Sandra Carlsson och Bochra El Ouali Alami
Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskapligt fördjupningsarbete i omvårdnad, Kurs 15, 2009 Handledare: Chi Persliden och Eva Elmberger
Examinator: Birger Hagren
Vad påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien?
- en litteraturstudie
What is affecting the compliance with hand hygiene of nursing staff?
- a literature review
Sammanfattning/abstract Sammanfattning/abstract Sammanfattning/abstract Sammanfattning/abstract
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna bland
patienter som vårdas på sjukhus. De medför förlängda vårddagar och ett lidande för patienten.
Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner minskar om handhygien utförs. Dock föreligger brister i följsamheten till handhygien hos vårdpersonal i alla discipliner. Det som tidigare enbart varit rekommendationer från Socialstyrelsen angående basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården är numer en föreskrift. Detta innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen numer är skyldig att följa de basala hygienrutinerna. Syfte: Att beskriva vad som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades genom kodning och kategorisering efter Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier identifierades: typ av vårdmoment, intensitet och tidsbrist på vårdavdelningen, tillgänglighet till resurser att utföra handhygien, påverkan av övrig vårdpersonal och patienter, erfarenhet och kunskap om handhygien samt torra och sköra händer. Diskussion: Diskussion fördes kring vissa delar ur resultatet, vad det kan innebära för vården och hur följsamheten kan öka genom att ta tillvara på de kunskaper som arbetet genererat. Bland annat reflekterades kring att involvera patienten och att vårdpersonalen kan fungera som förebilder för varandra, särskilt då de har i uppgift att undervisa och utbilda medarbetare. Även inställningen till handhygien, kunskapens betydelse och vårdpersonalens uppfattning och upplevelse av torra händer berördes. Florence Nightingales tankar och anteckningar om omvårdnad och
handhygien reflekterades kring och kopplingar gjordes till dagens omvårdnad, tillämpning av handhygien och hur vården kan förbättras.
Nyckelord: vårdpersonal, handhygien, följsamhet, vårdrelaterade infektioner, Florence Nightingale
Keywords: nursing staff, hand hygiene, compliance, cross infections, Florence Nightingale
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning
1 Inledning ...1
Bakgrund...2
1.1 Historiskt perspektiv ...2
1.2 Vårdrelaterade infektioner ...2
1.2.1 Förekomst av vårdrelaterade infektioner ...2
1.2.2 Handhygienens betydelse i sjukvården ...3
1.2.3 Följsamhet till handhygien...3
1.3 Sjuksköterskans uppgift gällande hygien...3
1.4 Följsamhet till handhygien ur ett patient- och omvårdnadsperspektiv .4 2 Problemformulering ...5
3 Syfte ...5
4 Teoretisk förankring...5
5 Metod...7
5.1 Datainsamling ...7
5.2 Urval...8
5.3 Analys ...8
6 Resultat ...9
6.1 Typ av vårdmoment ...9
6.2 Intensitet och tidsbrist på vårdavdelningen...11
6.3 Tillgänglighet till resurser att utföra handhygien...12
6.4 Påverkan av övrig vårdpersonal och patienter ...12
6.5 Erfarenhet och kunskap om handhygien ...13
6.6 Torra och sköra händer ...14
7 Diskussion ...14
7.1 Metoddiskussion ...15
7.2 Resultatdiskussion...16
7.3 Tillämpning av Nightingales anteckningar för att öka följsamheten till handhygien...20
8 Vidare forskning ...20
Referensförteckning ...22
1 Inledning
Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi lagt märke till att det finns brister i följsamheten till handhygien hos vårdpersonalen. Det har väckt intresset för vad det är som gör att följsamheten till handhygien är så låg, med tanke på att det är känt sedan länge att god handhygien reducerar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Anders Alexandersson, jurist vid smittskyddsenheten på Socialstyrelsen säger i ett pressmeddelande den 4 december 2007 att ”De grundläggande bestämmelser som redan finns om hygien i hälso- och sjukvårdslagen räcker inte har vi märkt” (Alexandersson, 2007). De rekommenderade basala hygienrutinerna har numer blivit föreskrifter. Smittskyddsinstitutet varnade samtidigt för en spridning av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i Sverige i mitten av januari i år. Antalet upptäckta fall av VRE ökade dramatiskt mellan 2007 och 2008 från enstaka fall per månad till mellan 50 och 90 nya fall per månad. Det är viktigt att vårdpersonalen är medveten om att vårdrelaterade infektioner kan åsamka patienten ett lidande som är onödigt då det med enkla resurser kan reduceras genom tillämpning av handhygien. Trots att handhygienen har haft en betydande roll i vården sedan 1800-talet är följsamheten låg och frågan är vad det kan bero på.
2 (32)
Bakgrund
1.1 Historiskt perspektiv
Ignaz P. Semmelweis (1818-1865) upptäckte sambandet mellan överförd smitta och dålig handhygien. Det kom han fram till när han jämförde dödlighetsstatistiken på de två olika förlossningsklinikerna, där han arbetade som assistent. Den ena kliniken undersöktes av barnmorskor och den andra av läkare. Det visade sig att avdelningen där endast doktorer undersökte hade högre dödsantal jämfört med den andra. Semmelweis antog att det berodde på att läkarna kom från obduktionssalen direkt till förlossningsavdelningen utan att tvätta händerna emellan och på så sätt överförde smitta. Han införde då regeln att läkarna skulle tvätta händerna först med tvål och därefter med klorkalvatten innan de gick över till en annan avdelning. Resultatet blev att dödligheten sjönk (Stordalen, 1999).
1.2 Vårdrelaterade infektioner
Socialstyrelsen (1998) definierar vårdrelaterade infektioner som följande:
”Varje infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård oavsett om det sjukdomsalstrande ämnet tillförs i samband med vården eller härrör från patienten själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet” (s.8)
1.2.1 Förekomst av vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna bland patienter som vårdas på sjukhus. En vanlig uppskattning är att i genomsnitt 10 procent av de patienter som ligger inne för akutsjukvård drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner (Burke, 2003).
Sveriges Kommuner och Landsting har gjort den första nationella mätningen av
vårdrelaterade infektioner som visade att 11,3 procent av de inlagda patienterna på landets sjukhus drabbades av en vårdrelaterad infektion i maj 2008 (Ström, 2008). Dåvarande Huddinge universitetssjukhus gjorde en prevalensstudie under perioden 25 april-16 juni år 2000 där det visade sig att 44 procent av alla patienter som behandlades med antibiotika hade
en vårdrelaterad infektion (Struwe & Sjögren, 2002). Merkostnaderna för vårdrelaterade infektioner beräknas uppgå till miljardbelopp årligen i Sverige (Socialstyrelsen, 2006).
Socialstyrelsen (2006) har gjort en översikt över den relativa förekomsten av olika typer av vårdrelaterade infektioner i USA, Danmark och Norge under 1990-talet, där det
framkommer att de vanligast förekommande vårdrelaterade infektionerna var
urinvägsinfektioner, postoperativa sårinfektioner, lunginflammationer och förekomst av bakterier i blodbanan.
1.2.2 Handhygienens betydelse i sjukvården
Av alla infektioner på sjukhus beräknas 20-30 procent orsakas av dålig handhygien
(Stordalen, 1999). Den vanligaste smittspridningsvägen i sjukvården är indirekt kontaktsmitta via personalens händer när de går från patient till patient (Ericson & Ericson, 2002). Det är väl känt att god handhygien minskar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (Boyce &
Pittet, 2002) och Stordalen (1999) menar att tillämpning av handhygien är den billigaste, enklaste och mest effektiva åtgärden för att förebygga infektioner. Eftersom det har varit känt sedan mitten på 1800-talet att handhygien har en central roll i vården, finns endast ett fåtal moderna studier som visar att förbättrad handhygien leder till färre infektioner
(Socialstyrelsen, 2006).
1.2.3 Följsamhet till handhygien
Det föreligger brister i följsamheten gentemot adekvata hygienrutiner hos vårdpersonal i alla discipliner (Houghton, 2006). Lägst följsamhet ses hos läkare (Pittet, Stéphan, Hugonnet, Akakpo, Souweine & Clergue, 2003). För att öka följsamheten till god handhygien har satsningar gjorts med olika resultat (Dempsey, 2008). Även WHO betonar vikten av god handhygien när de i april 2007 godkände nio ”patient safety solutions”. En av dem handlar specifikt om att förbättra handhygienen för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (WHO, 2007).
1.3 Sjuksköterskans uppgift gällande hygien
Det som tidigare enbart varit rekommendationer från Socialstyrelsen angående basala
hygienrutiner inom hälso- och sjukvården är sedan den 27 november 2007 en föreskrift. Detta
4 (32) innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen numer är skyldig att följa basala hygienrutiner vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter (SOSFS 2007:19).
Med basala hygienrutiner avses rutinerna som omfattar handhygien och bruk av handskar samt skyddsrock/plastförkläde i vårdarbetet. Handhygien innebär handdesinfektion före och efter varje patientkontakt, före rent arbete och efter smutsigt arbete och efter användning av handskar samt handtvätt med tvål och vatten när händerna är synligt förorenade eller känns kladdiga och efter vård av patient med gastroenterit. Händerna ska torkas noggrant och desinfekteras. Syftet med basala hygienrutiner är att förhindra smitta från patient till personal och från personal till patient samt mellan patienter, via personalens händer och kläder
(Sveriges Kommuner och Landsting/Regioner, 2008).
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska berör de hygieniska aspekterna då förmåga att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner i undersökningar och behandlingar ingår. Det innebär att sjuksköterskan i sitt arbete ska tillämpa de hygieniska tekniker och metoder som rekommenderats. Vidare ska sjuksköterskan ha förmåga till att förebygga smitta och smittspridning för att främja hälsa och förebygga ohälsa
(Socialstyrelsen, 2005). Enligt första stycket i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2a§ ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den skall vara av särskilt god kvalitet och med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Det är vidare ett ansvar för de som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) 2 kap 5§. Detta omnämns även i ICN: s etiska kod för sjuksköterskor där det beskrivs att sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket (Svensk sjuksköterskeförening, 2007).
Sjuksköterskan ska ha en förmåga att handleda och utbilda medarbetare samt studenter. Dess roll är att skapa möjligheter för undervisning för olika professioner inom hälso- och
sjukvården för att kunna ge patienten optimal vård (Socialstyrelsen, 2005).
1.4 Följsamhet till handhygien ur ett patient- och omvårdnadsperspektiv Vårdrelaterade infektioner leder till förlängda vårddagar och kan utsätta patienterna för ett oerhört stort lidande (Stordalen, 1999). Detta lidande kan kallas sjukdomslidande då
Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) beskriver detta som ett lidande som orsakas av symtom exempelvis smärta, illamående, trötthet, yrsel eller klåda. Det kan
även beskrivas som ett vårdlidande eftersom de menar att vårdlidande är det lidande som förorsakas patienter på grund av vårdande eller brist på vårdande. Det är ett onödigt lidande som med alla medel bör elimineras. Skyman (2005) har gjort forskningsintervjuer för att få kunskap om patienters upplevelse av att ha blivit smittade med MRSA i vården och därmed isoleringsvårdats. Det visade sig att de upplevde sig kränkta, utestängda från sina rättigheter och att de hade sämre förutsättningar än andra patienter att få adekvat behandling.
Upplevelser av skuld och skam framkom även men också ett ansvar för att inte föra vidare smittan vilket medförde konsekvenser i deras vardagsliv. Att vara smittsam påverkade patienterna i deras relationer och möten med anhöriga negativt.
2 Problemformulering
Vårdrelaterade infektioner kan leda till förlängda vårddagar och ett lidande för patienten och genom god handhygien kan detta förebyggas. Det är vårdpersonalens skyldighet att tillämpa handhygieniska rutiner men trots detta är följsamheten till handhygien låg. Detta har skapat funderingar kring vad som gör att vårdpersonal tillämpar eller inte tillämpar handhygien.
Finns det orsaker som underlättar eller försvårar följsamheten till handhygien? Vilket vårdsammanhang vårdpersonalen än kommer i kontakt med kommer god handhygien att behöva tillämpas och efterföljas vilket gör detta till ett relevant och betydelsefullt ämne.
3 Syfte
Att beskriva vad som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien.
4 Teoretisk förankring
Som teoretisk ram har Florence Nightingale valts då hon förespråkade om vikten av god hygien för omvårdnad samt att det är ett sjuksköterskeansvar att god hygien efterföljs hos denne själv och hos medarbetare i omvårdnadsarbetet. Valet av teoretisk ram kan ifrågasättas då det kan diskuteras om Nightingale kan räknas som en omvårdnadsteoretiker eller inte.
Huruvida erkänns Nightingale som grundaren av den moderna sjuksköterskeprofessionen och omvårdnaden där hennes sjukvårdsanteckningar menar att god omvårdnad bland annat
innebär att tillämpa god hygien i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Vi har valt att betrakta henne liksom Kirkevold (2005) som en omvårdnadsteoretiker då hon menar att enligt
6 (32) definition på omvårdnadsteori som ett yttrande på vad omvårdnad är och borde vara kan Nightingale betraktas som den första omvårdnadsteoretikern. Beläggen för detta är att Nightingale (1954) på ett tydligt sätt i sina sjukvårdsanteckningar uttryckt vad som
kännetecknar en god omvårdnad, hur den ska ges samt hur den kan förbättras. Ett sätt för hur sjuksköterskan kan ge en god omvårdnad är genom att upprätthålla och verka för en miljö med god hygien. Omvårdnaden ska ges på ett säkert sätt till patienten av sjuksköterskan och det ansvarar denne även för att det sker. Genom att sjuksköterskan förhåller sig öppen och reflekterande till sitt arbete kan denne lära sig mer och på så sätt kunna ge bättre omvårdnad (a.a.). Därför betraktar vi Nightingale som en omvårdnadsteoretiker som har
sjukvårdanteckningar som är aktuella för att belysa hygienens betydelse för omvårdnaden och att det är ett sjuksköterskeansvar att god hygien upprätthålls i vårdarbetet. Tilläggningsvis är det enligt Kirkevold (2005) Nightingale som är grundaren av den moderna omvårdnaden och sjuksköterskeprofessionen då det är hennes anteckningar som utvecklat fram den (a.a) vilket inspirerar oss till att med hjälp av hennes anteckningar fortsätta att utveckla omvårdnaden.
I Nightingales anteckningar om sjukvård belyses vikten av renlighet för
omvårdnadsarbetet. Hudens renlighet betonas som det viktigaste för att upprätthålla god hygien och att det är sjuksköterskans ansvar att hålla sig själv och sin patient ren. Varje sjuksköterska bör vara mycket noggrann med att tvätta sig om händerna mycket ofta under dagens lopp. Detta då det avlägsnade smuts och tillsättning av sprit vid handtvätt gjorde huden effektivast ren (Nigtingale, 1954).
Vad det betyder är, anser jag, att om man endast tvättar sig med vatten blir huden inte ren. Tag en grov handduk, doppa ena hörnet i mycket hett vatten, om man tillsätter lite sprit blir det mera verksamt, och gnid sedan som om man ville gnida in handduken i huden med fingret. De svarta flagor som lossnar visar tydligt att man inte var ren förut hur mycket tvål och vatten man än hade använt (s.108).
Vidare antecknades det att oavsett omvårdnadssituation ska en miljö som gör det möjligt att bota eller förebygga sjukdom skapas. Sjukvårdsarbetet får inte hämmas av någon vårdare på grund av dennes vilja eller okunnighet. Om vården skulle komma att påverka patienten
negativt ska vårdpersonalen ingripa då de inte bara har ett personligt ansvar för sitt eget arbete utan även ett ansvar över sina kollegors arbeten. Kunskap kan omsättas i praktiken genom
samarbete och ansvar där sjuksköterskan har ett ansvar över att informera och utbilda andra medarbetare (a.a.).
5 Metod
En litteraturstudie valdes som metod utifrån Fribergs (2006) tankeprocess och upplägg av ett examensarbete. Friberg hade dock inte någon analysmetod passande för syftet. Därför valdes Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys eftersom den stämde överens med valet av analysmetod. Den manifesta innehållsanalysen innebär att endast det i texten som är synligt och uppenbart tas upp i resultatet (a.a.). Genomförandet av analys i detta arbete beskrivs närmare under rubriken Analys. Olika artiklar har valt att observera olika typer av hälso- och sjukvårdspersonal exempelvis läkare, sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter och undersköterskor. Vi har dock valt att använda ordet vårdpersonal som gemensamt för alla dessa yrkesgrupper för att underlätta för läsaren såvida det inte varit betydelsefullt att ange vem som deltagit i studien. För att benämna vårdpersonal i singular har ordet vårdare använts.
Enligt Socialstyrelsen (1998) så ingår ”infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet” (s. 8) i definitionen av vårdrelaterade infektioner. I detta arbete har dock endast fokus lagts på infektionstillstånd som drabbar patienter.
5.1 Datainsamling
Datainsamlingen baserades på sökningar i databaserna Academic Search Elite, CINAHL with Full text och MEDLINE with Full text. Sökorden valdes efter det som Friberg (2006) valt att kalla den ”inledande” litteratursökningen. I första sökningen användes sökorden hand
hygiene, compliance, behavior och nursing. Flera av de artiklar från den inledande
litteratursökningen som hade med vårt ämne att göra innehöll både orden hand hygiene och handwashing. Därför bytte vi ut ordet hand hygiene mot handwash*. Sökningarna gav i stort sett samma resultat. Endast en artikel utöver de valda artiklarna i första sökningen tillades.
Trunkering användes för att möjliggöra träffar som innehöll ordets alla olika böjningsformer, vilket Friberg (2006) föreslår. Även sökordet compliance byttes ut mot adherence för att breda ut sökningen. Detta visade sig dock inte tillföra fler användbara artiklar för vårt syfte.
Efter att ha läst många studier från sökning på begreppet behavior upptäcktes det att begreppet behavior var svårvalt då det utgick ifrån beteendevetenskapliga teorier som det
8 (32) saknades tillräcklig kunskap om. En artikel som innehöll beteendevetenskapliga begrepp behölls dock då den ansågs kunna tillföra viktiga aspekter utifrån syftet. Det gjordes fler sökningar med orden patient safety och infection control eftersom begreppen var vanligt förekommande i den inledande litteratursökningen. Ordet handrub förekom som en del av hand hygiene och därför användes detta sökord. Trunkering användes även där. Två av artiklarna hittades genom manuell sökning från referenslistor i andra artiklar. För att få en sökning närmare det vårdvetenskapliga området tillades sökordet nursing. Dock visade sig att endast tre av tio artiklar var från vårdvetenskapliga tidskrifter vilket ansågs för lite för en vårdvetenskaplig C-uppsats. Ytterligare en sökning gjordes på sökorden hand, infection och nursing och ett krav vid denna sökning var att de skulle vara från vårdvetenskapliga
tidskrifter. Endast en användbar artikel hittades där och datainsamlingen kompletterades därför med två vårdvetenskapliga artiklar funna via referenser.
5.2 Urval
I början av sökningen valdes det att inte ta endast artiklar i full text, då det kunde begränsa antalet träffar vilket resulterade i att nio artiklar fick beställas endast utifrån dess
sammanfattning. Det visade sig efter granskning att flera av artiklarna inte var relevanta för arbetets syfte. Därefter söktes endast artiklar i full text för att granskning av hela artiklar skulle kunna göras. Alla artiklar skulle vara peer reviewed. Ett exklusionskriterium var att artiklarna inte fick vara äldre än tio år. Artiklar som var litteraturstudier uteslöts då de är andrahandskällor. 22 artiklar (se bilaga 1) lästes igenom och granskades för att få en hög validitet och hög reliabilitet. Det resulterade i att vissa artiklar valdes bort på grund av irrelevans, svåra statistiska uppställningar eller låg tillförlitlighet. Till slut återstod 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar för analys. Fyra från Academic Search Elite, fyra från CINAHL with Fulltext och fem från MEDLINE with Fulltext.
5.3 Analys
En matris utformades av de valda artiklarna för att få en översikt av materialet. Därefter lästes artiklarna igenom upprepade gånger och koder i form av meningar, stycken och tabeller ur artiklarnas resultat plockades ut som överensstämde med arbetets syfte. Varje författare kodade för sig och dessa koder diskuterades och jämfördes för att inga viktiga koder till arbetets resultat skulle missas. Koderna skrevs upp på olika lappar med ett nummer som
motsvarade den artikeln där koden hämtats ifrån så att det skulle vara enkelt att gå tillbaka till artikeln senare i processen. Koderna sorterades och grupperades i kategorierna typ av
vårdmoment, intensitet och tidsbrist på vårdavdelningen, tillgänglighet till resurser att utföra handhygien, påverkan av övrig vårdpersonal och patienter, erfarenhet och kunskap om handhygien samt torra och sköra händer vilka även blev rubriker i resultatet. Efter det letades koderna upp i artiklarna igen för att få ett större sammanhang och utifrån det sammanställdes resultatet. Analysmetoden hänvisas till Graneheim och Lundmans (2004) manifesta
innehållsanalys.
6 Resultat
Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien och nedan presenteras utifrån artiklarna orsaker som underlättar respektive försvårar följsamheten. Resultatet bygger dels på artiklar där tillämpningen av handhygien observerats vid olika tillfällen och dels artiklar där vårdpersonal själva fått beskriva orsaker till varför eller varför de inte tillämpar handhygien. Typ av vårdmoment, intensitet och tidsbrist, tillgänglighet, kollegor, erfarenhet och kunskap samt torra och sköra händer visade sig påverka vårdpersonalens följsamhet till handhygien.
6.1 Typ av vårdmoment
I Barrett och Randles (2008) studie fick sjuksköterskestudenter själva beskriva deras uppfattning och tankar kring vad som påverkade deras och den övriga vårdpersonalens följsamhet till handhygien. Deras följsamhet till handhygien påverkades av vilken typ av vårdmoment som skulle utföras. Deltagarna ansåg att handhygien var mindre viktigt vid vårdmoment som utfördes varje dag exempelvis temperaturmätning. Däremot ansågs det mycket viktigare vid såromläggning.
Pittet, Mourouga och Perneger (1999) har även funnit att följsamheten till handhygien påverkades av vilket vårdmoment som utfördes. I studien framkom att följsamheten var lägre före intravenös vård, före respiratorisk vård och mellan ett smutsigt område och rent område på patientens kropp. Dessa vårdmoment beskriver de som hög risk för smittspridning.
Följsamheten var högre efter kontakt med kroppsvätskor och efter sårvård vilka de menar är vårdmoment med lägre risk för smittspridning. Lipsett och Swoboda (2001) studerade
10 (32) följsamheten vid olika vårdmoment. Det visade sig att handhygien utfördes oftare mellan ett smutsigt och rent område på patienten, efter kontakt med patient eller kroppsvätskor och efter patientvård jämfört med arbetsuppgifter med indirekt patientkontakt och underhåll av sjukhus.
Siegel och Korniewicz (2007) studerade följsamheten till handhygien både före och efter vårdmoment. Deltagarna hade blivit tilldelade en handdesinfektionsspray och enligt studien hade de förstått syftet med att använda den både före och efter vårdmoment. Trots detta användes handdesinfektionssprayen i högre grad efter vårdmomentet jämfört med före.
Saba, Inan, Seyman, Gül, Yiğiter Şenol, Turhan och Mamıkoğlu (2005) och Lankford, Zembower, Trick, Hacek, Noskin och Peterson (2003) har även gjort en studie där de
jämförde följsamheten till handhygien före respektive efter vissa vårdmoment. Det framkom att vårdpersonalen var betydligt sämre på att utföra handhygien före jämfört med efter vårdmomenten.
Två av artiklarna använde sig av Fulkersonskalan som är en lista över 15 typiska
vårdmoment som rangordnas efter kontaminationsgrad, från exempelvis kontakt med sterila eller rengjorda material till kontakt med avföring eller infekterade områden på patienten (se bilaga 3). Ett samband ses mellan hög kontaminationsgrad och hög följsamhet samt låg kontaminationsgard och låg följsamhet i båda artiklarna. I Akyols (2007) studie där vårdpersonal själva fick uppge i vilka situationer de utförde handhygien, efter
Fulkersonskalan, visade det sig att de var mindre benägna att utföra handhygien vid de renare situationerna i skalan. Majoriteten uppgav att de inte utförde handhygien i samband med kontakt med sterilt material. Wendt, Knautz och Baum (2004) använde sig också av Fulkersonskalan och det visade sig i deras studie att vårdpersonalen var mer benägna att utföra handhygien i samband med de smutsigare vårdmomenten på skalan. Lägst följsamhet till handhygien observerades exempelvis efter kontakt med material som inte hade någon patientkontakt. Högst följsamhet visades efter kontakt med avföring.
Att använda handskar ansågs som en snabbare metod och ett effektivt sätt att hålla
händerna rena. Det ansågs smidigare att bara ta av sig de använda handskarna och sätta på sig nya handskar inför nästa vårdarbete. Studenterna i studien lade märke till att vårdpersonalen inte varken tvättade eller desinfekterade händerna mellan patientvård utan endast bytte handskar (Barrett & Randle, 2008). Ytterligare en studie som visade på att användandet av handskar försämrade följsamheten var Akyols (2005) studie. Vårdpersonalen uppgav användandet av handskar som argument för att inte tvätta eller desinfektera händerna.
(32)
6.2 Intensitet och tidsbrist på vårdavdelningen
I Barrett och Randles (2008) studie uppgav deltagarna att brist på tid och att de var för
upptagna var ett hinder för utförande av handhygien. De upplevde att under morgonskiften då arbetsbelastningen var som högst gjorde att tiden inte räckte till för att utföra handhygien. När arbetsuppgifterna var många och flera patienter behövde vård på kort tid prioriterades
handhygien medvetet bort. Trots att deltagarna i studien hade kunskap om att handhygien ska tillämpas mellan varje patient försummades detta i på grund av upplevelsen av att de inte hade tillräcklig tid. Akyols (2007) studie bekräftar detta då sjuksköterskor i en enkät uppgav att en anledning till varför de inte tvättar sina händer var för att de var för upptagna.
I några av artiklarna mättes följsamheten till handhygien i förhållande till hur intensivt det var på arbetsplatsen. För att mäta intensiteten användes begreppet activity index som
definierades som antalet tillfällen då handhygien ska tillämpas per timme. Både Pittet et al.
(1999) och Pittet et al. (2000) har i sina studier sett ett samband mellan activity index och följsamhet. Det visade sig att ju högre activity index det var, ju lägre var följsamheten. I Lipsett och Swobodas (2001) studie framkommer att vid fler än 20 tillfällen då handhygien ska tillämpas per timme var följsamheten lägre än vid färre tillfällen per timme. I studien av
Pittet et al. (1999) fann i sin studie att det var lägst följsamhet på intensivvårdsavdelningar där man såg att activity index var högre än på medicinska, kirurgiska,
obstetriska/gynekologiska och pediatriska vårdavdelningar. Följsamheten var högst på pediatriska vårdavdelningar där activity index i genomsnitt var lägre än de andra
vårdavdelningarna. Likaså visade studien av Pittet et al. (2000) att det var lägre följsamhet på intensivvårdsavdelningar än på medicinska, pediatriska, kirurgiska och gynekologiska
avdelningar. Karabay et al. (2005) delade upp sjuksköterskorna som deltog i studien i två grupper. En grupp skulle använda tvål och vatten och den andra skulle använda
handdesinfektionsmedel vid utförande av handhygien. I handdesinfektionsgruppen visade det sig att intensivvårdssjuksköterskor hade markant lägre följsamhet jämfört med
allmänsjuksköterskor. Även Wendt et al. (2004) visar i sin studie att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar hade lägre följsamhet till handhygien än vårdpersonal på andra vårdavdelningar.
12 (32) 6.3 Tillgänglighet till resurser att utföra handhygien
I Goulds et al. (2000) studie gjordes en undersökning bland vårdpersonal som arbetade inom hemsjukvården. I studien undersöktes vårdpersonalens förutsättningar att utföra handhygien vid vård i patientens hem. Vårdpersonalen upplevde att det fanns svårigheter att utföra
tillräckligt god handhygien i hemmen på grund av brist på tillgängligt material för att tillämpa handhygien. Brist på handdesinfektionsmedel, flytande tvål, rena handfat och rena handdukar försämrade följsamheten till handhygien. De uppgav att de var beroende av det material som fanns att tillgå i patienternas hem vilket de hade en negativ inställning till eftersom det upplevdes smutsigt. ”It´s a deprived area... old people living alone... conditions in some homes are filthy... you wouldn´t want to use the sink... you have use the soap that´s there and you wouldn´t really want to touch it...” (s.100).
Creedon (2005) jämförde följsamheten till handhygien innan och efter en intervention som bland annat gick ut på att öka tillgängligheten genom att placera handdesinfektionsmedel vid varje patientsäng. Det visade sig vid interventionens slut att följsamheten till handhygien markant hade ökat hos vårdpersonalen vilket innebär att ökad tillgänglighet till resurser att utföra handhygien är något som främjar följsamheten till handhygien. Även Pittet et al. (2000) gjorde en intervention med avsikt att öka följsamheten till handhygien.
Handdesinfektionsflaskor delades ut till all personal så att de kunde ha med sig dem överallt och det skulle finnas tillgängligt vid patienternas sängar. Det sågs även till att handfat fanns inom nära räckhåll. Tillgängligheten visade sig öka följsamheten till handhygien.
6.4 Påverkan av övrig vårdpersonal och patienter
I Barrett och Randles (2008) studie uppgav studenterna att de påverkades av den övriga vårdpersonalen. Studenterna anpassade deras utförande av handhygien efter vårdpersonalens tillämpning av handhygien. Det fanns en förundran hos studenterna över hur mycket de härmade den övriga vårdpersonalens beteende för att passa in och bli en i gänget. Studenterna ville därför inte visa missnöje eller framstå som någon som tror sig veta bättre och påpekade därför inte den låga följsamheten till handhygien hos den övriga vårdpersonalen. Det kunde resultera i att relationen till vårdpersonalen påverkades negativt vilket kunde göra att de inte blev accepterade som en i vårdteamet. Samtidigt såg studenterna att deras följsamhet till handhygien kunde påverkas positivt av den övriga vårdpersonalen och att de fungerade som
(32) förebilder för dem. Detta då en del studenter påmindes och uppmuntrades att utföra handhygien när de såg andra vårdare göra det.
Lankfords et al. (2003) studie syftade till att ta reda på i vilken utsträckning kollegors beteende påverkade vårdpersonalens egen följsamhet till handhygien. De studerade påverkan av kollega med samma kompetens samt med högre kompetens både när de utförde
handhygien samt när de inte gjorde det. Allt jämfördes med hur följsamheten var när man befann sig i rummet själv. Det visade sig att det enda tillfället där följsamheten var något högre var när en vårdare befann sig i ett rum med en kollega med samma kompetens som utförde handhygien. I alla andra fall var följsamheten lägre. Det upptäcktes att när en vårdare befann sig i ett rum med en kollega som inte utförde handhygien var följsamheten betydligt lägre, allra lägst om kollegan hade högre kompetens än en själv. Majoriteten av de som uppgav hög följsamhet till handhygien i Sax, Uckay, Richet, Allegranzi och Pittets (2007) studie svarade att de upplevde en förväntan att utföra handhygien från överordnad personal, kollegor och patienter. Ytterligare uppfattade majoriteten av vårdpersonalen att kollegornas följsamhet var hög vilket även ökade deras egen följsamhet till handhygien.
6.5 Erfarenhet och kunskap om handhygien
I Barrett och Randles (2005) studie framkom att det fanns brist på kunskap om handhygien bland studenterna exempelvis i vilka vårdmoment som handhygien ska tillämpas och om handhygienstekniker. Den otillräckliga kunskapen försämrade studenternas följsamhet till handhygien. I Creedons (2005) interventionsstudie utformades informationsblad som belyste handhygieniska riktlinjer och konsekvener ifall dessa inte följdes. Efter interventionen testades vårdpersonalens kunskaper med hjälp av en enkät. Det framkom då att samtliga deltagare hade kunskaper om i vilka situationer som handhygien ska tillämpas. Trots detta tillämpades inte handhygien till 100 procent. Även Pittet et al. (2000) utförde en
interventionsstudie med avsikten att öka följsamheten till handhygien. Studien gick bland annat ut på att affischer innehållande information om vårdrelaterade infektioner,
smittspridning, smittspridning via händerna, handhygien med mera placerades på väl synliga ställen där så många som möjligt skulle kunna se dem. Efter interventionen hade följsamheten ökat från 47,6 procent till 66,2 procent mellan 1994 och 1997.
Karabay et al. (2005) delade upp sjuksköterskor som deltog i studien i två grupper. En grupp skulle använda tvål och vatten och den andra skulle använda handdesinfektionsmedel
14 (32) vid utförande av handhygien. Det visade sig att följsamheten bland sjuksköterskor med mindre än tre års erfarenhet var betydligt högre i handdesinfektionsgruppen än i
handtvättsgruppen. Bland de sjuksköterskorna med längre erfarenhet var följsamheten 21,1 procent i handdesinfektionsgruppen respektive 34,7 procent i handtvättsgruppen. Det innebär att de sjuksköterskorna med längre erfarenhet hade procentuellt lägre följsamhet till
handhygien jämfört med de sjuksköterskorna med mindre än tre års erfarenhet. Nyanställda sjuksköterskor hade fått gå kurser där handhygien betonades. I en studie av Sax et al. (2007) fick vårdpersonal i en enkät själva uppskatta sin handhygien som god eller inte. Att ha blivit tränad i handhygien och dels att tidigare ha deltagit i någon handhygienskampanj visade en hög självuppskattad följsamheten till handhygien.
6.6 Torra och sköra händer
Många av vårdpersonalen i Akyols (2007) studie hade ofta eller alltid besvär med känsliga och sköra händer och majoriteten menade att det var en av anledningarna till att de inte utförde handhygien. Även Goulds et al. (2000) studie bekräftar detta då sköra händer visade sig vara ett problem för följsamheten till handhygien. I Creedons (2005) studie visade det sig att det fanns en uppfattning hos vårdpersonalen om att användning av
handdesinfektionsmedel torkade ut händerna. Detta ledde till lägre följsamhet till handhygien.
Uppfattningen förändrades efter en intervention då de noggrannare följde riktlinjerna för handhygien och erfarade att handdesinfektionsmedel faktiskt inte torkade ut händerna vilket gjorde att följsamheten ökade. Det fanns en uppfattning om bland deltagarna i Barrett och Randles (2008) studie att ständig tillämpning av handhygien förvärrade redan befintliga hudproblem som exempelvis eksem. Även torra händer var en anledning till att de valde att avstå från att tvätta händerna.
7 Diskussion
Nedan presenteras en diskussion kring metodvalet, vissa delar ur resultatet och hur den kunskap som arbetet genererat kan implementeras i vårdarbetet och förbättra vården.
Kopplingar till Nightingales sjukvårdsanteckningar om hygien, dess betydelse för omvårdnad, sjuksköterskans ansvar samt vad vårdpersonal än idag kan ta lärdom av utifrån dessa
anteckningar för att förbättra omvårdnaden berörs.
(32)
7.1 Metoddiskussion
När litteratur söktes för metodval hittades ingen lämplig litteratur som kunde användas för alla delar i arbetet. Friberg (2006) användes som metod i tankeprocessen och för
utformningen av examensarbetet och kompletterades med Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys i analysdelen. Det hade varit önskvärt att ha en komplett metodbok som kunde användas genom hela arbetet utifrån det valda syftet, då saknad av passande
analysmetod för arbetets syfte i Friberg (2006) blev ett problem som försvårade arbetets gång.
Alla de valda artiklarna förutom en som är gjord inom hemsjukvården är studier gjorda på somatiska avdelningar på sjukhus. Konsekvensen av detta är att helhetsbilden av följsamhet till handhygien kan ha blivit komprimerad. Det skulle kunna ha gett en mer sanningsenlig kunskap och bredare bild om studier gjorda inom exempelvis psykiatri och på mottagningar hade hittats och tagits med i arbetet. Den stora andelen artiklar från somatiska avdelningar valdes dock då de allra flesta studier som hittades hade gjorts där. Anledningen till att flest studier gjorts på somatiska avdelningar är troligen för att vårdrelaterade infektioner är ett större problem där. Många patienter är infektionskänsliga med avseende bland annat på intakt hud på grund av sår och intravasala infarter.
De valda artiklarna har varit skrivna på engelska vilket har inneburit att en översättning till svenska har behövt göras. En etisk frågeställning uppkommer då det finns risk för feltolkning i översättningen. För att minska risken för feltolkning har översättningen försökt göras så noggrant som möjligt. Dock har det funnits svårigheter i översättningarna av hand hygiene och handwashing då olika författare lägger något olika betydelser i begreppen.
Exempelvis kan hand hygiene innebära både handtvätt med tvål och vatten samt
handdesinfektion. För att få ett enhetligt språk i arbetet har ordet handhygien främst använts för hand hygiene, handwashing och hand rubbing.
Internationellt finns det enligt Wendt (2001) olika riktlinjer för handhygien vilket innebär att det kan skilja sig åt mellan olika länder. Det hade varit lättare att jämföra artiklarna om alla länder hade samma riktlinjer som Sverige.
Något som kan ha begränsat resultatet är att författarna till artiklarna har haft hypoteser om vad som kan tänkas påverka vårdarnas följsamhet till handhygien och har sedan studerat om dessa stämmer eller ej. För att förhindra att resultatet begränsades har en kvalitativ studie av Randle och Barrett (2008) tagits med. I denna studie hade vårdare med egna ord beskrivit
16 (32) vad som påverkar deras egen följsamhet till handhygien. Det hade varit önskvärt om det hade hittats fler sådana studier då de gav mer målande beskrivningar och skulle bredda resultatet men dessvärre resulterade inte många gjorda sökningar i några fler. I Akyols (2007) studie framkommer dock inte om anledningarna var förvalda eller beskrivna av vårdgivarna.
I de artiklar där studien bestod av en kampanj med olika delar (Pittet et al., 2000;
Creedon, 2005) valdes i analysen att dela upp kampanjens delar och kategorisera dem för sig.
Kampanjerna i helhet ökade följsamheten men information ges inte om de enskilda insatsernas verkan. Därför saknas det kunskap om hur stor grad de enskilda insatserna egentligen påverkar följsamheten.
Det fanns artiklar där deltagare observerades på olika sätt. I vissa av studierna var deltagarna medvetna om studiens syfte och att det var följsamheten till handhygienen som observerades. I vissa studier visste deltagarna däremot endast att de observerades men inte vad som observerades hos dem. Att vårdpersonalen visste om att deras följsamhet till
handhygien observerades kan ha gjort att de tillämpade handhygien i högre grad än de annars hade gjort. Lankford et al. (2003) studerade hur en enskild vårdare påverkas av att en annan vårdare kommer in, jämfört med om vårdaren själv är i rummet. Frågan är om man kan säga att man är ensam i rummet, då en observatör befinner sig i samma rum? Observatören kan ha påverkat deras beteende. Deltagarna visste dock inte att det var följsamheten till handhygien som observerades.
7.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade att upplevelsen av en förväntan att utföra handhygien från bland annat patienter ökade följsamheten till handhygien. Detta kan tas lärdom av i utvecklingen av vårdarbetet vad gäller handhygien. Genom att involvera patienten och öka dess kunskaper om personalens skyldigheter att utföra handhygien kan patienten fungera som motiverande faktor till att öka följsamheten till handhygien. Patienten kan fungera som ett stöd för
vårdpersonalen att bli noggrannare på att tillämpa handhygien och på så sätt öka följsamheten.
Patienten kan ses som en främjande faktor som kan förbättra vården snarare än en kontrollerande hygienpolis. För att förbättra handhygienen föreslår WHO i sina ”patient safety solutions” att patienter ska involveras i vårdarbetet genom att öka medvetenheten om vad brister i handhygienen kan medföra för risker och om vikten av god handhygien. Patienter ombeds att påminna och ställa frågor till personalen om de har utfört handhygien innan
(32) patientkontakt. Dessutom föreslås det att patienter ska bli informerade om korrekta handhygienstekniker och indikationer för när handhygien ska tillämpas (WHO, 2007).
Det framkom att en av anledningarna till att vårdpersonalen inte utförde handhygien var att de var för upptagna. Ju högre activity index desto lägre följsamhet till handhygien. Enligt Boyce och Pittet (2002) leder minskad följsamhet till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner. Detta leder enligt Stordalen (1999) till förlängda vårddagar och därmed ökad kostnad. Det kan bli en paradox att spara pengar genom att minska antal vårdpersonal eftersom arbetsbelastningen ökar och följsamheten till handhygien minskar vilket ökar vårdrelaterade infektioner som innebär höga kostnader. God handhygien är den billigaste, enklaste och mest effektiva åtgärden för att förebygga infektioner (a.a.). Vårdpersonalen kan därför med enkla medel förebygga vårdrelaterade infektioner och reducera antalet förlängda vårddagar och det lidande som åsamkar patienten.
Följsamhet till handhygien hos en vårdare försämrades markant om en kollega kom in i rummet och inte utförde handhygien. Följsamheten var ännu lägre om kollegan hade högre kompetens. Detta tyder på att vårdpersonal påverkas av varandras följsamhet till handhygien, allra mest av kollegor som har högre kompetens än de själva. Detta är viktigt att belysa för bland annat sjuksköterskor då de har högre kompetens än studenter, undersköterskor och vårdbiträden. Studenter bekräftade även detta med egna ord då de menade att om inte
kollegorna runt omkring dem utförde handhygien, lät de ofta bli själva också. Det kan vara så att vårdpersonal inte ens är medvetna om eller tänker på att de faktiskt påverkar sin
omgivning i den grad de gör. Följsamheten kanske kan öka om de är medvetna om att deras beteende beträffande handhygien spelar roll även för kollegors beteende och ett större ansvar för sitt handlande kan kännas. Samtidigt ska nämnas att sjuksköterskan har ett personligt ansvar för sitt handlande (Svensk sjuksköterskeförening, 2007) vilket innebär att trots att kollegorna runt omkring inte följer de hygienrutiner som gäller finns ett ansvar hos var och en att göra rätt för sig. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19) är vårdpersonalen skyldig att följa basala hygienrutiner och det är ingen ursäkt att kollegan inte handlade enligt föreskiften.
Det visade även sig att vårdpersonal kunde fungera som förebilder på ett positivt sätt. När vårdpersonalen i omgivningen tillämpade handhygien uppmuntrade och påminde det om den egna handhygienen. Detta kan tas till vara på ute på arbetsplatsen och vårdpersonal kan uppmuntras att följa hygienrutinerna då vetskapen uppmärksammas om att de påverkar sina medarbetare på så sätt att följsamheten kan öka hos dem. Sjuksköterskan har en ledarroll i sin
18 (32) profession där det ingår att utbilda medarbetare, studenter och sprida kunskap. Sjuksköterskan kan då fungera som en inspirerande och motiverande källa för att förbättra vårdarbetet och hålla kunskapsnivån hög. En förutsättning är att sjuksköterskan alltid uppdaterar sin kunskap och förankrar den i sitt arbete.
Kunskap och erfarenhet visade sig påverka följsamheten till handhygien mer eller mindre.
De sjuksköterskorna med längre erfarenhet hade procentuellt lägre följsamhet till handhygien jämfört med de sjuksköterskorna med mindre än tre års erfarenhet. Detta kan dels bero på att man nyligen har genomgått sin sjuksköterskeutbildning och fått den senaste kunskapen om handhygien, smittspridning, vårdrelaterade infektioner och så vidare. Det kan även bero på att de nyanställda sjuksköterskorna hade fått gå kurser där handhygien betonades eller att de mer erfarna sjuksköterskorna inte uppdaterat sin kunskap. Kunskap är en färskvara och behöver uppdateras för att vården ska vidareutvecklas. Utveckling av vårdarbetet innefattar även rutiner och organisatoriska bitar och även där krävs att de senaste forskningsrönen används.
Även Socialstyrelsen (2005) framhåller i kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor att sjuksköterskan har en ledarroll där omvårdnadsarbetet ska ledas och utformas utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det är även dennes ansvar att motivera arbetslaget och ge återkoppling till sina medarbetare i vårdarbetet. Svensk
Sjuksköterskeförening (2005) betonar vidare att det är sjuksköterskans ansvar att bibehålla ett livslångt lärande (a.a.).
Det framkom i resultatet att det fanns en önskan om att bli en i gänget på avdelningen och de ville inte visa missnöje gentemot den övriga vårdpersonalen eller framhäva sig som någon som vet bäst. Därför valde de att inte kommentera den låga följsamheten de såg hos
vårdpersonalen. Denna upplevelse kan bekräftas av oss som studenter på praktikplatser då en känsla av att vara överambitiös när korrekt handhygien tillämpats har infunnit sig och det har inte upplevts som att handledare har arbetat för att främja följsamheten till handhygien hos studenter. Det visade sig i resultatet att handhygien inte ansågs särskilt viktigt vid vissa dagliga rutiner exempelvis temperaturmätning. Detta kan kopplas till den negativa inställning som rikshygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist stöter på i sitt arbete för att öka
följsamheten till handhygien i vården. I vården har hon ibland mött en nonchalant inställning hos vissa personalgrupper och hon säger att det är svårast att nå läkarna (Ejd, 2007).
Intressant är att studier samtidigt visat att läkare generellt sett har lägst följsamhet till handhygien. En av dem är Pittets et al. (2003) studie som visade att läkare var sämst på att
(32) tillämpa handhygien jämfört med sjuksköterskor och undersköterskor. Kerstin Mannerquist menar att det kan vara ett tufft jobb att få personal att förstå och följa hygienrutinerna och det gäller att man har skinn på näsan. Vi tror att det gäller att vara envis och vara beredd på ett motstånd från personal om man vill vara aktiv och förbättra följsamheten till handhygien i vården och därmed reduceringen av vårdrelaterade infektioner. Stordalen (1999) beskriver att Ignaz P. Semmelweis möttes av motstånd från sina kollegor under sin tid då han var var aktiv i att förbättra handhygien. Läkarkollegorna ansåg att det var onödigt att överhuvudtaget tvätta händerna, trots att de såg ett reducerat dödsantal. Semmelweis var ändå så klar över
handhygienens betydelse och att tillämpning av handhygien skulle efterföljas, att han höll fast vid sin princip. Engberg (1990) fortsätter med att Nightingale möttes av ett motstånd när hon belyste vikten av renlighet. Flertal skrattade åt hennes renlighet då de såg det som en
renlighetsiver fastän det ledde till reducerade infektioner och dödsantal. Nightingale (1954) observerade att en anledning till varför folk inte tvättade sig var att det låg en stolthet i att vara smutsig och den attityden försökte hon att förändra. Detta motstånd gjorde inte att
Nightingale förändrade sin syn på att det var en sjuksköterskeuppgift att hålla sig själv och sin patient ren (a.a.).
Torra och sköra händer visade sig vara en anledning till att vårdpersonalen valde att inte utföra handhygien. Handhygien ansågs torka ut och försämra huden, både genom handtvätt och handdesinfektionsmedel. Detta är anmärkningsvärt då det, åtminstone i Sverige, finns handdesinfektionsmedel som innehåller ett mjukgörande och återfuktande medel, i syfte att inte torka ut huden. Handtvätt med tvål och vatten är däremot uttorkande för huden, men enligt Sveriges Kommuner och Landsting/Regioner (2008) ska handtvätt endast utföras när händerna är synligt förorenade, känns kladdiga eller efter vård av patient med gastroenterit. I en artikel av Widmer (2000) framhålls fördelarna med att använda sig av handdesinfektion framför tvål och vatten. Det intressanta är att när vårdpersonalen började använda
handdesinfektionsmedel i högre grad upptäckte de att händerna inte blev så torra som de förväntat, vilket gjorde att följsamheten ökade. De förutfattade meningar de hade haft om handdesinfektionsmedel stämde alltså inte. Detta visar på att kunskapen om dagens
handdesinfektionsmedel, hur det fungerar och dess inverkan på händerna inte är tillräckligt utspridd till vårdpersonalen. Om uppfattningen om att handdesinfektion förvärrar händernas kondition reduceras genom att de upptäcker motsatsen själva, kan en förändring ske och en orsak till att följsamheten är så låg kan minska.
20 (32)
7.3 Tillämpning av Nightingales anteckningar för att öka följsamheten till handhygien
I Nightingales (1954) anteckningar är en god omvårdnad att sjuksköterskan skapar en miljö som gör det möjligt att bota eller förebygga sjukdom samt främja tillfrisknandet hos patienten.
Omvårdnaden ska även ske på ett säkert sätt vilket sjuksköterskan ansvarar för. Något av det viktigaste för en god omvårdnad anses vara att hålla huden och framför allt händerna rena (a.a.). Att tillämpa handhygien innebär att vårdrelaterade infektioner förebyggs vilket även reducerar det lidande det kan medföra patienten. Patienten får även en säkrare vård då vårdpersonalen följer de riktlinjer som de är skyldiga till. Enligt hennes anteckningar är det viktigt att se till att ingen vårdare med vilja eller av okunnighet hämmar eller hindrar arbetet (a.a.). Okunnighet bland vårdpersonal får inte vara en anledning till att hygien inte tillämpas korrekt. Det visade sig i resultatet att det fanns otillräckliga kunskaper om handhygien hos vårdpersonalen vilket ledde till att följsamheten försämrades. Sjuksköterskan har ett ansvar att sprida kunskap samt att informera och utbilda medarbetare (Nightingale, 1954) vilket gäller än idag enligt Socialstyrelsen (2005). De menar att för att patienten ska erhålla en god omvårdnad ska sjuksköterskan ha en förmåga att handleda och utbilda medarbetare samt studenter och kunna skapa möjligheter för undervisning för olika professioner inom hälso- och sjukvården. Nightingale ansåg att vårdpersonalen har ansvar för både sitt eget arbete och över sina kollegors arbeten. I resultatet visade sig att kollegor påverkade varandras följsamhet till handhygien. Det innebär att vårdpersonalen indirekt är delaktiga i sina kollegors arbeten.
Detta kan bidra till en förändring av vården på ett positivt sätt då kollegor kan komma att fungera som förebilder. Detta bekräftades i resultatet då vårdpersonal motiverades och uppmuntrades till att tillämpa handhygien när de såg andra göra det.
8 Vidare forskning
Handhygienens betydelse för en god omvårdnad har belysts genom åren i Nightingales sjukvårdsanteckningar fram till idag. Trots att handhygien är vetenskapligt förankrat är vårdpersonalens följsamhet till handhygien låg. Det innebär att risken för att patienten drabbas av en vårdrelaterad infektion inte förebyggs i den graden den bör. Idag är det en skyldighet gentemot vårdpersonalen att följa de basala hygienrutinerna vilka tidigare varit
(32) rekommendationer. Det skulle vara intressant att veta om tillämpningen av de basala hygienrutinerna har tagits på allvar efter att de blivit föreskrifter. Vidare forskning skulle kunna innebära en uppföljning på om de nya skärpta riktlinjerna påverkat följsamhet till handhygien hos vårdpersonalen. Det detta arbete kan bidra till är att fungera som underlag för att öka följsamheten till handhygien genom att vårdpersonalen kan bli mer uppmärksamma på vad som påverkar deras följsamhet. Det kan i sin tur reducera vårdrelaterade infektioner och det lidande som det kan åsamka patienten.
22 (32)
Referensförteckning
* Dessa artiklar har ingått i analysen.
*Akyol, A. D. (2007). Hand hygiene among nurses in Turkey: opinions and practices. Journal of Clinical Nursing, 16, (3), 431-437.
Alexandersson, A. (2007, December). Tydliga krav på grundläggande hygien i all vård.
Socialstyrelsen. Hämtad 29 januari, 2009 från
http://www.socialstyrelsen.se/Aktuellt/Nyheter/2007/Q4/nyh071204.htm
*Barrett, R., & Randle, J. (2008). Hand hygiene practises: nursing students´ perceptions.
Journal of Clinical Nursing, 17, 1851-1857.
Boyce, J.M., & Pittet, D. (2002). Guideline for Hand Hygiene in Health-Care Settings.
Morbidity and Mortality Weekly Reports. Recommendations and Reports, 51, 1-45.
Burke, J. P. (2003). Infection control. A problem for patient safety. The New England Journal of Medicine, 348, (7), 651-656.
*Creedon, S.A. (2005). Health care workers` hand decontamination practises: compliance with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing, 51,(3), 208-216.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dempsey, K. (2008). Wash your “bloody” hands. Australian Nursing Journal, 15, (6), 34-35.
Ejd, M. (2007, maj). Inget jobb för en mes. Vårdfacket. Hämtad oktober 28, 2009 från http://www.vardfacket.nu/VFTemplates/Article____2881.aspx.
Engberg, M. (1990). Damen med lampan – en bok om Florence Nightingale 1820 – 1910.
Lidingö: Institutet för medicinsk rätt AB.
Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Klinisk mikrobiologi. Falköping: Liber.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Friberg, F. (Red). (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
*Gould, D., Gammon, J., Donelly, M., Batiste., L., Ball, E., Carneiro De Melo, A., Alidad, V., Miles,R., & Halablab, M. (2000). Improving hand hygiene in community health care settings: the impact of research and clinical collaboration. Journal of Clinical Nursing, 9, 95-102.
(32) Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Houghton, D. (2006). HAI prevention. The power is in your hands. Nursing Management, 37, (5), 1-8.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
*Karabay, O., Sencan, I., Sahin, I., Alpteker, H., Ozcan, A., & Oksuz, S. (2005). Compliance and efficacy of hand rubbing during in-hospital practice. Medical and Principles and Practices: International Journal of The Kuwait University: Health Science Center, 14, (5), 313-317.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531).
*Lankford, M. G., Zwembower, T. R., Trick, W. E., Hacek, D. M., Noskin, G. A., & Lance, R. P. (2003). Influence of Role Models and Hospital Design on Hand Hygiene of Health Care Workers. Emerging Infectious Diseases, 9, (2), 217-223.
*Lipsett, P. A., & Swoboda, S. M. (2001). Handwashing Compliance Depends on Professional Status. Surgical Infections, 2, (3), 241-245.
Nightingale, F. (1954). Anteckningar om sjukvård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Nilsson, M. (2005). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt fördjupningsarbete i omvårdnad. Stockholm: Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Högskola.
*Pittet, D., Hugonnet, S., Harbarth, S., Mourouga, P., Sauvan, V., Touveneau, S., & Perneger, T. V. (2000). Effectiveness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. Lancet, 356, (9238), 1307-1312.
*Pittet, D., Mourouga, P., & Perneger, T. V. (1999). Compliance with Handwashing in a Teaching Hospital. Annals of Intern Medicine, 130, (2), 126-130.
Pittet, D., Stéphan, F., Hugonnet, S., Akakpo, C., Souweiene, B., & Clergue, F. (2003).
Hand- cleansing during Postanesthesia Care. Anesthesiology, 99, (3), 530-535.
*Saba, R., Inan, D., Gül, G., Senol, Y.Y., Turhan, Ö., & Mamikoglu, L. (2005). Hand hygiene compliance in a hematology unit. Acta Haematologica, 113, (3), 190-193.
*Sax, H., Uckay, I., Richet, H., Allegranzi, B.,& Pittet, D. (2007). Determinants of good adherence to hand hygiene among health care workers who have extensive exposure to hand hygiene campaigns. Infection control and hospital epidemiology, 28, (11), 1267- 1274.
24 (32) Segesten, K. (2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av
kvantitativ forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 97-104). Lund: Studentlitteratur.
*Siegel, J.H., & Korniewicz, D.M. (2007). Keeping Patients Safe: An interventional Hand Hygiene Study at an Oncology Center. Clinical Jounal of Oncology Nursing, 11, (5), 643- 646.
Skyman, E. (2005). Patienters upplevelse av att ha blivit smittade med MRSA och isoleringsvårdade på Infektionskliniken i Göteborg. Göteborg: Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (1998). Vårdrelaterade infektioner: en verksamhetsöversyn. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.
Stordalen, J. (1999). Hygien i vårdarbete. Lund: Studentlitteratur.
Struwe, J., & Sjögren, A. (2002). Var tionde inneliggande patient får antibiotika mot vårdrelaterad infektion. Läkartidningen, 99, 3211-3213.
Ström, D. (2008, juni). Vårdrelaterade infektioner ska halveras. Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad januari 29, 2009 från http://www.skl.se/artikel.asp?A=53588&C=406
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges Kommuner och Landsting/regioner. (2008, oktober). Handboken för Hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 8 december, 2008 från
http://www.1177.se/handboken/06_article.asp?CategoryID=3779&ParentId=3779.
Wendt, C. (2001). Hand hygiene: comparison of international recommendations. Journal of Hospital Infections, 48, (suppl A), 23-28.
*Wendt, C., Knautz, D., & Baum, H.V. (2004). Differences in hand hygiene behavior related to the contamination risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers.
Infection control and hospital epidemiology, 25, (3), 203-206.
WHO. (2007, maj). Improved hand hygiene to prevent health care-associated infections.
Hämtad 9 december, 2008 från http://www.ccforpatientsafety.org/fpdf/presskit/PS- Solution9.pdf).
(32)
Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1
Översikt över litteratursökning
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa
artiklar
Antal använda i analysen
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
hand hygiene + compliance + behavior + nursing
15 9 3
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
hand washing + compliance + behavior + nursing
16 1 1
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
hand hygiene + adherence + behavior + nursing
11 0 0
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
hand hygiene + compliance + nursing + patient safety
8 0 0
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
hand rub* + compliance + nursing
25 2 2
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
infection control + hand hygiene + compliance (fulltext)
57 5 2
Academic Search Elite, CINAHL with Full text och
MEDLINE with Full text
Hand infection nursing
276 276 1
Manuell sökning Via referenser från relevanta artiklar
4 4
Summa: 13
26 (32)
Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2
Matris över slutligt urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land
och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Akyol, A. D. Hand hygiene among nurses in Turkey:
opinions and practices
2007, Turkiet, Journal of Clinical Nursing
Att identifiera sjuksköterskors utövande och åsikter om handhygien.
Kvantitativ studie.
Enkäter skickades ut till 129
sjuksköterskor på en invärtesmedicin avdelning. Frågor om hur ofta de rengjorde sina händer, skäl till att inte rengöra händerna, vilken rengöringsmetod de föredrog, deras handtvättsteknik och vid vilka situationer de rengjorde händerna.
Skälen till att inte tvätta sina händer var ömtåliga händer, för upptagna, brist på resurser och användning av handskar.
Sjuksköterskorna tvättade händerna i större utsträckning efter
kontaminerade patienter, material och miljö jämfört med situationer i kontakt med rena eller sterila material.
Barrett, R., &
Randle, J.
Hand hygiene practises:
nursing students´
perceptions
2008, Storbritann ien, Journal of Clinical Nursing
Att studera sjuksköterskestu denters
uppfattning om faktorer som påverkar deras egen och
vårdpersonalens följsamhet till handhygien.
Kvalitativ studie.
Sjuksköterskestud enterna
intervjuades med öppna frågor och spelades in på band. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades och kodades för analys.
Brist på tid och hög
arbetsbelastning var hinder för följsamhet till handhygien. Typ av vårdmoment som skulle utföras, torra händer, eksem samt påverkan från kollegor och brist på kunskap om handhygien påverkade följsamheten till handhygien.
Creedon, S.A. Healthcare workers´
hand decontamin
2005, Irland, Journal of Advanced
Att studera vårdpersonalens följsamhet till handhygien
Kvantitativ studie.
En
interventionsstudie som gick ut på att
Följsamheten till handhygien förbättrades efter intervention
(32) ation
practises:
compliance with recommen ded guidelines
Nursing. innan och efter en
handhygienkamp anj.
dela ut
informationsblad och hänga upp affischer som belyste
handhygienens betydelse i
omvårdnadsarbetet samt att placera desinfektionsmede l bredvid
patientens säng.
jämförelsevis med innan. Kunskap om handhygien och tillgänglighet av
handdesinfektions medel förbättrade följsamheten till handhygien.
Gould, D., Gammon, J., Donnelly, M., Batiste, L., Ball, E., Carneiro de Melo, A., Alidad, V., Miles, R. &
Halablab, M.
Improving hand hygiene in community healthcare settings:
the impact research and clinical collaborati on.
2000, Storbritann ien, Journal of Clinical Nursing.
Att studera om vårdrelaterade infektioner kan reduceras inom hemsjukvården med hjälp av att vårdpersonalen har med sig handdesinfektion smedel vid hembesök.
Kvantitativ studie.
Observationsstudie som gick ut på att observera
vårdpersonalens arbete och hemmiljö hos patienterna som besöktes.
Ytterligare att studera
handdesinfektions medlets effekt på följsamheten till handhygien.
Handesinfektions medlet uppfattades innan studien av vårdpersonalen som uttorkande för huden och efter studien ändrades uppfattningen vilket ökade följsamheten till handhygien.
Tillgänglighet av desinfektionsmede l förbättrade även följsamheten.
Karabay, O., Sencan, I., Sahin, I., Alpteker, H., Ozcan, A., &
Oksuz, S.
Complianc e and efficacy of hand rubbing during in- hospital practice
2005, Turkiet, Medical and Principles and Practices:
Internation al Journal of The Kuwait University:
Health Science Center
Att jämföra följsamheten till och effekten av alkoholbaserad handdesinfektion med
antimikrobiell tvål..
Kvantitativ
observationsstudie 35 sjuksköterskor valdes
randomiserat ut av 141 totalt.
Sjuksköterskorna delades upp i två grupper, en som skulle använda alkoholbaserat handdesinfektions medel och en som skulle använda antimikrobiell tvål.
Följsamheten observerades före och efter
vårdsituationer. En intensivvårdsavdel ning jämfördes
Användningen av alkoholbaserat desinfektionsmede l ledde till högre följsamhet jämfört med tvålen.
Följsamheten till handdesinfektions medlet var lägre bland de
sjuksköterskor som jobbat längre än 3 år.
Följsamheten till handhygien i båda grupperna var sämst på
intensivvårdsavdel ningen.
