I denna studie är förskollärares berättelser i fokus för att bilda kunskap om vad de berättar att lyssnande till de yngsta förskolebarnen innebär och hur det kan bidra till delaktighet. I vidare forskning skulle observationer kunna vara ett komplement för att få en djupare förståelse för hur förskollärarna arbetar med att lyssna in barn samt hur barn möjliggörs delaktighet i utbildningen. Genom observationer kan fler sammanhang synliggöras och analyseras. Ytterligare ett alternativ på vidare forskning är att i stället fokusera på de äldre barnen och hur de lyssnas in och blir delaktiga i utbildningen. Det är intressant att undersöka om det är någon skillnad i hur barn lyssnas in och får möjlighet att påverka utbildningen beroende på ålder. Även om de äldre barnen ofta uttrycker sig mer med det verbala språket, betyder det inte att de lyssnas på i alla situationer. Vi har reflekterat över att det kan vara enkelt att säga att barn lyssnas in, men hur det görs hade varit intressant att studera genom observationer.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–16). Liber.
Alvestad, T., Bergem, H., Eide, B., Johansson, J-E., Os, E., Pálmadóttir, H., Pramling Samuelsson, I., & Winger, N. (2014). Challenges and dilemmas expressed by teachers working in toddler groups in the Nordic countries. Early Child
Development and Care, 184(5), 671–688.
https://doi.org/10.1080/03004430.2013.807607
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar - Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Daidalos.
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.), Med livsvärld som grund (s. 9–58). Studentlitteratur.
Brinkkjaer, U., & Höyen, M. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Liber.
Chrisoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn - Makt, normer och delaktighet i förskolan. Ordfront.
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk
dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. [Doktorsavhandling]. Stockholms
universitet.
Emilsson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and communication in Swedish preschools. Early Years, 34(2), 175–187.
https://doi.org/10.1080/09575146.2014.880664
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Liber.
Folkman, S. (2018). Distans disciplin och dogmer - om lyssnande i Reggio
Emiliainspirerad pedagogik. Liber.
Haugen, S., Løkken, G., & Röthle, M. (2006). Hur kommer småbarnspedagogik till? I G. Løkken., S. Haugen & M. Röthle. Småbarnspedagogik - Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt (s. 13–26). Liber.
Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek.
Meningsskapande genom den levda kroppen. [Licentiatuppsats]. Karlstads
Hildén, E. (2021). Uppdrag undervisning. Bland ärtpåsar och lagtexter i
förskolan. [Doktorsavhandling]. Karlstads universitet.
Johannesen, N., & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande - några
perspektiv. Liber.
Johansson, E. (2005). Etik med små barns ögon. I J. Bengtsson (Red.), Med livsvärld som
grund (s. 175–197). Studentlitteratur.
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Tidsskrift for
Nordisk Barnhageforskning, 12(1), 1–16. https://doi.org/10.7577/nbf.1232
Kalliala, M. (2014). Toddlers as both more and less competent social actors in Finnish day care centres. Early Years, 34(2), 4–17.
https://doi.org/10.1080/09575146.2013.854320
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningsätt. I A. Löfdahl., M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och
vetenskapsteori (s. 32–43). Liber.
Nordtømme, S. (2012). Place, space and materiality for pedagogy in a kindergarten.
Education Inquiry, 3(3), 317–333. https://doi.org/10.3402/edui.v3i3.22037
Peterson, C. (2020). Val - omröstning - styrning. En etnografisk studie om intentioner
med, villkor för och iscensättande av barns inflytande i förskolan.
[Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet.
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 70–84.
https://www.researchgate.net/publication/251799748_Delaktighet_som_vardering _och_pedagogik
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Liber.
Rinaldi, C. (2006). In Dialogue with Reggio Emilia: Listening, Researching and
Learning. Routledge. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.4324/9780203317730
SFS 2018:1197. Lag om förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018- 1197
Sheridan, S. (2007) Dimensions of pedagogical quality in preschool. International
Journal of Early Years Education, 15(2), 197-217.
https://doi.org/10.1080/09669760701289151
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change. Educational Research, 53(4), 415–437. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/00131881.2011.625153
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö18. Skolverket.
Søbstad, F. (2006). Småbarns humorupplevelser. I G. Løkken., S. Haugen & M. Röthle. Småbarnspedagogik - Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt (s. 168–185). Liber.
Tracy, S-J. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851.
https://doi.org/10.1177/1077800410383121
Ungerberg, K. (2019). Flytande inflytande - Affektiva relationer mellan barn och miljön i
förskolan. [Doktorsavhandling]. Karlstads universitet.
Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2018). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i
Bilaga 1
IntervjuguideInledande frågor: Hur länge du har arbetat som förskollärare och hur många barn det är
på avdelningen du arbetar på? Vad är det för ålder på barnen?
1. Vill du berätta vad delaktighet innebär för dig i arbetet med de yngsta barnen?
2. Vill du berätta vad lyssnande till de yngsta barnen i förskolan innebär för dig?
3. I läroplanen framkommer det att utformningen av utbildningen ska utgå från barnens intresse och behov, vill du berätta hur du upplever att ni arbetar med att uppnå det målet?
Följdfråga: Om barnen visar intresse för flera olika områden, hur hanterar ni det?
4. Vill du berätta vilka erfarenheter har du kring pedagogisk dokumentation?
5. Hur upplever du att barnen kommunicerar sina tankar, åsikter och behov?
6. Vad upplever du motiverar dig till att synliggöra och lyssna in det barnen förmedlar? Följdfråga: Hur upplever du att barnen kan påverka sin dag på
förskolan?
7. Vilka svårigheter kan du uppleva i arbetet med att lyssna in de yngsta barnen och det de förmedlar?
Följdfråga: Om det är barn som tysta och avvaktande, hur upplever du att dom kan bli delaktiga och påverka?
8. Kan du beskriva något konkret exempel på när du upplevt att barnen lyssnats in och blivit delaktiga på er avdelning?
Följdfråga: Hur beskriver du att miljöns utformning kan kopplas till barns påverkan?
9. Upplever du att det finns en samsyn i arbetslaget kring lyssnandet?
Följdfråga: Om nej: Vad tänker du att det innebär för barns möjlighet till delaktighet? Om ja: Vilka erfarenheter har du kring det?
Bilaga 2
Samtycke att delta i studentforskning Hej!
Mikaela Uddemar-Pihl och Nina Valfridsson genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av lyssnande till de yngsta förskolebarnen samt hur de menar att lyssnande kan leda till att barnen blir delaktiga i utbildningens utformning.
Mikaela och Nina genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från
förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad om att delta i följande aktiviteter:
____ Delta i en intervju relaterat till forskningsämnet. ____ Delta i ljudupptagningar.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner till exempel genom stöld. Insamlat material kommer att användas i forskningssyfte. Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst. Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig och examinator, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se)
Om du accepterar att delta i studien, vänligen skriv under nedan.
____________________________ ________________________
Deltagarens signatur Studentens signatur
____________________________ ________________________ Deltagarens namnförtydligande Studentens namnförtydligande
____________________________ Datum
___________________________ E-post