För framtida forskning skulle det vara intressant att undersöka hur läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter påverkar eleven ur ett elevperspektiv, och vilka anpassningar samt
hjälpmedel som bäst gynnat deras matematikinlärning enligt dem själva. En studie baserad på intervjuer på elever i läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter hade kunnat ge insikt i hur dessa elever uppfattar olika anpassningar och hjälpmedel i sin matematikinlärning. I en sådan undersökning hade elever som gått ett tag i skolan varit lämpliga att välja, eftersom de har en insikt i sina svårigheter och vad som har gynnat dem i skolan.
32
Referenser
Ashcraft, M. H. (1995). Cognitive Psychology and Simple Arithmetic: A Review and Summary of New Directions. Mathematical Cognitition, 1, (1), 3–34.
Beaton, A.A. (2004). Dyslexia, reading and the brain. New York: Psychology Press.
Berggren, E., & Phexell, Y. (2020). Samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. [Kandidatuppsats, Malmö Universitet]. Digitala Vetenskapliga Arkivet. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1496213/FULLTEXT01.pdf
Backman, Y. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Bynner, J., & Parssons, S. (1997). Does numeracy matter? London: The basic Skills Agency.
Frost, J., Madsbjerg, S., Niedersøe. J., Olofsson, Å. & Sørensen, P. M. (2005). Semantic and phonological skills in predicting reading development: From 3- 16 years of age. Dyslexia: An
International Journal of Research and Practise, 11, 79-92.
Graneheim U. H., & B. Lundman (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures, and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today (24) 105– 112
Gunnarson, H. (2012). Lärarens retorik: - om tal och samtal i läraryrket. Stockholm: Liber.
Hedman, C. (2010). Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga. Nordand, 5(1), 37– 68.
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns "problem" i skolans värld: en undersökning av
skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45–1988/89. Diss. Uppsala: Univ., 2004. Uppsala.
Holmqvist, K., & Andersson, B. (2005). Snabbläsning - något för dyslektiker? Dyslexi, 10(1), 12– 21.
Ise, E., Dolle, K., Pixner, S., & Schulte-Körne, G. (2012). Effektive Förderung rechenschwacher Kinder: Eine Metaanalyse. Kindheit und Entwicklung, 21(3), 181–192.
33
Jakobsson, I., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med
funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. (Andra utgåvan, omarbetad utgåva). [Stockholm]:
Natur & Kultur.
Jordan, N. C., Hanich, L. B,. & Kaplan, D. (2003). A Longitudinal Study of Mathematical Competencies in Children With Specific Mathematics Difficulties Versus Children With Comorbid Mathematics and Reading Difficulties. Child development, 74(3), 834-850.
Joyner, R. E., & Wagner, R. K. (2020). Co-Occurrence of Reading Disabilities and Math Disabilities: A Meta-Analysis. Scientific Studies of Reading, 24(1), 14–22.
Koontz, K. L., & Berch, D. B (1996). Identifying simple numerical stimuli: processing
inefficiencies exhibited by arithmetic learning disabled pupils. Mathematical cognition, 2(1), 1-23.
Landerl, K., Fussenegger, B., Moll, K. (2009). Dyslexia and dyscalculia: two learning disorders with different cognitive profiles. Journal of Experimental Child Psychology, 103(3), 309–324.
Lindström, G., & Pennlert, L. (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (5. uppl.) Umeå: Fundo.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om svårigheter att förstå och
använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Lundberg, I., Sterner, G. (2008). Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop?
Nämnaren, 2008(2), 10–15.
Lundberg, I., Sterner, G. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Nationellt
Centrum för Matematikutbildning, 2002(2).
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur
hänger de ihop?. Stockholm: Natur och kultur.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.
34
Lynch, A. S., & Williams, A. J. (2010). Dyslexia: What Teachers Need to Know. Kappa Delta Pi
Record, 46(2), 66–70.
Maccini, P., Mulcahy, C. A., & Wilson, M. G. (2007). A follow-up of mathematics interventions for secondary students with learning disabilities. Learning Disabilities Research & Practice, 22(1), 58– 74.
Malmer, G., & Adler, B. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi: erfarenheter och synpunkter i pedagogisk
och psykologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Mazzocco, M., & Räsänen, P. (2013). Contributions of longitudinal studies to evolving definitions and knowledge of developmental dyscalculia. Trends in Neuroscience and Education, 2(2), 65–73.
Nilholm, C., Persson, B., Hjerm, M, & Runesson, S. (2007). Kommuners arbete med elever i behov av
särskilt stöd: en enkätundersökning. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation (HLK).
Pickering , S. J., & Gathercole, S. E. (2004). Distinctive Working Memory Profiles in Children with Special Educational Needs. Educational Psychology, 24 (3) 393-408.
Sharma, M. C. (1998) Diagnosis: What is the Current Agenda?. Focus on Learning Problems in
Mathematics, 20(1) 31.
Simmons, F. R., Singleton, C. (2009). The Mathematical Strengths and Weaknesses of Children with Dyslexia. Journal of Research in Special Educational Needs, 9(3), 154–163.
Sverige. Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad
2019 (femte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Vellutino, F. R., Fletcher, J. M., Snowling, M. J., Scanlon, D. M. Specifik lässvårigheter (dyslexi): vad har vi lärt oss under de senaste fyra decennierna? J Barnpsykopsykiatri. 2004 jan 45(1), 2-40.
Vygotsky, L. (1978). Mind in society: The Development of Higher Psycho-logicol Processes. Cambridge, MA: Harvard University.
35
Östergren, R. (2013). Mathematical Learning Disability: Cognitiv Conditions, Development and Prediction. [Doktorsavhandling, Linköping Universitet].Linköping University Electronic Press, 2013(56). https://www.avhandlingar.se/avhandling/ece438019a/
36
Bilaga
Sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter-
ett lärarperspektiv
Sida 1 Hej!
Vi är två lärarstudenter F-3 från Malmö Universitet som just nu skriver vårt examensarbete i Matematik. Vi vill undersöka om och hur lärare märker av sambandet mellan läs-och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter samt hur de anpassar sin matematikundervisning och vilka hjälpmedel de använder för elever i läs-och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter.
Enkäten består av 9 frågor som både är slutna och öppna, var noggranna så att studien blir av hög validitet.
Du som svarar ska vara matematiklärare i årskurs 1–3.
Enkäten är anonym och används endast för studiens syfte. Studien kommer publiceras på Malmö Universitet server.
Sida 2
Hur gammal är du? *
20-24 45-49 25-29 50-54 30-34 55-59 35-39 60-64 40-44 65 eller äldre Sida 3
37 0-2 år 3-6 år 7-9 år 10-13 år 14-16 år 17-19 år 20 år eller mer Sida 4
Har du elever i läs- och skrivsvårigheter i din klass? *
janej
Sida 5
Har du elever som är i matematiksvårigheter i din klass? *
janej
Sida 6
När du har en elev som uppvisar läs- och skrivsvårigheter på vilka sätt ser du att det
påverkar elevernas lärande i matematik? *
38 Sida 7
Ser du några samband mellan elevens läs-och skrivsvårigheter och lärande i
matematik? *
ja nej
Sida 8
Om JA, hur märker du av detta samband? *
Sida 9
Vilka anpassningar behöver göras för elever som uppvisar både läs-och
skrivsvårigheter och matematiksvårigheter?
Utveckla gärna ditt svar. *
Sida 10