Under studiens genomförande har tankar och nyfikenhet gällande barn- och ungdomshabiliteringens arbete för att öka barns delaktighet ur andra perspektiv och infallsvinklar väckts. Resultatet och analysen visar att barns delaktighet styrs av flera olika faktorer. Dessa faktorer har betydelse för om barns delaktighet blir en möjlighet eller en utmaning. Samtidigt belyser Hansson och Nordmark (2015) svårigheten i delaktighet och dess innebörd. Vem är det som avgör när och hur den uppnås? Därför vore det intressant att undersöka barnets eget perspektiv av sin möjlighet till delaktighet i sin habilitering på barn- och ungdomshabiliteringen, men även inom andra verksamheter.
Vidare vore det intressant att forska kring det digitala verktygets framtid inom barn- och ungdomshabiliteringen, genom intervjuer med barn och personal. Eftersom det framgår i studien att flertalet tonåringar uppskattar digitala möten exempelvis via Skype.
12 Referenslista
1177 Vårdguiden (2019). Habilitering.
https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/habilitering/habilitering/
[Hämtad: 210816].
1177 Vårdguiden (2020). Samhällsstöd hos barn med funktionsnedsättning.
Tillgänglig på Internet:
https://www.1177.se/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/funktionsnedsattning-hos-barn/
[Hämtad 211002].
2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
2018:1197. Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Ahrne, G. & Svensson, P.
Ahrne, G. & Svensson, P.(2015). Att designa ett kvalitativt
forskningsprojekt. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm:
Liber, ss. 17–33.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i
samhällsvetenskapen. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm:
Liber, ss. 8–16.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bekken, W. (2014). The role of objects in understanding children's participation in paediatric rehabilitation. Scandinavian journal of disability research: SJDR, 16(2), pp.159–178.
Bergnehr, D (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap - en begreppsdiskussion [Elektronisk resurs]. 5, 49–61.
Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-2236 [Hämtad 210325].
Bolin, C., Bovide Lindén, P. & Persson, S. (2003). Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Lund: Forsknings- och
utvecklingsenheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.
Tillgänglig på Internet:
http://www.salutogenes.com/Filer/100fourapport2003nr01.pdf [Hämtad 210819].
Cavet, J. & Sloper, P., (2004). Participation of disabled children in individual decisions about their lives and in public decisions about service
development. Children & society, 18(4), pp.278–290.
David, M. & Sutton, C, D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 3. Lund:
Studentlitteratur AB.
Edfelt, D., Sjölund, A., Jahn, C. & Reuterswärd, M. (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Stockholm: Natur & kultur.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G &
Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 34–54.
Franklin, A. & Sloper, P., (2009). Supporting the Participation of Disabled Children and Young People in Decision-making. Children & society, 23(1), pp.3–15.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gustafsson, P, Lundström, S & Zander, E. (2021). Riktlinje autism 2021.
Tillgänglig på internet:
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=
&ved=2ahUKEwir99Wrn7jzAhWKvIsKHQ_SCAwQFnoECAIQAQ&u
rl=http%3A%2F%2Fwww.sfbup.se%2Fwp- content%2Fuploads%2F2021%2F04%2FRiktlinjer-autism-2021.pdf&usg=AOvVaw20CYQCbZLnAHwglOQ32mBf [Hämtad: 211007].
Göranzon, A. (2009). Delaktighet: En begreppsanalys. Göteborg:
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet:
https://docplayer.se/31198292-Delaktighet-en-begreppsanalys.html [Hämtad: 210521].
Hallström, I. & Erlander, G., 2003. Decision-making during hospitalization:
parents’ and children’s involvement. Journal of Clinical Nursing 13, pp.367–375.
Hansson, K. & Nordmark, E. (2015). Att arbeta med delaktighet inom habilitering. Lund: Studentlitteratur.
Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Diss.
Malmö: Lärarhögskolan.
Mitchell, W. et al., (2009). Working with Children with Learning Disabilities and/or who Communicate Non-verbally: Research Experiences and their Implications for Social Work Education, Increased Participation and Social Inclusion. Social work education, 28(3), pp.309–324.
Norrström, A. & Rosvall, P-Å. (2016). Specialpedagogers
samverkansuppdrag: En undersökning av en habiliterings samverkan med vårdnadshavare, skolor och förskolor (39:2016). Borås: Borås högskola.
Tillgänglig på Internet:
https://docplayer.se/39306804-Specialpedagogers-samverkansuppdrag.html
[Hämtad 211006].
Phutela, D. (2015). The Importance of Non-Verbal Communication. The IUP Journal of Soft Skills, 9(4), p.43.
Sahlberg, S, Karlsson, K & Darcy, L. (2020). Children's rights as law in Sweden–every health-care encounter needs to meet the child's needs.
Health Expectations. 23:4, 860-869.
Shier, H. (2001). Pathways to participation: openings, opportunities and obligations. Children & society, 15(2), pp.107–117.
Socialstyrelsens termbank. (2007). Funktionshinder.
Tillgänglig på Internet:
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=818&SrcLang=sv [Hämtad: 211008].
Socialstyrelsens termbank. (2007). Funktionsnedsättning.
Tillgänglig på Internet:
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=812&SrcLang=sv [Hämtad: 211008].
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. Tillgänglig på Internet:
https://webbutiken.spsm.se/delaktighet-ett-arbetssatt-i-skolan/
[Hämtad 210426].
Stenhammar, A-M, Rinnan, T & Nydahl, E. (2011). Lyssna på oss!: bättre stöd när barn och ungdomar är delaktiga: inspirationsbok med exempel från verksamheter runt om i landet. Sundbyberg: Handikappförbunden.
Tillgänglig på Internet:
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/publikationer/u tbilda-och-informera/lyssna-pa-oss/
[Hämtad 210415].
SÖ 2008: 26. Funktionshinderkonvention. Stockholm: Utrikesdepartementet.
United Nations Convention on the Rights of the Child, 20 November 1989.
Tillgänglig på Internet:
https://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/crc.asp [Hämtad: 211010].
Vinblad, E. (2019). Delaktighet och digitalisering av habiliteringens
arbetssätt. FoU-rapport 2/2019, FoU-enheten, Psykiatri och habilitering Region Skåne.
Vård Skåne (2018). Funktionsnedsättning.
Tillgänglig på Internet:
https://vard.skane.se/habilitering-och-hjalpmedel/stod-och-behandling/funktionsnedsattning/
[Hämtad: 211002].
Vård Skåne (2019). Stöd och behandling.
Tillgänglig på Internet:
https://vard.skane.se/habilitering-och-hjalpmedel/stod-och-behandling/vad-kan-habiliteringen-gora-for-dig/
[Hämtad: 211001].
Bilaga 1 - Missiv
Hej!
Vi är två studenter från specialpedagogprogrammet vid Linnéuniversitetet som läser vår näst sista kurs och ska genomföra vårt examensarbete nu under våren. Vi är intresserade av barnhabiliteringen och har valt att skriva om barns delaktighet. Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagoger på barnhabiliteringen, i två olika regioner, arbetar för att främja barns delaktighet i sin habilitering. Därför vill vi gärna intervjua Dig som har erfarenhet och kunskap om barnhabiliteringens arbete. Intervjun kommer att beröra hur Du upplever att Ditt arbete på barnhabiliteringen möjliggör och synliggör barns delaktighet i sin habilitering.
Studien kommer att genomföras genom intervjuer under perioden april-maj 2021. Intervjutillfället beräknas ta ca 30–45 minuter och sker via antingen Zoom, Teams eller Skype, beroende på vilket digitalt mötesforum Du väljer.
Ljudupptagningen av intervjun kommer att spelas in om Du samtycker till detta, för att sedan avidentifierat transkriberas och förvaras säkert från obehöriga tills det att examensarbetet är genomfört och godkänt. Då kommer det insamlade intervjumaterialet att förstöras. Vid intervjun kommer vi att följa Vetenskapsrådets etiska principer. Vilket innebär att deltagandet i studien är helt frivilligt och Du kan avbryta din medverkan närhelst Du vill utan närmare motivering. Din medverkan i studien kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet av vår studie kommer endast att användas i forskningssyfte. Du kommer att få möjlighet att ta del av det färdiga resultatet då examensarbetet blivit godkänt och publicerat.
Vi frågar härmed om Du skulle vilja delta i vår studie? Svara oss gärna via mail om du kan tänka dig att medverka. Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till oss eller till vår handledare för mer information.
Hoppas att vi ses via Zoom, Teams eller Skype.
Med vänliga hälsningar,
Tove Svensson ts222gi@student.lnu.se Cornelia Bjelkemyr ck222ar@student.lnu.se
Handledare:
Professor Peter Karlsudd peter.karlsudd@lnu.se
Missiv 2 – Intervjufrågor
Huvudfrågor:
1) Vilka olika professioner arbetar tillsammans på barnhabiliteringen?
2) Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
3) Hur länge har du arbetat på HAB?
4) Vad är din roll som specialpedagog?
a) Hur bidrar du som specialpedagog till alla barns delaktighet i sin habilitering?
b) På vilket sätt möjliggör ditt arbete att alla barn blir lyssnade på?
c) På vilket sätt stödjer ditt arbete alla barns möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter?
d) På vilket sätt beaktas alla barns åsikter och synpunkter genom ditt arbete?
5) Blir alla barns tankar och åsikter alltid lyssnade på?
a) I vilka situationer blir barn inte lyssnade på? (om nej)
6) Vad finns det för policykrav inom barnhabiliteringen för att göra alla barn delaktiga i sin habilitering?
7) På vilket sätt involveras barnen i beslutfattande processer gällande sin habilitering?
8) Finns det frågor som barnen helt har bestämmanderätt över i sin habilitering?
a) Vilka frågor rör det sig om? (om ja) b) Varför inte? (om nej)
9) Upplever du att barnen känner sig delaktiga i sin habilitering?
a) På vilket sätt?
10) Hur skulle ni kunna utveckla ert arbete för att öka alla barns delaktighet i sin habilitering?
Följdfrågor:
11) Hur ser delaktigheten i habiliteringen ut för ett barn i förskoleåldern till skillnad från ett barn i gymnasieåldern?
12) Hur ser delaktigheten i habiliteringen ut för ett barn med någon typ av funktionsnedsättning?
13) Hur ser ditt arbete ut då du arbetar med ett barn eller en familj som har annat modersmål?
a) Upplever du att deras möjlighet till delaktighet i sin habilitering skiljer sig från barn eller familjer med svenska som modersmål? I så fall på vilket sätt?
14) Hur ser ditt arbete ut då du arbetar med ett barn med begränsad verbal förmåga?
a) Upplever du att barnets möjlighet till delaktighet i sin habilitering skiljer sig från andra barn på barnhabiliteringen? I så fall på vilket sätt?