Lärarna i studien beskriver en ständigt pågående tankeverksamhet som ligger till grund för mycket av de förändringar som sker i förskolans verksamhet, detta betyder att mycket av arbetet med utvärdering och bedömning inte dokumenteras. Det är också svårt att veta vad det fokuseras på i utvärderingar och bedömningar som sker spontant, verksamheten eller barnen? Det skulle därför vara intressant att undersöka om det finns metoder för att dokumentera dessa spontana utvärderingar och bedömningar. Detta för att ta reda på om verksamheten i förskolan skulle gynnas mer av att anledningarna till varför förändringar görs också dokumenteras.
Lärarna som deltog i studien talade om vikten av att hela arbetslaget är medvetna om syftet med att arbeta med utvärdering och bedömning i förskolan. En intressant fråga är då vilka faktorer som spelar in när det handlar om vilket synsätt en person som arbetar i förskolan har när det handlar om att arbeta med utvärdering och bedömning?
8 REFERENSLISTA
Alatalo, Tarja & Meier, Joanna & Frank, Elisabeth (2014). Överlämning från förskola till förskoleklass. Forskning om undervisning och lärande. Lärarstiftelsen och Lärarförbundets vetenskapliga råd. 0345-3588; 13, s. 30-52.
Alnervik, Karin (2013). ”Men så kan man ju också tänka!” Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Jönköpings högskola.
Bjervås, Lise-Lotte (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - en diskursanalys. Göteborg: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Emilsson, Anette & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012) Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk barnehageforskning 5 (21) s 1-16.
Lantz, Annika. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige 8,(1-2). 58-59.
Lundin, Mattias (2009). Att dokumentera en undersökning i en uppsats. Hämtad 2014-11-24. https://mymoodle.lnu.se/mod/page/view.php?id=360206
Mårell Olsson, Eva (2012). Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation. Umeå: Umeå universitet.
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan? Nordisk barnehageforskning 3 (3) s 159-167.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Fritzes
Sparrman, Anna & Lindgren, Anne-Li, (2010). Visual documentation as a normalizing practice: A new discourse of visibility in preschool. Surveillance and Society 7(3–4), 248–261.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2009). Styrning genom bedömning av barn. Educare, 2 (3), 195-219. Malmö högskola.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I: Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (s 176-234). Stockholm: Skolverket.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2006). Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning & Demokrati, 15(3), 31–60.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom. Pedagogisk forskning i Sverige, 13 (2), 81-102.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer - Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2014-11-28. https://mymoodle.lnu.se/mod/folder/view.php?id=360263
Wright, M. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G.H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1 – Intervjuguide
1. När skulle du beskriva att ni arbetar med utvärdering och bedömning på din arbetsplats?
2. Varför har ni valt att arbeta på det sättet?
3. Vad upplever du att det är som bedöms i individuella utvecklingsplaner i förskolan?
4. Vad upplever du att det är som utvärderas och bedöms i arbetet med kartläggning av barns kunskaper? (Exempelvis TRAS)
5. Kan du beskriva vad i miljön på förskolan utvärderas och bedöms? 6. Vad mer anser du behöver utvärderas för att gynna och utveckla
verksamheten på förskolan?
7. På vilket/vilka sätt är utvärderingarna som ni gör användbara i er verksamhet?
8. När genomförs förändringar som ni kommit fram till genom utvärdering och bedömning av verksamheten?
9. Vad tycker du är anledningen till att arbeta med utvärdering och bedömning i förskolan?
10. Vilka svårigheter upplever du att det finns när det handlar om att arbeta med utvärdering och bedömning i förskolan?
Bilaga 2 – Missivbrev
Hej.
Mitt namn är Linnea Svensson. Jag läser till förskollärare på lärarprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. För närvarande är jag inne på den sista terminen och skriver just nu mitt examensarbete som handlar om utvärdering och bedömning i förskolan. Det finns en hel del forskning som visar vilka arbetsmetoder som används för utvärdering och bedömning i förskolan men inte så mycket om vad lärare tänker kring ämnet. Därför tycker jag att det är intressant att undersöka detta vidare. Jag har tagit del av forskning inom det valda ämne, men har också för avsikt att göra intervjuer för att undersöka vad lärare som är verksamma i förskolan har för tankar om utvärdering och bedömning. Min förhoppning är att du vill bidra till detta genom att delta i en intervju.
Vid intervjun kommer jag ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och att du som blir intervjuad när som helt kan välja att avbryta ditt deltagande. Inga namn kommer att användas när
resultatet av intervjuerna redovisas och resultaten kommer enbart att användas i forskningsändamål. När rapporten är färdig skickar jag gärna ett exemplar till dig.
Vänligen, Linnea Svensson
Om du har några frågor nås jag lättast på telefon 070-8519663 eller e-post