Vidare forskning

Då vår studie fokuserar på fritidsverksamheten i socioekonomiskt utsatta områden, samt att de intervjuade pedagogernas (men även vår egen) socioekonomiska bakgrund skiljer sig från majoriteten av de elever som bor och studerar i skolorna, kan kritik infinna sig kring det insamlade materialet och dess analys. Då vi valt att utifrån vårt syfte och frågeställning intervjua pedagoger på skolorna kan vidare forskning utgå från ett

barnperspektiv samt ett perspektiv där röster från människor som direkt bor i området synliggörs. Vi tar även i vår studie upp hur man arbetar kompensatoriskt för att vidga de sociala och kulturella kapitalen för elever i socioekonomiskt utsatta områden. En annan intressant vinkel för vidare forskning hade varit att istället se hur skolor i andra områden arbetar för inkludering och överbryggande socialt kapital till områden som skiljer sig åt. Även hur det kompensatoriska arbetet ser ut i ett område med högre socioekonomisk status där eleverna i exempelvis ett innerstadsområde inte möter förorten. Vi är medvetna om att den begränsade världsbild vi upplever att elever i socioekonomiskt utsatta områden har, existerar i alla områden med olika socioekonomiska status i en segregerad stad.

Referenser

Litteratur

Ambrose, Anna (2016). Att navigera på en skolmarknad [Elektronisk resurs] : en studie

av valfrihetens geografi i tre skolor. Diss. Stockholm : Stockholms universitet

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136193 Andishmand, Catarina (2017). Fritidshem eller servicehem?: en etnografisk studie av

fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet

Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Aspers, Patrik (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl. Malmö: Liber

Bourdieu, Pierre (red.) (1999). The weight of the world: social suffering in

contemporary society. Oxford: Polity

Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (2008). Reproduktionen: bidrag till en teori

om utbildningssystemet. Lund: Arkiv

Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Carlsson, Bertil (1991). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och

beteendevetenskap. 1. uppl. Solna: Almqvist & Wiksell

Chuang, S & Mason, M (2001), 'Culturally-Based After-School Arts Programming for Low-Income Urban Children: Adaptive and Preventive Effects', Journal Of Primary

Prevention, 22, 1, pp. 45-54

Ekholm, Mats & Fransson, Anders (1984). Praktisk intervjuteknik. 3., omarb. uppl. Stockholm: AWE/Geber

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Frostling-Henningsson, Maria (2017). Kvalitativa metoder: introspektion, poesi,

netnografi, collage och skuggning. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Glasman, Judy & Karkou, Vasiliki (2004) Arts, education and society: the role of the arts in promoting the emotional wellbeing and social inclusion of young people. Support

of learning: Blackwell publishing Ltb, 19, 2, pp. 57-65

Johansson, Inge (2002). "Jag får så mycket från barnen" [Elektronisk resurs] :

intervjuer med personal i två fritidshem. Stockholm: Lärarhögsk. Tillgänglig på

internet:

http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.44414.1320915801!/IOL_Forskning_12.pdf

Hämtad: 2018-02-01

Kallstenius, Jenny (2010). De mångkulturella innerstadsskolorna [Elektronisk resurs] :

om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Diss. Stockholm :

Stockholms universitet, 2011

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-47149 Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2016. (2016). Stockholm: Skolverket

Nationalencyklopedin (2018) Pierre Bourdieu.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pierre-bourdieu (hämtad 2018-01-24)

Pérez Prieto, Héctor, Sahlström, Fritjof, Calander, Finn, Carlsson, Marie & Heikkila, Mia (2002). Together? On childcare as a meeting place in a Swedish city. Scandinavian

Journal of Educational Research, 47, 1, pp. 43–62

Putnam, Robert D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska

Salonen, Tapio (red.) (2015a). Barnfattigdom i Sverige: årsrapport 2015 [elektronisk

resurs]. Stockholm: Rädda barnen Tillgänglig på internet:

https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-

gor/Barnfattigdom/rb_barnfattigdom_2015_web_l.pdf (hämtad 2018-01-31)

Salonen, Tapio (red.) (2015b). Barnfattigdom i Malmö: Tillägg till Barnfattigdom i

Sverige årsrapport 2015 [elektronisk resurs]. Stockholm: Rädda barnen Tillgänglig på

internet: https://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-

gor/Barnfattigdom/barnfattigdom-i-malmo-tillagg-till-arsrapport-2015.pdf (hämtad 2018-01-31)

Sigurdson, Ola (red.) (2014). Kultur och hälsa: ett vidgat perspektiv. Göteborg: Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola?. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-

enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb

ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2816 Hämtad: 2018-01-03

Skolverket (2014). Tydligare uppdrag för fritidshemmen. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/om-

skolverket/press/pressmeddelanden/2014/tydligare-uppdrag-for-fritidshemmen-

1.221226 Hämtad: 2018-01-03

SOU 2014:960 (2014). Med lagen om införande av skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartimentet

Tramonte, L, & Willms, J (2010), 'Cultural capital and its effects on education outcomes', Economics Of Education Review, 29, Special Issue in Honor of Henry M. Levin, pp. 200-213, ScienceDirect, EBSCOhost, viewed 24 January 2018.

van der Burgt, Danielle (2006). "Där man bor tycker man det är bra": barns geografier i en segregerad stadsmiljö. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Intervjuer

Bosse, telefonintervju, 2018-02-06. Gustav, intervju Malmö, 2018-02-14. Maja, intervju Malmö, 2018-02-07. Sandra, intervju Malmö, 2018-02-08. Sanne, intervju Malmö, 2018-02-01.

Bilaga 1

Intervjufrågor

Bakgrund:

●   Berätta om din utbildning

●   Hur länge har du jobbat som fritidspedagog? ●   Har du arbetat i andra fritidshemsverksamheter?

○   Upplever du skillnader mellan dessa?

I form av barngrupp, resurser personal och ekonomiska, området skolan ligger i.

Om verksamheten

●   Vad har du för relation till området? ●   Berätta om arbetsplatsen

●   Vilka är dina uppgifter?

○   Specifika ansvarsområden inom fritids? ●   Vilka intressen har du i verksamheten?

●   Hur länge har du jobbat i verksamheten? Om likvärdighet

●   I läroplanen lyfts begreppet likvärdig utbildning fram. Hur tolkar du det begreppet?

●   Hur tolkar du begreppet skolans kompensatoriska uppdrag? ○   Hur genomsyrar begreppen er verksamhet?

○   Ser du att dessa begreppen appliceras i verksamheten i tillräckligt stor utsträckning?

●   Har någonting förändrats under din tid som verksam i fritidshemmet?

Aktiviteter utanför skolans område

○   Finns det för och nackdelar?

Begränsningar.

●   Har ni utflykter och aktiviteter utanför skolans område? ○   Hur väljer ni ut de eventuella platser ni besöker? ●   Vad ser du för behov i barngruppen?

○   Hur tar ni hänsyn till vad eleven har med sig för erfarenheter sedan tidigare?

○   Exempelvis Malmö som stad

●   Hur involveras eleverna i planeringen av utflykter?

○   Hur följer man upp elevernas önskemål i verksamheten?

●   (Vilken betydelse tror du att utflykter och kulturella upplevelser utanför skolan har för eleverna?)*