• No results found

7 Diskussion

7.3 Vidare forskning

Denna studie har fokuserat på att urskilja kritiska aspekter och variationsmönster i läromedel med fokus på problemlösning. Den egna erfarenheten tillsammans med tidigare forskning pekar på att problemlösning är viktigt för skolans undervisning och därmed kan vidare forskning med fördel genomföras inom ämnet. Intressant vidare forskning hade då kunnat vara att undersöka flera läromedel och jämföra dessa utförligt för att få en större kvantitet av vilka kritiska aspekter och variationsmönster elever kan stöta på i läromedel. En annan aspekt som hade kunnat vara intressant att undersöka, hade varit att låta elever genomföra öppna, slutna och rika problem, för att sedan intervjua och ta reda på vilka de faktiska kritiska aspekterna är. Denna studie utgår endast från ett teoretiskt perspektiv, vilka de kritiska aspekterna och variationsmönster skulle kunna vara. Därför kan det finnas en användbarhet i kunskapen om vilka de faktiska kritiska aspekterna och variationsmönster är.

Referenslista

Asikainen, K., Nyrhinen, K., Rokka, P., Vehmas, P., Rajamäki, M. (2016). Mera

Favorit matematik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Asikainen, K., Nyrhinen, K., Rokka, P., Vehmas, P., Rajamäki, M. (2016). Mera

Favorit matematik, Lärarhandledning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Bais, B., Hussain, A., Hussain, H. & Samad, A. S (2012). How to construct open

ended questions. Procedia – Social and Behavioral Sciences. Tillgänglig på internet:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S187704281203861X

Boonen, A., Van der Schoot, M., Van Wesel, F., De Vries, M., & Jolles, J. (2013). What underlies successful word problem solving? A path analysis in sixth grade students. Contemporary Educational Psychology, 38(3), 271-279.

Boonen, A.J.H., Reed, H.C., Schoonenboom, J. & Jolles, J. (2016). "It's Not a Math Lesson--We're Learning to Draw! Teachers' Use of Visual Representations in Instructing Word Problem Solving in Sixth Grade of Elementary School", Frontline

Learning Research, vol. 4, no. 5, pp. 55-82.

Bostic, J. D., Pape, S. J., & Jacobbe, T. (2016). Encouraging sixth-grade students' problem-solving performance by teaching through problem solving. Investigations in

Mathematics Learning, 8(3), 30-58. Retrieved from http://proxy.lnu.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1826529857?acc ountid=14827

Brehmer, D. (2015). Problem solving in mathematics textbooks. Mälardalen University Press Licentiate Theses, Mälardalen Studies in Educational Sciences, 2015.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3. ed.). Stockholm: Liber.

Denscombe, M. & Larson, P. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan., Studentlitteratur.

Fred, J & Stjernlöf, J (2014). Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning. Forskning om undervisning och lärande. :12, s. 21–43 http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:746214/FULLTEXT01.pdf

Lampert, M. (1990). When the problem is not the question and the solution is not the answer: mathematical knowing and teaching. American Educational Research

Journal 27(1), 29-63.

Lester, Frank K. (1994). Musings about Mathematical Problem-Solving Research: 1970-1994. Journal for Research in Mathematics Education, 25(6), pp.660–75. Lilburn, P. & Sullivan, P. (2002). Good Questions for Math Teaching: Why ask them

and what to ask, K-6. Australia: Oxford University Press.

Lo, M.L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande 1. uppl.., Lund: Studentlitteratur.

Maunula, T., Magnusson, J. & Echevarría, C. (red.) (2011). Learning study:

undervisning gör skillnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. London: Routledge. Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande, Lund: Studentlitteratur.

Marton, F., Runesson, U., & Tsui, A.B.M. (2004). The space of learning. I: F. Marton och A.B.M. Tsui (red.), Classroom discourse and the space of learning (s. 3-42). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Novita, R., Zulkardi, & Hartono, Y. (2012). Exploring primary student's problem-solving ability by doing tasks like PISA's question. Indonesian Mathematical Society

Journal on Mathematics Education, 3(2), 133-150

Olteanu, C. & Olteanu, L. (2012). Improvement of effective communication- the case of subtraction. International Journal of Science and Math Education 10:803. DOI: 10.1007/s10763-011-9294-z

Palraj, S., DeWitt, D. & Alias, N. (2017). Teachers Beliefs in Problem Solving in Rural Malaysian Secondary Schools. Malaysian Online Journal of Educational

Technology, vol. 5, no. 4, pp. 45-57.

Runesson, U. (2005). Beyond discourse and interaction. Variation: a critical aspect for teaching and learning mathematics. Cambrigde Journal of Education, 35(1), s. 69-87

Selden, A., Selden, J., Hauk, S., & Mason, A. (1999). Do calculus students eventually learn to solve non-routine problems? technical report. no. 1999-5. (). Retrieved from

ERIC Retrieved from

http://proxy.lnu.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/870283827?acco untid=14827

Sjöström, B. & Sjöström, J. (2016). Prima Formula matematik 5. (1. uppl.) Malmö: Gleerups

Sjöström, B. & Sjöström, J. (2016). Prima Formula matematik 5, Lärarhandledning. (1. uppl.) Malmö: Gleerups

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Stockholm: Skolverket

Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande. pp.Doctoral thesis / Umeå University, Department of Mathematics, 2007.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm.

doi:https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html

Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt [Elektronisk resurs]: vad elever förväntas lära

sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna.

Diss. Umeå: Umeå universitet Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29896

Bilagor

Bilaga A: Tabeller över antal problemlösningsuppgifter.

Prima Formula matematik 5

Öppna Slutna Rika

Antal 4 32 0 Uppgifter 81(25), 35(52) 115– 116(199) 80-85(25-26), 113-120(71-72), 175-176(86), 77-82 (115-116), 48-53(147-148) 113-114(199), 117-118(200), 44-45(231)

Mera Favorit matematik 5B

Öppna Slutna Rika

Antal

3

22 1 Uppgifter 6(21), 7(21), 7(45) 7(9), 3 g-h (19) 8(45), 3 g-e (51), 6(53), 7(53), 3(75), 9(77), 5 b-g(79), 9(137), 10(141) 7(145), 8(153), 7(161) 9(77)

Bilaga C: Samtyckesbrev (Gleerups)

Hej Gleerups!

Mitt namn är Anton Svensson och jag är en lärarstudent som läser min sista termin på Linnéuniversitetet i Växjö med inriktning för årskurserna 4–6. Vi skriver just nu självständigt arbete och jag har valt att skriva en läromedelsgranskning kring problemlösning.

Min fråga är om jag får tillstånd av er för att skanna in eventuella uppgifter till arbetet. Tanken är att inte hela sidor skannas in, utan enbart enskilda problemlösningsuppgifter. Källhänvisningen kommer självklart hanteras enligt forskningsetikens standard. De fyra grundprinciperna för etiska förhållningssätt enligt Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm används för att skydda information och självklart er som förlag.

Den tänkta boken är: Prima Formula matematik 5

Får jag tillstånd för att skanna in enskilda uppgifter ur Prima Formula matematik 5? Med vänliga hälsningar, Anton!

Svar från Gleerups:

Hej Anton,

Tack för ditt mejl. Det går bra om du använder den andra upplagan, samt anger förlag, författare, illustratör, foto.

Önskar dig en fortsatt fin dag! Vänliga hälsningar

Gizela Gleerups

Bilaga D: Samtyckesbrev (Studentlitteratur)

Hej Studentlitteratur!

Mitt namn är Anton Svensson och jag är en lärarstudent som läser min sista termin på Linnéuniversitetet i Växjö med inriktning för årskurserna 4–6. Vi skriver just nu självständigt arbete och jag har valt att skriva en läromedelsgranskning kring problemlösning.

Min fråga är om jag får tillstånd av er för att skanna in eventuella uppgifter till arbetet. Tanken är att inte hela sidor skannas in, utan enbart enskilda problemlösningsuppgifter. Källhänvisningen kommer självklart hanteras enligt forskningsetikens standard. De fyra grundprinciperna för etiska förhållningssätt enligt Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm används för att skydda information och självklart er som förlag.

De tänkta böckerna är: Bas Favorit Matematik 5A & Mera Favorit Matematik 5B Får jag tillstånd för att skanna in enskilda uppgifter ur Bas Favorit Matematik 5A & Mera Favorit Matematik 5B?

Med vänliga hälsningar, Anton!

Svar från Studentlitteratur:

Hej,

Tack för ditt mail och för att du väljer att skriva ett arbete med vissa delar från Favorit matematik. Du får analysera bild och text, vilket väl var tanken, och då stödja dig på inskränkningen i 2 kap 22 § (citat) och 2 kap 23 § (återgivning av konstverk i vetenskapliga och kritiska sammanhang). Från vår sida så ser vi välvilligt på en användning där man analyserar utdrag ur våra böcker, och endast vid tydliga överträdelser skulle vi ha några synpunkter på en sådan användning. Det kan också noteras att vetenskapliga och akademiska ändamål anses möjliggöra längre citat än normalt. Det är viktigt att du tydligt återger var materialet är hämtat och från vilket förlag. Vi tar tacksamt del av arbetet när du är färdig.

Med bästa hälsningar /Camilla

Related documents