), 158-180. Hämtad från:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ931151.pdf
Dimming, L. (2011). Matematikundervisningens hinder och möjligheter. I A. Henry, S. Gurdal, & M. Asplund Carlsson (Red.), Läraryrket: ett mångfasetterat uppdrag. (1. uppl.) (s. 67-83). Lund: Studentlitteratur.
Drageset, O.G. (2014). Redirecting, Progressing and Focusing Actions- a Framework for Describing How Teachers Use Students’ Comments to Work with Mathematics. Educational Studies in
Mathematics. 85, 281–304. doi:10.1007/s10649-013-9515-1
Ducker, B (2014). Formative Assessment in Seven Good Moves. Educational Leadership, 6,28-32. Hämtad från:
http://eds.a.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=a5051ccb-2b5f-4ee4-a055-c0ff89dec636%40sessionmgr4007
Dysthe, O. (2003a). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I O. Dysthe (Red.) Dialog,
samspel och lärande, (s. 7-27). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003b). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.)
Dialog, samspel och lärande, (s. 31-74). Lund: Studentlitteratur.
Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf
27
Forner, C. B., Miranda, B. R., Fortea, I. B., Castellar, R. G., Diago, C. C. & Casas, A. M. (2017). ADHD Symptoms and Peer Problems: Mediation of Executive Function and Theory of Mind.
Psicothema, 29(49, 514-519. doi: 10.7334/psicothema2016.376
Forsmark (2009) Att lära matematik - främjande och hindrande faktorer. I A. Ahlberg (Red.),
Specialpedagogisk forskning: En mångfacetterad utmaning, (s. 213-230). Lund: studentlitteratur.
Franke, M. L., Turrou, A. C., Webb, N. M., Ing, M., Wong, J., Shin, N., & Fernandez, C. (2015). Student Engagement with Others’ Mathematical Ideas: The Role of Teacher Invitation and Support Moves. The Elementary School Journal, 116(1), 1-23. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1086/683174
Greven, C. U., Kovas, Y., Willcut, E. G., Petrill, S.A., & Plomin, R. (2013). Evidence for Shared Genetic Risk Between ADHD Symptoms and Reduced Mathematics Ability: a Twin Study. Journal
of child psychology and psychiatry, 55(1), 39-48. doi: 10.1111/jcpp.12090
Gröning, I. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Doktorsavhandling, Uppsala universitet. Department of Scandinavian Languages. Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:168130/FULLTEXT01.pdf
Grøver Aukrust, V. (2003). Klassrumssamtal, deltagarstrukturer och lärande. Teoretiska traditioner och aktuell forskning kring lärarstyrda samtal. I O. Dysthe (Red.) Dialog, samspel och lärande, (s. 167-191). Lund: Studentlitteratur.
Henning, J. E., McKeny, T., Foley, K. C., & Balong, M. (2012). Mathematics Discussions by Design: Creating Opportunities for Purposeful Participation. Journal of Mathematics Teacher Education, 15(6), 453-479. doi: 10.1007/s10857-012-9224-1
Hufferd-Ackles, K., Fuson, K. C., & Sherin, M. G. (2004). Describing Levels and Components of a Math-talk Learning Community. Journal for research in mathematics education, 35(2), 81-116. doi: 10.2307/30034933
Hundeide, K. (2003). Det intersubjektiva rummet. Klassrummets dolda styrmekanismer för
inkludering eller exkludering av elever. I O. Dysthe (Red.) Dialog, samspel och lärande, (s. 143-166). Lund: Studentlitteratur.
Igland, M-A. & Dysthe, O. (2003). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.)
Dialog, samspel och lärande, (s. 95-117). Lund: Studentlitteratur.
Kazemi, E., & Stipek, D. (2001). Promoting Conceptual Thinking in Four Upper - Elementary Mathematics classrooms. The Journal of Education,189(1/2), 123-137.
doi:10.1177/0022057409189001-209
Kerrigan, J. (2018). Active Learning Strategies for the Mathematics Classroom, College Teaching, 66(1), 35-36. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1080/87567555.2017.1399335
Makar, K., Bakker, A., & Ben-Zvi, D. (2015). Scaffolding Norms of Argumentation-based Inquiry in a Primary Mathematics Classroom. ZDM: The international journal on mathematics education, 47(7), 1107-1120. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1080/87567555.2017.1399335
McCrone, S.S. (2005). The Development of Mathematical Discussions: an Investigation in a Fifth-grade Classroom. Mathematical thinking and learning: an international journal, 7(2), 111-133. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1207/s15327833mtl0702_2
Mercer, N. & Sams, C. (2006). Teaching Children How to Use Language to Solve Maths Problems.
28
Nilsson, L. A. (2012). Att utveckla kunskap om matematik - svårigheter med utgångspunkt från lärares kunskap och erfarenhet. VILÄR konferens 2012. Abstract: Interaktiv session., s. 10. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A573794&dswid=_new
Norbury, C.F., Tomblin, J.B. & Bishop, D.V.M. (Red.). (2008). Understanding Developmental
Language Disorders: From Theory to Practice. New York: Psychology Press.
Obiakor, F.E., Harris, M., Mutua, K., Rotatori, A. & Algozzine, B. (2012). Making Inclusion Work in General Education Classrooms. Education and Treatment of Children, 35(3), 477-490. Hämtad från: http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=9736f687-bbfb-4de8-b185-0e67d65d9e69%40sessionmgr102
Peters, L., Bulthé, J., Daniels, N., Opde Beek, H., De Smedt, B. (2018). Dyscalculia and Dyslexia: Different Behavioral, Yet Similar Brain Activity Profiles During Arithmetic. NeuroImage Clinical, 18, 663-674. doi: org/10.1016/j.nicl.2018.03.003
Pilkonis, P. A. (1977). The Behavioral Consequences of Shyness. Journal of personality, 45(4), 596-611. doi: 10.1111/1467-6494.ep7380569.
Secher Schmidt. M. C. (2016). Dyscalculia ≠ maths Difficulties. An Analysis of Conflicting Positions at a Time That Calls for Inclusive Practices. European journal of special needs education. 31(3), 407-421. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1080/08856257.2016.1163016
Skagen, K. (2003). Handledningsperspektiv i Bakhtin-perspektiv. I O. Dysthe (Red.) Dialog, samspel
och lärande, (s. 195-217). Lund: Studentlitteratur.
Skagerlund, K. & Träff, U. (2016). Number Processing and Heterogenity of Developmental Dyscalculia: Subtypes with Different Cognitive Profiles and Deficits. Journal of learning
disabilities. 49(1), 36-50. doi: org.ezp.sub.su.se/10.1177/0022219414522707
Skolforskningsinstitutet (2017). Klassrumsdialog i matematikundervisningen- matematiska samtal i
helklass i grundskolan. Skolforskningsinstitutets systematiska översikter, Ödeshög:
DanagårdLiTHO. Hämtad från: http://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2017/10/Klassrumsdialog_NYTRYCK_pdf.pdf
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). Matematiklyftet. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.204675!/Programbeskrivning_Matematiklyftet240802013. pdf
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och
särskilt stöd. Stockholm: Fritzes. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3362.pdf%3Fk%3D3362
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå universitet. Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
29
Wagganer, E. L. (2015). Creating Math Talk Communities. Teaching Children Mathematics, 22(4), 248-254. doi: 10.5951/teacchilmath.22.4.0248
Webb, N. M., Franke, M. L., Ing, M., Wong, J., Fernandez, C. H., Shin, N., & Turrou, A. C. (2014). Engaging with Others’ Mathematical Ideas: Interrelationships Among Student Participation,
Teachers’ Instructional Practices, and Learning. International Journal of Educational Research, 63, 79-93. doi: 10.1016/j.ijer.2013.02.001
Westling Allodi, M. (2013). Simple - Minded Accountability Measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: A Case Study of a Swedish Junior High School. Policy Futures in
Education, 11(4), 331-363. doi: org/10.2304/pfie.2013.11.4.331
Westling Allodi, M. (2017). Specialpedagogiska insatser internationellt och i det svenska
skolsystemet: en jämförelse och några reflektioner. Manuskript till tidskriften Dyslexi, 1, 6-10. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/profile/Mara_Allodi/publication/319873290_Specialpedagogiska_ins atser_internationellt_och_i_det_svenska_skolsystemet_en_jamforelse_och_nagra_reflektioner/links
/59bea3b0aca272aff2dee153/Specialpedagogiska-insatser-internationellt-och-i-det-svenska-skolsystemet-en-jaemfoerelse-och-nagra-reflektioner.pdf
Witzel, B.& Mize, M. (2018). Meeting the Needs of Student with Dyslexia and Dyscalculia. SRATE
journal. 27(1), 31-39. Hämtad från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1166703.pdf
Metodlitteratur
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful Qualitative Research; a Practical Guide for Beginners. London: SAGE Publications Ltd.
Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
30