Vår syn på delaktighet är att den är kvalitativ, det är en känsla av att vara en del i ett sammanhang eller i en grupp. Delaktighet sker i en gemenskap med tid för reflektion och kvalitetstid, ändå hittade vi bara kvantitativa artiklar och endast ett begränsat antal. Det behövs mycket mer forskning som handlar om samspel och kommunikation för elever med flera funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå. Det skulle vara intressant att genomföra studier i svenska skolor inom detta område och det behövs mer kvalitativa forskningar, som sträcker sig över en längre period.
I både studierna och tidigare forskning nämns olika syn på kommunikation, vilket vi också har fått erfara i våra yrken. Det finns olika synsätt på kommunikation och hur all personal uppfattar kommunikation. Detta bottnar sig i hur mycket kunskap man har i detta område. I samhället och skolan möter vi ofta personer som anser att eleverna inte har något språk, när de inte kan prata. Därför behövs det mer forskning kring just kommunikation och hur personalen på skolorna uppfattar den.
Ökad kunskap om kommunikation ger mer samsyn i det här ämnet, vilket resulterar i att elevernas kommunikation och delaktighet utvecklas.
26
Referenser
Andersson, L. (2002). Interpersonell kommunikation. En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan.
Doktorsavhandling. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.
Andzik, N. R., Chung,Y-C., & Kranak, M. P. (2016) Communication Opportunities for Elementary School Students who use Augmentative and Alternative Communication. Augmentative and Alternative Communication, Vol. 32, No. 4 , 272–281. doi: 10.1080/07434618.2016.1241299
Aspelin, J. (2012). Vad är relationell pedagogik? I J. Aspelin & S. Persson (Red.) Relationell specialpedagogik: i teori och praktik, s. 13–26. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbetet i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet [Elektronisk resurs]
Berhanu, G., & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I A. Ahlberg (Red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning, s. 81–101. Lund: Studentlitteratur.
Bortoli, T. D., Arthur-Kelly, M., Mathisen, B., Foreman, P., & Balandin, S. (2010). Where are teachers' voices?
A research agenda to enhance the communicative interactions of students with multiple and severe disabilities at school. Disability and Rehabilitation, Vol. 32, No. 13, 1059-1072,
doi:10.3109/09638280903410730
Björk, M. och Liberg, C. (1996). Vägar in i Skriftspråket tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur
Boxall, K. & Ralph, S. (2011) Research Ethics Committees and the Benefits of Involving People with Profound and Multiple Learning Disabilities in Research.British Journal of Learning Disabilities, Vol. 39, No. 3, 173-180. doi:10.1111/j.1468-3156.2010.00645.x.
Browder, D. M., Mims, P. J., Spooner, F., Ahlgrim-Delzell, L., & Lee, A. (2008). Teaching Elementary Students with Multiple Disabilities to Participate in Shared Stories. Research & Practice for Persons with Severe Disabilities, Vol.. 42, No. 1-2, 3-12. doi:10.2511/rpsd.33.1-2.3
Bunning, K., Smith, C., Kennedy, P., & Greenham, C. (2013) Examination of the communication interface between students with severe to profound and multiple intellectual disability and educational staff during structured teaching sessions. Journal of Intellectual Disability Research. Vol. 57, No. 1, 39–52, doi: 10.1111/j.1365-2788.2011.01513.x
Chung, Y.-C., & Carter, E. W. (2013). Promoting Peer Interactions in Inclusive Classrooms for Students Who Use Speech-Generating Devices. Research & Practice for Persons with Severe Disabilities, Vol. 38, No. 2, 94-109. doi:10.2511/027494813807714492
Dysthe, O. (Red). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier
utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur.
Foreman, P., Arthur‐Kelly, M., Bennett, D., Neilands, J., & Colyvas, K. (2013). Observed changes in the alertness and communicative involvement of students with multiple and severe disability following in‐
class mentor modelling for staff in segregated and general education classrooms. Journal of Intellectual Disability Research, Vol. 58, No. 8, 704-720. doi:10.1111/jir.12066
Fors, M. (2018) Hur kan vi göra elever med språksvårigheter och intellektuell funktionsnedsättning delaktiga genom kommunikation? (Examinationsuppgift delkurs 2, HT 2018, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet).
Hautaniemi, B (2004). Känslornas betydelse i funktionshindrade barns livsvärld. Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet 2004, Akademisk avhandling nr 124 för filosofie doktorsexamen
(Doktorsavhandling)
Helldin, R. (2009). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv, s. 21–48. Lund: Studentlitteratur.
Häggström, J, Bergqvist, M, Hansson, H, Kullberg, A, Magnusson, J (2012). Learning study en guide, Göteborgs universitet
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerup.
Kurth, J. A., Born, K., & Love, H. (2016) Ecobehavioral Characteristics of Self-Contained High School Classrooms for Students With Severe Cognitive Disability. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities,Vol. 41, No.4, 227–243, doi: 10.1177/1540796916661492
27
McNaughton, D., & Light, J. (2013). The iPad and Mobile Technology Revolution: Benefits and Challenges for Individuals who require Augmentative and Alternative Communication. AAC: Augmentative &
Alternative Communication, Vol. 29, No.2, 107-116. doi:10.3109/07434618.2013.784930
Myers, C. (2007)‘‘Please listen, it’s my turn’’: Instructional approaches, curricula and contexts for supporting communication and increasing access to inclusion. JOURNAL OF INTELLECTUAL AND
DEVELOPMENTAL DISABILITY. Vol.32, No.4, 263-278; Australia: Taylor & Francis doi:10.1080/13668250701693910
Nijs, S., Vlaskamp,C.& Maes, B. (2015) The nature of peer-directed behaviours in children with profound intellectual and multiple disabilities and its relationship with social scaffolding behaviours of the direct support worker. Child: care, health and development, Vol. 42, No. 1, 98-108, doi:10.1111/cch.12295 Pierce, J., Spriggs, A. ,Gast, D. & Luscre, D. (2013). Effects of Visual Activity Schedules on Independent
Classroom Transitions for Students with Autism. International Journal of Disability, Development and Education, Vol. 60, No. 3, 253–269, doi:10.1080/1034912X.2013.812191
Philgren, A. (2013) Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber AB
Porter, J., Ouvry, C., Morgan, M., & Downs, C. (2001). Interpreting the communication of people with profound and multiple learning difficulties. British Journal of Learning Disabilities. Vol. 29, No. 1, 12–16.
doi:10.1046/j.1468-3156.2001.00083.x
Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont: Undervisning i särskolan förr och nu. I D. Andersson & L-E.
Edlund Språkets gränser – och verklighetens: Perspektiv på begreppet gräns. s. 143 – 155. Stockholm:
Natur och kultur
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Allmänna Förlaget
Skolverket (2018). Läroplan för grundsärskolan. Stockholm: Skolverket
Spooner, F., Kemp-lnman, A., Ahlgri -Delzell, L., Wood, L., & Ley Davis, L. (2015) Generalization of Literacy Skills Through Portable Technology for Students With Severe Disabilities. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities,Vol. 40 No.1, 52-70, doi:10.1177/1540796915586190
spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/
spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/
Szönyi, K. & Söderqvist, T. (2015) Delaktighet –ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten 2015. Danagård LiTHO
Thunberg, G. (2011). AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för personer med autism.
Stockholm: Stockholms läns landsting: Autismforum.
Tönsing, K. M., & Dada, S. (2016). Teachers’ perceptions of implementation of aided AAC to support expressive communication in South African special schools: a pilot investigation. Augmentative and Alternative Communication, Vol. 32 , No. 4, 282-304. doi:10.1080/07434618.2016.1246609 von Tetzner, S., & Jensen, M.H. (1999). Interacting with People who have Severe Communication Problems:
ethical considerations. International Journal of Disability, Development and Education, Vol. 46, No. 4 doi:10.1080/103491299100434
Wilder, J. (2014). Kommunikation hos och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar: En systematisk kunskapsöversikt. Kunskapsöversikt 2014:1. Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Östlund, D. (2009). Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret – vad är då frågan? I T. Barow
& D. Östlund (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning, (s. 145- 158). Kristianstad:
Kristianstad University Press. [Elektronisk resurs]
Bilaga 1.
Tabell 3. Kvalitetsgranskning
Artikel Design Urval / Bortfall Mätinstrument o dyl Reliabilitet / Validitet Statistik i resultatet hela skoldagen i olika miljöer och olika men inte vid ankomst till skolan.
23 elever i åldern 6-11 år, från sex olika skolor i två distrikt, deltog i studien.
Urvalskriterier:
om han eller hon;
a) hade en
funktionsnedsättning.
b) gick i grundskolan c) använde AKK
d) inte kunde bli förstådd av obekanta personer när han/hon använde tal
Eleverna hade olika funktionsnedsättningar och använde olika akk
Uppgifter visade att 12 elever (53%) hade flerfunktionsnedsättning,
Forskarna använde observationsscheman (papper och penna) och videoinspelningar.
de kommunikativa händelserna definierades enligt följande;
-en möjlighet till att svara -ett tillfälle då eleven spontant tog eget initiativ till kommuni-
kation
-en möjlighet att svar uppstod när en kommuni- kationspartner (kompis eller vuxen) gav ledtrådar till svaret
Tre olika observatörer diskuterade och jämförde sina resultat. de jämförde också med youtube- klipp, som visade andra elever som använde akk, för att säkerställa reliabilitet.
Undersök-
ningen var dock begränsad p.g.a. valet av kodning, som begränsade analysen,
29 nio (39%) autismspektrum
störning, en (4%) hade intellektuell
funktionsnedsättning, och en (4%) hade en traumatisk hjärnskada.
Urvalet bestod av 3 elever med komplexa, flera en mall som listade varje steg i uppgiftsanalysen klassrummet så bad man klassläraren att värdera den sociala validiteten.
Procedurens trovärdighet för förberedelser och leverans var 100%. Runt eleverna i studien kom man till en
överenskommelse angående poängen där resultatet var 97% för den första eleven, 94% för den andra och 92% för den tredje eleven i studien.
Multivariat mellan lärare och elev.
Video filmning
I studien ingick även de pedagogiska personer som
Data från observation och videofilmer fördes in i ett excelark för att sedan analyseras med spss- program.
Internkodningen
uppskattades med hjälp av Kappa
30 stöttade dem under engelska
lektionerna. klasslärare deltog i denna studie.
Under bas-fasen observerades de två eleverna då de fick stöd från vuxna då de deltog i typiska aktiviteter i ett ordinärt klassrum.
Det genomfördes intervjuer både före och efter själva interventionen för att undersöka den sociala giltigheten av interventionens mål, rutiner och resultatet.
Under bas-fasen bad man föräldrar, assistenter och lärare om deras perspektiv på projektets sociala betydelse och lämplighet.
I slutet av interventionen mötte dess ansvarige separat studenterna i fokus, klasskamraterna,
assistenterna, lärarna och föräldrarna för att be om deras uppfattning om den sociala betydelsen av
I studien deltog åtta elever i åldrarna 5-13 år med MSD samt deras lärare och assistenter.
I fas 1 deltog fyra studenter från segregerade klasser i
Studenter med MSD poäng –som visar oftast mycket tidigt kontroller användes för att bestämma genomsnittliga
31 separata specialskolor.
Varje klass bestod av max sex studenter med MSD bemannad av en lärare och lärarens assistent.
I fas 2 deltog fyra studenter MSD som inkluderades i en vanlig klass, med en genomsnittlig elevgrupp på 28 elever. Dessa elever stöttades på heltid av utbildade assistenter för att möta de dagliga behoven som uppstår för dessa elever med MSD i klassrummet.
Behavior skala (Sparrow et al. 2005) används för att mäta adaptiva och beteendemässiga färdigheter i form av ett frågeformulär. För att av utredare som Guess et al. (1995) och Arthur (2003), och inkluderar
beräknades för var och en av variablerna för att justera för förväntade
Studien hade höga värden 0,74 - 0,91 i
“inter-observer”
överenskommelse.
Kurth, Born och
Love (2016) Observationer med följdfrågor till lärarna.
Alla observatörer använde samma formulär för att dokumentera
beskri-Nitton elever och nio lärare i fem gymnasieskolor och från fyra skoldistrikt deltog i studien. Eleverna var i åldern 15-18 år, 9 elever och att alla deltagarna inte
Beskrivande statistik och tabeller
Betyg 3
32 vande och
reflekte-rande information från observationen.
Observationer gjordes vid flera tillfällen på olika lektioner.
spektrumstörningar, 5 fler-funktionsnedsättningar och 1 fysiska funktionsned-sättningar.
urvalskriterier för elever:
(a) deltar
specialundervisning, (b) kan ta emot instruktion i ett särskilt gymnasie-klassrum för elever med signifikant kognitivt funktionshinder under 80% eller mer av skoldagen, c) föräldrar gav samtycke till att delta (d) elever samtyckte till att delta.
Kriterier för lärardeltagande:
a) lärar-legitimation för låg/om-fattande funktions-nedsättningar
b) Registrerad anställd som lärare för att arbeta i ett separat specialundervis-ningsklassrum som stödjer elever med de mest betydande funktionsned-sättningarna.
Beepwatch iOS Application
kunde observeras i flera aktiviteter.
De skolor som nekade till att delta kanske hade haft en annan kvalité.
33 Myers (2007) Fallstudie mixad
metod
Fyra grundskole- elever i ålder 5-9 år
Urvals-kriterier:
- utvecklingsstörning, grava talsvårigheter,hanvände AKK
- lässvårigheter - hörsel och syn ( eller korrigerade) inom normala gränser
-de hade sittanordning med tillgång till talhjälpmedel om de inte var flyttbara -elev och deras föräldrar/
vårdare villiga engagera sig i forskningen
För och efter tester för att mäta utvecklingen
Forskaren menar att undersökningen hade för få deltagare för att kunna dra några generella slutsatser.
Tabeller med beskrivande statistik
Betyg 2
Nijs,
Vlaskamp och Maes (2015)
Observationer med videoinspelningar under sex månader
Forskargruppen bestod av 14 dyader av barn med svåra intellektuella och multipla
funktionsnedsättningar och kamrater som direkta stödjare. Tjugotvå belgiska barn och sex holländska barn i ålder mellan 4 år 7
Observer XT 10.5.
Cohen’s kappa
GSEQ 5.1 (Bakeman &
Quera 2011)
Studiens begränsningar enligt forskarna själva.
Observationerna kunde inte utföras vid samma tidpunkt, som önskats, för att kunna göra en
jämförelse. Det låga antalet sociala interaktioner gjorde
Jämförelse i tabeller Beskrivande statistik
Betyg 2
34 månader och 18 år 1 månad
ingick i studien.
inkludering och uteslutningskriterier:
(1) ha en svår intellektuell funktionsnedsättning (2) har svåra motoriska funktions-nedsättningar (3) vara mellan 4 och 18 år (4) kamrater som bildar dyaden har åtminstone känt
varandra 12 månader; och (5) inte har autism diagnos
det inte möjligt att göra en jämförande analys. Vissa koder kunde tolkas olika.
Faktumet att barnen satt i rullstol försvårade när-kontakten mellan barnen.
Barnens olika förutsättningar och funktionsnedsättningar gjorde det svårt att göra en adekvat jämförelse.
Fyra elever i ålder 9-11 år med Autism och språksvårigheter
Likert scale Reliabiliteten av insamlad data bekräftades av professionella datain-samlare och interna obser-vationer
Validitet för resultatet vid användning av Visual Activity Schedule (VAS) bekräftades av personer som arbetade med eleverna och kände dem väl.
44 sessioner under 14 veckor
man mätte elevernas svar på frågorna diskuterades för att nå en
Diagram
35 förtester gjordes för att
få en baslinje att utgå ifrån
sessionerna spelades in med video
(a) Har en IQ på 55 eller lägre och uppfyller de federala kriterierna för intellektuell
funktionsnedsättning (b) har den fysiska förmågan att peka på bild-symboler och har en iPad2®
för att indikera ett svar på en fråga (förtest genomfördes), (c) har begränsad muntlig kommunikation (dvs. måste använda någon form av kompletterande kommuni-kation),
(d) måste ha returnerat både de undertecknade föräldra- och
studentintygsformulären.
om de svarade rätt inom 4s eller svarade fel/inte svarade alls inom 4s
överenskommelse över resultatet
Även trovärdigheten av proceduren granskades av flera personer genom att titta på
videoinspelningarna.
Den sociala validiteten samlades in för att bedöma den sociala acceptansen av målen, proceduren och finns det begränsningar i studien som t.ex. de få deltagarna och att man inte gjorde en jämförelse med andra elever. Resultatet kan också ha påverkats av att det var en av författarna som höll i sessionerna och inte läraren.
Tönsing och
Dada (2016) Mixad-metod
undersökningsdesign.
26 lärare. Frågeformulären som
lärarna tog del av bestod av 20 öppna och slutna frågor (Appendix B). Av dessa frågor så avsåg nio
Forskarna har efter intervjuerna kodat de intervjuades kommentarer med hjälp av en induktiv beskrivande process. Efter att den ena forskaren gjort
Beskrivande statistik.
betyg 2
36
av frågorna lärar- och student-demografi.
Kvalitativa data Alla lärarna tog fram minst ett text segment för kodning som svar på de sex frågorna. Totalt var 182 text segment kodade.
detta så har den andra forskaren i studien gjort det samma och de uppnådde en
överenskommelse vid 95%.
Uys, Alant och
Lloyd, (2005) Kvasi-experimentell design.
Denna studie inkluderade fem elever med jämförbara intellektuella
funktionsnedsättningar (fyra flickor och en pojke). Två av eleverna var
diagnosticerade med intellektuell
funktionsnedsättning, en med Cornelia de Langes syndrom, en med Downs syndrom och en med Cleft Palate syndrom.
Data samlades in med strukturerade
observationer som pågick under en 8-veckors period.
Chi-kvadrat test användes för att skapa tillförlitlighet.
Ingen signifikant skillnad mellan betraktaren och forskarens poäng hittades (p-värde = 0,0420), vilket indikerar hög “inter-rater” försöks-fasen, vilket innebar sex experter på området som utvärderade beskrivningen,
37
Bilaga 2.
Tabell 4 Resultatanalys
Titel, författare och år Syfte och frågeställning Resultat Kommentar
1 Communication
Syftet med studien var att beskriva de naturligt förekommande
kommunikationsmöjligheterna hos studenter som använder AKK.
Resultatet visade att eleverna inte hade tillgång till sina AKK hjälpmedel under större delen av dagen, vilket försämrade deras möjligheter till kommunikation.
De två elever som även använde tecken som
kommunikation klarade sig bättre utan sina andra AKK verktyg. Då de hade tillgång till sina AKK hjälpmedel ökade deras kommunikation, men det var sällan de tog egna initiativ till kommunikation, trots hjälpmedel.
Det framgick också att de personer som arbetade med eleverna och som skulle stötta dem i kommunikationen saknade kunskaper om användandet av elevernas AKK verktyg.
Vi tycker att det är viktigt att eleverna alltid har tillgång till sina AKK verktyg för att kunna vara delaktiga.
Det är alltid pedagogernas ansvar att ge eleverna möjlighet till kommunikation.
2 Teaching Elementary Students with Multiple
Syftet med denna studie var att visa en metod för planering och genomförande av delade berättelser för studenter med multipla funktionshinder som innefattade både uppgifts-analytisk instruktion och grupp-planering med UDL:s principer.
Det kunde påvisas att alla de elever som ingick i studien, förbättrade sin läskunnighet och ökade sin ordförståelse. Alltså kan delade berättelser främja tidig läskunnighet.
När intervention ledaren tillämpade UDL:s principer för att öka engagemanget och undervisade
uppgiftsanalysen med systematisk uppmaning och feedback, ökade alla elever sina oberoende självständiga svar.
Vi tycker att det är bra med använda sig av nya metoder för att engagera eleverna i sitt lärande som t.ex. att byta ut huvudpersonernas namn till elevernas namn.
38 3 Examination of the
communication interface between students with severe to profound and multiple intellectual
Studiens syfte var att undersöka gränssnittet för
kommunikationen mellan personal och elever med allvarlig till djupgående intellektuella och flerfunktions-nedsättningar.
I resultatet redovisas en rad signifikanta skillnader i samspelet mellan lärare och elev där man har tittat på många olika indikatorer; begäran, information, feedback, självständigt eller delade uttryck, skrift, initiativ, responser, uppföljning, förberedelse, tal, vokalisering, gester, sång, objekt för kommunikation och beröring.
Lärarna har en ledande roll i samtliga indikatorer förutom när det gäller respons med rörelser, vilket eleverna ,trots sin begränsade
kommunikationsförmåga, använde sig mer av än lärarna.
De bekanta rutinerna och lärarens kunskap om elevernas förmågor och användning av olika verktyg, hade också stor betydelse för att eleverna skulle lyckas i sin kommunikation.
Vi tycker att det är viktigt att titta på kommunikationen mellan lärare och elever.
Men det är lite underligt att man jämför elevernas
kommunikation med lärarnas.
4 Promoting Peer
Chung och Carter (2013)
1. Vilka effekter har det att integrera ett aktivitetspaket tillsammans med
para-professionella, kompis initiering och tillgång till talhjälpsteknik med kompis-interaktioner för elever med MSD i allmänna klassrum?
2. I vilken utsträckning kan mål, förfaranden och resultat från interventionen anses socialt giltiga av viktiga intressenter (d.v.s. studenter, kamrater,
Resultat visade en ökning av samspelet med
klasskamrater i tre av fyra klassrum, med variationer mellan de olika klassrummen. Deltagande studenter, lärare och föräldrar uppfattade också interventionens mål, förfaranden och resultat som socialt märkbara, acceptabla och viktiga. Denna studie utvidgar kunskapsbasen på flera viktiga sätt.
Först dokumenterades ökningar i samspelet under tre av lektionerna. I dessa tre klassrum låg fokus på de två elever vilka praktiskt taget inte hade någon
interaktioner med kamrater innan interventionen, trots att de låg i närheten av andra klasskamrater
i hela baslinjefasen. Denna upptäckt är i överensstämmelse med tidigare
interventionsstudier (se Carter et al., 2010). Efter relativt korta
Vi tycker att det viktigt med evidensbaserad forskning som granskar dessa hjälpmedel. Det är viktigt att ge en chans till användning av hjälpmedel och prova den flera gånger. Det är viktigt att tänka på allt passar inte alla men det ska finnas något för alla.
39 lärare, paraprofessio-nella och
föräldrar)?
träningstillfällen med de inblandade, observerades omedelbara och betydande
ökningar när det gällde social interaktion i dessa tre klassrum.
För det andra ger denna studie insikter i strategier för främja sociala interaktioner
bland tidiga ungdomar med och utan komplexa kommunikationsutmaningar. Genom att utgå från liknande stödstrategier som visat sig vara effektiv hos studenter med intellektuella funktionsnedsättningar, introducerar vi specifikt vårt interventionspaket till gymnasieelever som använde elektronisk AKK. Få tidigare studier har fokuserade på studenter som använder sådana enheter inom mitten av skolkontext.
För det tredje tillhandahåller denna studie data som stöder acceptansförmåga, praktiska och fördelar med samspels intervention. Föräldrar, ”paraprofessionella”
För det tredje tillhandahåller denna studie data som stöder acceptansförmåga, praktiska och fördelar med samspels intervention. Föräldrar, ”paraprofessionella”