Som en förlängning av studien är vår förhoppning att kunna sprida den kunskap som studien genererat genom att hålla fortbildning med skolledning och skolors personal. Intressant vore därför i samband med fortbildningen att utföra en undersökning före och efter genomförd fortbildning. Och om det kan bidra till att allt fler skolledning och skolpersonal identifierar flickornas olika behov i ett tidigare skede.
En intressant vinkling vore också att genomföra studien utifrån samma upplägg men med flickorna som informanter istället för som i vår studie vårdnadshavarnas perspektiv. Detta för att lyfta fram flickornas egna upplevelser och barnperspektiv i fokus.
Referenser
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar.
Stockholm: Liber.
Asztély, Karin, Kopp Svenny, Gillberg, Christopher, Waern, Margda, Bergman, Stefan (2019).
Chronic Pain and Health-Related Quality of Life in Women with Autism and/or ADHD: A Prospective Longitudinal Study. Journal of Pain Research. 18(12): 2925-2932.
https://doi.org/10.2147/JPR.S212422
Bargiela, Sarah, Steward, Robyn & Mandy, William (2016). The Experiences of
Late-Diagnosed Women with Autism Spectrum Conditions: An Investigation of the Female Autism Phenotype. Journal of Autism and Developmental Disorders 46: 3281–3294.
https://doi.org/10.1007/s10803-016-2872-8.
Barkley, Russell. A (2015). Attention-Deficit Hyperactivity. Disorder. New York: The Guilford Press.
Basic, Goran (2015). När samverkan får erkännande: beskrivna och observerade erfarenheter från ungdomsvården. Malmö: Bokbox.
Borg Skoglund, Lotta (2020). Adhd: från duktig flicka till utbränd kvinna. Stockholm: Natur &
Kultur.
Bühler, Maria (2020). Flickor med autism och adhd: En guidebok för föräldrar och professionella. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter: vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
David, Matthew & D. Sutton, Carole (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur.
Dworzynski, Katharina, Ronald, Angelica, Bolton, Patrick, & Happé, Francesca (2012). How Different are Girls and Boys Above and Below the Diagnostic Threshold for Autism Spectrum Disorders? Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 51(8), 788–
797. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2012.05.018.
Ekberg, Margareta Stigsdotter (2010). Dom kallar oss värstingar: om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. Växjö: Linnéuniversitetet.
[Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8635]
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter red: Handbok i kvalitativa metoder. S 34–54. Stockholm: Liber AB.
Fan, Xitao & Chen, Michael (2001). Parental Involvement and Students Academic Achievement: A Meta-Analysis. Educational Psychology Review 13: 1-22.
https://doi.org/10.1023/A:1009048817385.
Gillberg, Christoffer (2018). Essence: om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser.
Stockholm: Natur & Kultur.
Gould, Judith & Ashton-Smith, Jacqui (2011). Missed Diagnosis or Misdiagnosis? Girls and
Women on the Autism Spectrum. Good Autism Practice (GAP) 12(1), pp.34–41.
[Tillgänglig på internet:
https://www.researchgate.net/publication/263155422_Missed_diagnosis_or_misdiagnosis_Girls _and_women_on_the_autism_spectrum]
Gould, Judith (2017). Towards Understanding the Under-recognition of Girls and Women on the Autism Spectrum. Autism: The International Journal of Research and Practice 21(6): 703–
705. Doi: 10.1177/1362361317706174.
Hansen, Michael, Lindblad, Sverker & Reichenberg Carlström, Olof (2015). Undervisning och makt i klassrummet. I Sverker Lindblad & Lisbeth Lundahl, red: Utbildning: makt och politik. S 41–62. Lund: Studentlitteratur.
Hanssen Halvard (2016). Det intersubjektiva mötet. I Røkenes, Odd Harald & Hanssen Per-Halvard red: Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med människor. S 43–
64. Malmö: Gleerups.
Hindström, Stina (2017). The knowledge About Autism in Girls must Increase. Läkartidningen 114, pp. Läkartidningen, 2017–03–08, Vol.114.
Hull, Laura, Petrides, K.V., & Mandy, William (2020). The Female Autism Phenotype and Camouflaging: A Narrative Review. Review Journal of Autism and Developmental Disorders 20(7): 306–317. https://doi.org/10.1007/s40489-020-00197-9
Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos. Stockholm: Natur & kultur.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur &
Kultur.
Kopp, Svenny, Berg Kelly, Kristina & Gillberg, Christopher (2010). Girls with Social and/or Attention Deficits: a Descriptive Study of 100 Clinic Attenders. Journal of Attention Disorders 14(2): 167–81. Doi: 10.1177/1087054709332458.
Kopp, Svenny, & Gillberg, Christopher (2011). The autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ)-Revised Extended Version (ASSQ-REV): An Instrument for Better Capturing the Autism Phenotype in Girls? A Preliminary Study Involving 191 Clinical Cases and Community Controls. Research in Developmental Disabilities 32(6): 2875–2888.
https://doi.org/10.1016/j.ridd.2011.05.017.
Kopp, Svenny (2010). Girls with Social and/or Attention Impairments. Diss. Göteborg:
Göteborgs Universitet.
Kopp, Svenny (2020). Skolan kan vara avgörande för flickor med adhd. Lika värde. 12 mars, 14-15.
Laurin, Emma (2021). Barn med diagnoser: Mödrars och skolors strategier i Stockholm. Diss.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Studier i utbildnings- och kultursociologi, 14.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019.
Stockholm: Skolverket.
Ljungberg, Thomas (2011). AD/HD-dags att också uppmärksamma psykosociala förhållanden?
Socialmedicinsk tidskrift. 11(6): 486-495.
[Tillgänglig på internet: https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/827/650]
Nilholm, Claes (2019). En inkluderande skola, Möjligheter, hinder och dilemman. Lund:
Studentlitteratur.
Nordin Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm: Liber.
Olsson, Ulf, Petersson, Kenneth & Krejsler, John B (2015). Elevcentrering som nutidshistoriskt problem. I Sverker Lindblad & Lisbeth Lundahl, red: Utbildning: makt och politik. S 67–80.
Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen- för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Reimer, Mats (2021). Skolans veto om NPF-utredning drabbar de lågmälda barnen. Dagens Samhälle, 31 maj.
[Tillgänglig på internet: http://www.dagenssamhalle.se]
Robinson, Elise B., Lichtenstein, Paul, Anckarsäter, Henrik, Happé, Francesca, & Ronald, Angelica (2013). Examining and Interpreting the Female Protective Effect Against Autistic Behaviour. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 110(13): 5258–5262. https://doi.org/10.1073/pnas.1211070110.
Russell, Ginny, Rodgers, Lauren R., Ukoumunne, Obioha C. & Ford, Tasmin (2014).
Prevalence of Parent-Reported ASD and ADHD in the UK: Findings from the Millennium Cohort Study. Journal of Autism and Developmental Disorders 44(1): 31–40.
https://doi.org/10.1007/s10803-013-1849-0.
Russell, Ginny, Steer, Colin, & Golding, Jean (2011). Social and Demographic Factors that Influence the Diagnosis of Autistic Spectrum Disorders. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 46(12): 1283–1293. https://doi.org/10.1007/s00127-010-0294-z.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
Socialdepartementet.
Skolverket (2013). Elevhälsan i skollagen. Stockholm: Skolverket.
[Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se]
Smith, Tyler E., Sheridan, Susan M., Kim, Elizabeth M., Park, Sunyoung & S. Natascha, Beretvas (2020). The Effects of Family-School Partnership Interventions on Academic and Social-Emotional Functioning: a Meta-Analysis Exploring What Works for Whom. Educational Psychology Review 32: 511-544. https://doi.org/10.1007/s10648-019-09509-w.
Tøssebro, Jan & Lundeby, Hege (2002). Å vokse opp med funksjonshemming: de første årene.
Oslo: Gyldendal Akademisk.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vårdguiden 1177 (2021) Samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning.
[Tillgänglig på internet: https://www.1177.se]
Westerlund, Jenny (2017). Barn av vår tid: ett nytt sätt att förstå och möta barn med problemskapande beteende i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Westling Allodi, Mara (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes.
Öberg, Peter (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter red: Handbok i kvalitativa metoder. S 55–67. Stockholm: Liber AB.
Öquist, Oscar (2013). Den seende läraren: Systemteori för skolbruk. Vänersborg:
Didaktikcentrum AB.
Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken: Konsten att lösa problem och nå resultat.
Stockholm: Gothia Fortbildning AB.