Vidare forskning

Elevperspektivet är något som fortfarande vore intressant att fördjupa sig mer i, då det tunna urvalet i denna studie gjorde det svårt att göra det. Intressant vore också att fortsätta

undersöka arbetsbördan för lärare inom det flippade klassrummet, då denna studie visar att det är en av anledningen till att många lärare valt att lämna undervisningsmetoden.

35

8. Referenslista

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Barker, D. (2013). Flipped Classroom: det omvända arbetssättet. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Bergmann, J., & Sams, A. (2012). Before you flip, consider this. Phi Delta Kappan.

94(2):25.Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad

lärmiljö. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Education Sciences). Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis, Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/47615

Brown, A. (2012): A phenomenological study of undergraduate instructors using the inverted

or flipped classroom model.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. Uppl.) Stockholm: Liber

Enfield, J. (2013) Looking at the impact of the Flipped Classroom Model of Instruction on undergraduate multimedia students at CSUN. Teachtrends: Linking Research &

Practice to Improve Learning, 57(6) s.14-27.

Flipped Learning Network. (2014). The four pillars of F-L-I-P. Hämtad från: www.flippedlearning.org/definition.

Freeman, S., Eddy, S.L., McDonough, M., Okoroafor, N., Jordt, H., Wenderoth, M.P., & Smith, M.K. (2014). Active learning increases student performance in science,

engineering, and mathematics. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 111 (23), 8410–8415. doi: 10.1073/pnas.1319030111

Flumerfelt, S., & Green, G. (2013). Using Lean in the Flipped Classroom for At Risk Students. Educational Technology & Society, 16 (1), 356-366.

Giota, J. (2001). Adolescents' perceptions of school and reasons for learning (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Education Sciences). Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis, Tillgänglig:

36

Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande - Effekter av undervisningsansvar i det

ferspråkiga klassrummet. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Education Sciences,

313). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Tillgänglig:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26669/3/gupea_2077_26669_3.pdf Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som

påverkar elevers skolresultat. (1. Uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Illeris, K. (2015). Lärande. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Jensen, J. L., Kummer, T. A., & Godoy, P. M. (2015). Improvements from a Flipped Classroom May Simply Be the Fruits of Active Learning. CBE - Life Sciences Education, 14(1), doi: 10.1187/cbe.14-08-0129

Kjellin, H., & Birkenkrahe, M. (2015). Improving Student Interaction and Engagement in the

Flipped Classroom 14th European Conference on e-Learning, 14th European

Conference on e- Learning ECEL-2015. Tillgänglig: http://tinyurl.com/ECEL2015 Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lester, F. K. & Lambdin, D. V. (2007) Undervisa genom problemlösning. J. Boesen , G.

Emanuelsson, A. Wallby, K. Wallby (red), Lära och undervisa matematik

internationella perspektiv. NCM,Göteborgs universitet.

Löwing, M. (2016). Diamant - diagnoser i matematik: ett kartläggningsmaterial baserat på

didaktisk ämnesanalys (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Education Sciences, 392). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Tillgänglig:

37

McLaughlin, J. E., Roth, M. T., Glatt, D. M., Gharkholonarehe, N., Davidson, C. A., Griffin, L. M., & ... Mumper, R. J. (2014). The flipped classroom: a course redesign to foster learning and engagement in a health professions school. Academic Medicine: Journal Of The Association Of American Medical Colleges, 89(2), 236-243.

doi:10.1097/ACM.0000000000000086

McLean, S., Attardi, S. M., Faden, L., & Goldszmidt, M. (2016). Flipped Classrooms and student learning: not just surface gains. Advances in Physiology Education. 40 (1), 47- 55. doi: dx.doi.org/10.1152/advan.00098.2015

Mitchell, D.R. (2016). Inkludering i skolan undervisningsstrategier som fungerar. Johanneshov: MTM.

Olteanu, L. (2014). Construction of tasks in order to develop and promote classroom communication in mathematics. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 46(2), 250–263. doi:10.1080/0020739x.2014.956824

Reynolds, D. (2014). Flipped classrooms provide a new way of learning. CBS News. Hämtad 2018-03-15, från http://www.cbsnews.com/news/flipped-classrooms-provide-a-new-way-

oflearning/

Ryan, R. & Deci, E. (2000). Self- Determination Theory and the Facilitation of Instrincic Motivation, Social Development, and Well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78. doi: 10.1037//0003-066X.55.1.68

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolinspektionen (2014). Undervisning på yrkesprogram. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar

2001-2002. (Rapport nr: 221). Örebro: db grafiska.

Skolverket. (2011). Läroplan examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för 2011. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

38

Skolverket. (2016a). PISA 2015. Rapport 450. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2016b). Attityder till skolan 2015. Rapport 438. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016c). TIMSS 2015. Rapport 448. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2016d). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket Skolverket (2017). Provresultat vårterminen 2017, Matematik 1 A, tabell 1 A. Provresultat i

gymnasieskolan vårterminen 2017. Hämtad 2018-03-12 från:

https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-

tabeller/gymnasieskola/provresultat/provresultat-i-gymnasieskolan-varterminen-2017- 1.264546

Skott, J., Jess, K., Hansen, H.C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning.

Strayer, J. (2007): The Effects of the Classroom Flip on the Learningenvironment: a

Comparison of Learning Activity in a Traditional Classroom and a Flip Classroom that used an Intelligent Tutoring System. (Doctoral thesis, Ohio State University).

Tillgänglig: https://etd.ohiolink.edu/!etd.send_file?accession=osu1189523914

Strayer, J. (2012). How learning in an inverted classroom influences cooperation, innovation and task orientation. Learning environments research, 15(2), 171-193. doi:

10.1007/s10984-012-9108-4

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.

Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan - för att skapa tillfällen till lärande. (Doctoral thesis, Department of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå University).

39

Umeå: Print & Media, Tillgänglig: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:140830/ FULLTEXT01.pdf

Wery, J. & Thomson, M. M. (2013). "Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students" i Support for Learning. 28(3), s.103-108.

Wiliam, D. (2013). Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Johanneshov: MTM. Wiliam, D & Bartholomew, H (2004). ‘It’s not which school but which set you’re in that

matters: The influence of ability grouping practices on student progress in mathematics’, British Educational Research Journal, 30(2), 279–93. Wilson, S. (2013). The Flipped Class: A Method to Address the Challenges of an

Undergraduate Statistics Course. Teaching of Psychology; 2013:40(3): 193-199 Österlind, E. (2005). Eget arbete i med och motvind. I E. Österlind, (red.). Eget arbete - en

kameleont i klassrummet. Perspektiv på ett arbetssätt från förskola till gymnasium (s.

40

Bilaga 1

Lärarintervju

Bakgrundsfrågor:

Vilka ämnen undervisar du i? (använder du flippat klassrum i alla?) Hur länge har du arbetat som lärare?

Hur länge har du arbetat med flippat klassrum?

Kan du beskriva hur din ”flippade” undervisning ser ut? Intressant om det kommer upp:

Klippen (innehåll, längd, osv.)

Hur utnyttjas frigjord tid på lektionerna? Läraktiviteter på lektionerna

Skillnaden från sina vanliga lektioner? Vilka fördelar ser du med arbetsmetoden?

Intressant om det kommer upp: Filmer

Skolans kompensatoriska uppdrag Frågeformulär – formativt

Autonomi

Individanpassning? Hur påverkas elevernas syn på sig själva? Scaffolding

Elevernas arbetsmiljö

Vilka nackdelar ser du med arbetsmetoden? Intressant om det kommer upp: Arbetsbördan för lärare

Elevansvar Se fördelar

Vad anser du att Flippat klassrum innebär för eleverna och deras lärande? Intressant om det kommer upp:

41 Förändring resultat

Stöd och stimulans Sociokulturellt lärande Scaffolding

Mer tid till varje elev Relation lärare och elev

Elevintervju

Bakgrundsfrågor

Vilket program och årskurs går du? Hur länge har du haft XX som lärare? Vad tycker du om matematik?

Kan ni beskriva hur du arbetar i matematiken? Vad tycker du är bra med flippat klassrum? Vad tycker du är dåligt med flippat klassrum? Vad tycker du om videoklippen?

Hjälper det att titta på dem?

Tror ni att era klasskamrater tittar på klippen?

Hur anser ni att ett flippat klassrum påverkar din/er arbetssituation? Klassrumsklimat

Stress

Mängden jobb hemma

Har din inställning till matematik förändrats när ni började arbeta med flippat klassrum?

Upplever du att ni får mer eller mindre hjälp/stöttning i matematiken?