Vidare forskning

Forskning om förskolans svåra samtal med omsorgspersonerna tycks vara mycket begränsat.

Pedagogerna tycks vara utlämnade till sig själv och sitt arbetslag på hur de på bästa sätt ska

36

hantera och förbereda dem. I våra interjuver framkommer det att utbildning pedagogerna har fått tagit del av inom området är väldigt begränsad. Därav skulle de vara intressant att göra en kvantitativ undersökning för att samla in ett större antal pedagogers uppfattning om hur det ser på den utbildning pedagoger fått inom detta område, om de anser att den skulle behövas utökas inom förskollärarprogrammet och i så fall på vilket sätt.

En annan fråga man kan fördjupa sig i är hur omsorgspersonerna upplever svåra samtal. Är det förskolan som ställer för stora krav och lägger sig i för mycket eller anser omsorgspersonerna att det är värdefullt att få detta stöd ifrån förskolan?

Vi har tittat på hur pedagoger säger sig uppleva svåra samtal, vidare skulle man kunna observera hur de verkligen förhåller sig till de att pedagogerna säger sig göra.

I vår undersökning blev det synligt för oss att pedagogerna känslomässigt påverkad av samtalet även efteråt men att det inte fanns något professionellt stöd att få. Det råder tystnads plikt inom förskolan och därav anser vi att det är av stor vikt att få prata med någon istället för att behöva älta det inom sig. Det skulle vara intressant att finna orsaken till varför pedagogen är så utelämnad till sig själv i dessa samtal, och varför möjligheten till att få ventilera sig är så pass begränsad?

Det skulle vara intressant med en granskning av styrdokumenten i området svåra samtal. Både för att fördjupa sig i pedagogers omfattande uppdrag men även för att synliggöra brister som finns i styrdokumenten.

Del 5 Referenser

Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm:

HLS förlag.

Andersson, I. (1999). Samverkan för barn som behöver: en handbok för lärare. (2., rev. uppl.) Stockholm: HLS.

Bengtsson, J. (red.) (1999) Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Bengtsson, J. (1991). Den fenomenologiska rörelsen i Sverige: mottagande och inflytande 1900-1968. Diss. Göteborg: Univ.Göteborg.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber

Carlander, J. (2006). Starka känslor: affekter och emotioner i möten med människor.

Stockholm: Gothia.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Drugli, M.B. (2003). Barn vi bekymrar oss om. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Ekstam, K. (2001). Arbetsplatsens svåra samtal. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Ellmin, R. (2008). Konflikthantering i skolan: den andra baskunskapen. (1. uppl.) Stockholm:

Natur & kultur

Falkheimer, J. & Heide, M. (2007). Strategisk kommunikation: en bok om organisationers relationer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fiske, J. (1997). Kommunikationsteorier: en introduktion. (Ny, rev. uppl.) Stockholm:

Wahlström & Widstrand.

Fredriksson, G. (1991). Föräldrasamarbete i förskolan: pedagogernas, föräldrarnas och barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur.

Hakvoort, I. & Friberg, B. (red.) (2014). Konflikthantering i professionellt lärarskap.

Johanneshov: MTM.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2.,[utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hedström, H. (2010). Många fallgropar i svåra samtal. Hämtad 2014-11-10 från Lärarnas

Nyheter. Tillgänglig på Internet:

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/10/21/manga-fallgropar-svarasamtal.

Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal: en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006. Hämtad 2015-11-27 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6219.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering: en introduktion. Lund:

Studentlitteratur.

Markström, A-M.(2011). ”Soft governance” i förskolans utvecklingssamtal. Educare 201 (2).

57- 75.

Nöjd, Maria (2010). Proffsig, personlig men aldrig privat. Hämtad 2015-11-22 från http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/08/13/proffsig-personlig-aldrig-privat

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Rahm, T. & Wall, G. (1990). Föräldrasamtal i förskolan. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Repo, P.(2009) Kärleksfullhet: en dygd i läraryrket. I F. Sveneaus & J. Bornemark (red).Vad är praktisk kunskap?(s. 290-317). Huddinge: Södertörns högskola.

Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket.

Steinberg, J. (2008). Professionella samtal: konsten att leda medarbetarsamtal. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Stone, D., Patton, B. & Heen, S. (1999). Svåra samtal: hur man pratar om det som betyder mest. Malmö: Richter.

Sundberg, L. (1994). Samtal i skolan: en bok om samtalsarbete för personal i skolan. Solna:

Ekelund

Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne. &

P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s.19-33). Malmö: Liber.

Symeou, L., Roussounidou, E. & Michaelides, M. (2012). I Feel Much More Confident Now to Talk with Parents: An Evaluation of In-Service Training on Teacher-Parent Communication. School Community Journal, 22(1), 65-87.

Sveneaus, F. (2009) Känslornas kunskap: exemplet emotionell intelligens. I F. Svenaeus & J.

Bornemark (red).Vad är praktisk kunskap? (s.85-104). Huddinge: Södertörns högskola.

Tallberg Broman, I. (1998). "Det är ändå jag som är pedagogen": förskollärares och grundskollärares föreställningar om barnen, föräldrarna och läraruppdraget i en ny tid.

Malmö: Lärarhögskolan.

Thorell, M. (2008). Strategier och relationer i förskolans samtal – En kvalitativ studie om pedagogers förutsättningar att förbereda och hantera svåra samtal med föräldrar. Hämtad 2015-11-07 från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1804/FULLTEXT01.pdf

Vuorinen, T., Sandberg, A., Sheridan, S & Williams, P. (2014) Preschool teachers' views on competence in the context of home and preschool collaboration. Early Child Development and Care, 184(1), 149-159, DOI: 10.1080/03004430.2013.773992

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Wächter, A. (2001). Samtal pågår!: tankar kring konsten att ha ett samtal som är lite annorlunda. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Vi heter Mari Dahlquist och Sandra Wiksten och studerar förskolärarprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Vi har nu nått vår sista termin i utbildningen och har börjat med vårt examensarbete.

Syftet med studien är att lyfta fram pedagogers erfarenheter och strategier inför svåra samtal med omsorgspersoner. Studien lutar sig mot ett fenomenologiskt perspektiv och därav kommer studien att bygga på individuella intervjuer om pedagogers upplevelser inför svåra samtal. Därför är vi intresserade av ditt deltagande. Du kommer att få tillgång till frågorna innan vi ses så att du har möjlighet att förbereda dig och vi har beräknat att varje intervju kommer att ta cirka 20 minuter.

Deltagandet är frivilligt och du har när som helst möjlighet att avbryta ditt deltagande. Du kommer att vara anonym och det insamlade materialet kommer endast att användas till forskningsändamål.

Med vänliga hälsningar

Mari Dahlquist och Sandra Wiksten

Bilaga 2

Intervjufrågor

Vilken yrkesgrupp tillhör du?

Hur många verksamma år har du inom barnsomsorgs?

Vilket år är du född?

Hur skulle du definiera ett svårt samtal?

Vad kan det svåra samtalet handla om?

Vad tror du påverkar att samtalet blir svårt?

Vilken betydelse skulle du säga att relationen mellan pedagogen och omsorgspersonen har?

Hur viktigt skulle du säga att samverkan mellan hem och förskola är i dessa fall?

Hur förbereder du dig inför ett svårt samtal?

Finns det någon handlingsplan över vad man bör tänka på och hur man förbereder inför det svåra samtalet?

Finns det något stöd man kan få innan och under?

Vad är viktigt att tänka på under ett svårt samtal?

Hur påverkas du känslomässigt inför ett svårt samtal?

Hur upplever du att känslor påverkar under samtalet?

Kan du beskriva hur du hanterar dina egna och omsorgspersonernas känslor under samtalet?

Viktiga egenskaper hos förskolläraren?

Något du vill tillägga?