Vidare forskning

Eftersom Covid-19 pandemin fortfarande är pågående anser vi att det kommer att behövas en omfattande forskning framöver inom området för att fastslå hur våld i nära relation påverkats av pandemin. Det är även av stor vikt att forskning på andra områden inom socialt arbete och dess påverkan av Covid-19 bedrivs. Dessutom behöver bland annat både de kortsiktiga som de långsiktiga effekterna av lockdown studeras. Då Covid-19 pandemin är historiskt i sitt slag kommer troligtvis forskning kopplad till detta att bedrivas under lång tid och utgöra ett underlag för en mängd studier inom vitt skilda områden.

10. Referenser

Anastario. M. P., Larrance. R., & Lawry. L. (2008) Using Mental Health Indicators to Identify Postdisaster Gender-Based Violence among Women Displaced by Hurricane Katrina Journal of womens health, 17(9), 1437-1444. doi: 10.1089/jwh.2007.0694

Barbara,G., Facchin, F., Micci, L., Rendiniello, M., Giulini, P., Cattaneo, C., Vercellini P., & Kustermann, A. (2020). COVID-19, Lockdown, and Intimate Partner Violence: Some Data from an Italian Service and Suggestions for Future Approaches. Journal of women's health, 29(10).

Boserup. B., McKenney. M., Elkbuli. A. (2020). Alarming trends in US domestic violence during the COVID-19 pandemic. American Journal of Emergency Medicine, 1-3. https://doi.org/10.1016/j.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Buttell, F. P., & Carney, M. M. (2009). Examining the impact of Hurricane Katrina on police responses to domestic violence. Traumatology: An International Journal, 15(2), 6–9. doi: 10.1177/1534765609334822

Buttell, F., & Ferreira, R. J. (2020). The hidden disaster of COVID-19: Intimate partner violence. Psychological Trauma: Theory, Research, Practice, and Policy, 12(S1), S197-S198. http://dx.doi.org/10.1037/tra0000646

Caslini, M., Bartoli, F., Crocamo, C., Dakanalis, A., Clerici, M., & Carrà, G. (2016). Disentangling the Association Between Child Abuse and Eating Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. Psychosomatic medicine, 78(1), 79–90. https://doi.org/10.1097/PSY.0000000000000233

Catani, C., Jacob, N., Schauer, E., Kohila. M., & Nauer. F. (2008) Family violence, war, and natural disasters: A study of the effect of extreme stress on children's mental health in Sri Lanka. BMC Psychiatry 8(33) 1-10. https://doi.org/10.1186/1471-244X-8-33

Dahlgren, L. & Sauer, L. (red.) (2009). Att forska i socialt arbete: utmaningar, förhållningssätt och metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dalsgaard Axelsen, E. (1997). Symptomet som ressurs: psykiske problemer og psykoterapi. Oslo: Pax.

Das, M., Das, A., & Mandal, A. (2020). Examining the impact of lockdown (due to COVID- 19) on Domestic Violence (DV): An evidences from India. Asian Journal of Psychiatry, 54. https://doi.org/10.1016/j.ajp.2020.102335

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Ekström, V. (2016). Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet).

Ekström. V. (2018). Gränsytor under förhandling – om socialtjänstens ansvar för stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Socialvetenskaplig tidskrift. 2018(3–4), 269–286. Enander, V., & Nilsson, M. (2019). Socialtjänstens ansvar. I G. Heimer, A. Björck, U. Albért & Y. Haraldsdotter (Red.), Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar (4 uppl., s. 199–236). Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (19 mars 2020). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma- sjukdomar/coronavirus/

Fraser, E. (2020). Impact of COVID-19 Pandemic on Violence against Women and Girls- VAWG Helpdesk Research Report. (284) UKaid.

Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling: Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. (Doktorsavhandling, Lunds universitet).

Hsieh, H. F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.

Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia.

Jernbro, C., & Janson, S. (2017). Våld mot barn 2016: en nationell kartläggning. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. https://www.allmannabarnhuset.se/produkt/vald-mot-barn- 2016/

Johansen. A. K., Svendsen. B. & Sundet. R. (2017). Children who experience domestic violence – dilemmas in social work practice. European Journal of Social Work, 20(5), 741- 753, doi: 10.1080/13691457.2016.1255590

Jämställdhetsmyndigheten. (15 september 2020). Webbinarie om våldsutsatthet och covid-19 [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=bVsN9COBnhY&feature=youtu.be Jämställdhetsmyndigheten (22 oktober 2020) VÅLDSUTSATTHET I SAMBAND MED COVID-19. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/covid-19

Lauve-Moon, F., & Ferreira, R (2017). An Exploratory Investigation: Post-disaster Predictors of Intimate Partner Violence. Clinical Social Work Journal, 45(2), 124–135. doi:org/10.1007/s10615-015-0572-z

Lucas, S., & Jernbro, C. (2014). Försummelse av barn – ett försummat problem. Läkartidningen, 111(47), 1–3.

Molyneaux. R., Gibbs. L., Bryant. R. A., Humphreys. C., Hegarty. K., Kellett. C., Gallagher. H. C., Block. K., Harms. L., Richardson. J. F., Alkemade. N. & Forbes. D. (2020) Interpersonal violence and mental health outcomes following disaster. BJPsych Open. 1–7. doi:10.1192/bjo.2019.82

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014) Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa (NCK-rapport 2014:1) Uppsala Universitet. https://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/418/NCK- rapport_prevalens_Vald_och_halsa_www.pdf

Nationellt centrum för kvinnofrid. (Hämtad 7 oktober 2020). Ämnesguider om våld i nära relationer. https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/

Onyango M.A., Resnick K., Davis A., & Shah R.R. (2019) Gender-Based Violence Among Adolescent Girls and Young Women: A Neglected Consequence of the West African Ebola Outbreak. In: Schwartz D., Anoko J., & Abramowitz S. (eds) Pregnant in the Time of Ebola. Global Maternal and Child Health (Medical, Anthropological, and Public Health Perspectives). Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-97637-2_8

Parkinson, D. (2019). Investigating the Increase in Domestic Violence Post Disaster: An Australian Case Study. Journal of interpersonal violence, 34(11), 2333–2362. doi: 10.1177/0886260517696876.

Perez-Vincent. S. M., Carreras. E., Gibbons. M. A., Murphy. T. E., & Rossi. M. A. (2020). COVID-19 Lockdowns and Domestic Violence - Evidence from Two Studies in Argentina. Inter-American Development Bank.

Piryani. R. M., Piryani. S., Piryani. S. Shakya., & Huq. M.(2020) COVID-19 And Lockdown: Be Logical in Relaxing It. Journal of Lumbini Medical College, 8(1). doi: 10.22502/jlmc.v8i1.361

Rädda barnen (2020). Protect a generation - The impact of COVID-19 on children's lives. Save the children international.

https://resourcecentre.savethechildren.net/node/18218/pdf/vr59- 01_protect_a_generation_report_en_0.pdf

Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (2018). Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i en samhällskontext. I A. Sinisalo & Moser Hällen (Red.), Våld i nära relationer, socialt arbete i forskning, teori och praktik (s. 15–26). Stockholm: Liber.

Socialstyrelsen (2016). Våld: handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. [Ny utg.]. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (4 maj 2019). FREDA. https://www.socialstyrelsen.se/utveckla- verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/freda/

Socialstyrelsen. (2 april 2020). Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-

socialtjansten/lvu/

Ulmestig. R & Panican. A. (2015). Socialt medborgarskap och möjligheten till ett självständigt liv– ekonomiskt bistånd för kvinnor som har lämnat en våldsam partner. Socialvetenskaplig tidskrift 2015(3–4), 323-339.

UNICEF (2018) Vem skyddar mig från våld? UNICEF Sverige. https://unicef.se/rapporter- och-publikationer/vem-skyddar-mig-fran-vald

UN WOMEN (13 november 2020) Stoppa våld mot kvinnor och flickor. https://www.unwomen.se/un-womens-arbete/un-women/vald-mot-kvinnor-och-flickor/ UN WOMEN (2020) COVID-19 and Ending Violence Against Women and Girls. https://www.unwomen.org/-

/media/headquarters/attachments/sections/library/publications/2020/issue-brief-covid-19-and- ending-violence-against-women-and-girls-en.pdf?la=en&vs=5006

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westerheid, F. (2020) Addressing intimate partner violence against women during and beyond the pandemic. Marginalization and space in times of COVID-19 lockdown report Hera project - Governing the Narcotic City. Kulturwissenschaftliches Institut Essen

Bilaga 1: Informationsbrev

Hej.

Vi är två studenter på socionomprogrammet vid Umeå universitet som just nu skriver vårt examensarbete på termin 6. Syftet med studien är att få kunskap om huruvida socialsekreterare upplever någon förändring i förekomsten av eller karaktären på våld i nära relation som kan härledas till Covid-19 pandemin, samt om pandemin inneburit några förändringar i arbetet. Data kommer att samlas in genom intervjuer med socialsekreterare på olika enheter och inom olika kommuner. Allt material kommer att anonymiseras och enbart användas i forskningssyfte. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att endast vi och vår granskare kommer åt det. Som medverkande i studien har du rätt att när som helst avbryta ditt deltagande.

Vi undrar därför om någon av er socialsekreterare på enheten skulle vilja, och har möjlighet, att ställa upp på en intervju som vi beräknar kommer ta ca 30–45 minuter? Vi skulle verkligen uppskatta ert deltagande! Om ni har några vidare funderingar kring studien är det bara att höra av sig till oss studenter eller till vår handledare på någon av våra mailadresser nedan.

Maja Kjellgren, socionomstudent: majakjellgren@hotmail.com Sandra Börjegren Hedman, socionomstudent: sandrahedman@live.se Handledare, Anders Lindström: anders.lindstrom@umu.se

Med vänliga hälsningar, Maja & Sandra

Bilaga 2: Intervjuguide Bakgrundsfrågor

● Hur lång erfarenhet har du inom socialtjänsten?

● Vad har du för utbildning rörande våld i nära relation/våld mot barn?

● Vad har du för erfarenhet av att arbeta med frågor om just våld i nära relation/våld mot barn?

Arbete

● Hur ser dina arbetsuppgifter ut?

● Hur fördelar ni ärenden på er enhet?

● Hur skulle du beskriva din arbetsbelastning?

● Tycker du att du hinner med alla dina arbetsuppgifter? Om inte, vad hinns inte med/måste prioriteras ned? Vad prioriterar du i sådana fall först?

● Hur skiljer sig ditt arbete utifrån om det kommer in en anmälan respektive en ansökan?

Våld

● Hur definierar du våld i nära relation?

● Hur definierar du våld mot barn?

● Hur tar du reda på om någon är utsatt för våld?

● Använder ni några specifika strategier, i så fall vilka?

● Hur upplever du det att fråga om någon är våldsutsatt?

● Vilka svårigheter ser du med att upptäcka att våld förekommer?

● Kan du beskriva ett typiskt fall från misstanke om våld till utförd insats?

● Vilken hjälp erbjuder ni utsatta?

● Upplever du att insatserna som erbjuds hjälper kvinnor/barn att tillgodose deras behov?

Covid-19 pandemin

● Har ni fått några nya direktiv/riktlinjer gällande våld i nära relation under pandemin?

● Har pandemin inneburit några begränsningar för dig att utföra ditt arbete?

● Har ditt arbetssätt förändrats rent praktiskt gällande våld i nära relationer under pandemin, t.ex. vad gäller hur utsatta personer hittas, hur de hjälps eller kan få kontakt med dig?

● Om arbetssättet har förändrats rent praktiskt gällande våld i nära relationer under pandemin, hur upplever du att detta har fungerat i ditt arbete?

● Om arbetssättet inte har förändrats rent praktiskt gällande våld i nära relationer under pandemin, anser du att det hade behövts och i sådana fall hur skulle detta då varit utformat anser du?

● Upplever du någon förändring (ökning/minskning) av våld i nära relationer/våld mot barn under pandemin?

● Upplever du någon förändring av våldets karaktär under pandemin?

● Upplever du att pandemin har eller kan leda till något positivt i arbetet mot våld? Till exempel ökade resurser, nya infallsvinklar osv.

Bilaga 3: Exempel kodningsschema

Meningsbärande enheter Koder Kategorier Teman

“När det gäller vissa möten, och speciellt om vi ska träffa barn. Då skulle jag inte ha ett digitalt möte!” (1)

“Ähm… nej. Faktiskt inte. Jag tror att vi kommer att se indirekta konsekvenser av det här under många år, äh och jag tror att det inte har hunnit hända än.” (3)

(...) alltså fysiskt våld är ju så otroligt enkelt, att berätta som utsatt, man är ju van att sätta ord på sånt, psykiskt våld… sådär, där får man oftast tycker jag som handläggare ge

exempel, för det är så

normaliserat… ekonomiskt och materiellt sådär kan kan man ju prata om“(4)

Inte ha digitala möten med barn

Tror vi kommer se konsekvenser under många år men de har inte kommit än.

Fysiskt är enklast att prata om, vid psykiskt våld får handläggaren ge exempel. Ekonomiskt och materiellt går prata om. Ändrade arbetssätt under Covid- 19 Väntad påverkan av Covid-19 Det traditionella våldet Påverkan av Covid-19 Påverkan av Covid-19 Definition av våld