Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 poäng
Arbetsmarknaden för
nyexaminerade Studie- och
yrkesvägledare i södra
Sverige
Sju studie- och yrkesvägledares uppfattningar
The labourmarket for newly examinated guidance
counselors in southern Sweden
Seven guidance counselors view
Amy Ostaszewska, Pasa Mehmedovic
Studie- och yrkesvägledarexamen, 120 poäng
Examinator: Anders Lovén
2
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och
yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som
examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar. I detta examensarbete tar vi upp sju nyexaminerade studie- och yrkesvägledares uppfattning avseende anställningsmöjligheter i södra Sverige. När vi började med denna studie ville vi undersöka var nyexaminerade studie- och yrkesvägledare hade större möjlighet till anställning, på arbetsförmedling, eller på skola. Grunden för våra tankar baserades på våra praktikveckor på var område. Resultatet visade att de flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en större möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till detta uttalande.
De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den nuvarande situationen på dagens arbetsmarknad visar att arbetsförmedlingen har större möjlighet till anställning, än inom skolväsendet.
Sökord:
3
Förord
Vi vill först och främst tacka vår genuina och fenomenala handledare Therese Vincenti Malmgren, för hennes uppriktiga intresse, tålamod, samt uppmuntran. Efter varje handledare träff har vi fyllts av energi, samt positiv anda, detta genom bland annat hennes handfasta råd och förståelse.
Vi vill vidare tacka alla de studie- och yrkesvägledare som har deltagit i vår undersökning, samt den personal på respektive skolor, som har haft anknytning till detta examensarbete. Vi vill sist men inte minst tacka våra familjer och vänner för deras stöd och kärlek!
Malmö 2008- 12- 20
Amy Ostaszewska och Pasa Mehmedovic
4
Innehållsförteckning
1. Inledning
s.
5
1.1 Bakgrund
s.
5
1.2 Syfte och problemformulering
s. 6
2. Litteraturgenomgång
s.
8
2.1
Arbetsteorier
s.
8
2.1.1 Den platoniska teorin om människan och arbete s. 8
2.1.2 Den Lutherska kallelseläran
s. 10
2.1.3 Den marxistiska teorin om arbete
s. 11
2.1.4 Den Tayloristiska teorin om arbete
s. 12
2.1.5 Den Human- relation skolans teori om arbete
s. 14
2.1.6 Den sociotekniska teorin om arbete
s. 14
3. Metod
s. 21
3.1 Urval
s. 22
4. Resultatredovisning
s. 24
5. Sammanfattande slutdiskussion
s. 30
5.1 Vidare
forskning
s.
34
6. Referenslista
s. 36
5
1. Inledning
Arbete skapar mening och identitet för oss människor som har ett starkt behov av delaktighet, samt känsla av att känna sig behövda. Arbete avgör även vår levnadsstandard och livskvalitet. Detta styrks av socialmedicinsk forskning som visar studier då arbetslöshet och utanförskap leder till både fysisk och psykisk ohälsa (Olofsson & Zavisic, 2006). Fler författare menar att arbete bidrar till att skapa den mening i livet som på flera olika sätt bidrar till att vi deltar i en social gemenskap, att vi upplever att vi gör något ”nyttigt”, samt att vi tjänar pengar för att kunna skapa det liv vi vill leva (Hansen & Orban, 2006).
Med detta som utgångspunkt och det faktum att vi snart är nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, och närmar oss arbetsmarknaden, började vi fundera kring våra möjligheter till anställning. Inom vilka område har vi som nyexaminerade studie- och yrkesvägledare större möjlighet till anställning?
Arbetet vänder sig till studie- och yrkesvägledare som befinner sig på arbetsmarknaden, dock främst till dem som är nyexaminerade tidigast år 2003. Denna studie kan även vara av intresse för dem som studerar på studie- och yrkesvägledare programmet.
Vårt antagande är att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vår mening är att på en
arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. Då denna examen kan användas som en kompetens för att arbeta under en annan titel. I jämförelse med en skola arbetar studie- och yrkesvägledare enbart under sin examinerade titel, samt färre tjänster är tillgängliga inom denna profession. Detta antagande ligger som grund för vår studie som vi har för avsikt att undersöka i detta examensarbete.
1.1 Bakgrund
Under de senaste 15 åren har den svenska arbetsmarknaden förändrats kraftigt. År 1990 hade landet en överhettning och full sysselsättning. 15 år senare, fick Sverige betydligt lägre sysselsättning och fler arbetslösa, samt att allt fler människor i arbetsförmögen ålder hamnade utanför arbetskraften (Olofsson & Zavisic, 2006). Den individ som hamnar utanför
arbetsmarknaden hotas med att hans eller hennes välfärd blir svagare, med bland annat lägre inkomst, minskad delaktighet, samt sämre hälsa som följd.
6
Att bli placerad i den grupp som står utanför arbetsmarknaden bör vara skrämmande för oss människor. Denna tanke är för oss mest logisk och fick oss att börja fundera kring den allt mer. På senare tid har antalet som befinner sig helt utanför arbetslivet ökat ännu mer, samt att komma in på arbetsmarknaden är svårare idag än för tidigare generationer. Detta bidrar till att en större grupp hamnar i utanförskap och fler börjar arbeta allt senare (Olofsson & Zavisic, 2006). Denna grupp kan efter en tid upplevas som socialt oförmögen hos en arbetsgivare, vilket kan bidra till en ännu längre tid borta från arbetsmarknaden.
Under utbildningens gång, har vi flitigt diskuterat, samt analyserat dagens arbetsmarknad, samt vilka faktorer som påverkar möjligheter till anställning. Fackord som erfarenhet,
kunskap, samt kompetens, det vi har med oss i vår ”ryggsäck”, har under dessa år präglat vår utbildning. Detta medförde att våra tankar växte sig allt starkare inom oss, vilket resulterade i att vi ifrågasatte hur arbetsmarknaden ser ut för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, samt var dessa har större möjlighet till anställning. För att begränsa oss valde vi att jämföra anställningsmöjligheterna i södra Sverige. För att därefter vidare begränsa oss har vi valt att jämföra anställningsmöjligheterna inom områdena skola, samt arbetsförmedling i södra Sverige.
Under våra snart tre år som studerande på studie- och yrkesvägledare programmet, har vi fortfarande inte fått en klar bild av hur arbetsmarknaden ser ut för oss snart nyexaminerade studie- och yrkesvägledare.
Grunden för detta är vårt antagande där vi anser att på en arbetsförmedling finns det fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. Då denna examen kan användas som en kompetens för att arbeta under en annan titel. I
jämförelse med en skola där vår mening är att studie- och yrkesvägledare arbetar enbart under sin examinerade titel, samt att färre tjänster är tillgängliga inom denna profession.
1.2 Syfte och problemformulering
Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka var nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning, ifall denna möjlighet är större på en arbetsförmedling än i skolsystemet, samt ifall detta är riktigt överrens med den verklighet som dagens arbetsmarknad styrker.
7
• Vilka faktorer påverkar anställningsmöjligheter för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare?
• Hur stor vikt har erfarenhet, kunskap och kompetens inför en anställning av nyexaminerade studie- och yrkesvägledare?
8
2. Litteraturgenomgång
2.1 Arbetsteorier
För att ta reda på hur dagens arbetsmarknad ser ut för nyexaminerade studie- och
yrkesvägledare, vill vi som en grund för vårt syfte börja med att kartlägga hur vi människor fungerar, varför vi människor rätteligen arbetar, samt varför vi behöver arbete. För att på bästa sätt kunna ge svar på detta har vi valt att inrikta oss på sex olika arbetsteorier, som likväl kan benämnas som samhällsteorier. Dessa har i uppgift att skapa begrepp för att förstå mänskliga handlingar i deras sociala sammanhang, samt samband och förändringar i det sociala livet (Andersen & Kaspersen, 2007). Vi har valt att börja med att skildrar vilka människor som utgör grunden för dessa teorier, för att sedan fortsätta med förklaring till vad dessa olika teorier innebär. Vi har valt att kartlägga teorierna i denna ordning, där vi börjar med den platonska, den lutherska, den marxistiska, den tayloristiska, den human- relation skolan, samt den sociotekniska.
2.1.1 Den platoniska teorin om människan och arbete
Och i verkligheten är också, förefaller det, rättrådigheten något dylikt, ehuru det ej gäller människans yttre gärning utan hennes inre, hennes verkliga liv. Den rättrådige
tillåter ej de olika delarna i själen att syssla med ovidkommande ting eller att blanda sig i varandras sysslor. Nej, han besörjer väl sina egna inre angelägenheter, är sin egen herre och skapar ordning och fred i sitt inre. Han förbinder själens tre delar till varandra, alldeles som harmonins tre huvudtoner, den högsta och den lägsta och den mellersta, jämte de andra mellanliggande tonerna. Allt detta binder han samman, så att
det ej blir många utan en, en enda måttfull och harmonisk natur. Så rustad går han ut att verka, det må nu gälla att förvärva rikedom eller att sköta kroppen, att deltaga i politiska angelägenheter eller i privata affärer. I allt detta anser han och förklarar han
den handling för rättrådig och skön, som hjälper till att skapa och bevara detta tillstånd, och han kallar den insikt, som styr denna handling, för vishet; men däremot kallar han den handling, som upplöser det nämnda tillståndet, för orättrådig, och den
föreställning, som därvid styr handlingssättet, för okunnighet.
( Platons beskrivning av rättvisa, http://www.thephilosophynet.com/platon.htm, 08.10.11) Platon föddes 427 f. Kr i Aten och var en grekisk filosof, matematiker, samt författare. Enligt en tradition skall Platon i unga år ägnat sig åt diktning och dramatik
9
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Platon#Id.C3.A9l.C3.A4ran, 08.10.11). Platon hade tidigt ett politiskt intresse, men kom att allt mer vända sig ifrån detta med ett missnöje med den politiska utvecklingen i Aten. Parallellt med detta växte hans filosofiska intresse sig starkare. Platon grundade den idealistiska filosofin, enligt vilken världen är idéernas värld. I Platons värld finna det goda, sköna, samt sanna som endast är begripligt för själen. Platon menar att människan är uppdelad i två delar, kroppen och själen, där kroppen är dödlig till skillnad från själen som är odödlig (http://www.df.lth.se/~mikaelb/papers/antikens_vetenskap.shtml, 08.10.11).
Den idélära som Platon står för är kanske den del av Platons filosofi som är mest utvecklad. Denna lära är först och främst en metafysisk teori om verklighetens karaktär. Idéerna är vad som senare har kommit att kallas för universailer. Dessa är de mest verkliga, samt objektiva i Platons ontologi. De är eviga, teoretiska entiteter, som är oföränderliga, oförgängliga, samt fullkomliga. Dessa existerar bortom tid och rum, samt är hierarkiskt strukturerade med godhetens idé som den högsta av dem alla. Platon menar även att dessa idéer är avgränsade från varandra, då dessa är i sig själva och för sig själva och kan från ett visst perspektiv betraktas som normer, värden eller ideal hos människan. En viktig tanke bakom Platons lära är att idéerna existerar oberoende av de ting som har del i dem, vilket Platon förklarar med att exempelvis människans idé existerar oberoende av alla de enskilda människor som har del i den och att den skulle existera även om det inte fanns några enskilda människor. Platon menar att dessa idéer är nödvändiga för människors syn på sanning och kunskap, samt för
människans värderingar, för att kunna göra våra mänskliga omdömen begripliga. Platon menar vidare att finns en moralisk sanning hos oss människor som är evig och objektiv, som vidare är oberoende av kulturella faktorer eller individuella, personliga preferenser. Grunden för denna sanning finner Platon i idéerna, som han menar kan betraktas som objektiva värden, normer eller ideal. Platon var övertygad om att människans idé är samtidigt i någon mening också den ideala människan (http://www.thephilosophynet.com/platon.htm, 08.10.11). Platon menade i sin skrift Staten att en idealstat byggs upp av godhet, samt tre klasser. Denna indelning av klasser baserade Platon på den enskilde människans anlag, uppfostran, samt människans själs tre förmögenheter. Dessa förmögenheter menade Platon var människans förnuft, mod, samt begär. Platon såg staten som en människa. Där allting skulle likt en kropps funktioner och sinnen höra samman och fungera överlappande med varandra. Statens ledare skulle då styras av själens tre förmögenheter som förnuft, mod, samt begär. Staten skulle på
10
detta sätt bli en förnuft stat. Platon menar genom sin lära att det är genom utbildning som man ser vilka människor som passar på vilka positioner i samhället. Vissa former av arbete, som manuellt sådant, värderas inom denna teori lägre än andra mänskliga aktiviteter, då Platon menar att det är väktare som filosofer som skall styra den ideala staten. Platon menar vidare att människan inte skall vara mångsysslare utan enbart sköta den syssla som denna har bäst förutsättningar för
(http://wwwold.eat.lth.se/Kurs/Material/MAMA01/Arbetsorganisation%20080122.pdf, 08.10.11, http://louiselarsson.se/utopia.html, 08.10.11).
Platons resonemang kring sin idé om den ultimata staten är vackert:
Tror du att en målare, sedan han målat en idealbild av en fullkomligt vacker människa och gjort detta på ett i allo förträffligt sätt, skulle vara en sämre målare, därför att han
ej kan bevisa, att en sådan människa verkligen kan finnas?
(http://louiselarsson.se/utopia.html, 08.10.11).
2.1.2 Den Lutherska kallelseläran
Martin Luther, ursprungligen Luder, föddes 10 november år 1483 i staden Eisleben i
Tyskland. Luther var en tysk, kristen, samt en av Europas mest betydande reformator. Luther började studera juridik år 1501, parallellt med dessa studier blev Luther påverkad av
humanismen och Ockhams kunskapsteori. Sommaren år 1506 blev Luther skräckslagen av ett åskväder som blev grunden för att Luther inträdde i ett kloster. Året efter, 1507 prästvigdes Luther. Liktidigt fortsatte han med sina studier, vilket senare ledde till doktorerande i teologi år 1512. Samma år fick han professorisk titel i bibeltolkning vid universitetet i Wittenberg. Luther drog en slutsats om att Gud rättfärdiggör människan enbart av nåd för Jesus. Från år 1514 verkade Luther även som en församlingspräst, där han kom i kontakt med
avlatsförsäljare. För Luther innebar avlatshandeln att människor lurades till att förlita sig på något annat än evangelium. Enligt traditionen anslog Luther 95 teser om avlaten på
slottskyrkans port den 31 oktober år 1517. Detta bidrog till att Luther tre år senare blev bannlyst av påven (http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther, 08.10.11). Senare började Luther bilda egna församlingar. På detta sätt reformerade Luther kyrkan och dess lära. I det odemokratiska samhälle som Luther levde i slog den Lutherska kallelseläran igenom om det patriarkaliska samhället, genom att lyda de överordnade
11
(http://skolarbete.nu/skolarbeten/martin-luther-2/, 08.10.11). Arbetets syfte var för Luther att tjäna medmänniskan, där de goda gärningarna utförs genom att arbeta som lärare, landbrukare etc., samt att arbetet bör tjäna värdefulla syften. Enligt Luther bör arbetet inte belasta naturen orimligt, samt bör den ge en tillräcklig försörjning och erbjuda goda arbetsförhållanden. Uttrycket ”dagligt bröd”, uppfattades enligt Luther vara för den som är fattig något denna inte kan anskaffa, det vill säga det en människa behöver för att kunna leva ett normalt liv. För Luther var det naturligt att människor har olika behov och att deras levnadsstandard därför varierar starkt. Parallellt med detta bör arbetet inte vara omöjligt att bestämma över själv, genom att ge som människa få tillräcklig vila och avkoppling. Att arbeta bör även skapa goda arbetsgemenskaper där familj och vänner uppskattas, samt där omsorg om andra människor utövas, med andra ord kan detta framställas som att tjäna nästan
(http://www.evl.fi/kkh/to/kdy/GoteborgSKB.html, 08.10.11). Luther hade ännu ett skäl till varför människor ska arbeta; den som arbetar har inte tid att synda!
2.1.3 Den Marxistiska teorin om arbete
Arbetstagaren blir allt sämre ju mer rikedom han producerar, ju mer hans produktion ökar i styrka och antal. Arbetstagaren blir en allt billigare råvara desto mer råvaror
han skapar Med det ökande värdet av världen saker intäkter i direkt proportion till devalveringen av den värld av män. Arbetskraft producerar inte bara råvaror, det ger sig självt och arbetaren som en handelsvara - och gör det i proportion i vilken företaget
producerar råvaror i allmänhet.
Marx, ekonomiska och filosofiska manuskript (1844)
Karl Heinrich Marx föddes 18 maj år 1818 i Tyskland. Marx räknas som en av grundarna till sociologin, samt är skapare till den ekonomiska och revolutionära teori, som idag kallas för marxism. Bakgrunden till Marx teorier handlade till mesta dels om Tysklands möjlighet att komma ifatt de mer utvecklade länderna (Andersen & Kaspersen, 2007). Marx räknas även som arbetarrörelsens mest inflytelserika tänkare. Marx slutförde en doktorsavhandling inom filosofin, men tog senare avstånd från denna riktning, för att inrikta sig mer på att utifrån forskning urskilja, samt påverka samhällsutvecklingen (Asplund, 1978). Marx studerade även juridik, först i Bonn, senare i Berlin, där han kom i kontakt med Friedrich Hegels filosofiska läror. Marx slöt sig samman med en grupp som följde Hegels dialektiska teoretiska metod. Marx kom underfund med att denna teori ”stod på huvudet”, vilket medförde att Marx gick
12
sin egen väg för att få denna teori att ”ställa sig på fötter”. Marx behöll dock dialektiken tekniskt i sitt tänkande, men bytte ut Hegels idealistiska utgångspunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som framställde
människans drivkraft till utveckling som ekonomiska. Marx fick många anhängare som fick uppleva motstånd från bland annat staten, då anhängarna fråntogs rätten till högre utbildning (http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx#Uppv.C3.A4xt, 08.10.11). Marx definierade den materialistiska historieuppfattningen, vilket med tiden kom att kallas för den marxistiska, vars huvudmål är ett samhälle med en jämnare fördelning av ekonomiska andelar, samt politiskt inflytande. Marxismens stora intresse är hur människor egentligen lever, samt vilka
förbättringar som kan uppnår i en människas liv. Enligt Marx innebar den materialistiska uppfattningen att den sociala, politiska, samt andliga utvecklingen är betingat av den materiella (http://www.geocities.com/reformatio/mlkm/node4.html, 08.10.12). Marx
framhäver betydelsen av människans produktion av sina livsnödvändigheter för den historiska utvecklingen. Med detta menar han att för att människor överhuvudtaget skall kunna göra historia, så måste de först och främst leva (Andersen & Kaspersen, 2007). Vårt mänskliga liv kräver att det finns mat och dryck, kläder och bostäder, med detta menar Marx att
produktionen av dessa materiella nödvändighetsartiklar är den första förutsättningen för människans historia (a.a). Vidare menade Marx att människan bör arbeta för att förverkliga sig själv, genom att erhålla en arbetande, samt en social gemenskap. Eftersom människan förverkligar sig genom arbete, är arbete av högt värde. Arbetet bör även enligt Marx vara ett gemensamt ägande av naturresurser, kapital, samt arbetskraft. Genom att människan är
medveten med sitt skapande i världen, kan denna tjäna människans syfte. Denna teori visar att arbete även har kulturbetingade syften (http://www.filosofi.gotland.se/marxisme.htm,
08.10.12). Marx bidrag till vår förståelse av samhället har varit enormt, då hans betoning på ekonomisk faktor i samhället och hans analys av klasskonflikten i samhället har haft ett enormt inflytande på historia, sociologi, samt studier av den mänskliga kulturen
(http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.historyguide.org/intellect/ma rx.html&sa=X&oi=translate&resnum=3&ct=result&prev=/search%3Fq%3Dkarl%2BMarx% 26hl%3Dsv%26rlz%3D1T4GGLJ_svSE227SE250, 08.10.12)
Av envar efter hans förmåga åt envar efter hans behov
(Marx förklaring av ett rättvist samhälle, http://www.filosofi.gotland.se/marxisme.htm, 08.10.12)
13
2.1.4 Den Tayloristiska teorin om arbete
Frederick Winslow Taylor föddes den 20 mars år 1859. Taylor var en amerikansk ingenjör, samt mannen bakom den teori som med tiden benämndes för taylorismen, eller Scientific management (rationell företagsledning), som uppkom i början av 1900- talet
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Frederick_Winslow_Taylor, 08.10.12). Begreppet taylorism används idag, då man talar om arbetsorganisationer med hög grad av specialisering och centralisering. Taylorismen är en form av ledarskap, som syfar till att maximera
produktiviteten på arbetsplatserna. Dessa idéer anses ha kommit från Taylors teorier (http://sv.wikipedia.org/wiki/Taylorismen, 08.10.12).
Taylorismen innebär att all industriproduktion skall vara baserad på vetenskapliga metoder, samt att allt tankearbete skall komma från planeringsavdelningar. Att se vetenskapligt på organisationen, samt på det arbete som utförs av arbetarna. Enligt taylorismen bör varje moment och rörelse undersökas för att kontrollera om en arbetare utför sitt arbete på ett effektivt sätt. Taylor menade att den bästa ledningen var baserad på riktig vetenskap, där denna ledning har som huvudavsikt att säkra maximalt välstånd för arbetsgivaren, samt varje anställd (http://sv.wikipedia.org/wiki/Frederick_Winslow_Taylor, 08.10.12).
Det huvudsakliga syftet med hanteringen bör vara att säkerställa största möjliga välstånd för arbetsgivaren, i kombination med högsta välstånd för den anställde
(Principles of Scientific Management, Frederick W. Taylor, 1911)
(http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://instruct1.cit.cornell.edu/Courses/d ea453_653/ideabook1/thompson_jones/Taylorism.htm&sa=X&oi=translate&resnum=5&ct=r esult&prev=/search%3Fq%3Dtaylorism%26hl%3Dsv%26rlz%3D1T4GGLJ_svSE227SE250,
08.10.12)
Taylor menade att planeringen skulle komma från cheferna och arbetet skulle utföras av arbetarna. Denna teori grundas sig på ett vetenskapligt urval av personal, där en matchning förekom mellan arbete och personal. Denna matchning utgjorde grunden för hur viktigt det var att noga välja anställda med den rätt kompetens för rätt arbete. Denna metod benämner man ”rätt man på rätt plats”(http://www.krigsmaskinen.se/index.php/Taylorism, 08.10.12). Teorin menar att människans främsta motiv till att arbeta är den ekonomiska fördelen för
14
individen. Drivkraften för att arbeta blir lönen, samt det som av materiellt värde kan köpas för pengarna. Taylor menade att vetenskaplig ledning innebär ett samarbete mellan arbetare och ledare. Enligt denna teori skall ledare kunna planera, organisera, utveckla metoder, samt lära ut. Ledare skall även betala arbetare då målen tillfredsställs, samt uppmuntra sin personal (www.geocities.com/theresen76/anteckning4.pdf, 08.10.12).
2.1.5 Den Human- relation skolans teori om arbete
Elton Mayo föddes den 26 december år 1880 i Australien. Mayo är Human- relations skolas främsta grundare, samt i grunden en psykolog. Denna teori grundade sig främst på de brister som uppkom i Taylorismen. Dock var inte dessa brister utgångspunkten för Human- relation teorin, utan på den tidigare inflytelserika Human Factor teorin, där det hävdades att
arbetshälsa och arbetsglädje enbart grundades på den individuella arbetarens fysiska arbetsmiljö (http://sv.wikipedia.org/wiki/Organisationsteori, 08.10.23). Mayo utförde
experiment på mänskligt beteende, för att utifrån dessa utveckla idéer om hur en organisations mänskliga relationer, samt motivationer skall se ut
(www.geocities.com/theresen76/Anteckningar_lektion3.pdf, 08.10.23). Av dessa experiment blev slutsatsen att ledarskapet och gruppdynamiken i en organisation stod klar som en
avgörande faktor bakom produktionseffektivitet
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Organisationsteori, 08.10.23). De saker som förespråkare av Human- relation teorin understryker som framstående faktorer inom en organisation är de sociala kontakter, icke ekonomiska belöningar och bestraffningar, gruppnormer, samt formellt och informellt ledarskap (www.geocities.com/theresen76/Anteckningar_lektion3.pdf,
08.10.23). Mayo menade att människan inte bara drivs av det egna intresse, utan att arbete är en social aktivitet och att behovet av tillhörighet, samt uppmärksamhet från medmänniskor är utav större värde än fysiska omständigheter för att människan ska kunna prestera bra i arbete. Att få grupper att fungera i arbete var grunden för en god arbetsmotivation
15
2.1.6 Den sociotekniska teorin om arbete
Grunden för denna teori ligger i en inspiration från den Human- relation skolan, samt viljan att skapa industriella organisationer som på ett bättre sätt tog tillvara människors kreativitet, samt behovet av uppmuntran och motivation
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Organisationsteori#Socioteknik, 08.10.23). Den sociotekniska teorin förekom framför allt i Sverige och Storbritannien under 1960- och 1970- talen. Teorins synsätt förevisar att alla organisationer bör beskrivas utifrån ett såväl socialt som tekniskt perspektiv, samt att dess perspektiv är relaterade till varandra. Teorin menar att ju bättre förbindelsen är mellan dessa perspektiv, desto bättre blir organisationen (a.a). Med detta som utgångspunkt kan denna teori klarläggas med att dessa perspektiv hela tiden måste ha denna goda relation för att fungera. Då en förändring sker inom en av sidorna, måste den andra sidan komplettera denna förändring. Exempel på detta kan vara ifall organisationen genomför en personalutbildning, som i detta fall är en social utveckling, är det ett måste för organisationen att även genomgå en teknisk förändring för att på bästa sätt anpassa sig till den andra
aspektens utveckling.
2.2 Samhällsutveckling och arbetsmarknad
Motiven för en ökad sysselsättning på arbetsmarknaden är många och beror på
utgångspunkten, om vi ser till individens behov eller till arbetsmarknadens funktionssätt (Olofsson & Zavisic, 2006). Inom studie- och yrkesvägledning har man diskuterat ett antal dilemman kring vägledarnas yrkesroll, däribland individ- eller samhällsorienterad vägledning. Då man tittar på vägledningens historia, ser man att denna vägledning utvecklats från en betoning på anpassning till samhället till en starkare betoning på individen. Denna spänning mellan individ och samhällsbehov finns fortfarande idag (Lovén, 2000). Man kan även förklara studie- och yrkesvägledning som en verksamhet som existerar i en skärningspunkt mellan individens och samhällets krav och behov (Skolöverstyrelsen, 1991). Därför kan man se att studie- och yrkesvägledare har den möjlighet att öka en individs motiv för en ökad sysselsättning. Högre sysselsättning kommer från teknisk förändring, effektiviteten i arbetets organisation, samt bättre utbildning (Olofsson & Zavisic, 2006).
Under 1990- talets andra hälft blev det tydligt att allt fler tjänstejobb skapades samtidigt som industrijobben blev färre. Det berodde på hårda rationaliseringar inom industrin och på att efterfrågan efter tjänster, både offentliga och privata, ökar när fler får högre inkomster
16
(Olofsson & Zavisic, 2006). Nya mer svårdefinierade yrkesgrupper, som tjänstemän, ökade snabbt sin andel av arbetskraften, samt förbättrades arbetarnas levnadsförhållanden radikalt. Längre fram etablerades ett tänkande där man talade om det fullkomligt industrialiserade samhället, där alla samhällen oberoende av ekonomiskt system tänktes följa samma väg, där framför allt den tekniska utvecklingen skulle utgöra drivkraften. Man hävdade bland annat att modern teknik kommer att ersätta det enkla manuella industriarbetet, vilket kommer att resultera i en höjning av kompetens, samt färdighetsnivåerna hos de anställda. Man menade även att eftersom den moderna industrin kräver stora arbetsinsatser vad gäller planering, utbildning och forskning så kommer olika tjänstemän utgöra en allt större andel av de anställda, vilket även kommer att påverka utbildningssystemet (Hansen & Orban, 2006). Idag talar man om ett postindustriellt samhälle, där de menar att samhället har genomgått eller håller på att genomgå omvälvande förändringar. Begreppet är negativt i bemärkelsen att det inte pekar ut hur det nya samhället kommer att se ut, utan snarare vad det inte är.
Samhället består av två skilda fenomen, sociala strukturer, samt människor. En arbetsform är en av dessa sociala strukturer. Definitionen arbetsform innebär att det kan finnas helt olika arbetsformer genom historien, en arbetsform kan uppstå och breda ut sig i en viss samhällstyp för att sedan försvinna, medan nya arbetsformer växer fram (Hansen & Orban, 2006). Studie- och yrkesvägledning kan uppfattas som en av de arbetsformer som vuxit fram och blivit allt större på arbetsmarknaden, då studie- och yrkesvägledningens betydelse skrivs fram allt oftare och tydligare i politiska dokument, såväl i Sverige som i internationella sammanhang. Den vanliga uppfattningen är att behovet av kvalificerad och individanpassad vägledning blir allt större, då parallellt med den snabba utvecklingstakten i samhället (Vägledaren i fokus, 1996). Under denna utveckling har studie- och yrkesvägledning genomgått stora förändringar, samt flera väntas inför framtiden. Detta förändrade samhälle har skapat allt fler nya förutsättningar inom vägledning. En av dessa nya förutsättningar är att förutom skolvärlden söker allt fler arbetsförmedlingar effektivare vägledningsmetoder för att hitta de rätta verktygen för dagens och framtidens vägledning, samt sattsar då bland annat på själv service som främsta
ingrediens. Detta resulterar i sin tur att studie- och yrkesvägledare blir en allt mer attraktiv grupp både på skola, samt på arbetsförmedling. På en arbetsförmedling handlar det om att i direktservices ha både platsförmedlare, samt studie- och yrkesvägledare, som bistår individen utifrån sina specifika kunskaper (Mårtensson, 1998). Den grupp av studie- och yrkesvägledare som hör till utbildningsområdet väntas öka, då denna grupp drabbats av personalnedskärning
17
på senare år, vilket krävde ökade vägledningsresurser, i varje fall om landets ekonomiska utveckling tillåter en framtida expansion (Israelsson, 1998). Dock har arbetslösheten för studie- och yrkesvägledare varit förhållandevis konstant. Det har tidigare funnits ett visst överskott på examinerade studie- och yrkesvägledare, likväl råder det idag generellt en god balans mellan utbud och efterfråga, men i Skåne är konkurrensen emellertid fortsatt hård om de lediga jobben. Arbetsförmedlingen menar att under det närmaste året förväntas dock en viss gradvis minskning av rekryteringsbehoven. Någon långsiktig bedömning av detta har arbetsförmedlingen inte gjort (www.arbetsformedlingen.se, 08.10.23).
Sedan några år tillbaka har stora förändringar skett i samhället som drastiskt ändrat villkoren, samt skapat nya utmaningar för vägledningsverksamheten inom både utbildnings- och
arbetsmarknadssektorn för studie- och yrkesvägledare. Dessa förändringar grundas på nya arbetsmetoder, en förändrad yrkesroll, andra grupper av vägledningssökande, samt nya krav på arbetsmarknaden. Idag är det snarare faktorer som den sociala kompetensen och
möjligheten att vara flexibel som är av stor vikt vid anställningar (Mårtensson, 1998). Faktorer som kan påverka anställningsmöjligheter inför en anställning kan vara många. Man möter ofta uttryck som att ”arbetsmarknaden kräver” det ena eller det andra, som bland annat ökad flexibilitet eller minskad anställningstrygghet, språk samt lägre löner. Om arbetsgivarna kräver flexibilitet, behöver även de anställda vara flexibla, med detta menas att aktörers ”förmåga till anpassning efter förändring” är av stor vikt. Denna flexibilitet kan krävas i många olika former, för att nämna några sådana som marknadsflexibilitet, teknisk flexibilitet, organisationsflexibilitet, funktionell flexibilitet, löneflexibilitet, samt tids flexibilitet (Hansen & Orban, 2006). Dessa olika typer av flexibilitet bygger på iakttagelsen av vad arbetsgivare strävar efter. De anställda kan samtidigt sträva efter detsamma, men detta uppmärksammas i mindre utsträckning, då den offentliga diskussionen kring flexibilitet är det ett
arbetsgivarperspektiv som dominerar. Strävan hos de anställda kan grundas på viljan för bland annat att ha flexibla arbetstider som möjliggör anpassning efter barnomsorgsbehov eller liknande. Kompetens är av stor vikt som en faktor inför en anställning då kompetens avser en individs potentiella förmåga i relation till en viss uppgift, situation, samt kontext. Förmågan att framgångsrikt utföra en uppgift, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och utvidga det tolknings-, handlings-, och värderingsutrymme som situationen erbjuder. Denna förmåga kan definieras i flera termer som psykomotoriska faktorer, som att olika typer av perceptuella och manuella färdigheter, exempelvis fingerfärdighet, samt skicklighet. För att nämna fler faktorer
18
finns de kognitiva faktorer, olika kunskaper och intellektuella färdigheter, exempelvis förmågan att lösa problem, samt fatta beslut. Då man talar om affektiva faktorer menar man viljemässiga och känslomässiga handlingsförutsättningar, exempelvis engagemang, samt värderingar. För att ytterligare benämna fler faktorer har vi valt de personliga, samt sociala faktorer. Med personlighetsfaktorer menar man handlingsförutsättningar relaterade till
personlighetsdrag, exempelvis självförtroende, samt självuppfattning. Sociala faktorer innebär olika sociala färdigheter, exempelvis samarbets-, ledarskaps- samt kommunikationsförmåga. Dessa faktorer beskriver en individs kompetens (Gåsste, 1996). Tidigare har tyngdpunkten kring en individs kompetens varit de kognitiva faktorerna. På dagens arbetsmarknad fokuserar man mer kring affektiva, personlighets, samt sociala faktorer. I dag menar man att vikten bör ligga vid vilken inverkan våra känslor och värderingar, vårt självförtroende, samt vårt sätt att hantera social relationer. Som studie- och yrkesvägledare är det viktigaste att få en annan människa att växa. Med detta menas att utveckla den vägledningssökandes kompetens. Detta bidrar till att en central förmåga hos vägledaren blir då att bedöma vilka behov, medvetna och omedvetna, den vägledningssökande har, med andra ord, vilken del av den sökandes
kompetens som behöver stärkas. Detta visar att vägledarens pedagogiska förmåga ställs i centrum, samt förmågan till empati och aktivt lyssnande. Vilket visar en grundläggande faktor inför en anställning för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare. En mycket viktig faktor inför en anställning är den nyexaminerade studie- och yrkesvägledarens personliga nätverk, då väldigt många arbeten, kanske de allra flesta, förmedlas via kontakter av olika slag. Arbetsgivare brukar föredra att anställa någon som de känner, samt har någon koppling till. När en nyexaminerad studie- och yrkesvägledare söker arbete kan det då vara nyttigt att försöka utnyttja det personliga nätverket, exempelvis familj, släkt och vänner. Även grannar, samt andra kontakter den nyexaminerade fått genom studier, arbete, samt andra aktiviteter (Abramson, 2008).
Att uppta kontakten med arbetsgivaren på eget initiativ innan de hunnit annonsera efter arbetskraft kan påverka möjligheterna inför en anställning. Dessutom kan ett personligt möte med arbetsgivaren ofta uppfattas som positivt, då den nyexaminerade får chansen att visa sitt intresse, samt sin handlingskraft. Att arbetsgivaren genom att anställa denna initiativtagande studie- och yrkesvägledare sedan kommer ifrån tid, samt pengar på rekryteringen blir
19
Då man tittar på faktorer inför en anställning från ett geografiskt perspektiv finns det flera hinder som kan uppstå. Men ökade möjligheter till pendling och till arbete i den egna bostaden kan människor numera ha sin arbetsplats långt från hemmet. Allt går dock inte att åstadkomma trots dagens förändrade förutsättningar. Ifall byte av bostadsort ska ske finns en rad faktorer att ta med i beräkning, exempelvis utsikterna för andra familjemedlemmar att få arbete på den nya orten, samt tillgång till bostäder och daghemsplatser (Hansen & Orban, 2006).
Den offentliga diskussionen om utveckling om arbetets karaktär har länge varit intensiv. Många anser att den nuvarande perioden kan ses som en omvälvningstid. De menar att arbetets genomsnittliga kvalifikationsnivå har stigit tydligt, vilket medför att arbetsgivarnas efterfrågan på kvalifikationer överstiger vad arbetskraften har att erbjuda (Abrahamsson, 2002).
Basaktörerna på arbetsmarknaden, de som hyr arbetskraft, samt de som hyr ut sin arbetskraft, möter varandra i ett komplicerat samspel, då de strävar efter att påverka sina marknadschanser på olika sätt. Arbetsgivare gör detta genom att bjuda över konkurrenterna i frågan om löner och andra villkor, samt genom att satsa på att i sin rekrytering hitta ”rätt” person. De som hyr ut sin arbetskraft kan däremot påverka sin situation genom att bland annat försöka bli
kompetensmässigt mer attraktiva än sina konkurrenter (Hansen & Orban, 2006). Hudson- institutet i USA menade att framtidens arbeten skulle komma att kräva en allt högre utbildning, samt kompetens, ofta på högskolenivå (Abrahamsson, 2002).
Kunskapen hos individen betraktas allmänt världen runt som en förutsättning för att kunna åstadkomma en gynnsam tillväxt av ett lands välfärd. Sverige har utarbetade strategier för att utveckla kunskapsnivån hos befolkningen. För mindre länder som Sverige är detta mycket viktigt för att hålla en hög kunskapsnivå på grund av deras större utsatthet för konkurrens på olika plan från andra länder, som exempel kan utvandring av arbetskraft nämnas (Israelsson, 1998). Optimisterna hävdar att det alltid är lönsamt att satsa på mer utbildning. Deras motiv för detta argument är flera. Ett vanligt argument är att kunskapskraven ökar på dagens, samt morgondagens arbetsmarknad. Optimisterna menar dessutom att utbildning fungerar som ett slags vaccin på arbetsmarknaden, vilket motverkar eller minskar risker för arbetslöshet. Utbildning är även lönsamt för individen, då den förutom ekonomisk vinning ger även en
20
fördjupad medborgarkunskap, samt en bredare förståelse av nutidens svåra frågor (Abrahamsson, 2002).
Kunskap och kompetens blir allt viktigare produktionsfaktorer, då en hög kompetens hos arbetskraften möjliggör större flexibilitet i organisationer, samt en snabb
produktivitetsutveckling. Dessa faktorer blir avgörande för konkurrenskraften, samt får ökad betydelse i en utveckling där produktions följder tenderar att bli allt kortare(Israelsson, 1998). En annan sida hos arbetskraften avser dess kvalifikationer, samt kompetens. Här inkluderas alla slags kunskaper och färdigheter som tas i anspråk vid anställning (Hansen & Orban, 2006).
Då man diskuterar studie- och yrkesvägledare, dess professionalitet och kompetensbehov är det av intresse att betrakta kompetensbegreppet utifrån såväl vägledarens som den vägleddes perspektiv. Det handlar då om vägledning som en pedagogisk process. Denna process kan förstärka individens kunskaper och medvetande om sin egen situation, sina valmöjligheter, samt sina framtidsbilder. Med detta menas att öka individens kompetens när det gäller att välja utbildning, yrken, samt framtid. Då en studie- och yrkesvägledare skall kunna vara till hjälp för detta behöver denna själv kompetens. Detta kan kallas för ”den dubbla
kompetensen”. Begreppet kompetens styrks av detta resonemang att vara ett viktigt inslag i studie- och yrkesvägledning, då kompetens är något som gäller individ men också grupp, samt organisation (Gåsste, 1996). Allt arbete kräver någon form av kunskap eller kompetens, samt ett visst mått av motivation hos individen. Detta gäller oavsett om arbete ifråga handlar om eget mer eller mindre nödvändigt arbete, lönearbete som obefordrad anställd eller som högre tjänsteman, ett arbete i privat sektor eller i offentlig regi. Kunskaperna kan utgå från formell utbildning i skola eller från informellt lärande genom erfarenheter, bland annat ifrån arbete. Begrepp som erfarenhet, kunskap, samt kompetens är alla stark positivt laddade och är aktuella på dagens arbetsmarknad. Dessa begrepp ingår i nutida diskussioner som rör utbildning och kunskap som samhällens, organisationers, samt individers främsta tillgång, resurs eller rent av kapital (Hansen & Orban, 2006).
21
3. Metod
I detta examensarbete redovisas en kartläggning av sju nyexaminerade studie- och
yrkesvägledares syn på var dessa har större möjligheter till anställning, varav fyra av dessa arbetar idag på skolor, samt resterande på arbetsförmedlingar i södra Sverige. I detta kapitel redovisas val av metod, samt hur vi har gått tillväga i vår studie. Vi redovisar även urval, samt de begränsningar vi gjort. Med detta som utgångspunkt valde vi till en början att genomföra en litteratur genomgång, där vi började med att studera flera forskares syn på människan, samt dess arbetsliv. Detta, för att ge oss själva en bredare förståelse av varför vi människor arbetar idag. För att vidare kunna ge svar på våra frågeställningar valde vi även att använda oss utav anpassad litteratur, då vi under arbetets gång fann mer fakta, vilket bidrog till att vi allt mer fick begränsa vår studie.
Vi valde att använda oss utav en kvalitativ metod, då vi ansåg att denna var den mest
lämpligaste metoden för vårt syfte, då kvalitativ forskning är ett empiriskt och socialt förlagt fenomen som definieras av sin egen historia och inte enbart en mängd kvarlämnade saker som inte är kvantitativa (Ryen, 2004). Denzin och Lincoln menar att den kvalitativa forskningen använder en mängd olika metoder och närmar sig sitt ämne på ett förtydligande samt naturalistiskt sätt. De menar vidare att forskare som använder sig utav kvalitativa metoder studerar ting i deras naturliga miljö och försöker göra fenomen förståeliga eller tolka dem utifrån den mening som människor ger dem. Idag talas det om ett ”intervjusamhälle”, som försöker blottlägga det individuella, genom intervjuer ansikte mot ansikte. Den tekniska utvecklingen försvagas successivt av ”intervjusamhällets” beroende av personliga möten (Ryen, 2004). Vidare har kvalitativa metoder avsikt att nå förståelse och inte hitta bekräftelse. Detta sätt ansåg vi passa vår studie bäst, då vi ville lägga tyngdpunkten kring en förståelse av vår hypotes. Vi valde att lägga intervjuns fokusering på den intervjuade, ”nyckelinformant” då intervjupersonen hade något att bidra med som nyckelperson. I informantintervju riktas uppmärksamheten mer mot den intervjuade själv, som förväntas kunna uttala sig om förhållanden som denne ingår i (Ryen, 2004) .
Författare i psykologi definierar kvalitativ metod som en forskning som ger beskrivande fakta utifrån individens eget talande eller skrivna ord, samt observerande beteende (Karlsson, 2004).
22
Det finns då ingen standardmetod bland de kvalitativa forskare, utan flera olika metoder, exempelvis intervju, observation, analys av text eller dokument samt bruk av visuella medier. Dock har intervjun en kvarstående central roll trots en ökad användning av andra sätt att samla in data (Ryen, 2004).
Våra intervjuer utformades utifrån vårt antagande, bakgrunds fakta, syfte samt
frågeställningar. Alla sju intervjupersoner fick svara på nio samma frågor (se bilagor). Då vi intervjuade studie- och yrkesvägledare med anställning på skola, hade vi en minibandspelare till hjälp. Detta mest för att underlätta vår tolkning samt nedskrivning av dessa intervjuer. Då möjligheten för kvalitativ intervju inte fanns på grund av tidsbrist för de anställda på
arbetsförmedlingen, fick vi sända våra intervjufråga via e-post till dessa tre.
3.1 Urval
För att på bästa sätt redogöra våra frågeställningar i denna studie, samt undersöka vårt antagande valde vi att från början intervjua åtta nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, varav fyra var anställda inom skola, resterande på arbetsförmedlingen, dock med ett bortfall av person med anställning på arbetsförmedlingen. Detta resulterade i att vi intervjuade sju nyexaminerade studie- och yrkesvägledare. De intervjuade hade anställning på grundskola, gymnasieskola samt arbetsförmedlingen. Flertalet av våra intervjupersoner ville behålla sin identitet samt arbetsplats hemlig, av det vårt val av att värna om de personer som ställt upp på intervjun, då även de resterande förblev anonyma.
Då vi under studiens gång inte fick möjlighet att utföra sju kvalitativa intervjuer, fick vi som alternativ utföra våra fyra planerade, dock tre genomförda intervjuer med anställda på
arbetsförmedlingen via e-post. Det var inte av betydelse för oss att få ett strategiskt urval utan, att finna uppfattningar som kunde vara till hjälp för att undersöka vår hypotes, av det vårt slumpmässiga urval. För att finna nyexaminerade studie- och yrkesvägledare som idag har anställning på skola, valde vi att ringa till olika skolor i södra Sverige för att boka intervjutid. Beträffande nyexaminerade studie- och yrkesvägledare med anställning på
arbetsförmedlingen, där vi även här ringde till flera arbetsförmedlingar i södra Sverige, var det dock svårare att få tid till intervju. Med överenskommelse med dessa fyra sände vi våra nio intervjufrågor via e-post. Vidare vill vi klargöra att kön samt etnicitet inte var av betydelse för vår studie. Anledning till detta urval var att vi inte hade den tid som krävts för denna vidare studie till vårt förfogande. Eftersom vi har valt att koncentrera oss på södra Sverige,
23
samt framför allt att antalet intervjupersoner är så få, är vi väl medvetna om att vi inte kan ge konkreta slutsatser vad gäller hela Sverige.
24
4. Resultatredovisning
För att vår studie skall bli mer åskådlig för läsare har vi valt att redovisa våra intervjuer genom att skriva våra intervjufrågor, samt de svar vi fått från deltagare, som vi valt att bifoga i bilagor till denna studie. Där valde vi att benämna de olika intervjudeltagarna med
skrivtecken. Vidare vill vi redogöra att vi har anpassat våra intervjufrågor beroende på deltagarnas arbetsplats, skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att benämna deltagarna från skola för Intervjuperson 1, 2, 3, 4. Vi har vidare benämnt deltagarna från arbetsförmedling för
Intervjuperson A, B, C, D (Se bilaga nr 1- 9).
Vi har valt att redovisa de intervjuer vi gjort med nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på skola, samt nyexaminerade med anställning på arbetsförmedlingen genom att analysera, samt tolka de svar vi fått från studiens intervju deltagare. Vidare vill vi påpeka att vi valt att styrka de flesta svaren med vår analys, samt tolkning med hjälp av citat från vederbörande. Vi finner alla frågor, samt svar som viktiga och därmed valt att redovisa alla, med undantag av svar på fråga nummer 1, då flera av våra deltagare valt att vara anonyma. Då vi anser att fråga nummer 1 är personlig, samt inte relevant för vår studie, har vi valt att inte redovisa svar på fråga nummer 1 även från de resterande deltagarna.
Vi fick ett bortfall, då sju av åtta intervjuer genomfördes som planerat.
4.1 Arbetsperiod
I början ville vi veta hur länge våra intervjudeltagare hade arbetat inom sin yrkesroll. Svaren som intervjupersonerna med anställning på skola uppgav var varierande. En del hade arbetat sedan 2003, medan de återstående hade arbetat sedan 2006
Sedan jag tog examen 2003
Jag har jobbat här sedan augusti 2006
De med anställning på arbetsförmedlingen gav varierande svar. Arbetsperioderna var mellan 2 och 5 år.
25
4.2 Tidigare arbete inom denna yrkesroll
Vi valde att ställa frågan ifall de tidigare hade arbetat som studie- och yrkesvägledare. Av de fyra intervjuade med anställning på skola var det två som tidigare hade haft anställning som studie- och yrkesvägledare.
Tidigare när jag gick sista halvåret så jobbade jag lite grann extra på en friskola.
Av de anställda på arbetsförmedlingen var det även här två som tidigare hade arbetat under denna yrkesroll.
Ja, på en grundskola i 6 månader.
4.3 Dagens arbetsmarknad
Under vår utbildning har vi flitigt diskuterat hur arbetsmarknaden kommer att se ut då vi examineras. Detta väckte ett intresse av hur dagens arbetsmarknad ser ut för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, vilket resulterade i att vi önskade ha deras uppfattning samt syn på hur arbetsmarknaden ser ut. Uppfattningen vi fick av intervjupersoner med anställning på skola var att det ser dåligt ut för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, dock fanns hoppet om att det i framtiden kommer att se ljusare ut.
Kollar man på arbetsförmedlingen, ser man att det är väldigt lite tjänster ute för tillfället, men det har hela tiden sagt att det ska bli fler och snart slutar dem och vi behövs. Nu är det två tjänster ute i hela Skåne. Och innan dess har det inte varit någon på 1,5 månader.
Min reflektion över det är ju att det är en del pensionsavgångar, som kommer nu. Just nu är elevantalet nere i en svacka, men de spår ju att nu kommer det att stiga de närmsta fem åren. Jag var även på Saco mässan och de spår att studie- och yrkesvägledare kommer ha en stor chans till jobb, inte bara inom skolan, utan även inom andra företag och privata företag.
26
De med anställning på arbetsförmedlingen upplevde vi ha en uppfattning att det ser positivt ut, dock inte inom skolväsendet.
Den är god på sikt. Behovet av väglednings- och rehabiliteringsinsatser kommer att öka framöver. Men våra möjligheter att faktiskt kunna anställa beror klart på politiska beslut som jag inte kan förutse. Möjligen kommer det att finnas en arbetsmarknad hos privata företag som vi köper tjänster av.
Inte så lysande eftersom många skolor väljer att inte ha studie och
yrkesvägledare. Det finns ca.10 lediga arbete på Platsbanken men de finns främst Norröver mot och i Stockholm. Däremot finns det arbete som coach vid rekryteringsföretag.
4.4 Uppfattningar kring studie- och yrkesvägledare
Då vi inte har en klar uppfattning kring vilken bild en studie- och yrkesvägledare har på sin arbetsplats, valde vi att bringa klarhet i den genom att ställa frågan hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare uppfattas av respektive arbetsplats. Överlag fick vi en positiv bild, dock är denna bild beroende av de människor man möter, samt deras förväntningar och värderingar.
Det är nog olika från skola till skola, och vilka förväntningar man har. Här var de väldigt schyssta. Jag gick ut och presentera mig och sa att jag inte kan allting utantill, men det kommer. Och de hade förståelse för detta, men jag vet att andra skolor inte har detta, utan de tar för givet att när man kommer ska man kunna allt. Och utbildningen är ju inte sån, man lär ju inte sig all fakta om gymnasieprogram. De har inte förståelse för utbildningen. De tror att vi präglar in alla gymnasieprogram och vad de innebär och alla högskolor och universitet och tror att vi kommer att kunna svara på det rakt upp och ner.
Min reflektion på det är att jag har bara fått positiva. Jag har inte bara jobbat inom skola, utan även på ett center för vuxna som studie och yrkesvägledare. Och jag har bara fått positiva reaktioner, de är väldigt nyfikna, jag tror att vår yrkeskrets kategori är väldigt nyfikna av oss och jag tror det påverkar i positiv
27 riktning, så känns det för mig i alla fall. De vill veta vad vi gjort under
utbildningen, det känns bara positivt.
De med anställning på arbetsförmedlingen hade överlag en uppfattning om att titeln som studie- och yrkesvägledare kommer på avvägar, då vägledningsuppdraget inte är lika tydligt som inom skolan.
Vägledningsuppdraget på AF är inte lika tydligt hos oss som inom skolan. Vi vägleder ju på arbetsmarknadens villkor. Med andra ord till yrken som är gångbara. De flesta av oss jobbar som förmedlare, utan specifika
vägledaruppgifter.
Någonstans försvinner titeln på Arbetsförmedlingen. Tyvärr tas inte
vägledarkompetensen tillvara riktigt som den skulle kunna göra. Det kan bero på att alla arbetsförmedlare ska kunna lite av varje samt att arbetsförmedlingen har egna internutbildningar gälland vägledning.
4.5 Anställningsmöjligheter
Då vår studie grundas på vårt antagande, ifall anställningsmöjligheterna för en nyexaminerad studie- och yrkesvägledare är större på en arbetsförmedling än inom skolans värld, var det en självklarhet för oss att i intervjun undersöka detta. De flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en bredare möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till dessa uttalanden.
Skola, tror jag. Mest omsättning av folk, skolor görs om och folk är ofta villigare att byta skola, så då öppnas tjänster upp. Jag vet inte alls hur det funkar på arbetsförmedlingen, de har väl interna utbildningar där? Det är möjligt att det finns fler, jag har inte varit intresserad.
Då tror jag nog att det är skolan. Jag vet ju inte egentligen. Också därför att på arbetsförmedlingen så ger de sina arbeten till sina egna. De kan ju göra det, men de behöver ju inte vara så. De kan ju coacha folk.
28
De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den
nuvarande situationen visar att arbetsförmedlingen har bredare möjlighet till anställning, än inom skolväsendet.
Kan inte bedöma var det är störst chans just nu. Af har möjligen lite
lättare med fasta anställningar direkt. Skolorna brukar harva omkring med vis och deltid i all evighet (men detta är min personliga uppfattning, som jag inte har belägg för i vetenskapen)
Arbetsförmedling och rekryteringsföretag tror jag. Det beror på att skolor inte erbjuder tjänsten i lika stor omfattning som de borde.
4.6 Hur stor vikt har erfarenhet, kunskap och kompetens?
Då vi snart är nyexaminerade studie- och yrkesvägledare och skall ta steget ut i arbetslivet, har vi funderingar kring vad arbetsgivaren främst lägger tyngdpunkten i frågan kring
erfarenhet, kunskap och kompetens. Är det erfarenheten eller kunskapen en arbetsgivare söker vid en anställning? De studie- och yrkesvägledare med anställning inom skola lade
tyngdpunkten kring personlighet, samt kontakter, dock påpekade de att erfarenhet var viktigt, då denna ger kunskap, samt kompetens.
Att man har examen sen upplever jag inte att man tittat så mycket på
erfarenheter, utan mer som person. Om de anser att du som person passar på den skolan. Om man kan tackla de elever som just är på den skolan.
Erfarenhet spelar ganska stor roll, och att man har kontakter. Kontakterna är jätteviktiga i vårt yrke. Att man skapar sig ett kontaktnät, det är liksom det man lever av sen. Så det kan man redan påverka när man går utbildningen. Kan man skapa sig det, är det jättebra. De tittar oftast på hur många år man har. En hel del av anställningar inom studie- och yrkesvägledare är korrektanställningar. Det är korta anställningar, så det ska man inte vara rädd att hoppa på. Det var så jag kom in. Jag hoppade också på väldigt korta, det var bara fyra månader här och så…Det gjorde att dels när jag var där skapade jag det här
29 kontaktnätet. Och sen så gäller det att man är framåt och målinriktad, man visar att man tycker att det här är roligt. Kompetensen snappar man dels upp och vårt yrke är så föränderligt, man blir pumpad med ny information hela tiden. Det är så viktigt att vi håller oss uppdaterade, det går liksom inte att ha det på sina fem fingrar, utan man måste hela tiden uppdatera sig och vilja göra det.
De med anställning på arbetsförmedlingen var eniga om att erfarenhet var av stor betydelse inför en anställning. Det påpekades även att personligheten var viktigt.
Kompetensen är klart viktig eftersom utbildningen är en yrkesexamina. Erfarenhet är alltid viktig att ha. Om inte som syvare så åtminstone en bred yrkeserfarenhet från andra branscher.
Personlig lämplighet tillsammans med erfarenhet.
4.7 Faktorer som påverkar anställningen.
Av den föregående frågan kring våra funderingar bildades vidare tankar kring faktorer som kan påverka anställningsmöjligheten för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, samt dess orsaker. Svaren enligt de anställda på skola var varierande, då en del ansåg att det var språket, samt personligheten som var en avgörande faktor, medan andra uppgav att det var personens familjesituation, samt hur flexibel man är, som är avgörande.
Jag har varit föräldraledig så jag har själv suttit med och valt ut vikarier till min tjänst. Det är väldigt svårt, hur man ska tänka, och vilka faktorer som spelar in. Det är någonting i språket, man läser på att det flyter på bra, någonting i att behärska språket, personkemi och att det är en person som kan komma in och ta plats och köra sitt eget race. Man har kallat in personer på intervju och vissa har varit jätte mesiga, och det funkar inte, inte här i alla fall. Det måste komma in någon som tar plats. Det är också kul med erfarenheter som kan passa eleverna, Vissa fritidsintressen kan väga tungt faktiskt.
30 Då tror jag att det är det här att vi är personligheten, att vi är flexibla. Också där att vi har kontakter. Och att vi behärskar vår profession, vårt yrke. Att man är seriös om sitt yrke.
Studie- och yrkesvägledare med anställning på arbetsförmedlingen hade överlag en bild av att arbetslivserfarenhet, samt kontakter var viktiga faktorer inför en anställning.
Arbetslivserfarenhet, kontakter, människosyn.
Att man har fokus på både arbete och studier, inte bara studier. Att man har en bredd och yrkeserfarenhet inom andra områden.
4.8 Hur viktigt är erfarenhet, kunskap och kompetens inför en anställning?
Vi ansåg även att det var av betydelse att ställa frågan hur viktigt det är med erfarenhet, kunskap och kompetens inför en anställning, då vi snart är nyexaminerade studie- och yrkesvägledare. Flertalet med anställning på skola var eniga om att erfarenhet är av stor vikt inför en anställning, då en del menade att denna erfarenhet kopplas samman med nätverk, vilket har stor betydelse för vidare anställning.
Det tror jag har rätt så stor vikt. För har man inte erfarenhet så har man inte nätverket. Och har man inte erfarenhet och är nyexaminerade så har man nog svårt att komma på intervju. Ju längre tid det går, ju mer tappar man av kunskapen också.
Erfarenhet spelar mest roll men som nyexaminerade har man ju inte det. Kunskap och kompetens kan ju vara svårt för en rektor som inte alltid vet exakt vad vi gör. Vissa är mer eller mindre insatta i det. Däremot tror jag att de tittar mer på personen om hon är framåt och aktiv, ställer de rätta frågorna. Där ingår ju det här med vältaligheten också.
De med anställning på arbetsförmedlingen hävdar att erfarenhet samt personlig lämplighet är av stor betydelse inför en anställning.
Jag bedömer den som stor tillsammans med personlig lämplighet. Stor. Det kan man se i våra annonser när vi anställer.
31
5. Sammanfattande slutdiskussion
Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka ifall vårt antagande, där nyexaminerade studie- och yrkesvägledare i den har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, är riktigt överrens med den verklighet som dagens arbetsmarknad styrker. Då vårt samhälle ständigt förändras, skapar denna utveckling allt fler nya
förutsättningar inom vägledning. En av dessa nya förutsättningar är att förutom skolvärlden söker allt fler arbetsförmedlingar effektivare vägledningsmetoder för att hitta de rätta verktygen för dagens och framtidens vägledning, samt satsar då bland annat på självservice som främsta ingrediens. Detta resulterar i sin tur att studie- och yrkesvägledare blir en allt mer attraktiv grupp både på skola, samt på arbetsförmedling. På en arbetsförmedling handlar det om att i direktservices ha både platsförmedlare, samt studie- och yrkesvägledare, som bistår individen utifrån sina specifika kunskaper (Mårtensson, 1998). Detta är grunden för vår hypotes där vi anser att på en arbetsförmedling finns det fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. Då denna examen kan användas som en kompetens för att arbeta under en annan titel. I jämförelse med en skola där vår mening är att studie- och yrkesvägledare arbetar enbart under sin examinerade titel, samt att färre tjänster är tillgängliga inom denna profession.
Resultatet visade sig vara att de flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en bredare möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till detta uttalande. De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den
nuvarande situationen visar att arbetsförmedlingen har bredare möjlighet till anställning, än inom skolväsendet.
Vår åsikt gällande de två skilda uppfattningarna vi fick från de med anställning på skola, samt de med anställning på arbetsförmedlingen kan tolkas som att de anställda på dessa
arbetsplatser vill få sin arbetsplats att framstå som mer positiv till anställning än den andra. Vi vill vidare påvisa att en annan faktor till detta resultat kan bero på osäkerhet, samt okunnighet om den andra arbetsplatsen.
Resultatet visade sig inte så generellt som vi från början antog att det skulle visa sig vara. Med detta menar vi att då vi började med denna studie antog vi att vi skulle få ett entydigt
32
svar, trots att vi intervjuade två olika yrkesroller. Istället fick vi två olika uppfattningar som resultat, vilket bidrog till att vi inte fick ett generellt svar på vår hypotes. Vi vill dock påpeka att detta inte skall ses som något negativt, då vi fortfarande fick svar på våra
problemformuleringar, men att resultaten inte blev entydig som vi trott från början. Utifrån studiens syfte valde vi att inrikta oss på följande problemformuleringar:
• Vilka faktorer påverkar anställningsmöjligheter för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare?
• Hur stor vikt har erfarenhet, kunskap och kompetens inför en anställning för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare?
Vårt resultat påvisade varierande skillnader vid vår undersökning om vilka faktorer som påverkar anställningsmöjligheterna för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, då en del ansåg att det var språket, samt personligheten som var en avgörande faktor, medan andra uppgav att det var personens familjesituation, samt hur flexibel man är, som är avgörande. Vi ser här ett samband med det författarna menar då de talar om flexibilitet, samt språk, som viktiga faktorer inför en anställning. Om arbetsgivarna kräver flexibilitet, behöver även de anställda vara flexibla, med detta menas att aktörers ”förmåga till anpassning efter
förändring” är av stor vikt (Hansen & Orban, 2006). Vi anser att den anställda bör ha dessa faktorer i åtanke, då en möjlighet till anställning väntar, då dessa kan vara just de faktorer som arbetsgivaren kräver. Detta blivande arbete kan skapa mening och identitet för oss människor som har ett starkt behov av delaktighet, samt känsla av att känna sig behövda. Arbete avgör även vår levnadsstandard och livskvalitet. Detta styrks av socialmedicinsk forskning som visar studier då arbetslöshet och utanförskap leder till både fysisk och psykisk ohälsa
(Olofsson & Zavisic, 2006). Ett annat ord för ”förmåga till anpassning efter förändring” är det vi kallar flexibilitet. Att kunna anpassa sig efter sin omgivning för att på bästa sätt bidra till en human miljö, oavsett om det är på vår arbetsplats eller i hemmet, bör ligga i vår natur. Vår mening är att denna flexibilitet hos oss människor bidrar med stor sannolikhet till en trevligare atmosfär, samt en lättare förståelse bland våra medmänniskor.
Det varierande svar vi fick då vi frågade om vilka faktorer som påverkar
anställningsmöjligheterna kan bero på att vi från början inte satte gräns för vad vi ansåg var en faktor. Faktorer som kan påverka anställningsmöjligheter inför en anställning kan vara
33
många. Man möter ofta uttryck som att ”arbetsmarknaden kräver” det ena eller det andra (Hansen & Orban, 2006). Detta bidrog till att intervjupersonerna fick själva sätta gräns, samt val av vad de ansåg var en faktor. Detta kan vi kritiskt granska då vi från början för att få ett mer konkret resultat, kunde ha begränsat denna fråga genom att precisera vad vi menar med faktor, samt ange mer konkreta faktorer i vår problemformulering. Då vi granskar detta ur ett annat perspektiv kan vi se vårt val av genomförandet som positivt, då vi inte begränsat våra intervjupersoners tankesätt genom att precisera, samt ange faktorer i denna aktuella fråga. På samma sätt ställde vi frågan till de med anställning på arbetsförmedlingen, dock fick vi ett mer övergripande och generellt resultat, då det kan sägas att erfarenhet, samt kontakter var viktiga faktorer inför en anställning. Detta kan tolkas som att dessa studie- och yrkesvägledare har i grunden samma utbildning, arbetsplats, samt liknade tolkningar av bidragande faktorer som påverkas anställningsmöjligheter.
Då vi tittar på vår andra problemformulering, om hur stor vikt erfarenhet, kunskap och kompetens har inför en anställning för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare, fick vi ett enigt resultat om att erfarenhet är av stor vikt inför en anställning, då en del menade att denna erfarenhet kopplas samman med nätverk, vilket även påvisat ha stor betydelse för vidare anställning.
De med anställning på arbetsförmedlingen hävdar även att erfarenhet samt personlig lämplighet är av stor betydelse inför en anställning.
Idag talar man mycket om den sociala kompetensen och möjligheten att vara flexibel som anställd som en stor vikt vid anställningar (Mårtensson, 1998). Detta anser även vi stämma överrens med den verklighet som vi har upplevt, både gällande vår utbildning, samt våra praktikplatser, där vi flera gånger upplevt att den sociala kompetensen varit viktig. Att kunna vara flexibel har påpekats vara en viktig merit vid anställning för att lättare kunna anpassa sig till den gällande arbetsplatsen, samt dess arbetsuppgifter.
Författaren skriver i sin bok att för en tid sedan intervjuades ett stort antal platschefer runt om i Sverige (Herlitz, 2001). Av dessa svarade nittiosju procent att social kompetens var mycket viktigt. Författaren beskriver vidare sin nyfikenhet på vad dessa platschefer ansåg inbegripas i den sociala kompetensen (a.a). Med säkerhet har vi samma uppfattade mening då författaren menar att han säkert skulle få en oändlig mängd olika svar. Detta kan vi styrka genom att titta
