I vår studie har vi undersökt hur pedagogernas uppfattningar om barns lek i förskolan. En fortsatt forskning skulle kunna byggas på att komplettera med observationer för att se hur pedagogerna agerar i relation till barns lek och deras uppfattningar. Resultatet påvisar både att kan finnas okunskap och dåliga förutsättningar genom tid, barnantal och lokaler begränsar barns lek i förskolan. Vad som skulle vara intressant då är att kartlägga vad pedagogerna gör med de förutsättningar dem har för att
möjliggöra barns varierande lek. Denna forskning kan undersökas med hjälp av observationer samt intervjuer med både pedagogerna och barnen. Genom att involvera barnens uppfattningar kring lekens betydelse och vuxnas agerande i relation till lek skulle vi få ett bredare perspektiv på barns lek i förskolan. Förslag på frågeställningar skulle kunna vara: Vilka utrymmen det finns för barns lek att ta plats i förskolan? När begränsas barns lek i verksamheten? Hur upplever barnet att man har tillgång till sin egen lek?
32
Referenser
Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa
metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17-33.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2018). Stockholm: BRIS.
Björklund, C. & Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorientering i förskolan.
Forskning om undervisning och lärande, 1(7), ss. 64-85.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.).
Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, ss. 16-43.
Fägerborg, E. (2011). Intervjuer. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 85-112.
Gadamer, H-G. (1977). Konst som spel, symbol och fest. Ludvika: Dualis Förlag. Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod: i urval. Göteborg: Daidalos.
Greve, A. & Løndal, K. (2012). Læring for lek i barnehage og skolefritidsordning. Tidsskrift for Nordisk
barnehageforskning, 5(1), ss. 1-14. doi: https://doi.org/10.7577/nbf.447
Jensen, M. (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). Att lära är nästan som att leka: Lek och lärande i förskola och
skola. Stockholm: Liber.
Johansson, E., Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2010). Förskolan: arena för barns lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Lillemyr, O-F. (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. Stockholm: Liber AB.
Lpfö 18. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket
Maynard, T. & Waters, J. (2007). Learning in the outdoor environment: a missed opportunity?. Early Years. 27(3), ss. 255-265. doi: 10.1080/09575140701594400
McClintic, S. & Petty, K. (2015). Exploring early childhood teachers beliefs and practices about preschool outdoor play: a qualitative study. Journal of Early Childhood Teacher Education, 36(1), ss. 24–43. doi: 10.1080/10901027.2014.997844
Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Avhandling, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Pripp, O. & Öhlander, M. (2011). Observationer. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 113-146.
Pripp, O. (2011). Reflektion och etik. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 65-84.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2009). Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om
33
Shoaga, O. (2015). Play and learning: inseparable dimensions to early childhood education. Journal of
Educational and Social Research, 2(5), ss. 185-192. doi: 10.5901/jesr.2015.v5n2p185
Singer, E., Nederend, L., Penninx, M., Tajik, M. & Boom, J. (2013). The teachers role in supporting young childrens level of play engagement. Early Child Development and Care, 184(8), ss. 1233–1249. doi: 10.1080/03004430.2013.862530
Sundsdal, E. & Öksnes, M. (2015). Til forsvar for barns spontane lek. Nordisk tidsskrift for pedagogikk och
kritikk, 2015(1), ss. 1–11.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa
metoder. Stockholm: Liber, ss. 208-219.
Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Lunds universitet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Liber.
Öhlander, M. (2011). Analys. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 265-295.
34
Bilagor
Information & samtyckesdokument till pedagoger
Hej!
Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på
förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar det finns för barns lek i förskolan.
För att samla in material till arbetet kommer vi att intervjua dig. Vid intervjutillfället kommer vi ta hjälp av anteckningar och ljudupptagning.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ditt medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker du till studien så skriver ni under bifogad blankett.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Felicia Blomqvist & Robin Rahm
Stockholms Universitet
Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Den 11 november 2019
Förfrågan om samtycke till medverkan i studie.
Jag MEDGER att mitt deltagande i studien.
35
Intervjuguide
Hur ser du på barns lek i förskolan?
Upplever du att det finns en gemensam syn på lek i verksamheten?
Tror du att det positivt eller negativt att ha en gemensam/inte gemensam syn på barns lek?
Hur leker barnen här på er förskola?
Finns det utrymme för barns fria lek?
Upplever du att leken skiljer sig åt beroende på miljö, inomhus och utomhus?
Finns det några begränsningar för vilken lek man kan leka inomhus/utomhus?
Finns det någon lek eller några lekar som man inte vill att barnen tenderar att leka?
Hur tänker du kring din egen roll i barns lek?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se