Handhygienens betydelse för en god omvårdnad har belysts genom åren i Nightingales sjukvårdsanteckningar fram till idag. Trots att handhygien är vetenskapligt förankrat är vårdpersonalens följsamhet till handhygien låg. Det innebär att risken för att patienten drabbas av en vårdrelaterad infektion inte förebyggs i den graden den bör. Idag är det en skyldighet gentemot vårdpersonalen att följa de basala hygienrutinerna vilka tidigare varit
(32) rekommendationer. Det skulle vara intressant att veta om tillämpningen av de basala hygienrutinerna har tagits på allvar efter att de blivit föreskrifter. Vidare forskning skulle kunna innebära en uppföljning på om de nya skärpta riktlinjerna påverkat följsamhet till handhygien hos vårdpersonalen. Det detta arbete kan bidra till är att fungera som underlag för att öka följsamheten till handhygien genom att vårdpersonalen kan bli mer uppmärksamma på vad som påverkar deras följsamhet. Det kan i sin tur reducera vårdrelaterade infektioner och det lidande som det kan åsamka patienten.
22 (32)
Referensförteckning
* Dessa artiklar har ingått i analysen.
*Akyol, A. D. (2007). Hand hygiene among nurses in Turkey: opinions and practices. Journal of Clinical Nursing, 16, (3), 431-437.
Alexandersson, A. (2007, December). Tydliga krav på grundläggande hygien i all vård.
Socialstyrelsen. Hämtad 29 januari, 2009 från
http://www.socialstyrelsen.se/Aktuellt/Nyheter/2007/Q4/nyh071204.htm
*Barrett, R., & Randle, J. (2008). Hand hygiene practises: nursing students´ perceptions.
Journal of Clinical Nursing, 17, 1851-1857.
Boyce, J.M., & Pittet, D. (2002). Guideline for Hand Hygiene in Health-Care Settings.
Morbidity and Mortality Weekly Reports. Recommendations and Reports, 51, 1-45.
Burke, J. P. (2003). Infection control. A problem for patient safety. The New England Journal of Medicine, 348, (7), 651-656.
*Creedon, S.A. (2005). Health care workers` hand decontamination practises: compliance with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing, 51,(3), 208-216.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dempsey, K. (2008). Wash your “bloody” hands. Australian Nursing Journal, 15, (6), 34-35.
Ejd, M. (2007, maj). Inget jobb för en mes. Vårdfacket. Hämtad oktober 28, 2009 från http://www.vardfacket.nu/VFTemplates/Article____2881.aspx.
Engberg, M. (1990). Damen med lampan – en bok om Florence Nightingale 1820 – 1910.
Lidingö: Institutet för medicinsk rätt AB.
Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Klinisk mikrobiologi. Falköping: Liber.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (Red). (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
*Gould, D., Gammon, J., Donelly, M., Batiste., L., Ball, E., Carneiro De Melo, A., Alidad, V., Miles,R., & Halablab, M. (2000). Improving hand hygiene in community health care settings: the impact of research and clinical collaboration. Journal of Clinical Nursing, 9, 95-102.
(32) Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Houghton, D. (2006). HAI prevention. The power is in your hands. Nursing Management, 37, (5), 1-8.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
*Karabay, O., Sencan, I., Sahin, I., Alpteker, H., Ozcan, A., & Oksuz, S. (2005). Compliance and efficacy of hand rubbing during in-hospital practice. Medical and Principles and Practices: International Journal of The Kuwait University: Health Science Center, 14, (5), 313-317.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531).
*Lankford, M. G., Zwembower, T. R., Trick, W. E., Hacek, D. M., Noskin, G. A., & Lance, R. P. (2003). Influence of Role Models and Hospital Design on Hand Hygiene of Health Care Workers. Emerging Infectious Diseases, 9, (2), 217-223.
*Lipsett, P. A., & Swoboda, S. M. (2001). Handwashing Compliance Depends on Professional Status. Surgical Infections, 2, (3), 241-245.
Nightingale, F. (1954). Anteckningar om sjukvård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Nilsson, M. (2005). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt fördjupningsarbete i omvårdnad. Stockholm: Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Högskola.
*Pittet, D., Hugonnet, S., Harbarth, S., Mourouga, P., Sauvan, V., Touveneau, S., & Perneger, T. V. (2000). Effectiveness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. Lancet, 356, (9238), 1307-1312.
*Pittet, D., Mourouga, P., & Perneger, T. V. (1999). Compliance with Handwashing in a Teaching Hospital. Annals of Intern Medicine, 130, (2), 126-130.
Pittet, D., Stéphan, F., Hugonnet, S., Akakpo, C., Souweiene, B., & Clergue, F. (2003).
Hand- cleansing during Postanesthesia Care. Anesthesiology, 99, (3), 530-535.
*Saba, R., Inan, D., Gül, G., Senol, Y.Y., Turhan, Ö., & Mamikoglu, L. (2005). Hand hygiene compliance in a hematology unit. Acta Haematologica, 113, (3), 190-193.
*Sax, H., Uckay, I., Richet, H., Allegranzi, B.,& Pittet, D. (2007). Determinants of good adherence to hand hygiene among health care workers who have extensive exposure to hand hygiene campaigns. Infection control and hospital epidemiology, 28, (11), 1267-1274.
24 (32) Segesten, K. (2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av
kvantitativ forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 97-104). Lund: Studentlitteratur.
*Siegel, J.H., & Korniewicz, D.M. (2007). Keeping Patients Safe: An interventional Hand Hygiene Study at an Oncology Center. Clinical Jounal of Oncology Nursing, 11, (5), 643-646.
Skyman, E. (2005). Patienters upplevelse av att ha blivit smittade med MRSA och isoleringsvårdade på Infektionskliniken i Göteborg. Göteborg: Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (1998). Vårdrelaterade infektioner: en verksamhetsöversyn. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.
Stordalen, J. (1999). Hygien i vårdarbete. Lund: Studentlitteratur.
Struwe, J., & Sjögren, A. (2002). Var tionde inneliggande patient får antibiotika mot vårdrelaterad infektion. Läkartidningen, 99, 3211-3213.
Ström, D. (2008, juni). Vårdrelaterade infektioner ska halveras. Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad januari 29, 2009 från http://www.skl.se/artikel.asp?A=53588&C=406
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges Kommuner och Landsting/regioner. (2008, oktober). Handboken för Hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 8 december, 2008 från
http://www.1177.se/handboken/06_article.asp?CategoryID=3779&ParentId=3779.
Wendt, C. (2001). Hand hygiene: comparison of international recommendations. Journal of Hospital Infections, 48, (suppl A), 23-28.
*Wendt, C., Knautz, D., & Baum, H.V. (2004). Differences in hand hygiene behavior related to the contamination risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers.
Infection control and hospital epidemiology, 25, (3), 203-206.
WHO. (2007, maj). Improved hand hygiene to prevent health care-associated infections.
Hämtad 9 december, 2008 från http://www.ccforpatientsafety.org/fpdf/presskit/PS-Solution9.pdf).
(32)
Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1
Översikt över litteratursökning
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa
artiklar
Antal använda i analysen
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
hand hygiene + compliance + nursing + patient safety
8 0 0
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
Hand infection nursing
276 276 1
Manuell sökning Via referenser från relevanta artiklar
4 4
Summa: 13
26 (32)
Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2
Matris över slutligt urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land
och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Akyol, A. D. Hand avdelning. Frågor om hur ofta de rengjorde sina händer, skäl till att inte rengöra händerna, vilken rengöringsmetod de föredrog, deras handtvättsteknik och vid vilka situationer de rengjorde händerna.
Skälen till att inte tvätta sina händer var ömtåliga händer, för upptagna, brist på resurser och användning av handskar.
Sjuksköterskorna tvättade händerna i större utsträckning efter
kontaminerade patienter, material och miljö jämfört med situationer i kontakt med rena eller sterila öppna frågor och spelades in på band. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades och kodades för analys. som skulle utföras, torra händer, eksem samt påverkan från kollegor och brist på kunskap om handhygien påverkade följsamheten till handhygien.
Creedon, S.A. Healthcare workers´
(32)
Nursing. innan och efter en samt att placera desinfektionsmede l bredvid
patientens säng.
jämförelsevis med
Att studera om vårdrelaterade medlets effekt på följsamheten till handhygien.
Handesinfektions medlet uppfattades innan studien av vårdpersonalen som uttorkande för huden och efter studien ändrades l förbättrade även följsamheten.
randomiserat ut av 141 totalt.
Sjuksköterskorna delades upp i två grupper, en som skulle använda medlet var lägre bland de
sjuksköterskor som jobbat längre än 3 år.
Följsamheten till handhygien i båda grupperna var sämst på
intensivvårdsavdel ningen.
28 (32) med medicin- och
kirurgiavdelningar antal handfat till för personal patient följde en observatör med och observerade bl.a. tidpunkt, yrkeskategori på personal, kontakt med patient eller material, någon med samma yrkeskompetens, som inte rengjorde sina händer, sjönk sannolikheten att själv rengöra sina händer signifikant.
Att fastställa om hälso-och handfat med tvål, utanför antiseptisk tvål i personaltoalett och desinfektionsrum.
Följsamhet till rdbiträden och sist läkare vilka hade lägst
följsamhet.Följsa mheten varierade även med typ av patientvård. Desto högre smittorisk,
(32) Perneger, T.
V.
hygiene handdesinfektion
vid patientens sängkant.
och under hand hygien kampanjen.
Det sattes upp färgade posters i A-3 storlek, handdesinfektionsf laskor fanns vid patientens sängkant och delades ut till all personal. Tillgång till handtvätt fanns inom räckhåll. assosierade med hög smittrisk jämförelsevis med aktiviteter med mellan/låg
smittorisk.Följsam heten till handtvätt var förbättrad och hög hos
sjuksköterskor och undersköterskor/vå rdbiträden men låg hos läkare. faktorer som gör att handtvätt inte utförs under antal patienter per sjuksköterska, lägre bland läkare, undersköterskor/vå rdbiträden och annan hälso- och sjukvårdspersonal och när arbetet var intensivt. handhygienen hos läkare, 638 st möjligheter
Läkare visade sig ha högst
30 (32) för handhygien. innan patientvård
och högst
följsamhetsfrekven s efter patientvård.
Sax, H.,
Att ange olika beteende enkät skickades ut via intern e-mail till randomiserat god följsamhet hos arbetskollegor och uppfattningen om att handhygien är lätt att utföra. om en ”handheld sanitizer spray” . 47 frivilliga sjuksköterskor,
”respiratory therapists” och undersköterskor/vå rdbiträden ingick i studien.
Interventionen utgjordes av en
”handheld med sig överallt.
Följsamheten till
(32) behavior
related to the
contaminat ion risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers
control and hospital epidemiolo gy
alens följsamhet till handhygien efter specifika vårdmoment utifrån
Fulkersonskalan.
sjuksköterskor observerades under nio månader på allmän- och intensivvårdsavdel ningar.
Observatörer dokumenterade om hälso-och sjukvårdspersonale n utförde
handhygien efter vårdmomenten utifrån
Fulkersonskalan.
tillfällen som observerades.
Högst följsamhet sågs efter kontakt med avföring.
Lägst följsamhet sågs efter kontakt med material som inte skulle ha någon
patientkontakt.
Följsamheten var lägre på
intensivvårdsavdel ningarna jämfört med de allmänna.
32 (32)
Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3 Bilaga 3
Fulkerson scale ranking contacts of healthcare personnel from clean to dirty (Wendt, Knautz & Baum, 2004, s. 204)
1. Sterile or autoclaved materials
2. Thoroughly cleaned or washed materials
3. Materials not necessarily cleaned but free from patient contact (eg. paper) 4. Objects contacted by patients either infrequently or not expected to be
contaminated (eg. patient furniture)
5. Objects intimately associated with patients, but not known to be contaminated (eg.
patient gowns, linens, dishes, and bedside rails)
6. Patients but minimal and limited (eg. shaking hands and taking pulses) 7. Objects in contact with patient secrations
8. Patient secretions or mouth, nose, or genitoanal area 9. Material contaminated by patient urine
10. Patient urine
11. Material contaminated with feces
12. Feces
13. Materials contaminated with secretions or excretions from infected sites 14. Secretions or excretions from infected sites
15. Infected patient sites (eg. wounds or tracheotomy)