Vidare forskning

En praktisk tillämpning av denna studie skulle kunna vara att genomföra en större empirisk studie, än vad detta examens arbete avser, om hur arbetsmarknaden allmänt ser ut för nyexaminerade studie och yrkesvägledare i hela Sverige. I denna studie har vi valt att undersöka arbetsmarknaden enbart i södra Skåne samt inom två olika arbetsområden, därför anser vi att en vidare forskning kring hur arbetsmarknaden ser ut i hela Sverige hade varit av stort intresse för alla blivande studie och yrkesvägledare i Sverige.

En annan praktisk tillämpning av denna studie skulle också kunna vara att undersöka hur arbetsmarknaden för nyexaminerade studie och yrkesvägledare ser ut i andra länder, exempelvis Danmark, då många av dagens svenskar söker sig dit för att få en anställning. Inom vilka olika områden kan en studie och yrkesvägledare arbeta där, samt ifall den svenska utbildningen är godkänd i Danmark etc.?

Ännu en praktisk tillämpning skulle kunna vara den sociala kompetensen som vi tidigare nämnt en del om i vår studie. Ifall den sociala kompetensen är kulturbunden? Då olika kulturer prefererar olika sätt att vara på, samt att betrakta världen och människorna på.

37

Referenslista

Abrahamsson, Kenneth (2002). Utbildning, kompetens och arbete. Studentlitteratur AB Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo (2007). Klassisk och modern samhällsteori. Tredje upplagan. Studentlitteratur för den svenska utgåvan 2007.

Aspegren, Åsa (2008). Syoguiden Pocket 2008- Din handbok om utbildning och jobb. Liber AB

Asplund, Johan (1978). Sociologiska teorier. Almqvist & Wiksell Förlag AB Herlitz, Gillis (2001). Socialgrammatik. Tryckeri Bulls tryckeri AB

Israelsson, Torbjörn (1998). Framtidens jobb- välja yrke in i 2000-talet. Nordstedts Tryckeri AB 1998

Karlsson, Lars (2004). Psykologins grunder. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur AB Lovén, Anders. Den ovissa framtiden

Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Reprocentralen, Lärarutbildningen, 2000 Olofsson, Jonas & Zavisic, Maria (red) (2006). Vägar till en öppnare arbetsmarknad. Arbetslivsinstitutet 2006. Lenanders Grafiska AB

Tidstecken- en inspirationsskrift om framtidens vägledning (1998). Trinom förlag AB Vem behöver syo?- Syofunktionen och syofunktionärens uppgifter vid några grund- och gymnasieskolor samt uppföljningenheter. Trinom förlag AB

Vägledaren i fokus (1996). Trinom förlag AB

Yrkesprognos ´96- Behovet av arbetskraft i olika yrken 2000 och 2010. Statistiska

38

Hemsidor på Internet

www.arbetsformedlingen.se, 08.10.23 http://www.df.lth.se/~mikaelb/papers/antikens_vetenskap.shtml, 08.10.11 http://www.evl.fi/kkh/to/kdy/GoteborgSKB.html, 08.10.11 http://www.filosofi.gotland.se/marxisme.htm, 08.10.12 http://www.geocities.com/reformatio/mlkm/node4.html, 08.10.12 www.geocities.com/theresen76/Anteckningar_lektion3.pdf, 08.10.23 www.geocities.com/theresen76/anteckning4.pdf, 08.10.12 http://www.krigsmaskinen.se/index.php/Taylorism, 08.10.12 http://www.larena.se/dokument/referat/Referat_EncellAhl040526.pdf, 08.10.23 http://louiselarsson.se/utopia.html, 08.10.11 http://wwwold.eat.lth.se/Kurs/Material/MAMA01/Arbetsorganisation%20080122.pdf, 08.10.11 http://skolarbete.nu/skolarbeten/martin-luther-2/, 08.10.11 http://www.thephilosophynet.com/platon.htm, 08.10.11 http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.historyguide.org/intellect/mar x.html&sa=X&oi=translate&resnum=3&ct=result&prev=/search%3Fq%3Dkarl%2BMarx%2 6hl%3Dsv%26rlz%3D1T4GGLJ_svSE227SE250, 08.10.12 http://sv.wikipedia.org/wiki/Frederick_Winslow_Taylor, 08.10.12 http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx#Uppv.C3.A4xt, 08.10.11 http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther, 08.10.11 http://sv.wikipedia.org/wiki/Organisationsteori, 08.10.23 http://sv.wikipedia.org/wiki/Organisationsteori#Socioteknik, 08.10.23 http://sv.wikipedia.org/wiki/Platon#Id.C3.A9l.C3.A4ran, 08.10.11

39

40

Bilaga nr 1.

Fråga nr 1: Namn, ålder, arbetsplats?

Intervjuperson 1: X Intervjuperson 2: X Intervjuperson 3: X Intervjuperson 4: X

Fråga nr 2: Hur länge har Du arbetat inom Din yrkesroll?

Intervjuperson 1: Sedan jag tog examen 2003.

Intervjuperson 2: På fulltid är det nu sen augusti, tidigare när jag gick sista halvåret så

jobbade jag lite grann extra på en friskola.

Intervjuperson 3: Jag har jobbat här sedan augusti 06.

Intervjuperson 4: Ett och ett halvt år har jag jobbat här, sen var jag ju på infokomp också, ett

halvt år, två timmar i veckan.

Fråga nr 3: Har Du tidigare arbetat som studie- och yrkesvägledare? I så fall var, samt hur

länge?

Intervjuperson 1: Nej, aldrig.

Intervjuperson 2: Tidigare när jag gick sista halvåret så jobbade jag lite grann extra på en

friskola.

Intervjuperson 3: Nej, jag gick utbildningen och därefter har jag börjat som studie- och

yrkesvägledare.

Intervjuperson 4: Ja, på infokomp, ett halvt år.

Fråga nr 4: Hur ser arbetsmarknaden ut för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare? Inom

41

Bilaga nr 2.

Intervjuperson 1: Kollar man på arbetsförmedlingen, ser man att det är väldigt lite tjänster ute

för tillfället, men det har hela tiden sagt att det ska bli fler och snart slutar dem och vi behövs. Nu är det två tjänster ute i hela Skåne. Och innan dess har det inte varit någon på 1,5 månader.

Intervjuperson 2: Häromkring ser den nog inte sådär jätte bra ut, kontakter är A och O

absolut. Det är jättesvårt att överhuvudtaget komma på intervju, som nyexaminerad eftersom det finns så många som flyttar på sig hela tiden som redan jobbar.

Intervjuperson 3: Min reflektion över det är ju att det är en del pensionsavgångar, som

kommer nu. Just nu är elevantalet nere i en svacka, men de spår ju att nu kommer det att stiga de närmsta fem åren. Jag var även på Saco mässan och de spår att studie- och yrkesvägledare kommer ha en stor chans till jobb, inte bara inom skolan, utan även inom andra företag och privata företag.

Intervjuperson 4: Dålig. Jag tror att det gäller just att man får en praktik, på ett ställe där man

har sin åtta veckors praktik, att man försöker hitta ett ställe där man kan stanna. Det är framför allt de som fick direkt. Även om det bara är ett vik ju så….Men folk ser studie- och

yrkesvägledning som onödigt, och att det är det yrket man kan dra in på. Sen är det ju svårt att få jobb överhuvudtaget, då folk inte flyttar på sig.

Fråga nr 5: Hur anser Du att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare uppfattas inom

skola/ arbetsförmedling? Vad kan detta bero på?

Intervjuperson 1: Det är nog olika från skola till skola, och vilka förväntningar man har. Här

var de väldigt schyssta. Jag gick ut och presentera mig och sa att jag inte kan allting utantill, men det kommer. Och de hade förståelse för detta, men jag vet att andra skolor inte har detta, utan de tar för givet att när man kommer ska man kunna allt. Och utbildningen är ju inte sån, man lär ju inte sig all fakta om gymnasieprogram. De har inte förståelse för utbildningen. De tror att vi präglar in alla gymnasieprogram och vad de innebär och alla högskolor och

universitet och tror att vi kommer att kunna svara på det rakt upp och ner.

Intervjuperson 2: Det är nog mycket att man saknar erfarenhet, och jag vet inte…egentligen

känner man det kanske mest själv, att man saknar kunskap om yrken och studier från utbildningen. Det är ju inte så lätt att få det heller då det hela tiden uppdateras. Men annars tror jag inte att de ser så stor skillnad på nyexaminerade överlag.

42

Bilaga nr 3.

Jag tror att detta beror mycket på förutfattade meningar, att det är det de tror att man lär sig. De vet ju inte riktigt vad en vägledare gör, det här med samtal, att det är så viktigt. Utan det är mer den här informations biten, för det är ju den de ser. De ser ju bara informations biten, de ser ju inte samtalen vi har med eleverna. Det är mycket därför tror jag.

Intervjuperson 3: Min reflektion på det är att jag har bara fått positiva. Jag har inte bara jobbat

inom skola, utan även på ett center för vuxna som studie och yrkesvägledare. Och jag har bara fått positiva reaktioner, de är väldigt nyfikna, jag tror att vår yrkeskrets kategori är väldigt nyfikna av oss och jag tror det påverkar i positiv riktning, så känns det för mig i alla fall. De vill veta vad vi gjort under utbildningen, det känns bara positivt.

Intervjuperson 4: Jag tror att vi anses som positiva överlag, men att vi kanske trots detta bör

jobba vidare med vår professionella yrkesroll för att vår roll som syvare skall bli mer igenkänd.

Fråga nr 6: Var har nyexaminerade studie- och yrkesvägledare bredast möjlighet till

anställning? Skola eller arbetsförmedling? Vad kan detta bero på?

Intervjuperson 1: …Skola, tror jag. Mest omsättning av folk, skolor görs om och folk är ofta

villigare att byta skola, så då öppnas tjänster upp. Jag vet inte alls hur det funkar på

arbetsförmedlingen, de har väl interna utbildningar där? Det är möjligt att det finns fler, jag har inte varit intresserad.

Intervjuperson 2: Jag tror faktiskt att det är arbetsförmedling, för där är…jo, det är klart, men

samtidigt har de så många andra som arbetar där som inte är vägledare där, och jag tror också det är lättare att komma in där. Även om de just nu har anställningsstopp, men det kommer att komma igen sen förhoppningsvis.

Dels har jag ju haft en praktik på en arbetsförmedling och där är det ju inget snack om saken utan hör av dig så småningom så kan vi se. Det kommer ju hela tiden nytt folk som behöver ny sorts hjälp, de omorganiserar och göra nya grupper, så ja, våra kunskaper behövs. På skolor, speciellt grundskolor, satsar de inte så mycket på det. Och just det här med att de inte vet vad vi gör. Och de vet inte hur viktigt det är.

43 Intervjuperson 3: Det har jag jättesvårt att svara på, för jag har bara jobbat inom kommunen,

och inom antingen vuxenutbildning eller gymnasieskola. Och jag vet inte hur stor chans vi har hos arbetsförmedlingen, men jag vet ju att där jobbar studie- och yrkesvägledare. Så jag

44

Bilaga nr 4.

förutsätter att vi även har en stor chans där. Jag har själv inte varit i kontakt där, men jag känner till några som jobbar där. De har ju rätt mycket interutbildning där. Man lär ju sig yrket ändå, när man väl kommer dit.

Intervjuperson 4: Då tror jag nog att det är skolan. Jag vet ju inte egentligen. Också därför att

på arbetsförmedlingen så ger de sina arbeten till sina egna. De kan ju göra det, men de behöver ju inte vara så. De kan ju coacha folk.

Fråga nr 7: Vad anser Du att arbetsgivare främst lägger tyngdpunkten på, då de ska anställa

nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola/ arbetsförmedling? (…erfarenhet, kompetens etc.).

Intervjuperson 1: …Att man har examen sen upplever jag inte att man tittat så mycket på

erfarenheter, utan mer som person. Om de anser att du som person passar på den skolan. Om man kan tackla de elever som just är på den skolan.

Intervjuperson 2: Det var svårt…Jag tror att det är mycket personlighet, faktiskt. Och att man

ska kunna ta bemötande och ta människor och kunna smälta in i skolan. Det är mycket

bemötande både med de själva, rektorerna, och med eleverna och med lärarna. Man ska kunna ta för sig. Så att man inte bara sitter i ett rum och låser in sig.

Intervjuperson 3: Erfarenhet spelar ganska stor roll, och att man har kontakter. Kontakterna är

jätteviktiga i vårt yrke. Att man skapar sig ett kontaktnät, det är liksom det man lever av sen. Så det kan man redan påverka när man går utbildningen. Kan man skapa sig det, är det

jättebra. De tittar oftast på hur många år man har. En hel del av anställningar inom studie- och yrkesvägledare är korrektanställningar. Det är korta anställningar, så det ska man inte vara rädd att hoppa på. Det var så jag kom in. Jag hoppade också på väldigt korta, det var bara fyra månader här och så…Det gjorde att dels när jag var där skapade jag det här kontaktnätet. Och sen så gäller det att man är framåt och målinriktad, man visar att man tycker att det här är roligt. Kompetensen snappar man dels upp och vårt yrke är så föränderligt, man blir pumpad med ny information hela tiden. Det är så viktigt att vi håller oss uppdaterade, det går liksom inte att ha det på sina fem fingrar, utan man måste hela tiden uppdatera sig och vilja göra det.

Intervjuperson 4: Erfarenhet. Det är det som är dilemmat. Därför är det så viktigt med

45

Bilaga nr 5.

Fråga nr 8: Vilka faktorer påverkar anställningsmöjligheter för nyexaminerade studie- och

yrkesvägledare inom skola/arbetsförmedling? Vad kan detta bero på?

Intervjuperson : Jag har varit föräldraledig så jag har själv suttit med och valt ut vikarier till

min tjänst. Det är väldigt svårt, hur man ska tänka, och vilka faktorer som spelar in. Det är någonting i språket, man läser på att det flyter på bra, någonting i att behärska språket, personkemi och att det är en person som kan komma in och ta plats och köra sitt eget race. Man har kallat in personer på intervju och vissa har varit jätte mesiga, och det funkar inte, inte här i alla fall. Det måste komma in någon som tar plats. Det är också kul med erfarenheter som kan passa eleverna, Vissa fritidsintressen kan väga tungt faktiskt.

Intervjuperson 2: Det beror ju lite på hur en familjesituation ser ut, tror jag. För min del var

detta nog bland det längsta jag ville pendla. Jag har småbarn och man. Det finns ju inte så många jobb så man får söka det man kan. Men jag tror att avståndet spelar rätt så stor roll, för många. Vissa kan ju flytta på sig. Kanske om man inte har barn och man är i trettio års ålder. Men det är inget jag har märkt av. Men jag har ju redan barn.

Intervjuperson 3: Då tror jag att det är det här att vi är...personligheten, att vi är flexibla.

Också där att vi har kontakter. Och att vi behärskar vår profession, vårt yrke. Att man är seriös om sitt yrke.

Intervjuperson 4: Det är väl helt enkel då…om man får komma på en intervju. Får man inte

det så..Jag har kommit till en enda, och det jobbet fick jag. Jag menar, jag har sökt hur många som helst, jag har sökt alla. Men det kan ju bero på att jag inte hade haft en jobb erfarenhet på väldigt länge, jag var ju hemma med barnen. Min engelska är ju flytande, så det hjälpte ju till här. Om man bara får komma, så är det på ett helt annat sätt, då får de ju se vem du är. Sen kanske är det inte rätt ändå. Men du har ju i alla fall en chans. När man väl varit på intervju och kommit förbi det stadiet så tror jag att vältalighet kan ha mycket med det att göra. Språk är ju viktigt. Man kan verka mycket smartare än vad man är om man kan uttrycka sig. Man kan även verka mycket dummare än vad man är om man inte kan uttrycka sig.

Fråga nr 9: Hur stor vikt har erfarenhet, kunskap, samt kompetens inför en anställning för

46

Bilaga nr 6.

Intervjuperson 1: …Det är nog olika, jag tror det först och främst handlar om personkemi men

sen måste man bli kallad till intervju för att visa sin personkemi, och där på pappret blir det ju erfarenheter. På pappret blir det fritidssysselsättningarna. Att det låter som att man har koll på saker och ting, att man vet vad man pratar om. Väl till intervjun tror jag att det är mer

personkemin för då har man ju redan blivit kallad för sina meriter.

Intervjuperson 2: Det tror jag har rätt så stor vikt. För har man inte erfarenhet så har man inte

nätverket. Och har man inte erfarenhet och är nyexaminerade så har man nog svårt att komma på intervju. Ju längre tid det går, ju mer tappar man av kunskapen också.

Intervjuperson 3: Det är viktigt att man känner en närhet till eleverna. Och att man sätter sig

in i deras situation och håller en professionell ställning, att man inte är deras kompis utan deras vägledare. Och jag anser att jag har ett uppdrag, att ge eleverna en god insikt i

framtidens val. Det är oerhört viktigt, och sen att de är medvetna om sig själv och att de har en självinsikt och att de funderar på vem är jag?

Intervjuperson 4: Erfarenhet spelar mest roll men som nyexaminerade har man ju inte det.

Kunskap och kompetens kan ju vara svårt för en rektor som inte alltid vet exakt vad vi gör. Vissa är mer eller mindre insatta i det. Däremot tror jag att de tittar mer på personen om hon är framåt och aktiv, ställer de rätta frågorna. Där ingår ju det här med vältaligheten också.

47

Bilaga nr 7.

Fråga nr 1: Namn, ålder, arbetsplats?

Intervjuperson A: X Intervjuperson B: X Intervjuperson C: X Intervjuperson D: X

Fråga nr 2: Hur länge har Du arbetat inom Din yrkesroll?

Intervjuperson A: 5 år

Intervjuperson B: 2 år och 3 månader som arbetsförmedlare. Intervjuperson C:4 år

Intervjuperson D:

Fråga nr 3: Har Du tidigare arbetat som studie- och yrkesvägledare? I så fall var, samt hur

länge?

Intervjuperson A: Nej

Intervjuperson B: Ja på en grundskola i 6 månader.

Intervjuperson C:På ett privat utbildningsföretag

Intervjuperson D:

Fråga nr 4: Hur ser arbetsmarknaden ut för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare? Inom

skola/arbetsförmedling?

Intervjuperson A: Den är god på sikt. Behovet av väglednings- och rehabiliteringsinsatser

kommer att öka framöver. Men våra möjligheter att faktiskt kunna anställa

beror klart på politiska beslut som jag inte kan förutse. Möjligen kommer det att finnas en arbetsmarknad hos privata företag som vi köper tjänster av.

48

Bilaga nr 8.

Intervjuperson B:Inte så lysande eftersom många skolor väljer att inte ha studie och yrkesvägledare. Det finns ca.10 lediga arbete på Platsbanken men de finns främst Norröver mot och i Stockholm. Däremot finns det arbete som coach vid rekryteringsföretag.

Intervjuperson C:Den ser relativt bra ut. Ett flertal av de som arbetar här har SYV examen

Intervjuperson D:

Fråga nr 5: Hur anser Du att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare uppfattas inom

skola/ arbetsförmedling? Vad kan detta bero på?

Intervjuperson A: Vägledningsuppdraget på AF är inte lika tydligt hos oss som inom skolan.

Vi vägleder ju på arbetsmarknadens villkor. Med andra ord till yrken som är gångbara. De flesta av oss jobbar som förmedlare, utan specifika vägledaruppgifter.

Intervjuperson B:Någonstans försvinner titeln på Arbetsförmedlingen. Tyvärr tas inte vägledarkompetensen tillvara riktigt som den skulle kunna göra. Det kan bero på att alla arbetsförmedlare ska kunna lite av varje samt att arbetsförmedlingen har egna

internutbildningar gälland vägledning.

Intervjuperson C: Positivt

Intervjuperson D:

Fråga nr 6: Var har nyexaminerade studie- och yrkesvägledare bredast möjlighet till

anställning? Skola eller arbetsförmedling? Vad kan detta bero på?

Intervjuperson A: Kan inte bedöma var det är störst chans just nu. Af har möjligen lite

lättare med fasta anställningar direkt. Skolorna brukar harva omkring med vis och deltid i all evighet (men detta är min personliga uppfattning, som jag inte har belägg för i vetenskapen)

Intervjuperson B:Arbetsförmedling och rekryteringsföretag tror jag. Det beror på att skolor inte erbjuder tjänsten i lika stor omfattning som de borde.

Intervjuperson C:Lite olika pga. konjunktur. Just nu anställer Arbetsförmedlingen

49

Bilaga nr 9.

Fråga nr 7: Vad anser Du att arbetsgivare främst lägger tyngdpunkten på, då de ska anställa

nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola/ arbetsförmedling? (…erfarenhet, kompetens etc.).

Intervjuperson A: Kompetensen är klart viktig eftersom utbildningen är en yrkesexamina.

Erfarenhet är alltid viktig att ha. Om inte som syvare så åtminstone en bred yrkeserfarenhet från andra branscher.

Intervjuperson B: Personlig lämplighet tillsammans med erfarenhet. Intervjuperson C:Erfarenhet och utbildning

Intervjuperson D:

Fråga nr 8: Vilka faktorer påverkar anställningsmöjligheter för nyexaminerade studie- och

yrkesvägledare inom skola/arbetsförmedling? Vad kan detta bero på?

Intervjuperson A: Arbetslivserfarenhet, kontakter, människosyn. Intervjuperson B: Arbetsmarknaden

Intervjuperson C:Att man har fokus på både arbete och studier, inte bara studier. Att man har en bredd och yrkeserfarenhet inom andra områden.

In document Arbetsmarknaden för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare i södra Sverige (Page 36-50)